Förslag till avgörande av generaladvokat Giovanni Pitruzzella föredraget den 6 oktober 2021

1 Originalspråk: italienska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (EUT L 211, 2009, s. 94).

3 Beslut nr 1/7 från rådet för tillsynskommissionen för allmännyttiga tjänster, av den 18 april 2019, Dabasgāzes pārvades sistēmas pieslēguma noteikumi biometāna ražotājiem, sašķidrinātās dabasgāzes sistēmas operatoriem un dabasgāzes lietotājiem (Regler om anslutning till överföringsnätet för naturgas för tillverkare av biometan, systemansvariga för nät med kondenserad naturgas och användare av naturgas).

4 Se dom av den 9 oktober 2008, Sabatauskas m.fl. ( C‑239/07, EU:C:2008:551, punkterna 40–43 och 47).

5 Se dom av den 22 maj 2008, citiworks ( C‑439/06, EU:C:2008:298, punkterna 43 och 44).

6 Kommissionens dokument av den 22 januari 2010 Interpretative note on Directive 2009/72/EC concerning common rules for the internal market in electricity and Directive 2009/73/EC concerning common rules for the internal market in natural gas: the unbundling regime.

7 Artikel 9.1 i direktiv 2009/73.

8 Artikel 9.8 a i direktiv 2009/73.

9 Artikel 9.8 b i direktiv 2009/73.

10 Se kommissionens dokument av den 25 maj 2021, Svar på domstolens frågor, s. 5, och Republiken Lettlands dokument av den 25 maj 2021, Svar på domstolens frågor, s. 5.

11 Kommissionens yttrande av den 25 juli 2018 genom tillämpning av artikel 381 i förordning (EG) nr 715/2009 och artikel 10.6 i direktiv 2009/73/EG – Latvia – Certifications of JSC Conexus Baltic Grid, C(2018) 5060 final.

12 I samma dokument konstaterade kommissionen dock att den kapitalandel som JSC Gazprom och Marguerite Gas I S.a r.l. hade i JSC Conexus Baltic Grid inte var förenlig med kraven i artikel 9.1 i direktiv 2009/73.

13 Nicolaas Bel & Ruben Vermeeren, Unbundling in the EU Energy Sector – The Commission’s Practice in Assessing the Independence of Transmission System Operators for Electricity and Gas, 10 European Energy Law Report (Martha Roggenkamp & Henrik Bjornebye, eds.), s. 49.

14 I svaren på de frågor som har ställts av domstolen har den lettiska regeringen bekräftat att den lettiska energitillsynsmyndigheten till följd av kommissionens yttrande av den 25 ju[l]i 2018 gav AS Conexus Baltic Grid i uppdrag att säkerställa att AS Gazprom från och med den 1 januari 2020 inte kunde utöva någon direkt eller indirekt kontroll över AS Conexus Baltic Grid och att hantera den potentiella intressekonflikt som uppstod på grund av att Marguerite Gas I och Marguerite Gas II samtidigt ägde aktier både i JSC Conexus Baltic Grid och i AS Latvijas Gāze. Följaktligen sålde Marguerite och Gazprom den 21 juli 2020 samtliga sina aktier i Conexus Baltic Grid.

15 Se punkt 8 i den polska regeringens skriftliga yttranden, punkt 14 i den finländska regeringens skriftliga yttranden, dokument från klaganden i det nationella målet av den 5 juni 2021, Svar på domstolens frågor, s. 4 och 11, den lettiska tillsynsmyndighetens dokument av den 21 maj 2021, Svar på domstolens frågor, och kommissionens dokument av den 25 maj 2021, Svar på domstolens frågor.

16 Se dom av den 26 oktober 2017, Balgarska energiyna borsa ( C‑347/16, EU:C:2017:816, punkt 33), dom av den 3 december 2020, kommissionen/Belgien (Marknaderna för el och naturgas) ( C‑767/19, EU:C:2020:984, punkt 48), och förslag till avgörande av generaladvokaten Pitruzzella i målet kommissionen/Tyskland (Införlivande av direktiven 2009/72 och 2009/73) ( C‑718/18, EU:C:2021:20, punkt 38), som ännu inte avgjorts av domstolen.

17 Kommissionens dokument av den 22 januari 2010 Interpretative note on Directive 2009/72/EC concerning common rules for the internal market in electricity and Directive 2009/73/EC concerning common rules for the internal market in natural gas: the unbundling regime, s. 5 och 6.

18 Se dom av den 9 oktober 2008, Sabatauskas m.fl. ( C‑239/07, EU:C:2008:551, punkterna 45–47 och 49).

19 1. Medlemsstaterna skall se till att det införs en ordning för tredje parts tillträde till överförings- och distributionssystemen grundad på offentliggjorda tariffer, som skall gälla för alla berättigade kunder samt tillämpas objektivt och utan att någon diskriminerande åtskillnad görs mellan systemanvändarna. Medlemsstaterna skall se till att dessa tariffer, eller de metoder som använts för att beräkna dem, är godkända innan de träder i kraft i enlighet med artikel 23 samt att tarifferna – och metoderna om endast dessa har godkänts – offentliggörs innan de träder i kraft. 2. Den systemansvarige för överförings- eller distributionssystemet får vägra tillträde till systemet om det saknar nödvändig kapacitet. Väl grundade skäl som särskilt tar hänsyn till artikel 3 måste anföras för en sådan vägran. Vid behov, och om tillträde till systemet har vägrats, skall medlemsstaterna se till att den systemansvarige tillhandahåller relevant information om vilka åtgärder som skulle erfordras för att förstärka systemet. Den part som begär sådan information får åläggas en rimlig avgift för att täcka kostnaderna för tillhandahållande av informationen.

20 Tjarda van der Vijver, Commission Policy on Third-Party Access Exemption Requests for New Gas Infrastructure, 6 European Energy Law Report (Martha M Roggenkamp & Ulf Hammer, eds), s. 115.

21 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Sabatauskas m.fl. ( C‑239/07, EU:C:2008:344, punkterna 24–29 och 44).

22 Se punkt 56 i kommissionens skriftliga yttranden.

23 Se, för ett liknande resonemang, punkt 68 i kommissionens skriftliga yttranden.

24 grossist eller slutförbrukare av naturgas samt naturgasföretag som köper naturgas.

25 Se punkt 67 i den polska regeringens skriftliga yttranden. Begreppet industrikunder omfattar enheter i senare led snarare än tidigare led i överföringsnätet.

26 kund som köper naturgas för eget bruk.

27 Se dom av den 9 oktober 2008, Sabatauskas m.fl. ( C‑239/07, EU:C:2008:551).

28 Se dom av den 17 oktober 2019, Elektrorazpredelenie Yug ( C‑31/18, EU:C:2019:868, punkterna 48 och 49): För det andra framgår det – beträffande ändamålet med överförings- respektive distributionssystemet i den mening som avses i direktiv 2009/72 – av definitionerna i artikel 2 leden 3 och 5 i direktivet att, såsom generaladvokaten har påpekat i punkterna 51 och 53 i sitt förslag till avgörande, det avgörande särskiljningskriteriet består i den kundkategori för vilken den överförda elen är avsedd. Ett överföringssystem är avsett för försäljning av el till slutförbrukare eller distributörer, medan ett distributionssystem är avsett för försäljning av el till grossister eller slutförbrukare. Av detta följer att system som används för att transportera el, å ena sidan, med nät med extra hög spänning samt med högspänningsnät för tillhandahållande till slutförbrukare eller distributörer, och, å andra sidan, med högspännings-, mellanspännings- och lågspänningsnät för försäljning till grossister eller slutförbrukare, ska anses utgöra överföringssystem respektive distributionssystem som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2009/72.

29 Punkterna 52 och 53 i den polska regeringens skriftliga yttranden.

30 Förordning 2010/685/EU: Kommissionens beslut av den 10 november 2010 om ändring av avsnitt 3 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten (EUT L 293, 2010, s. 67).