Förslag till avgörande av Manuel Campos Sánchez-Bordona av den 9 december 2021

1 Originalspråk: spanska.

2 Mål C‑524/15 ( EU:C:2018:197) (nedan kallad domen Menci).

3 Mål C‑537/16 ( EU:C:2018:193) (nedan kallad domen Garlsson Real Estatel).

4 Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1).

5 Lag nr 2008–1443 av den 30 december 2008.

6 Lag nr 2010–1658 av den 29 december 2010.

7 Närmare bestämt gjorde skattemyndigheten, enligt beslutet att begära förhandsavgörande, gällande att BV hade gjort sig skyldig till bokföringsbrott (han hade haft inkomster som inte hade bokförts, det saknades skriftliga underlag för inkomsterna och belopp som utgjorde inkomster i yrkesverksamheten hade satts in på personliga bankkonton), gett in mervärdesskattedeklarationer där merparten av inkomsterna hade utelämnats, med ett undandraget mervärdesskattebelopp på 82507 euro, gett in inkomstskattedeklarationer där en för låg inkomst deklarerades, gett in deklarationer där en för låg sammanlagd inkomst deklarerades och där en lägre icke-handelsrelaterad inkomst angavs än den han faktiskt hade erhållit, med ett undandraget inkomstskattebelopp på 108883 euro.

8 Åklagarmyndigheten hade också överklagat domen.

9 Punkterna 9 och 10 i detta förslag till avgörande.

10 När jag fortsättningsvis använder uttrycket administrativa påföljder avser jag sådana påföljder som åläggs av myndigheter men som materiellt sett är straffrättsliga, eftersom de uppfyller de krav som anges i punkterna 26–33 i domen Menci.

11 Enligt den hänskjutande domstolen har Conseil constitutionnel (Författningsdomstolen, Frankrike) i fyra beslut slagit fast att en kumulering av förfaranden och påföljder av straffrättslig och skatterättslig karaktär vid undanhållande av skattepliktiga belopp och underlåtenhet att deklarera, är förenlig med principerna om nödvändighet och proportionalitet mellan brotten och påföljderna (avgörande nr 2016–545 QPC av den 24 juni 2016, nr 2016–546 QPC av den 24 juni 2016, nr 2016–556 QPC av den 22 juli 2016, och nr 2018–745 QPC av den 23 november 2018).

12 Beslutet att begära förhandsavgörande, punkt 28.

13 I sitt avgörande nr 2016–555 QPC av den 22 juli 2016, anförde Conseil constitutionnel (Författningsdomstolen, Frankrike) inte några invändningar mot att ett beslut av åklagarmyndigheten att väcka åtal för skatteundandragande måste föregås av en anmälan från skattemyndigheten.

14 Det är för övrigt, såsom erinras i domen Menci (punkt 27), den hänskjutande domstolens uppgift att kontrollera att så är fallet. EU-domstolen kan emellertid bidra med preciseringar för att vägleda den hänskjutande domstolen vid dess tolkning.

15 Enligt Cour de cassation (Högsta domstolen, Frankrike) är [det] obestridligt att den aktuella lagstiftningen syftar särskilt till att bekämpa överträdelser på mervärdesskatteområdet för att säkerställa uppbörd av all den mervärdesskatt som ska betalas och således svarar mot ett mål av allmänt samhällsintresse, vilket kan motivera en kumulering av förfaranden och påföljder av straffrättslig karaktär, vilka har kompletterande syften (punkt 48 i beslutet att begära förhandsavgörande).

16 Genom att utesluta dessa frågeställningar från tvisten behöver jag inte redovisa mina egna överväganden rörande den lösning som valdes i domen Menci med avseende på dem. Se, för en ingående kritik av praxis enligt den domen, förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek av den 2 september 2021 i målen C‑117/20, bpost ( EU:C:2021:680), och C‑151/20, Nordzucker ( EU:C:2021:681); i synnerhet punkterna 101–117 i det förstnämnda förslaget.

17 Se exempelvis dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C‑617/10, EU:C:2013:105, punkt 34).

18 Domen Menci, punkt 46: iakttagandet av proportionalitetsprincipen fordrar … att en kumulering av förfaranden och påföljder enligt nationell lagstiftning, såsom den i fråga i förevarande fall, inte går utöver vad som är ändamålsenligt och nödvändigt för att uppnå de legitima mål som eftersträvas med lagstiftningen i fråga. När det finns flera ändamålsenliga åtgärder att välja mellan ska den åtgärd väljas som är minst ingripande, och de vållade olägenheterna får inte vara orimliga i förhållande till de eftersträvade målen.

19 Domen Menci, punkt 49.

20 Domen Menci, punkterna 50–59. Se, i linje med detta, domen Garlsson Real Estate, punkterna 51–56.

21 Vad beträffar den straffrättsliga legalitetsprincipen, se exempelvis dom av den 11 juni 2020, Prokuratura Rejonowa w Słupsku ( C‑634/18, EU:C:2020:455), i vilken domstolen i punkt 49 erinrade om att brotten och de påföljder som de leder till tydligt måste definieras i lag. Detta villkor är uppfyllt när den enskilde av den relevanta bestämmelsens lydelse och, vid behov, med hjälp av domstolarnas tolkning av denna lydelse, kan utläsa vilka handlingar och [vilken underlåtenhet] som leder till straffrättsligt ansvar. Och, i det här aktuella sammanhanget, vilka handlingar och vilken underlåtenhet som möjliggör en kumulering av förfaranden och påföljder.

22 Dom av den 22 oktober 2015, AC‑Treuhand/kommissionen ( C‑194/14 P, EU:C:2015:717; nedan kallad domen AC‑Treuhand/kommissionen, punkt 40).

23 Domen AC‑Treuhand/kommissionen, punkt 41.

24 Avgörande nr 2016–545 QPC av den 24 juni 2016, punkt 21. Nedan kallat författningsdomstolens avgörande.

25 Domen AC‑Treuhand/kommissionen, punkt 40.

26 Den negativa lagstiftningsfunktion som författningsdomstolarna utövar när de kontrollerar lagen, innebär att de ur rättsordningen utesluter (eller inte godtar, när de bedömer lagtexter som ännu inte slutgiltigt har trätt i kraft) bestämmelser från den lagstiftande makten som strider mot landets grundlag.

27 Domen Menci, punkterna 50 och 51.

28 Domen Garsson Real Estate m.fl., punkterna 52 och 53.

29 Författningsdomstolens avgörande, punkt 21.

30 Cour de cassation (Högsta domstolen) har, med tillämpning av Författningsdomstolens praxis, slagit fast att [n]är den som står åtalad för skatteundandragande styrker att vederbörande personligen har påförts skattetillägg för samma gärning, ankommer det på brottmålsdomstolen, efter att noga ha prövat rekvisiten för detta brott enligt artikel 1741 i allmänna skattelagen, och innan straffrättsliga påföljder åläggs, att kontrollera att gärningen är så allvarlig att det är motiverat med kompletterande straffrättslig lagföring. Domstolen är tvungen att motivera sitt beslut, eftersom gärningens allvar kan bero på storleken på de undandragna skattebeloppen, arten av den tilltalades ageranden eller de omständigheter under vilka överträdelsen har begåtts, särskilt försvårande omständigheter. Om gärningen inte är av så allvarlig art, får domstolen inte överväga en fällande dom (beslutet att begära förhandsavgörande, punkt 28).

31 I punkt 75 i sitt skriftliga yttrande medger BV att Cour de cassation (Högsta domstolen) har försökt att precisera tillämpningsområdet för [det andra] förbehållet, men BV anser att den inte har lyckats göra det klarare och mer förutsägbart.

32 Beslutet att begära förhandsavgörande, punkt 31. Vad beträffar storleken på de undandragna skattebeloppen nämner den hänskjutande domstolen belopp som överstiger 200000 euro, när det gäller inkomstskatt och förmögenhetsskatt. Under alla förhållanden ska domstolen på ett motiverat sätt uttala sig om överträdelsens allvar, innan den uttalar sig om valet av påföljd som ska tillämpas och motiveringen till detta (punkt 29 i beslutet att begära förhandsavgörande).

33 Domen AC‑Treuhand/kommissionen, punkt 42.

34 Se föregående fotnot.

35 I punkt 73 i sitt yttrande hänvisar BV till en officiell kommentar från Conseil constitutionnel (Författningsdomstolen), i vilken detta utrymme för domstolstolkning medges.

36 Frågan huruvida dessa begrepp är förenliga med kravet på en uttömmande beskrivning av brotten, skulle eventuellt kunna väcka vissa invändningar. Det är emellertid inte i det sammanhanget de används när de bidrar till att klargöra gränserna för regelverket för kumulering av straffrättsliga och administrativa påföljder.

37 Domen Menci, punkt 53.

38 Domen Menci, punkt 55. Min kursivering.

39 Beslutet att begära förhandsavgörande, punkt 63.

40 Domen Garsson Real Estate, punkt 60.

41 Domen Garsson Real Estate, punkt 56. Min kursivering.

42 Punkt 71 i den franska regeringens skriftliga yttrande.

43 Punkt 75 i den franska regeringens skriftliga yttrande.

44 Punkt 77 i den franska regeringens skriftliga yttrande.

45 Punkt 78 i den franska regeringens skriftliga yttrande. Det är dock anmärkningsvärt att yttrandet avslutas med ett förslag om att den andra tolkningsfrågan ska besvaras så, att artikel 50 i stadgan inte utgör hinder för en kumulering av påföljder … som begränsas av att de inte får vara strängare än den strängaste påföljd som föreskrivs för överträdelserna och att denna begränsning bara är tillämplig på påföljder av samma art, det vill säga ekonomiska påföljder. Detta förslag bortser från möjligheten att väga påföljder av olika art mot varandra.