Domstolens dom (nionde avdelningen) den 28 oktober 2021
I mål C‑95/20, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Administrativen sad Varna (Förvaltningsdomstolen i Varna, Bulgarien) genom beslut av den 11 februari 2020, som inkom till domstolen den 25 februari 2020, i målet
DOMSTOLEN (nionde avdelningen) sammansatt av ordföranden på tredje avdelningen K. Jürimäe, tillika tillförordnad ordförande på nionde avdelningen, samt domarna S. Rodin (referent) och N. Piçarra, generaladvokat: J. Richard de la Tour, justitiesekreterare: A. Calot Escobar,
efter det skriftliga förfarandet,
med beaktande av de yttranden som avgetts av: Varchev Finans EOOD, genom M. Valchanova, advokat, Komisia za finansov nadzor, genom B. Gercheva, L. Valchovska och M. Vasileva, Tysklands regering, genom J. Möller och R. Kanitz, båda i egenskap av ombud, Europeiska kommissionen, inledningsvis genom Y. Marinova, J. Rius och T. Scharf, därefter genom Y. Marinova och T. Scharf, samtliga i egenskap av ombud,
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
Tillämpliga bestämmelser
Unionsrätt
Direktiv 2014/65/EU
Delegerad förordning 2017/565
Bulgarisk rätt
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna
Prövning av tolkningsfrågorna
Rättegångskostnader
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 56.2 och artikel 72.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 87, 2017, s. 1), jämförda med bilaga I till samma delegerade förordning.
2 Begäran har framställts i ett mål mellan Varchev Finans EOOD och Komisia za finansov nadzor (Finansinspektionen, Bulgarien) (nedan kallad KFN) angående de sanktionsavgifter som detta bolag ålagts för åsidosättande av skyldigheten att föra register över kundernas kategorisering och om de uppgifter som tillhandahållits dem om kostnader och avgifter för investeringstjänsterna.
3 Artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 2014, s. 349) har rubriken Krav på organisationen av verksamheten. I punkt 6 i den artikeln föreskrivs följande:
4 Artikel 25 i direktiv 2014/65 har rubriken Bedömning av lämplighet och passande rapportering till kunder. I punkterna 2, 5, 3 och 8 föreskrivs följande:
5 Delegerad förordning 2017/565 antogs med stöd av bland annat artikel 25.8 i direktiv 2014/65.
6 Skäl 92 i denna delegerade förordning har följande lydelse:
7 Artikel 50 i delegerad förordning 2017/565 har rubriken Information om kostnader och avgifter. I punkt 2 i den artikeln föreskrivs följande:
8 I artikel 56 i den delegerade förordningen, med rubriken Bedömning av ändamålsenlighet och tillhörande dokumenteringskrav, föreskrivs följande:
9 I artikel 72 i nämnda förordning, med rubriken Bevarande av uppgifter, föreskrivs följande:
10 Bilaga I till den delegerade förordningen 2017/565, med rubriken Dokumentering, innehåller en minimiförteckning över uppgifter som ska bevaras av värdepappersföretag beroende på deras verksamhets karaktär. Enligt denna förteckning omfattar den information som ska registreras bland annat, under rubriken Kundbedömning, information om Bedömning av lämplighet och ändamålsenlighet och, under rubriken Kommunikation med kunder, Information om kostnader och tillhörande avgifter.
11 Enligt artikel 71.2 led 4 i za pazarite na finansovi instrumenti (lagen om marknader för finansiella instrument) (DV nr 15, av den 16 februari 2018), i den lydelse som är tillämplig i det nationella målet, ska värdepappersföretag i god tid, på lämpligt sätt och med beaktande av kraven på att tillhandahålla korrekt, tydlig och ej vilseledande information, ställa information till sina kunders eller presumtiva kunders förfogande om olika kostnader och avgifter samt deras storlek.
12 Enligt artikel 290.9 led 16 första alternativet i denna lag, jämförd med punkt 1 led 16 i samma artikel, ska juridiska personer och fysiska personer vid åsidosättande av kraven i en unionsförordning åläggas böter på mellan 5000 och 1000000 bulgariska leva (BGN) (cirka 2 500–510 000 euro) och, vid upprepad överträdelse, böter på mellan 10000 och 2000000 BGN (cirka 5 000–1 020 000 euro).
13 Varchev Finans är ett värdepappersföretag med tillstånd från KFN att tillhandahålla investeringstjänster och bedriva investeringsverksamhet.
14 Med tillämpning av ett beslut meddelat av KFN:s vice ordförande den 20 augusti 2018 blev Varchev Finans föremål för en granskning, inom ramen för vilken Varchev Finans ålades att ge tillgång till samtliga register som bolaget förde i enlighet med de lagstadgade kraven. Det konstaterades att Varchev Finans inte förde något register med uppgifter om den bedömning av ändamålsenlighet som gjorts för de investeringsprodukter och de investeringstjänster bolaget erbjuder sina kunder och inte heller något register med uppgifter om den information som kunderna erhållit om kostnader och tillhörande avgifter för investeringstjänsterna.
15 Genom beslut av den 20 maj 2019 ålades följaktligen Varchev Finans två bötesförelägganden för överträdelse av, för det första, artikel 56.2 i delegerad förordning 2017/565, jämförd med artikel 72.2 och bilaga I till denna delegerade förordning, och, för det andra, artikel 72.2 jämförd med bilaga I till nämnda delegerade förordning.
16 Varchev Finans överklagade detta beslut till Rayonen sad Varna (Distriktsdomstolen i Varna, Bulgarien), som ogillade överklagandet och fastställde att Varchev Finans inte hade fört register, vilket strider mot de krav som följer av delegerad förordning 2017/565.
17 Varchev Finans överklagade domen från Rayonen sad Varna (Distriktsdomstolen i Varna) till Administrativen sad Varna (Förvaltningsdomstolen i Varna, Bulgarien) och gjorde bland annat gällande att KFN hade tolkat och tillämpat delegerad förordning 2017/565 på ett felaktigt sätt. Enligt den tyska, den engelska och den franska språkversionen av den delegerade förordningen är Varchev Finans inte skyldigt att föra register i formell mening, utan endast att bevara dokumentation, eftersom denna – i enlighet med vad som fastställts av KFN – finns tillgänglig i företaget.
18 KFN har däremot hävdat att det framgår av den bulgariska språkversionen av bestämmelserna i denna delegerade förordning att klaganden i det nationella målet måste föra register i formell mening.
19 Den hänskjutande domstolen anser, mot bakgrund av dessa argument och genom att jämföra de bulgariska, tyska, engelska och franska språkversionerna av de relevanta termerna i artikel 56.2 och artikel 72.2 i delegerad förordning 2017/565, att ett förhandsavgörande är nödvändigt för att avgöra huruvida det enligt dessa bestämmelser är tillräckligt att de uppgifter som avses i dessa bestämmelser ska anses ha dokumenterats i värdepappersföretagets kunders akter eller om de systematiskt bör dokumenteras i separata register.
20 Mot denna bakgrund beslutade Administrativen sad Varna (Förvaltningsdomstolen i Varna) att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till domstolen:
21 Den hänskjutande domstolen har ställt sina frågor, som ska prövas tillsammans, för att få klarhet i huruvida artikel 56.2 och artikel 72.2 i delegerad förordning 2017/565, jämförda med bilaga I till samma förordning, ska tolkas så, att värdepappersföretagen är skyldiga att lagra uppgifter om de bedömningar om lämplighet och ändamålsenlighet, vad avser investeringsprodukter och investeringstjänster, som har gjorts för varje enskild kund och uppgifter om den information som varje enskild kund har erhållit om kostnader och tillhörande avgifter för investeringstjänsterna i självständiga och enhetliga register, exempelvis i form av en databas.
22 Det ska inledningsvis påpekas att även om, såsom KFN har påpekat, den bulgariska versionen av dessa bestämmelser använder ordet registri, varför de ska förstås så, att de avser en skyldighet att föra register i formell mening, föreligger det, såsom såväl den hänskjutande domstolen som samtliga parter i det nationella målet har påpekat, skillnader mellan de olika språkversionerna av dessa bestämmelser.
23 Medan det i vissa språkversioner av artikel 56.2 och artikel 72.2 i delegerad förordning nr 2017/565, liksom i dess bilaga I, i likhet med den bulgariska versionen hänvisas till registret, såsom den spanska (registros), den engelska (records), den italienska (registrazioni) eller den portugisiska (registos), hänvisar andra språkversioner, såsom den tyska (Aufzeichnungen) eller den franska (enregistrements), snarare till dokumentering, även om det av denna omständighet inte helt uppenbart framgår att dessa uttryck ska anses avse register i formell mening, snarare än ren dokumentering.
24 Det ska härvidlag erinras om att det följer av fast rättspraxis att den formulering som använts i en av språkversionerna av en unionsbestämmelse inte ensam kan ligga till grund för tolkningen av denna bestämmelse eller ges företräde framför övriga språkversioner. Unionsbestämmelserna ska nämligen tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt mot bakgrund av de olika versionerna på samtliga unionsspråk, och, i händelse av bristande överensstämmelse mellan de olika språkversionerna, ska den aktuella bestämmelsen tolkas med hänsyn till systematiken i och ändamålet med de föreskrifter i vilka den ingår (dom av den 25 juli 2018, Teglgaard och Fløjstrupgård, C‑239/17, EU:C:2018:597, punkterna 37 och 38 och där angiven rättspraxis).
25 De skyldigheter i fråga om registrering som investeringsföretagen åläggs genom delegerad förordning 2017/565 anges inte bara punktvis i vissa bestämmelser i denna förordning, såsom, vad gäller bedömningar om lämplighet och ändamålsenlighet för de investeringsprodukter och investeringstjänster som erbjuds, i artikel 56.2 i nämnda delegerade förordning, utan även allmänt i avsnitt 8 i kapitel III i samma förordning, som rör Dokumentering.
26 I detta avsnitt återfinns artikel 72 i delegerad förordning 2017/565, som rör Bevarande av uppgifter. I punkt 1 i denna artikel föreskrivs till att börja med att uppgifterna ska bevaras på i en sådan form och på ett sådant sätt att villkoren i leden a–e i samma punkt uppfylls, nämligen bland annat att den behöriga myndigheten lätt ska kunna komma åt de aktuella uppgifterna.
27 Vidare föreskrivs i artikel 72.2 i denna delegerade förordning en skyldighet att åtminstone bevara de uppgifter som anges i bilaga I till samma förordning, däribland de uppgifter som är aktuella i det nationella målet, nämligen uppgifter om de bedömningar om lämplighet och ändamålsenlighet, vad avser investeringsprodukter och investeringstjänster, som har gjorts för varje enskild kund och uppgifter om den information som varje enskild kund har erhållit om kostnader och tillhörande avgifter för investeringstjänsterna.
28 Såsom framgår av skäl 92 i samma delegerade förordning syftar dessa krav på att bevara uppgifter till att säkerställa att de behöriga myndigheterna kan utföra sina tillsynsuppgifter och vidta åtgärder för efterlevnad i syfte att säkerställa både investerarskyddet och marknadsintegriteten.
29 Det följer således av den allmänna systematiken i och syftet med bestämmelserna i delegerad förordning nr 2017/565 gällande registreringsskyldigheter att denna förordning syftar till att föreskriva vilken information som värdepappersföretagen åtminstone är skyldiga att bevara, samtidigt som den, vad gäller formen och det sätt på vilket informationen lagras, endast föreskriver vissa krav som lagringen ska uppfylla, däribland att informationen ska vara lätt tillgänglig för de behöriga tillsynsmyndigheterna.
30 Härav följer att dessa bestämmelser, i den del det i de olika språkversionerna hänvisas till register, inte kan tolkas så, att de ålägger värdepappersföretagen en särskild form av lagring av de aktuella uppgifterna, såsom inrättandet av ett självständigt och enhetligt register i form av en databas.
31 En sådan tolkning skulle göra att definitionen av de krav som lagringen av uppgifter ska uppfylla i artikel 72.1 a–e i delegerad förordning 2017/565 skulle förlora sitt syfte.
32 Det framgår särskilt av artikel 72.1 e i denna delegerade förordning att värdepappersföretagens arrangemang ska uppfylla dokumenteringskraven oavsett vilken teknik som används. Av detta följer att den delegerade förordningen i viss mån grundar sig på en viss teknikneutralitet, i den meningen att den ger värdepappersföretagen möjlighet att välja hur uppgifterna ska bevaras, under förutsättning att det valda sättet uppfyller samtliga krav i artikel 72.1 i delegerad förordning 2017/565.
33 En tolkning av bestämmelserna i artikel 56.2 och artikel 72.2 i delegerad förordning 2017/565, samt i bilaga I till denna, som innebär att de formuleringar som används där ska anses avse register i formell mening snarare än enbart dokumentering, framgår inte heller av direktiv 2014/65, på grundval av vilket den delegerade förordningen antogs.
34 Varken artikel 16.6 i direktiv 2014/65 – enligt vilken medlemsstaterna ska se till att varje värdepappersföretag dokumenterar alla tjänster och transaktioner det genomför och all verksamhet det bedriver, på ett sådant sätt att informationen är tillräcklig för att den behöriga myndigheten ska kunna utföra sina tillsynsuppgifter och vidta efterlevnadsåtgärder – eller artikel 25.5 i detta direktiv, enligt vilken värdepappersföretaget ska upprätta en dokumentation som innehåller de mellan värdepappersföretaget och kunden överenskomna handlingarna i vilket eller vilka parternas rättigheter och skyldigheter anges, samt övriga villkor för värdepappersföretagets tillhandahållande av tjänster till kunden – innehåller föreskrifter om vilken teknisk utformning värdepappersföretagens dokumentation ska ha.
35 Mot bakgrund av ovanstående tolkningsfrågorna besvaras enligt följande. Artikel 56.2 och artikel 72.2 i delegerad förordning nr 2017/565, jämförda med bilaga I till samma förordning, ska tolkas så, att värdepappersföretagen inte är skyldiga att lagra uppgifter om de bedömningar om lämplighet och ändamålsenlighet, vad avser investeringsprodukter och investeringstjänster, som har gjorts för varje enskild kund och uppgifter om den information som varje enskild kund har erhållit om kostnader och tillhörande avgifter för investeringstjänsterna i självständiga och enhetliga register, exempelvis i form av en databas. Värdepappersföretagen har möjlighet att välja hur uppgifterna ska bevaras, under förutsättning att det valda sättet uppfyller samtliga krav i artikel 72.1 i nämnda delegerade förordning.
36 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
1 Rättegångsspråk: bulgariska.