Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 24 mars 2022

1 Originalspråk: spanska.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (EUT L 342, 2009, s. 59).

3 SCCS inrättades genom kommissionens beslut 2008/721/EG av den 5 augusti 2008 om inrättande av en rådgivande struktur med vetenskapliga kommittéer och experter på området för konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö och om upphävande av beslut 2004/210/EG (EUT L 241, 2008, s. 21).

4 Phenoxyethanol är ett konserveringsmedel med ett brett spektrum som har utmärkt verkan mot en mängd olika bakterier …, jästsvampar och mögelsvampar. Det används även som lösningsmedel och tack vare dess egenskaper används det i många blandningar med andra konserveringsmedel, enligt rapport CCSC/1575/16 som jag hänvisar till i följande fotnot.

5 Rapport CCSC/1575/16 om phenoxyethanol av den 6 oktober 2016, punkt 3.2. en https://ec.europa.eu/health/scientific_committees/consumer_safety/docs/sccs_o_195.pdf].

6 Från och med den 26 november 2012 rekommenderade ANSM på sin hemsida att phenoxyethanol inte skulle användas i kosmetiska produkter som var avsedda att användas på stjärten på barn som är tre år eller yngre.

7 I inledningen till bilagorna II-IV till förordning nr 1223/2009 anges att [i] bilagorna II–VI avses med … produkt som lämnas kvar: en kosmetisk produkt som är avsedd för långvarig kontakt med hud, hår eller slemhinnor.

8 Denna skyldighet skulle uppfyllas inom nio månader efter att åtgärden publicerats på ANSM:s hemsida.

9 Det rörde sig om chefen för enheten Teknik för konsumenter, miljö och hälsa vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag.

10 Se punkt 38 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

11 Punkterna 35 och 36 i dess skriftliga yttrande, med hänvisning till dom av den 25 oktober 2017, kommissionen/rådet (CMR-15) ( C‑687/15, EU:C:2017:803, punkt 55): en sådan uttrycklig hänvisning [till en bestämmelse i fördragen] [är] oundgänglig för det fall de som berörs och domstolen annars skulle sväva i ovisshet om den exakta rättsliga grunden.

12 Min kursivering. Begreppet den ansvariga personen definieras i artikel 4 i förordning (EG) nr 1223/2009.

13 Dom av den 8 september 2011 ( C‑58/10, EU:C:2011:553; nedan kallad domen Monsanto m.fl.).

14 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 2003, s. 1).

15 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 2002, s. 1).

16 Domen Monsanto m.fl., punkt 78.

17 Ibidem, punkt 79.

18 Ibidem, domslutet, punkt 3.

19 Ibidem, punkt 80.

20 Det finns inget som hindrar att den nationella domstolen om den hyser tvivel om tolkningen av unionsrätten, vänder sig till EU-domstolen under förfarandet för prövning av de provisoriska åtgärderna, vilket framgår av punkt 79 i domen Monsanto m.fl. Det är också vad som har skett i förevarande mål.

21 Vid förhandlingen underströk FEBEA att det inte förelåg någon allvarlig risk i detta mål, vilket enligt FEBEA framgår av tidsföljden av de beslut som de franska myndigheterna fattade. Detta är något som det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva.

22 Befogenheten att fatta det slutliga beslutet är förbehållen kommissionen, liksom är fallet i förordning nr 1829/2003, som föreskriver en dubbel mekanism när det gäller vidtagande av skyddsåtgärder (artikel 34), men som tillerkänner kommissionen exklusiv befogenhet (artikel 10) att ändra eller dra in godkännanden.

23 Punkterna 36 och 37 i dess skriftliga yttrande.

24 Dom av den 3 september 2015, Colena ( C‑321/14, EU:C:2015:540, punkt 19), till vilken det hänvisas i dom av den 17 december 2020, A.M. ( C‑667/19, EU:C:2020:1039, punkt 24).

25 Det andra kriteriet är av mindre betydelse här, eftersom ANSM:s provisoriska åtgärd uttryckligen avser en kroppsdel (stjärten) på barn under tre år.

26 Enligt artikel 2.1 b avses med ämne ett kemiskt grundämne och föreningar av detta grundämne i naturlig eller tillverkad form, med vissa preciseringar.

27 Enligt artikel 2.1 c avses med blandning en blandning eller lösning som består av två eller fler ämnen. De språkversioner som jag har granskat (den spanska, den franska, den engelska, den tyska, den italienska, den portugisiska och den rumänska) bekräftar denna definition, som till viss del är tautologisk.

28 På motsvarande sätt, men beträffande distributören, nämns en sådan specifik identifikation i punkterna 3 och 4, med avseende på vissa kosmetiska produkter som hade släppts ut på marknaden före den 11 juli 2013.

29 Dom av den 17 december 2020, A.M. ( C‑667/19, EU:C:2020:1039), punkt 27, i vilken det hänvisas till dom av den 12 april 2018, Fédération des entreprises de la beauté ( C‑13/17, EU:C:2018:246, punkterna 23–25) och där angiven rättspraxis.

30 Artikel 9 i förordning nr 1223/2009.

31 Även i inledningen till förordning nr 1223/2009 hänvisas det till människors hälsa och till säkerhet.

32 Detta regelverk förändras naturligtvis fortlöpande, vilket framgår av de frekventa ändringarna i bilagorna till förordning nr 1223/2009. Enligt artikel 31 får kommissionen ändra dessa om: a) användningen av ämnen i kosmetiska produkter medför en risk för människors hälsa som kräver åtgärder på gemenskapsnivå, b) om dessa bilagor behöver anpassas till tekniska och vetenskapliga framsteg och c) om det är nödvändigt för att säkerställa att kosmetiska produkter som släpps ut på marknaden är säkra.

33 Min kursivering.

34 I artikel 22 föreskrivs att kontroller ska utföras med hjälp av produktinformationsdokumentet. Om detta produktinformationsdokument handlar artikel 11, där det föreskrivs vilket innehåll som ska tillhandahållas den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det förvaras.

35 Enligt artikel 25.5 i förordning nr 1223/2009 får den nationella myndigheten vidta alla lämpliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa den kosmetiska produktens tillhandahållande på marknaden eller för att dra tillbaka eller återkalla produkten från marknaden i två fall: a) om den ansvariga personen inte vidtar alla nödvändiga åtgärder inom den tidsfrist som avses i punkt 1 och b) om det krävs omedelbara åtgärder vid allvarlig risk för människors hälsa.

36 Uppräkningen av dessa (artikel 25.1 a–l i förordning nr 1223/2009) är mycket detaljerad.

37 Skäl 58 i förordning nr 1223/2009: Det bör införas ett förfarande i fråga om skyddsåtgärder för att hantera kosmetiska produkter som trots att de motsvarar kraven i denna förordning kan utgöra en fara för människors hälsa.

38 Min kursivering.

39 Den franska regeringen har betonat att artikel 27 i förordning nr 1223/2009 innehåller ordet i pluralform (produkt eller produkter) i stället för den singularform som fanns i artikel 12.1 i rådets direktiv 76/768/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosmetiska produkter (EGT L 262, 1976, s. 169; svensk specialutgåva, område 13, volym 5, s. 198). I sitt svar till kommissionen, av den 6 december 2019, hade ANSM redan pekat på den ändrade lydelsen av bestämmelsen.

40 Artikel 31.1 i förordning nr 1223/2009.

41 För de produkter som redan finns på marknaden finns det en risk för godtycklighet om man på grund av avsaknad av tillräckliga uppgifter väljer ut vissa former som saluförs men inte andra som har en identisk sammansättning men andra namn eller varumärken. För de produkter som ska släppas ut på marknaden, talar rättssäkerhetsskäl för att den nationella myndighetens åtgärd bör omfatta kategorier av produkter med gemensamma beståndsdelar. När åtgärden väl har offentliggjorts inväntar tillverkarna rimligen kommissionens beslut för att få reda på vad de ska hålla sig till vad gäller den produkt som innehåller det omtvistade ämnet. Under alla förhållanden handlar det om en tillfällig situation som kommissionen ska klargöra genom att snarast möjligt meddela det beslut som föreskrivs i artikel 27.3 i förordning nr 1223/2009.

42 I överensstämmelse med detta hade ANSM i sin skrivelse av den 6 december 2019 (punkt 2.1) påpekat för kommissionen att det i operativt hänseende skulle vara praktiskt taget omöjligt att anmäla lika många provisoriska åtgärder som produkter som innehåller det omtvistade ämnet.

43 Detta framkom vid förhandlingen. När kommissionen ställdes inför uppgiften att hundratals olika former av en kosmetisk produkt med samma användningsområde kan saluföras i en medlemsstat, erbjöd den ingen annan lösning än den (onödigt kostsamma för kommissionen och för de nationella myndigheterna) att samtidigt utfärda hundratals skyddsåtgärder. Att behöva hantera hundratals ärenden som rör produkter som innehåller samma ämne, när det skulle räcka med ett för att uppnå det eftersträvade syftet, är ett exempel på en tolkning ad absurdum av en rättsregel.

44 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (EGT L 11, 2002, s. 4).

45 Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/417 av den 8 november 2018 om fastställande av riktlinjer för förvaltningen av Europeiska unionens system för snabbt informationsutbyte (Rapex) upprättade enligt artikel 12 i direktiv 2001/95/EG om allmän produktsäkerhet och dess underrättelsesystem (EUT L 73, 2019, s. 121).

46 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 2015, s. 1).