Förslag savgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 13 oktober 2022

1 Originalspråk: spanska.

2 Kommissionens förordning (EG) nr 1685/2000 av den 28 juli 2000 om närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1260/1999 avseende stödberättigande utgifter i samband med insatser som medfinansieras av strukturfonderna (EGT L 193, 2000, s. 39), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 448/2004 av den 10 mars 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1685/2000 om närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1260/1999 avseende stödberättigande utgifter i samband med insatser som medfinansieras av strukturfonderna och om upphävande av förordning (EG) nr 1145/2003 (EUT L 72, 2004, s. 66).

3 Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (EGT L 161, 1999, s. 1).

4 Legge 15 marzo 1997, n. 59, Delega al Governo per il conferimento di funzioni e compiti alle regioni ed enti locali, per la riforma della pubblica amministrazione e per la semplificazione amministrativa (lag som bemyndigar regeringen att tilldela regionerna och lokala organ funktioner och uppgifter för att reformera den offentliga förvaltningen och förenkla myndighetsförfarandena). Bemyndigandet genomfördes senare genom lagstiftningsdekret nr 123 (Disposizioni per la razionalizzazione degli interventi di sostegno pubblico alle imprese, a norma dell’articolo 4, comma 4, lettera c), della legge 15 marzo 1997, n. 59) av den 31 mars 1998 (bestämmelser för rationalisering av statliga stödåtgärder för företag, i enlighet med artikel 4.4 c i lag nr 59 av den 15 mars 1997).

5 Legge regionale 2 maggio 2001, n. 7. Disposizioni per la formazione del bilancio annuale 2001 e pluriennale 2001/2003 della Regione Calabria (Legge finanziaria).

6 Kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag (EGT L 10, 2001, s. 33).

7 Härmed avses de arbeten som stödmottagaren själv utfört.

8 Beslutet att begära förhandsavgörande, punkt 3.6.

9 Ibidem.

10 I artikel 2 (Förfarande och referensbestämmelser) i det beslutet hänvisades det uttryckligen till förordning nr 1260/1999 och förordning nr 1685/2000.

11 Det vill säga artikel 32.1 i förordning nr 1260/1999 och punkt 2.1 i Regel 1 i bilagan till förordning nr 1685/2000.

12 Det vill säga villkoren i Kalabriens regionfullmäktiges beslut av den 14 maj 2002 och i beslutet om beviljade av den 20 april 2004. Eurocostruzionis argument rörande åsidosättandet av principerna om god tro, lojalitet och berättigade förväntningar kan, i förekommande fall, åberopas med avseende på italiensk rätt och det ankommer då på domstolarna i det landet att uttala sig om dessa.

13 Dessa överväganden vederläggs inte av de som jag ska redogöra för när jag bedömer den tredje tolkningsfrågan i sak.

14 Denna grundförordning ersattes av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 (EUT L 210, 2006, s. 25), vilken i sin tur upphävdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 2013, s. 320).

15 Denna förordning ersattes av kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 av den 8 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden (EUT L 371, 2006, s. 1), vilken ändrats vid flera tillfällen.

16 Artikel 30.3 i förordning nr 1260/1999. I skäl 41 i den förordningen anges det att [i] enlighet med subsidiaritetsprincipen bör relevanta nationella bestämmelser tillämpas för stödberättigade utgifter så länge som det saknas motsvarande bestämmelser i gemenskapens lagstiftning. Kommissionen kan emellertid fastställa sådana bestämmelser när det anses nödvändigt för att garantera en enhetlig och rättvis tillämpning av strukturfonderna inom gemenskapen.

17 I skäl 5 anges följande: … För vissa typer av insatser eller projekt anser kommissionen att det är nödvändigt att anta gemensamma regler om stödberättigande utgifter så att en enhetlig och rättvis tillämpning av strukturfonderna kan garanteras över hela gemenskapen … Antagandet av dessa regler bör i vissa fall som bör anges, inte hindra medlemsstaterna från att tillämpa strängare nationella bestämmelser.

18 Punkt 28 i dess skriftliga yttrande.

19 I artikel 32.2 föreskrivs att i samband med det första åtagandet ska kommissionen göra en förskottsbetalning till den utbetalande myndigheten. Förskottet får inte överstiga 7 % av fondernas bidrag till den berörda stödformen. Av naturliga skäl får en sådan förskottsbetalning göras utan att stödmottagaren dessförinnan måste styrka utgifterna med något bokföringsunderlag. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 november 2005, Italien/kommissionen ( C‑138/03, C‑324/03 och C‑431/03, EU:C:2005:714, nedan kallad domen Italien/kommissionen, punkterna 47–49).

20 En sund ekonomisk förvaltning bör garanteras genom att man ser till att utgifterna är berättigade och verifierade ….

21 Se skälen 35 och 43 i förordning nr 1260/1999.

22 Domen Italien/kommissionen, punkterna 44–46. I den sistnämnda punkten slog domstolen fast att … i princip kan utgifter som nationella organ har haft beaktas för stöd från strukturfonderna om man bevisar för kommissionen att utgifterna har uppkommit inom ramen för ett projekt som finansieras av den europeiska unionen. Bevisningen kan bestå av kvitterade fakturor eller, om detta är omöjligt, redovisningsdokument med likvärdigt bevisvärde.

23 Kommissionen anser att stödmottagaren, i ett fall som det här aktuella, hade kunnat styrka utgifterna exempelvis genom fakturor för inköp av material eller lönebesked för medarbetarna. Stödmottagaren hade även kunnat uppvisat bokföringsunderlag med ett motsvarande bevisvärde med avseende på utgifter för vilka det inte går att få fram några fakturor, som in-naturabidrag eller avskrivningskostnader för tillgångar som använts för att utföra arbetet.

24 Inom mervärdesskatteområdet föreskrivs i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 2006, s. 1) att fakturor ska användas som ett medel för att göra avdrag för mervärdesskatt och där regleras vissa av de beståndsdelar och kännetecken som de ska ha. För de övriga hänvisas det dock till medlemsstaternas lagstiftning. Se bland annat dom av den 15 september 2016, Senatex ( C‑518/14, EU:C:2016:691, punkterna 28 och 29), dom av den 21 november 2018, Vădan ( C‑664/16, EU:C:2018:933, punkterna 39 och 40), och dom av den 11 november 2021, Ferimet ( C‑281/20, EU:C:2021:910, punkterna 26–28).

25 Kommissionens beslut 97/324/EG av den 23 april 1997 om ändring av besluten om godkännande av ramar för gemenskapsstöd, samlade programplaneringsdokument och gemenskapsinitiativ gällande i Irland (Endast den engelska texten är giltig) (EGT L 146, 1997, s. 15).Blad nr 4: Precisering av begreppet faktiska kostnader … 3. Med bokföringsunderlag med motsvarande tillförlitighet avses, när upprättandet av en faktura inte behövs enligt nationella skatte- och redovisningsmässiga regler, varje dokument som upprättas för att styrka att den bokföringsmässiga åtgärden ger en sann och rättvisande bild av den aktuella transaktionen och är i överensstämmelse med gällande bokföringslag. …

26 Se, i förordning nr 1303/2013, artikel 68 rörande styrkande av indirekta kostnader och artikel 69 rörande styrkande av in-naturabidrag i form av bygg- och anläggningsarbeten, varor, tjänster, mark och fastigheter för vilka det inte erlagts någon kontant betalning, verifierad genom fakturor eller dokument med bevisvärde som motsvarar bevisvärdet hos fakturor, samt rörande avskrivningskostnader.

27 I punkt 1.8 i Regel 1 i bilagan till förordning nr 1685/2000 anges att [i]ndirekta kostnader utgör stödberättigande utgifter om de grundas på verkliga kostnader i samband med genomföradet av insatser som medfinansieras av strukturfonderna och fördelas proportionellt (pro rata) på insatserna eller i enlighet med en vederbörligen motiverad, rättvis och skälig metod.

28 I punkt 1.7 i Regel 1 i bilagan till förordning nr 1685/2000 föreskrivs att [i]n natura-bidrag utgör stödberättigande utgifter under förutsättning att a) de består i tillhandahållande av mark eller fastighet, utrustning eller material, forskning, förvärvsarbete eller obetalt frivilligarbete, b) de inte har gjorts med avseende på de finansieringslösningar som anges i reglerna 8, 9 och 10, c) deras värde kan uppskattas och granskas på ett oberoende sätt, d) deras värde vid tillhandahållandet av mark eller fastighet styrks av en oberoende behörig värderingsman eller ett behörigt officiellt organ, e) värdet av obetalt frivilligarbete bedöms med utgångspunkt i hur mycket tid som lagts ned och hur stor den normala ersättningen per timme och dag är för det arbete som utförs, och f) bestämmelserna i reglerna 4, 5 och 6 följs, om de är tillämpliga.

29 Detta framgår av punkt 3.6 i beslutet att begära förhandsavgörande.

30 I det italienska originalet libretto delle misure och registro della contabilità.

31 Detta tycks appellationsdomstolen antyda i sin dom av den 27 oktober 2014.

32 Jag hänvisar till punkterna 69–71 i detta förslag till avgörande.