Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar av den 16 juni 2022

1 Originalspråk: franska.

2 Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (EUT L 251, 2003, s. 12).

3 Se, i detta avseende, förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzii målet Noorzia ( C‑338/13, EU:C:2014:288, punkterna 1–4).

4 Europaparlamentets och rådets förordning av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (EUT L 180, 2013, s. 31) (nedan kallad Dublin III-förordningen).

5 Dom av den 17 november 1983, Merck ( 292/82, EU:C:1983:335, punkt 12), dom av den 12 maj 2021, Bundesrepublik Deutschland (Rött meddelande från Interpol) ( C‑505/19, EU:C:2021:376, punkt 77), och dom av den 26 april 2022, Landespolizeidirektion Steiermark (Längsta tidsperiod för gränskontroller vid de inre gränserna) ( C‑368/20 och C‑369/20, EU:C:2022:298, punkt 56).

6 Dom av den 12 april 2018, A och S ( C‑550/16, EU:C:2018:248, punkt 37).

7 Artikel 4.1 och 4.5 i direktiv 2003/86.

8 Se i detta avseende punkt 33 och följande punkter i förevarande förslag till avgörande.

9 Dom av den 12 april 2018, A och S ( C‑550/16, EU:C:2018:248, punkt 58).

10 Avseende den särskilt sårbara situationen för underåriga utan medföljande vuxen, se punkt 44 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

11 Skäl 8 i direktiv 2003/86.

12 Dom av den 4 mars 2010, Chakroun ( C‑578/08, EU:C:2010:117, punkt 48).

13 Se ingressen till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen), som antogs den 7 april 2011 av Europarådets ministerkommitté, Europarådets fördragsserie nr 210.

14 Dom av den 6 december 2012, O m.fl. ( C‑356/11 och C‑357/11, EU:C:2012:776, punkt 69), och dom av den 12 april 2018, A och S ( C‑550/16, EU:C:2018:248, punkt 44).

15 Dom av den 17 juli 2014, Noorzia ( C‑338/13, EU:C:2014:2092, punkt 15).

16 Detta svar påverkar, liksom för utövandet av varje rättighet, inte möjligheten att i ett konkret fall konstatera rättsmissbruk, varvid bedömningen av utövandet av en rättighet som följer av en unionsbestämmelse emellertid inte får leda till att bestämmelsens räckvidd ändras eller att de mål som eftersträvas med den äventyras. Se dom av den 12 maj 1998, Kefalas m.fl. ( C‑367/96, EU:C:1998:222, punkt 22).

17 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 juli 2014, Noorzia ( C‑338/13, EU:C:2014:2092, punkt 13).