Förslag till avgörande av generaladvokat Jean Richard de la Tour föredraget den 14 juli 2022

1 Originalspråk: franska.

2 C‑182/15, nedan kallad domen Petruhhin, EU:C:2016:630.

3 C‑191/16, nedan kallad domen Pisciotti, EU:C:2018:222.

4 C-897/19 PPU, nedan kallad domen Ruska Federacija, EU:C:2020:262.

5 C‑398/19, nedan kallad domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (Utlämning till Ukraina), EU:C:2020:1032.

6 C‑473/15, EU:C:2017:633.

7 C-247/17, nedan kallad domen Raugevicius, EU:C:2018:898.

8 C‑184/99, EU:C:2001:458.

9 Punkt 31 i den domen.

10 Nedan kallad den europeiska utlämningskonventionen.

11 Se domen Raugevicius (punkt 50 och domslutet).

12 BGBl 1949 I, s. 1, nedan kallad Förbundsrepubliken Tysklands grundlag.

13 BGBl. 1982 I, s. 2071.

14 I den version som publicerades den 27 juni 1994 (BGBI. 1994 I, s. 1537), senast ändrad genom 1 § i lagen av den 23 november 2020 (BGBI. 2020 I, s. 2474), nedan kallad IRG.

15 Europarådets konvention om överförande av dömda personer öppnad för undertecknande den 21 mars 1983 i Strasbourg, ETS nr 112.

16 Se, bland annat, domen Petruhhin (punkt 30 och där angiven rättspraxis), och domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (punkt 28).

17 Se, bland annat, domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (Utlämning till Ukraina) (punkt 29 och där angiven rättspraxis).

18 Se, bland annat, domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (Utlämning till Ukraina) (punkt 30 och där angiven rättspraxis).

19 Se, bland annat, domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (Utlämning till Ukraina) (punkt 32 och där angiven rättspraxis).

20 Se, bland annat, domen Raugevicius (punkt 28 och där angiven rättspraxis), och domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (Utlämning till Ukraina) (punkt 39 och där angiven rättspraxis).

21 Se, bland annat, domen Raugevicius (punkt 30 och där angiven rättspraxis), och domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (Utlämning till Ukraina) (punkt 40 och där angiven rättspraxis).

22 Se, bland annat, domen Raugevicius (punkt 31 och där angiven rättspraxis), och domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (Utlämning till Ukraina) (punkt 41 och där angiven rättspraxis).

23 Se, bland annat, domen Raugevicius (punkt 32 och där angiven rättspraxis), och domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (Utlämning till Ukraina) (punkt 42 och där angiven rättspraxis).

24 Se, bland annat, domen Ruska Federacija (punkt 69 och där angiven rättspraxis).

25 EGT L 190, 2002, s. 1.

26 EUT L 81, 2009, s. 24. Se, bland annat, domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (Utlämning till Ukraina) (punkt 43 och där angiven rättspraxis).

27 Se, bland annat, domen Pisciotti (punkt 54 och där angiven rättspraxis).

28 Se, bland annat, domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (Utlämning till Ukraina) (punkt 43 och där angiven rättspraxis).

29 Se, bland annat, domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (Utlämning till Ukraina) (punkt 44 och där angiven rättspraxis). Domstolens praxis vägleds således av domstolens vilja ”att undvika en paradox, nämligen att konsolideringen av det europeiska straffrättsliga området sker tillsammans med en förstärkning av straffriheten, trots att unionen, såsom påpekades i domen Petruhhin [punkterna 36 och 37], erbjuder sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer garanteras, i förening med lämpliga åtgärder i fråga om bekämpning och kontroll av de yttre gränserna, liksom förebyggande av och kampen mot brottslighet”: se Lenaerts, K., L'extradition d'un citoyen de l'Union européenne vers un pays tiers à l'heure de la consolidation de l'espace pénal européen, Sa Justice – L'Espace de Liberté, de Sécurité et de Justice – Liber amicorum en hommage à Yves Bot, Bruylant, Bryssel, 2022, s. 383 och 384.

30 Se, bland annat, domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (Utlämning till Ukraina) (punkterna 53–55). Även om domstolen har funnit att den anmodade medlemsstaten, om den medlemsstat i vilken den eftersökta personen är medborgare inte har utfärdat någon europeisk arresteringsorder, får utlämna personen, förutsätter detta dock att den, såsom krävs enligt domstolens praxis, först har prövat att utlämningen inte innebär en kränkning av de rättigheter som avses i artikel 19 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (punkt 45 i den domen samt där angiven rättspraxis).

31 Se domen Pisciotti (punkt 56).

32 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Tanchev i målet Ruska Federacija ( C‑897/19 PPU, EU:C:2020:128, punkt 100).

33 Se domen Raugevicius (punkt 41).

34 Se domen Raugevicius (punkt 42).

35 Se domen Raugevicius (punkt 46). Domstolen överlät emellertid till den hänskjutande domstolen att kontrollera huruvida Denis Raugevicius omfattades av kategorin medborgare i andra medlemsstater. Detsamma bör enligt min mening gälla frågan huruvida S.M. i förevarande mål kan anses vara stadigvarande bosatt i Tyskland.

36 Se domen Raugevicius (punkt 47).

37 Se Lenaerts, K., L'extradition d'un citoyen de l'Union européenne vers un pays tiers à l'heure de la consolidation de l'espace pénal européen, Sa Justice – L'Espace de Liberté, de Sécurité et de Justice – Liber amicorum en hommage à Yves Bot, Bruylant, Bryssel, 2022, s. 386.

38 Se domen Raugevicius (punkt 50 och domslutet).

39 Det ska erinras om att detta förutsätter att den anmodade medlemsstaten först har kontrollerat att utlämningen inte innebär en kränkning av de rättigheter som avses i artikel 19 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

40 Eftersom den lösning som jag föreslår enligt min mening kan avhjälpa en oförenlighet mellan unionsrätten och den europeiska utlämningskonventionen, anser jag att artikel 351 FEUF, trots att den åberopades vid förhandlingen, inte är relevant för svaret på den aktuella tolkningsfrågan.

41 Det ska erinras om att konventionen om överförande av dömda personer enligt den hänskjutande domstolen inte är relevant, eftersom S.M. redan befinner sig i Tyskland.

42 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Bot i målet Raugevicius ( C‑247/17, EU:C:2018:616, punkt 82).

43 Såsom domstolen redan har påpekat, ligger social återanpassning av unionsmedborgaren i den stat där vederbörande är verkligt integrerad inte enbart i den berördes intresse utan även i Europeiska unionens intresse i allmänhet: se, bland annat, dom av den 17 april 2018, B och Vomero ( C‑316/16 och C‑424/16, EU:C:2018:256, punkt 75 och där angiven rättspraxis).

44 Med hänsyn till det skilda innehållet i den förklaring som hade avgetts av Republiken Finland respektive den som avgetts av Förbundsrepubliken Tyskland, med tillämpning av artikel 6.1 b i Europeiska utlämningskonventionen, när det gäller definitionen av begreppet medborgare i den mening som avses i denna konvention, har Förbundsrepubliken Tyskland inte det handlingsutrymme som Republiken Finland har när det gäller möjligheten att vägra utlämning av en unionsmedborgare som är stadigvarande bosatt i unionen.

45 Det framgår nämligen av ordalydelsen i artikel 6.1 b i den europeiska utlämningskonventionen att förklaringen avges vid tidpunkten för undertecknande eller deposition av ratifikations- eller anslutningsinstrumentet, utan att det föreskrivs någon ändring av denna förklaring i ett senare skede. En ändring av nämnda förklaring i syfte att utsträcka skyddet mot utlämning till att omfatta andra personer än medborgare i den berörda staten skulle dessutom kunna strida mot syftet med den europeiska utlämningskonventionen.