Förslag till avgörande av generaladvokat Anthony Collins föredraget den 7 juli 2022

1 Originalspråk: engelska.

2 Se beslut av den 25 mars 2022, IP m.fl.(Fastställande av om de faktiska omständigheterna i målet är tillförlitliga) ( C‑609/21, ej publicerat, EU:C:2022:232), mål C‑347/21, DD (Förnyat förhör med ett vittne) (EUT C 338, 2021, s. 12), mål C‑349/21, HYA m.fl. (Motivering av tillstånd till telefonavlyssning) (EUT C 338, 2021, s. 13) och mål C‑269/22, IP m.fl.

3 EUT L 65, 2016, s. 1.

4 DV nr 86 av den 28 oktober 2005.

5 Från kl. 15.05 till kl. 15.50.

6 Mellan kl. 17.40 och kl. 20.20.

7 DD har i sitt yttrande anfört att han begärde tillstånd av den allmänna åklagaren att förhöra MM och RB och att dessa ansökningar uttryckligen avslogs.

8 Se punkt 15 i förevarande förslag till avgörande.

9 Enligt artikel 72.1 i Zakon za Ministerstvoto na vatreshnite raboti (lagen om inrikesministeriet) (DV nr 53 av den 27 juni 2014), jämförd med artikel 73 i samma lag, får en person som misstänks för brott frihetsberövas i högst 24 timmar. Det är vanligtvis i slutet av denna period som en misstänkt formellt åtalas.

10 Fallet KH till vilket hänvisas i punkt 15 i förevarande förslag till avgörande.

11 Den hänskjutande domstolen har påpekat att ett vittnesmål som avgetts av ett vittne i närvaro av åklagaren och försvaret – oavsett om förhöret skedde inför en domare eller inte – enligt nationell rätt har samma bevisvärde som ett vittnesmål som avgetts av ett vittne i närvaro av enbart åklagaren, men inför en domare.

12 Se punkt 26 i förevarande förslag till avgörande.

13 Europadomstolens dom av den 19 februari 2013 (CE:ECHR:2013:0219JUD006180008, §§ 39 och 41). I begäran om förhandsavgörande hänvisas uttryckligen till artikel 6.3 d i Europakonventionen och till Europadomstolens domar som tolkar denna bestämmelse.

14 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Richard de la Tour i målet Sofiyska rayonna prokuratura m.fl. (Rättegång mot en tilltalad som utvisats från territoriet) ( C‑420/20, EU:C:2022:157, punkt 51). På liknande sätt påpekade generaladvokaten Bobek i sitt förslag till avgörande i målet Prokuratura Rejonowa Łódź-Bałuty ( C‑338/20, EU:C:2021:683, punkt 82) att EU-domstolen ännu inte haft tillfälle att skapa en praxis rörande rätten till en rättvis rättegång som är så omfattande och detaljerad som den som utvecklats av Europadomstolen, men att EU-domstolen [i] dess avgöranden som meddelats till i dag … emellertid ofta och uttryckligt [har] hänvisat till Europadomstolens domar avseende artikel 6.3 i Europakonventionen och har införlivat de principer som härleds därifrån med unionens rättsordning.

15 Skäl 10 i direktiv 2016/343.

16 EUT C 303, 2007, s. 17.

17 I den mån som stadgan omfattar rättigheter som motsvarar sådana som garanteras av Europakonventionen ska de vidare enligt artikel 52.3 i stadgan ha samma innebörd och räckvidd som i Europakonventionen. Av förklaringarna till denna bestämmelse framgår att de sålunda garanterade rättigheternas innebörd och räckvidd bestäms av ordalydelsen i Europakonventionen och av rättspraxis från Europadomstolen (se även dom av den 30 juni 2016, Toma och Biroul Executorului Judecătoresc Horațiu-Vasile Cruduleci, C‑205/15, EU:C:2016:499, punkt 41).

18 Förslag till avgörande av generaladvokaten Richard de la Tour i målet Sofiyska rayonna prokuratura m.fl. (Rättegång mot en tilltalad som utvisats från territoriet) ( C‑420/20, EU:C:2022:157, punkt 54).

19 Europadomstolen fann således i sin dom av den 19 februari 2013, Gani mot Spanien, att artikel 6.3 d i [Europakonventionen] utgör en särskild aspekt av rätten till en rättvis rättegång som garanteras i artikel 6.1 och som ska beaktas vid bedömningen av om förfarandet är rättvist (CE:ECHR:2013:0219JUD006180008, § 36). Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Bot i målet Gambino och Hyka ( C‑38/18, EU:C:2019:208, punkt 92).

20 Det följer av fast rättspraxis att det enligt det förfarande för samarbete mellan nationella domstolar och EU-domstolen som införts genom artikel 267 FEUF ankommer på EU-domstolen att ge den nationella domstolen ett användbart svar, som gör det möjligt för den domstolen att avgöra det mål som den ska pröva, vilket kan ge EU-domstolen anledning att beakta unionsrättsliga bestämmelser som den nationella domstolen inte har hänvisat till (dom av den 29 april 2021, Banco de Portugal m.fl., C‑504/19, EU:C:2021:335, punkt 30). Kommissionen har i sitt skriftliga yttrande gjort gällande att en tilltalads rätt att delta i förhöret med ett vittne i princip skyddas av artikel 47 andra stycket och artikel 48.2 i stadgan.

21 I artikel 2 i direktiv 2016/343 föreskrivs att detta direktiv ska tillämpas på fysiska personer som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden. Det är tillämpligt i alla stadier av det straffrättsliga förfarandet, från det tillfälle då en person blir misstänkt eller tilltalad för att ha begått ett brott eller ett påstått brott fram till dess att det slutliga avgörandet av om personen har begått det aktuella brottet har vunnit laga kraft.

22 Artikel 10.2 i direktiv 2016/343.

23 Dom av den 13 februari 2020, Spetsializirana prokuratura (Rättegång som hålls i den tilltalades utevaro) ( C‑688/18, EU:C:2020:94, punkt 36).

24 Förslag till avgörande av generaladvokaten Bot i målet Gambino och Hyka ( C‑38/18, EU:C:2019:208, punkt 44).

25 Dom av den 29 juli 2019, Gambino och Hyka ( C‑38/18, EU:C:2019:628, punkterna 42 och 43).

26 Se fotnot 19 i förevarande förslag till avgörande.

27 Europadomstolens dom av den 19 februari 2013, Gani mot Spanien (CE:ECHR:2013:0219JUD006180008, § 37 och där angiven rättspraxis), och Europadomstolens dom av den 15 december 2015, Schatschaschwili mot Tyskland (CE:ECHR:2015:1215JUD000915410, §§ 100 och 101 och där angiven rättspraxis).

28 Europadomstolens dom av den 19 februari 2013, Gani mot Spanien (CE:ECHR:2013:0219JUD006180008, § 38 och där angiven rättspraxis), och Europadomstolens dom av den 15 december 2015, Schatschaschwili mot Tyskland (CE:ECHR:2015:1215JUD000915410, § 105 och där angiven rättspraxis).

29 Europadomstolens dom av den 15 december 2015, Schatschaschwili mot Tyskland (CE:ECHR:2015:1215JUD000915410, § 107). EU-domstolen förde ett liknande resonemang i sin dom i målet Gambino och Hyka när den fann att medlemsstaterna, för att avgöra huruvida det är möjligt att använda ett protokoll av ett vittnesmål från ett brottsoffer som bevis, måste undersöka om hörandet av brottsoffret kan ha stor betydelse för domen mot den tilltalade och, genom tillräckliga processuella garantier, säkerställa att bevisupptagningen i samband med det straffrättsliga förfarandet inte undergräver ett rättvist förfarande, i den mening som avses i artikel 47 andra stycket i stadgan, eller rätten till försvar, i den mening som avses i artikel 48.2 i stadgan (dom av den 29 juli 2019, C‑38/18, EU:C:2019:628, punkt 55).

30 Europadomstolens dom av den 15 december 2011, Al-Khawaja och Tahery mot Förenade konungariket (CE:ECHR:2011:1215JUD002676605, §§ 119 och 120), och Europadomstolens dom av den 15 december 2015, Schatschaschwili mot Tyskland (CE:ECHR:2015:1215JUD000915410, § 119 och där angiven rättspraxis).

31 Europadomstolens dom av den 19 februari 2013, Gani mot Spanien (CE:ECHR:2013:0219JUD006180008, § 38 och där angiven rättspraxis).

32 Ibidem, §§ 41 och 42 och där angiven rättspraxis.

33 Europadomstolen prövar bland annat om den handläggande domstolen har närmat sig det frånvarande vittnets oprövade vittnesmål med försiktighet, om den har visat medvetenhet om att det frånvarande vittnets utsagor ska tillmätas mindre betydelse och om den har lämnat en detaljerad motivering till varför den anser att denna bevisning är trovärdig med hänsyn tagen till annan tillgänglig bevisning (Europadomstolens dom av den 15 december 2015, Schatschaschwili mot Tyskland, CE:ECHR:2015:1215JUD000915410, § 126).

34 Ibidem, § 128.

35 Enligt Europadomstolen är det en viktig rättssäkerhetsgaranti att de tilltalade eller deras ombud har beretts tillfälle att förhöra vittnet under förundersökningsstadiet. Den fann i detta avseende att om de utredande myndigheterna redan på förundersökningsstadiet är av åsikten att ett vittne inte kommer att kunna höras vid rättegången, är det av avgörande betydelse att försvaret ges en möjlighet att ställa frågor till brottsoffret under förundersökningen (Europadomstolens dom av den 15 december 2015, Schatschaschwili mot Tyskland, CE:ECHR:2015:1215JUD000915410, § 130).

36 Utom om det förnyade förhöret äger rum inför en domare enligt artikel 223 i NPK vid en tidpunkt då den misstänkte formellt har åtalats. Det verkar inte finnas någon skyldighet att genomföra ett sådant förnyat förhör.