Domstolens dom (tionde avdelningen) den 9 mars 2023

I mål C‑725/21, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Vrhovno sodišče (Högsta domstolen, Slovenien) genom beslut av den 10 november 2021, som inkom till domstolen den 30 november 2021, i målet

DOMSTOLEN (tionde avdelningen) sammansatt av avdelningsordföranden D. Gratsias samt domarna I. Jarukaitis och Z. Csehi (referent), generaladvokat: A. Rantos, justitiesekreterare: A. Calot Escobar,

efter det skriftliga förfarandet,

med beaktande av de yttranden som avgetts av: Sloveniens regering, genom N. Pintar Gosenca, i egenskap av ombud, Europeiska kommissionen, genom U. Babovič, A. Kraner och M. Salyková, samtliga i egenskap av ombud,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

Tillämpliga bestämmelser

HS

Kombinerade nomenklaturen

Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

Prövning av tolkningsfrågorna

Den första frågan

Den andra frågan

Rättegångskostnader

1 Begäran om förhandsavgörande avser i huvudsak tolkningen av tulltaxenummer 9401 i Kombinerade nomenklaturen (nedan kallad KN), som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1101/2014 av den 16 oktober 2014 (EUT L 312, 2014, s. 1), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1754 av den 6 oktober 2015 (EUT L 285, 2015, s. 1) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1821 av den 6 oktober 2016 (EUT L 294, 2016, s. 1).

2 Begäran har framställts i ett mål mellan SOMEO SA och Republika Slovenija, genom Ministrstvo za finance (Finansministeriet, Slovenien), om huruvida varor som importerats av detta bolag till Slovenien och som deklarerats som delar till sittmöbler för motorfordon ska tullklassificeras enligt undernummer 94019080 i KN.

3 Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS) inrättades genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983, inom ramen för Världstullorganisationen (WCO), och godkändes, tillsammans med sitt ändringsprotokoll av den 24 juni 1986, på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 12, s. 3). Förklarande anmärkningarna till HS utarbetas av WCO i enlighet med bestämmelserna i den konventionen.

4 Enligt artikel 3.1 a led 2 i nämnda konvention förbinder sig varje fördragsslutande part att tillämpa de allmänna bestämmelserna för tolkning av HS och alla anmärkningar till avdelningar, kapitel, nummer och undernummer samt att inte ändra omfattningen av desamma.

5 I 2012 års lydelse av de förklarande anmärkningarna till HS anges i fråga om kapitel 94, som har rubriken Möbler; sängkläder, madrasser, resårbottnar till sängar, kuddar och liknande stoppade inredningsartiklar; belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; ljusskyltar, namnplåtar med belysning o.d. monterade eller monteringsfärdiga byggnader, följande:

6 Vad gäller nr 9401, med rubriken Sittmöbler (andra än sådana som omfattas av nr 9402), även bäddbara, samt delar till sittmöbler, preciseras följande beträffande begreppet delar i detta nummer:

7 Vad gäller detta begrepp anges det i 2017 års lydelse av de förklarande anmärkningarna till HS att detta dessutom omfattar dynor som är avsedda att monteras permanent på sittmöbler eller ryggar till sådana möbler.

8 Det framgår av artikel 1.1 i förordning nr 2658/87, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 254/2000 av den 31 januari 2000 (EGT L 28, 2000, s. 16) (nedan kallad förordning nr 2658/87), att KN, som upprättats av Europeiska kommissionen, reglerar tullklassificeringen av varor som importeras till Europeiska unionen. Enligt artikel 3.1 i förordning 2658/87 återges i KN de nummer och de sexsiffriga undernummer som finns i HS, medan det genom tillägg av en sjunde och en åttonde siffra skapas ytterligare undernummer som är specifika för KN.

9 Med stöd av artikel 12.1 i förordning nr 2658/87 antar kommissionen varje år, genom en förordning anta en fullständig version av KN, tillsammans med tullsatser i enlighet med artikel 1, i dess lydelse efter de åtgärder som har vidtagits av Europeiska unionens råd eller kommissionen. Denna förordning offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning senast den 31 oktober och tillämpas från och med den 1 januari påföljande år.

10 Genomförandeförordningarna nr 1101/2014, nr 2015/1754 och nr 2016/1821 har antagits med stöd av denna bestämmelse. Var och en av dessa genomförandeförordningar har ändrat KN, med verkan från och med den 1 januari 2015, den 1 januari 2016 respektive den 1 januari 2017. Lydelsen av de bestämmelser i KN som är relevanta i det nationella målet har emellertid inte ändrats.

11 I de allmänna bestämmelserna för tolkning av KN, vilka återfinns i bilaga I, del 1, avdelning I, avsnitt A, i deras lydelse enligt var och en av dessa genomförandeförordningar, föreskrivs följande:

12 Del 2 i nämnda bilaga I, med rubriken Tulltaxan, innehåller en avdelning VII, med rubriken Plaster och plastvaror; gummi och gummivaror. I denna avdelning ingår kapitel 39, med rubriken Plaster och plastvaror. Enligt anmärkning 2 x till detta kapitel omfattar kapitlet inte artiklar enligt kapitel 94 (till exempel möbler, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, ljusskyltar och monterade eller monteringsfärdiga byggnader).

13 Del 2 innehåller även en avdelning XI, som har rubriken Textilvaror. Enligt anmärkning 1 s till denna avdelning omfattar denna inte artiklar enligt kapitel 94 (till exempel möbler, sängkläder, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar). Nämnda avdelning innehåller ett kapitel 63 med rubriken Andra konfektionerade textilvaror; handarbetssatser; begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump. Enligt anmärkning 1 till kapitel 63 ska underavdelning 1 i detta kapitel, vilken har rubriken Andra konfektionerade textilvaror, endast tillämpas på konfektionerade artiklar av alla slags textilvaror.

14 Nämnda del II av KN innehåller även avdelning XX, som har rubriken Diverse varor. Där återfinns kapitel 94, som har rubriken Möbler; sängkläder, madrasser, resårbottnar till sängar, kuddar och liknande stoppade inredningsartiklar; belysningsarmatur och andra belysningsartiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; ljusskyltar, namnplåtar med belysning och dylikt; monterade eller monteringsfärdiga byggnader.

15 Anmärkningarna 1 och 3 till kapitel 94 har följande lydelse:

16 Nämnda kapitel 94 omfattar bland annat nr 9401, som har följande lydelse:

17 Mellan augusti 2015 och juni 2017 deklarerade klaganden i det nationella målet varor enligt KN-nummer 94019080 för övergång till fri omsättning. Varorna beskrevs som nät för tillverkning av förvaringsfickor placerade på baksidan av säten – Bend and net (nedan kallade nät för tillverkning av förvaringsfickor) och sätesskydd – Skirt assy (nedan kallade sätesskydd), vilka enligt klaganden var att anse som delar till sittmöbler för motorfordon.

18 Efter en kontroll i efterhand av de aktuella deklarationerna fann skattemyndigheten i första instans att dessa varor inte skulle klassificeras enligt undernummer 94019080 i KN och ålade klaganden i det nationella målet, genom beslut av den 13 juli 2018, att betala tull för varorna med ett belopp på 298810,52 euro jämte dröjsmålsränta. Enligt denna myndighet skulle varan nät för tillverkning av förvaringsfickor klassificeras enligt undernummer 63079010 i KN, som avser övriga trikåvaror, och varan sätesskydd klassificeras enligt undernummer 39269097 i KN, som avser andra varor av plast, eftersom dessa varor inte kunde anses utgöra delar till sittmöbler för motorfordon utan skulle klassificeras som tillbehör.

19 Klaganden överklagade beslutet till finansministeriet, som avslog överklagandet. Finansministeriet angav att nr 9401 i KN, som omfattar delar till sittmöbler, inte är tillämpligt på sådana tillbehör som de nämnda varorna. Enligt ministeriet utgjorde sätesskyddet nämligen inte ett stöd utan vilket sätet inte kan fylla sin grundläggande och huvudsakliga funktion, och dessutom fyller nätet för tillverkning av förvaringsfickor, som fästs på plastskyddet på baksidan av sätet i ett fordon, endast en sidofunktion för förvaring av små föremål, vilket innebär att ett säte även utan detta nät kan fylla alla sina huvudsakliga funktioner.

20 Genom dom av den 23 juni 2020 fastställde Upravno sodišče (Förvaltningsdomstolen, Slovenien) skattemyndighetens tullklassificering. Nämnda domstol fann bland annat att den omständigheten att en vara uteslutande är avsedd för en viss modell av en maskin eller ett föremål inte är avgörande för huruvida denna vara ska klassificeras som en del eller som ett tillbehör.

21 Klaganden i det nationella målet överklagade denna dom till den hänskjutande domstolen. Klaganden har vid den domstolen gjort gällande att de aktuella varorna borde ha klassificerats enligt undernummer 94019080 i KN, på grund av att ett sätesskydd inte är en vara med allmän användning och inte heller är en vara som kan likställas med en annan vara av plast enligt kapitel 39 i KN. Ett nät för tillverkning av förvaringsfickor är vidare, enligt klaganden, inte en sådan textilvara som omfattas av kapitel 63 i KN. Enligt klaganden används dessa två varor enbart för bilsäten och kan, när de inte är monterade på bilsäten, inte användas separat. Klaganden har även vidhållit att det är omöjligt att använda ett säte utan att ha monterat på ett sätesskydd, eftersom det inte rör sig om något estetiskt eller utbytbart tillbehör, utan om en extra funktion hos sätet (som stärker och skyddar sätets själva struktur, vilket är av grundläggande betydelse i säkerhetshänseende). På samma sätt är nätet för tillverkning av förvaringsfickor inte ett estetiskt tillbehör eller utbytbart tillbehör till ett säte, utan nätet har en ytterligare funktion, nämligen en stöd- och skyddsfunktion.

22 Genom beslut av den 18 november 2020 beviljade den hänskjutande domstolen prövningstillstånd för överklagandet av nämnda dom.

23 Vad gäller varan nät för tillverkning av förvaringsfickor har den hänskjutande domstolen påpekat att denna vara består av ett svart elastiskt trikånät, med måtten 30 × 20 cm, av syntetiskt filamentgarn med ett fastsytt plastband längs hela den ena sidan för att nätet ska kunna fästas på baksidan av sätet i ett motorfordon. Vad gäller varan sätesskydd har den hänskjutande domstolen angett att denna är gjord av plast och täckt med filttyg och att den monteras på baksidan av och under sätet i ett motorfordon för att skydda sätet på insidan av skyddet.

24 Enligt samma domstol beror klassificeringen av de varor som är aktuella i det nationella målet på hur begreppet delar i nr 9401 i KN och således unionsrätten ska tolkas. Den hänskjutande domstolen vill i detta avseende få klarhet i huruvida detta begrepp har samma innebörd som det begrepp som avses i andra kapitel i KN och som domstolen redan har tolkat. Om så är fallet, är det endast en vara utan vilken sätet inte skulle kunna fylla sin grundläggande och huvudsakliga funktion som kan utgöra en del till ett säte. Den hänskjutande domstolen har i detta sammanhang påpekat att begreppet delar i kapitel 94 i KN skulle kunna ges en vidare innebörd utifrån de förklarande anmärkningarna till HS än vad som följer av EU-domstolens praxis.

25 Mot denna bakgrund beslutade Vrhovno sodišče (Högsta domstolen, Slovenien) att vilandeförklara det nationella målet och ställa följande frågor till EU‑domstolen:

26 Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida nr 9401 i KN ska tolkas så, att begreppet delar till ett säte i ett motorfordon omfattar varor som inte är nödvändiga för att ett sådant säte ska kunna fylla sin funktion.

27 Det ska inledningsvis erinras om att EU-domstolens uppgift, inom ramen för en begäran om förhandsavgörande i fråga om tullklassificering, snarare består i att ge den nationella domstolen vägledning i fråga om kriterierna för att den domstolen ska kunna göra en riktig klassificering i KN av de aktuella varorna än att själv utföra klassificeringen. Denna klassificering följer av en bedömning som enbart avser de faktiska omständigheterna, vilken det inte ankommer på EU-domstolen att göra inom ramen för ett förfarande för förhandsavgörande (dom av den 20 oktober 2022, Mikrotīkls, C‑542/21, EU:C:2022:814, punkt 21 och där angiven rättspraxis).

28 Det ska även påpekas att enligt regel 1 i de allmänna bestämmelserna för tolkning av KN ska tullklassificeringen av varor bestämmas med ledning av texten till numren och anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen i KN. Det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor ska, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, i allmänhet vara varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i texten till numret i KN och i anmärkningarna till motsvarande avdelningar och kapitel (dom av den 20 oktober 2022, Mikrotīkls, C‑542/21, EU:C:2022:814, punkt 22 och där angiven rättspraxis).

29 Domstolen har dessutom vid upprepade tillfällen slagit fast att även om de förklarande anmärkningarna till HS och KN inte är bindande utgör de viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av den gemensamma tulltaxan och ger i denna egenskap giltiga tolkningsdata för densamma (dom av den 20 oktober 2022, Mikrotīkls, C‑542/21, EU:C:2022:814, punkt 23 och där angiven rättspraxis).

30 Vad gäller nr 9401 i KN kan det konstateras att texten till detta nummer omfattar säten och delar till dessa. De sistnämnda omfattas av undernummer 940190 med texten delar, och ska klassificeras enligt ett av de tre särskilda åttaställiga undernummer som anges för detta ändamål. Det kan även konstateras att de varor som är aktuella i det nationella målet, det vill säga nät för tillverkning av förvaringsfickor och sätesskydd, inte nämns i något av dessa åttaställiga undernummer.

31 KN innehåller inte någon definition av begreppet delar i nr 9401 i denna nomenklatur. Anmärkning 3 A till kapitel 94 i KN avser skivor eller plattor av glas, marmor eller annan sten eller av något annat material som omnämns i kapitel 68 eller 69 i KN, det vill säga andra varor än dem som är aktuella i målet vid den nationella domstolen, och ger inte några relevanta upplysningar om hur detta begrepp ska tolkas. De förklarande anmärkningar till KN som är relevanta i det nationella målet, vilka antogs av kommissionen med stöd av artikel 9.1 a i förordning nr 2658/87 och offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 4 mars 2015 (EUT C 76, 2015, s. 1), innehåller inte heller någon precisering av nämnda begrepp.

32 I 2012 års lydelse av de förklarande anmärkningarna till HS anges att kapitel 94 endast omfattar delar till de varor som avses i nr 9401–9403 och 9405 och att artiklar, även om de endast är grovt tillformade, ska anses utgöra sådana delar, när de genom sin form eller andra karakteristiska kännetecken är igenkännliga som uteslutande eller huvudsakligen avsedda för en artikel enligt dessa nummer, under förutsättning att de inte omfattas av nummer med en mer specificerad varubeskrivning. Det framgår dessutom av dessa anmärkningar att nr 9401 omfattar igenkännliga delar till stolar och andra sittmöbler, till exempel ryggar, sitsar och armstöd samt spiralfjädrar som har satts ihop till möbelresårer för stoppade stolsitsar. I 2017 års lydelse av de förklarande anmärkningarna till HS anges att även dynor som är avsedda att monteras permanent på sittmöbler eller ryggar till sådana möbler omfattas av nr 9401 såsom delar till sittmöbler.

33 Det följer av domstolens praxis, som utvecklats med avseende på kapitlen 84 och 85 i avdelning XVI och kapitel 90 i avdelning XVIII i KN, att begreppet delar förutsätter att det finns en helhet för vars funktion delarna är oundgängliga. Av denna praxis följer att det för att en vara ska kunna betecknas som delar i den mening som avses i nämnda kapitel, inte är tillräckligt att visa att maskinen eller apparaten utan denna vara inte kan tillgodose de behov som den är avsedd att tillgodose. Det krävs även att det visas att maskinens eller apparatens mekaniska eller elektriska funktion är beroende av denna vara (dom av den 8 december 2016, Lemnis Lighting, C‑600/15, EU:C:2016:937, punkt 48 och där angiven rättspraxis).

34 Domstolen har dessutom slagit fast att begreppet delar i ett givet kapitel i KN ska definieras på samma sätt som i rättspraxis avseende andra kapitel i KN, för att främja en konsekvent och enhetlig tillämpning av den gemensamma tulltaxan (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 december 2013, HARK, C‑450/12, EU:C:2013:824, punkt 37, dom av den 8 december 2016, Lemnis Lighting, C‑600/15, EU:C:2016:937, punkt 52, och dom av den 15 maj 2019, Korado, C‑306/18, EU:C:2019:414, punkt 44).

35 Domstolen har redan haft tillfälle att klargöra att denna definition av begreppet delar är tillämplig även med avseende på kapitel 94 i KN. Domstolen har således redan slagit fast att begreppet delar till belysningsarmatur och andra belysningsartiklar i nr 9405 i KN inte omfattar varor som inte är nödvändiga för dessa apparaters funktion (se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 december 2016, Lemnis Lighting, C‑600/15, EU:C:2016:937, punkterna 51–53).

36 Detsamma gäller delar till sittmöbler i den mening som avses i nr 9401 i KN.

37 Varor kan följaktligen anses utgöra delar till sittmöbler i den mening som avses i detta nummer endast om de är nödvändiga för att sittmöblerna i fråga ska kunna fylla sin funktion.

38 Den omständighet som den hänskjutande domstolen har nämnt, nämligen att det av de förklarande anmärkningarna till HS avseende nr 9401 i HS framgår att detta nummer även omfattar armstöd, föranleder inte någon annan bedömning än den som gjorts i föregående punkt. Såsom kommissionen har understrukit i sitt skriftliga yttrande kan en sittmöbel nämligen utformas på olika sätt och består i princip inte bara av en del som personen faktiskt sitter på, utan även av en rygg eller av armstöd som ger stöd för ryggen eller armarna på den person som sitter i möbeln. Ryggen och armstöden utgör således integrerade delar av en specifikt utformad sittmöbel och utgör således en väsentlig del av dess struktur. De är därmed nödvändiga för att en sådan sittmöbel ska kunna fylla sin funktion. Detta gäller även för de dynor som är avsedda att monteras permanent på sittmöbler eller på sittmöblers ryggar, vilka i 2017 års lydelse av de förklarande anmärkningarna till HS uttryckligen nämns såsom delar till sittmöbler i den mening som avses i nämnda nummer.

39 I förevarande fall framgår det inte av de faktiska omständigheter som den hänskjutande domstolen har fastställt att de varor som är aktuella i det nationella målet är nödvändiga för att ett säte i ett motorfordon ska kunna fylla sin funktion, vilket det emellertid ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera. Efter denna kontroll och med beaktande av varornas objektiva kännetecken ankommer det på den nationella domstolen att klassificera dem enligt tulltaxan.

40 Mot denna bakgrund ska den första frågan besvaras enligt följande: Nr 9401 i KN ska tolkas så, att begreppet delar till ett säte i ett motorfordon inte omfattar varor som inte är nödvändiga för att ett sådant säte ska kunna fylla sin funktion.

41 Med hänsyn till svaret på den första frågan saknas anledning att besvara den andra frågan.

42 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

1 Rättegångsspråk: slovenska.