Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 4 maj 2023

1 Originalspråk: tyska.

2 Förordning nr 31 (EEG), 11 (EKSG) om tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen (EGT P 045, 1962, s. 1385).

3 Tribunalens dom av den 8 december 2021, QB/kommissionen ( T‑71/21, ej publicerad, EU:T:2021:868).

4 Se i detta avseende tribunalens dom av den 30 mars 1993, Vardakas/kommissionen ( T‑4/92, EU:T:1993:29), genom vilken tribunalen beslutade att Comité européen de normalisation, en internationell ideell sammanslutning, bildad enligt belgisk rätt, är en internationell organisation i den mening som avses i artikel 4.1 a andra strecksatsen andra meningen i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna.

5 EU-domstolens domar av den 14 juni 2012, Banco Español de Crédito ( C‑618/10, EU:C:2012:349, punkt 61), av den 14 januari 2016, Vodafone ( C‑395/14, EU:C:2016:9, punkt 40), av den 25 januari 2018, kommissionen/Republiken Tjeckien ( C‑314/16, EU:C:2018:42, punkt 47), av den 15 mars 2022, Autorité des marchés financiers ( C‑302/20, EU:C:2022:190, punkt 63), och av den 12 januari 2023, Österreichische Post (information om mottagare till vilka personuppgifterna har lämnats ut eller ska lämnas ut) ( C‑154/21, EU:C:2023:3, punkt 29).

6 Se i detta avseende domarna av den 26 januari 2021, Hessischer Rundfunk ( C‑422/19 och C‑423/19, EU:C:2021:63, punkt 65), och av den 17 januari 2023, Spanien/kommissionen ( C‑632/20 P, EU:C:2023:28, punkterna 40–42).

7 I enskilda fall är det tänkbart att en tjänstemans huvudsakliga yrkesverksamhet inte kan fastställas eftersom han eller hon utövar flera verksamheter i samma tidsmässiga omfattning. I sådana fall skulle utövandet av en av dessa verksamheter under referensperioden i den senare anställningsstaten inte vara ett hinder för ett beviljande av utlandstillägget.

8 EU-domstolens domar av den 24 januari 2008, Adam/kommissionen ( C‑211/06 P, EU:C:2008:34, punkterna 38 och 39), av den 21 juni 2007, kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:367, punkterna 35 och 36), av den 29 november 2007, Salvador García/kommissionen ( C‑7/06 P, EU:C:2007:724, punkterna 43 och 44), Salazar Brier/kommissionen ( C‑9/06 P, EU:C:2007:726, punkterna 41 och 42), Herrero Romeu/kommissionen ( C‑8/06 P, EU:C:2007:725, punkterna 37 och 38), De Bustamante Tello/rådet ( C‑10/06 P, EU:C:2007:727, punkterna 33 och 34), och domen av den 25 mars 2021, Alvarez y Bejarano med flera/kommissionen ( C‑517/19 P och C‑518/19 P, EU:C:2021:240, punkt 69); se även domar av den 15 september 1994, Magdalena Fernández/kommissionen ( C‑452/93 P, EU:C:1994:332, punkt 20), och av den 15 september 2022, Brown/kommissionen och rådet ( C‑675/20 P, EU:C:2022:686, punkt 46).

9 Förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05, EU:C:2007:169, punkt 44, fotnot 23).

10 Se tribunalens dom av den 28 februari 2019, Pozza/parlamentet ( T‑216/18, ej publicerad, EU:T:2019:118, punkt 39).

11 Se i detta avseende tribunalens domar av den 30 juni 2005, Olesen/kommissionen ( T‑190/03, EU:T:2005:264, punkt 34), och av den 28 februari 2019, Pozza/parlamentet ( T‑216/18, ej publicerad, EU:T:2019:118, punkt 50).

12 Se i detta avseende tribunalens dom av den 25 november 2020, UI/kommissionen ( T‑362/19, ej publicerad, EU:T:2020:562, punkt 53); jämför även tribunalens dom av den 13 december 2004, E/kommissionen ( T‑251/02, EU:T:2004:357, punkterna 57 och 72).

13 EU-domstolens dom av den 31 maj 1988, Nuñez/kommissionen ( 211/87, EU:C:1988:275, punkt 10), tribunalens domar av den 8 april 1992, Costacurta Gelabert/kommissionen ( T‑18/91, EU:T:1992:56, punkt 41), av den 13 april 2000, Reichert/parlamentet ( T‑18/98, EU:T:2000:113, punkt 25), av den 3 maj 2001, Liaskou/rådet ( T‑60/00, EU:T:2001:129, punkt 52), av den 30 juni 2005, Olesen/kommissionen ( T‑190/03, EU:T:2005:264, punkt 61), och av den 25 november 2020, UI/kommissionen ( T‑362/19, ej publicerad, EU:T:2020:562, punkt 37).

14 Se beslut av den 6 juli 2021, Karpeta-Kovalyova/kommissionen ( C‑717/20 P, ej publicerad, EU:C:2021:542, punkterna 11 och 12).

15 Gemensamt förslag till avgörande av generaladvokat Bot i målen Salvador García/kommissionen (C‑7/06 P), Herrero Romeu/kommissionen (C‑8/06 P), Salazar Brier/kommissionen (C‑9/06 P), och De Bustamante Tello/rådet (C‑10/06 P) (EU:C:2007:324, punkterna 123–131).

16 EU-domstolens domar av den 29 november 2007, Salvador García/kommissionen ( C‑7/06 P, EU:C:2007:724, punkt 42), Herrero Romeu/kommissionen ( C‑8/06 P, EU:C:2007:725, punkt 36), och Salazar Brier/Kommission ( C‑9/06 P, EU:C:2007:726, punkt 40), gemensamt förslag till avgörande av generaladvokat Bot i målen Salvador García/kommissionen (C‑7/06 P), Herrero Romeu/kommissionen (C‑8/06 P), Salazar Brier/kommissionen (C‑9/06 P), och De Bustamante Tello/rådet (C‑10/06 P) (EU:C:2007:324, punkt 136).

17 EU-domstolens domar av den 21 juni 2007, kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:367, punkt 37), av den 29 november 2007, Salvador García/kommissionen ( C‑7/06 P, EU:C:2007:724, punkt 45), Herrero Romeu/kommissionen ( C‑8/06 P, EU:C:2007:725, punkt 39), Salazar Brier/kommissionen ( C‑9/06 P, EU:C:2007:726, punkt 43), De Bustamante Tello/rådet ( C‑10/06 P, EU:C:2007:727, punkt 35), och av den 24 januari 2008, Adam/kommissionen ( C‑211/06 P, EU:C:2008:34, punkt 40).

18 EU-domstolens domar av den 21 juni 2007, kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:367, punkt 38), av den 29 november 2007, Salvador García/Kommission ( C‑7/06 P, EU:C:2007:724, punkt 46), Herrero Romeu/kommissionen ( C‑8/06 P, EU:C:2007:725, punkt 40), Salazar Brier/kommissionen ( C‑9/06 P, EU:C:2007:726, punkt 44), De Bustamante Tello/rådet ( C‑10/06 P, EU:C:2007:727, punkt 36), och av den 24 januari 2008, Adam/kommissionen ( C‑211/06 P, EU:C:2008:34, punkt 41).

19 Se avseende dessa överväganden redan förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:169, punkterna 54–56).

20 Förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:169, punkt 57).

21 Se i detta avseende förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:169, punkt 57).

22 I det aktuella fallet är artikel 4.1 a i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna tillämplig, eftersom QB inte är medborgare i sin anställningsstat (Belgien), utan är polsk medborgare. Eftersom han under referensperioden utövade sin huvudsakliga yrkesverksamhet i Belgien, har han ändå inte rätt till utlandstillägget eftersom han inte arbetat för en annan stat (eller en internationell organisation). Mot denna bakgrund skulle en vid tolkning av begreppet arbete som utförts för en annan stat gynna honom. Om det däremot i detta fall skulle handla om ett tillträde till en tjänst i Polen, och om QB under en period av minst tio år hade utövat sin huvudsakliga yrkesverksamhet i Belgien, skulle han bara ha rätt till ett utlandstillägg om han inte hade arbetat i statlig tjänst eller hos en internationell organisation. En vid tolkning av detta uttryck skulle i ett sådant fall – som inte föreligger här – vara honom till nackdel.

23 Se i detta avseende mera utförligt mitt förslag till avgörande i målet Brown/kommissionen ( C‑675/20 P, EU:C:2022:287, punkterna 36–42 och 50).

24 Se även mitt förslag till avgörande i mål Brown/kommissionen ( C‑675/20 P, EU:C:2022:287, punkterna 40 och 41).

25 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i mål kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:169, punkt 90); se i fråga om övervägandet med avseende på tolkningen av rekvisitet huvudsaklig yrkesverksamhet även ovan under punkt 53.

26 Se EU-domstolens av den 15 januari 1981, Vutera/kommissionen ( 1322/79, EU:C:1981:6, punkt 9), tribunalens dom av den 13 december 2004, E/kommissionen ( T‑251/02, EU:T:2004:357, punkt 126).

27 Ett exempel i detta avseende är den tidsbegränsade utstationeringen av en anställd hos ett privat företag till ett av företagets utlandskontor. Tribunalen beslutade genom dom av den 13 december 2004, E/kommissionen ( T‑251/02, EU:T:2004:357), att en person som hade varit anställd hos en engelsk advokatbyrå i London och som sedan under en begränsad tid hade sänts ut till advokatbyråns kontor i Bryssel inte omfattades av neutraliseringsregeln.

28 EU-domstolens dom av den 21 juni 2007, kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:367, punkt 39).

29 EU-domstolens dom av den 21 juni 2007, kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:367, punkt 42).

30 EU-domstolens dom av den 21 juni 2007, kommissionen/Hosman-Chevalier, ( C‑424/05 P, EU:C:2007:367, punkt 44).

31 EU-domstolens dom av den 21 juni 2007, kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:367, punkterna 42 och 43); se även domarna av den 29 november 2007, Salvador García/kommissionen ( C‑7/06 P, EU:C:2007:724, punkt. 51), Herrero Romeu/kommissionen ( C‑8/06 P, EU:C:2007:725, punkt 45), Salazar Brier/kommissionen ( C‑9/06 P, EU:C:2007:726, punkt 49), och De Bustamante Tello/rådet ( C‑10/06 P, EU:C:2007:727, punkt 41) som hänvisar till den förstnämnda domen.

32 EU-domstolens dom av den 21 juni 2007, kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:367, punkt 45).

33 EU-domstolens domar av den 29 november 2007, Salvador García/kommissionen ( C‑7/06 P, EU:C:2007:724, punkterna 56 och 60), Herrero Romeu/kommissionen ( C‑8/06 P, EU:C:2007:725, punkterna 50 och 54), Salazar Brier/kommissionen ( C‑9/06 P, EU:C:2007:726, punkterna 54 och 58), och De Bustamante Tello/rådet ( C‑10/06 P, EU:C:2007:727, punkterna 46 och 50).

34 Motsvarande formuleringar finns också i den italienska språkversionen (servizi effettuati per un altro Stato), i den spanska språkversionen (servicios prestados a otro Estado) och i den portugisiska språkversionen (serviços prestados a um outro Estado).

35 Motsvarande formuleringar finns också i den italienska språkversionen (esercizio di funzioni al servizio di uno Stato), i den spanska språkversionen (ejercicio de funciones al servicio de un Estado) och i den portugisiska språkversionen (exercício de funções num serviço de qualquer Estado).

36 Domstolens dom av den 30 mars 1993, Vardakas/kommissionen ( T‑4/92, EU:T:1993:29, punkt 36) och dom av den 28 november 2019, Wywiał-Prząda/kommissionen ( T‑592/18, EU:T:2019:820, punkt 35).

37 EU-domstolens dom av den 21 juni 2007, kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:367, punkt 45).

38 Tribunalen har i detta avseende beslutat att en självständig konsultverksamhet för kommissionen omfattas av undantaget beträffande ett arbete för en internationell organisation, se domen av den 14 december 1995, Diamantaras/kommissionen ( T‑72/94, EU:T:1995:212, punkt 52).

39 EU-domstolens dom av den 21 juni 2007, kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:367, punkt 45).

40 EU-domstolens dom av den 21 juni 2007, kommissionen/Hosman-Chevalier ( C‑424/05 P, EU:C:2007:367, punkt 44).

41 Huruvida en tjänst för en politisk enhet inom en stat, som exempelvis regionala regeringar, autonoma föreningar eller övriga geografiska sammanslutningar omfattas av neutraliseringsregeln, är inte relevant i detta mål. Det kan således lämnas öppet om EU-domstolen rätteligen har förnekat detta i sina domar av den 29 november 2007, Salvador García/kommissionen ( C‑7/06 P, EU:C:2007:724), Herrero Romeu/kommissionen ( C‑8/06 P, EU:C:2007:725), Salazar Brier/kommissionen ( C‑9/06 P, EU:C:2007:726), och De Bustamante Tello/rådet ( C‑10/06 P, EU:C:2007:727).

42 I detta avseende kan det vara värt att överväga att göra en åtskillnad med hänsyn till om respektive tjänst åtföljs av vissa privilegier och viss immunitet i enlighet med vad som kan följa av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser av den 18 april 1961 eller andra folkrättsliga traktat. I dessa fall framstår det som klart att det föreligger en tillräckligt relevant skillnad i förhållande till personer, som är tillfälligt utsända till utlandet från en privat – fysisk eller juridisk – person för att till exempel bli verksamma i en filial. Därutöver skulle ett kriterium i form av förekomsten av privilegier och immunitet, som personen omfattas av, möjliggöra en objektiv och tydlig tillämpning av neutraliseringsregeln.

43 Se i detta avseende min redogörelse i punkterna 71–73.