Tribunalens dom (fjärde avdelningen i utökad sammansättning) den 29 januari 2025

I mål T‑334/22,

TRIBUNALEN (fjärde avdelningen i utökad sammansättning), sammansatt av ordföranden S. Papasavvas samt domarna R. da Silva Passos (referent), N. Półtorak, I. Reine och T. Pynnä, justitiesekreterare: handläggaren A. Marghelis,

efter den skriftliga delen av förfarandet

efter förhandlingen den 20 september 2024,

följande

Dom

Bakgrund

Parternas yrkanden

Rättslig bedömning

Rättegångskostnader

1 Danske Fragtmænd A/S har med stöd av artikel 263 FEUF yrkat att tribunalen ska ogiltigförklara kommissionens beslut (EU) 2022/459 av den 10 september 2021 om statligt stöd SA.49668 (2019/C) (ex 2017/FC) och SA.53403 (2019/C) (ex 2017/FC) som genomförts av Danmark och Sverige för Postnord AB och Post Danmark A/S (EUT L 93, 2022, s. 146) (nedan kallat det angripna beslutet).

2 Sökanden är ett danskt bolag som bland annat är verksamt på den danska marknaden för vägburen godstransport och paketdistribution.

3 Postnord AB är ett bolag vars huvudsakliga verksamhet består i utdelning av brev. Bolaget är främst verksamt på de svenska, danska, norska och finska marknaderna för posttjänster. Postnords aktiekapital ägs till 40 procent av Konungariket Danmark och till 60 procent av Konungariket Sverige. Rösträtterna delas om 50 procent vardera mellan de två aktieägande staterna. Postnord innehar 100 procent av kapitalet i Postnord Group AB.

4 Post Danmark A/S är ett helägt dotterbolag till Postnord Group och verksamt på den danska marknaden samt på utländska marknader för posttjänster. Sedan avregleringen av den danska postmarknaden år 2011 konkurrerar Post Danmark med andra postoperatörer.

5 Den allmänna trenden med digitalisering av korrespondens har medfört att Post Danmarks intäkter minskat med 55 procent under perioden 2009–2019. Från och med år 2012 uppvisade företaget underskott.

6 Den 20 oktober 2017 undertecknade Konungariket Sverige och Konungariket Danmark ett bilateralt avtal med rubriken Agreement between the Kingdom of Sweden and the Kingdom of Denmark regarding [Postnord] (nedan kallat avtalet från oktober 2017). I avtalet beskrivs flera åtgärder till förmån för Postnord och Post Danmark för att möta digitaliseringsutmaningarna i Danmark och genomföra den nya produktionsmodell som utvecklats av Postnords styrelse. Enligt avtalet skulle den nya produktionsmodellen finansieras genom bland annat två kapitaltillskott till Postnord från Konungariket Danmark respektive Konungariket Sverige, samt genom ett internt bidrag från Postnord Group till Post Danmark.

7 Konungariket Danmark och Konungariket Sverige betalade var för sig sina respektive kapitaltillskott till Postnord med ett belopp om 267 miljoner svenska kronor (SEK) (ungefär 23,1 miljoner euro) respektive 400 miljoner SEK (ungefär 34,6 miljoner euros). Postnord Group å sin sida lämnade ett kapitaltillskott till Post Danmark med ett belopp om 2,339 miljarder danska kronor (DKK) (ungefär 313,6 miljoner euro) (nedan gemensamt kallade kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017).

8 Den 27 november 2017 mottog Europeiska kommissionen ett klagomål från en branschorganisation för danska bolag som är aktiva inom sektorn för vägtransport och logistik i Danmark (Brancheorganisation for den danske vejgodstransport – ITD). ITD gjorde gällande att danska och svenska myndigheter, genom olika tidigare eller kommande åtgärder, hade beviljat eller hade för avsikt att bevilja ett olagligt statligt stöd till Post Danmark. Bland dessa åtgärder återfanns kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017.

9 Den 14 juni 2019 beslöt kommissionen att inleda det formella granskningsförfarandet enligt artikel 108.2 FEUF såvitt gällde kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017.

10 Sedan det formella granskningsförfarandet slutförts antog kommissionen det angripna beslutet den 10 september 2021. I nämnda beslut fann kommissionen att kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017 utgjorde tre separata åtgärder som skulle bedömas var och en för sig. Kommissionen ansåg att kapitaltillskottet från Postnord Group till Post Danmark inte innebar att en fördel beviljades varför åtgärden inte utgjorde ett statligt stöd. Däremot ansåg kommissionen att kapitaltillskotten från Konungariket Danmark och Konungariket Sverige till Postnord utgjorde olagliga statliga stöd som var oförenliga med den inre marknaden och att det därför skulle återkrävas från Postnord.

11 Sökanden har yrkat att tribunalen ska

12 Kommissionen har yrkat att tribunalen ska

13 Konungariket Danmark och Konungariket Sverige har yrkat att tribunalen ska ogilla talan.

14 Post Danmark och Postnord Group har yrkat att tribunalen ska

15 UPS Europe NV/SA har yrkat att tribunalen ska

16 Dansk Avis Omdeling A/S har inte inkommit med någon interventionsinlaga.

17 Kommissionen har med stöd av Konungariket Danmark, Konungariket Sverige, Post Danmark och Postnord Group gjort gällande att talan ska avvisas då sökanden saknar talerätt. Bland annat har sökanden inte visat att dess ställning på marknaden väsentligt påverkats av kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017.

18 Sökanden menar att bolaget har talerätt. Kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017 har väsentligen påverkat dess konkurrensställning på marknaden för posttjänster i Danmark och i de nordiska länderna. Kapitaltillskotten har gjort det möjligt för Post Danmark att dumpa priserna på en nivå som understiger konkurrenternas priser. Sökanden har anfört att dessa kapitaltillskott har medfört att bolaget förlorat ett stort antal kunder och som en följd härav att dess marknadsandelar minskat med 30 procent, vilket sökanden inkommit med bevis för.

19 Tribunalen erinrar härvid om att enligt artikel 263 fjärde stycket FEUF får alla fysiska eller juridiska personer, på de villkor som anges i första och andra styckena i den artikeln, väcka talan mot en akt som är riktad till dem eller som direkt och personligen berör dem samt mot en regleringsakt som direkt berör dem och som inte medför genomförandeåtgärder.

20 Inledningsvis, såsom följer av artikel 7 i det angripna beslutet, riktar detta beslut sig enbart till Konungariket Sverige och Konungariket Danmark och inte till sökanden. Förevarande talan kan således inte tas upp till prövning med stöd av artikel 263 fjärde stycket första ledet FEUF.

21 Vidare har kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017 en individuell karaktär. Det angripna beslutet kan således inte betraktas som en regleringsakt i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket tredje ledet FEUF (se, för ett liknande resonemang, beslut av den 10 oktober 2017, Greenpeace Energy/kommissionen, C‑640/16 P, ej publicerat, EU:C:2017:752, punkt 26, och dom av den 3 december 2014, Castelnou Energía/kommissionen, T‑57/11, EU:T:2014:1021, punkt 23). Förevarande talan kan därför inte tas upp till prövning på den grunden.

22 Talan kan följaktligen endast tas upp till prövning om sökanden kan anses direkt och personligen berörd av det angripna beslutet enligt artikel 263 fjärde stycket andra ledet FEUF varvid dessa två villkor är kumulativa.

23 Tribunalen finner det lämpligt att börja med att undersöka huruvida villkoret personligen berörd är uppfyllt.

24 Enligt fast rättspraxis kan andra personer än dem som ett beslut är riktat till göra anspråk på att vara personligen berörda endast om beslutet angår dem på grund av vissa egenskaper som är utmärkande för dem eller på grund av en faktisk situation som särskiljer dem från alla andra personer och därigenom försätter dem i en ställning som motsvarar den som gäller för en person som ett dylikt beslut är riktat till (se dom av den 22 november 2007, Sniace/kommissionen, C‑260/05 P, EU:C:2007:700, punkt 53 och där angiven rättspraxis).

25 Vad närmare bestämt gäller området för statligt stöd måste en klagande som ifrågasätter lagenligheten av ett beslut om bedömning av stödet som fattats efter det formella granskningsförfarandet styrka att han har en särskild ställning i den mening som avses i rättspraxis i punkt 24 ovan. Så är till exempel fallet om klagandens ställning på den berörda marknaden påverkas väsentligt av det stöd som är föremål för prövning i det aktuella beslutet (se dom av den 15 juli 2021, Deutsche Lufthansa/kommissionen, C‑453/19 P, EU:C:2021:608, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

26 En väsentlig påverkan på klagandens konkurrensställning på den aktuella marknaden följer inte av någon fördjupad analys av de olika konkurrensförhållandena på denna marknad, som gör det möjligt att exakt fastställa i vilken omfattning dess konkurrensställning påverkas, utan i princip av ett konstaterande prima facie att beviljandet av det stöd som avses i kommissionens beslut leder till att denna ställning väsentligen påverkas (dom av den 15 juli 2021, Deutsche Lufthansa/kommissionen, C‑453/19 P, EU:C:2021:608, punkt 58).

27 Härav följer att detta villkor kan anses uppfyllt så snart klaganden styrker omständigheter som gör det möjligt att visa att åtgärden i fråga väsentligen kan påverka dess ställning på den berörda marknaden (se dom av den 15 juli 2021, Deutsche Lufthansa/kommissionen, C‑453/19 P, EU:C:2021:608, punkt 59 och där angiven rättspraxis).

28 Vad gäller bedömningen av om det föreligger en sådan väsentlig påverkan erinrar tribunalen om följande. Enbart den omständigheten att en rättsakt kan medföra viss påverkan på konkurrenssituationen på den relevanta marknaden och att det berörda företaget befinner sig i någon form av konkurrensförhållande till den som gynnas av rättsakten är under alla omständigheter inte tillräckligt för att nämnda företag ska anses vara personligen berört av den aktuella rättsakten. Ett företag kan således inte enbart åberopa att det konkurrerar med det företag som gynnas (se dom av den 15 juli 2021, Deutsche Lufthansa/kommissionen, C‑453/19 P, EU:C:2021:608, punkt 60 och där angiven rättspraxis).

29 Tribunalen erinrar vidare om att styrkandet av att en konkurrents marknadsställning påverkats väsentligt inte begränsas till att det föreligger vissa omständigheter som tyder på att klagandens kommersiella eller finansiella prestationsförmåga försämrats, såsom en betydande minskning av omsättningen, en icke försumbar ekonomisk förlust eller en betydande minskning av marknadsandelarna till följd av att det aktuella stödet beviljats. Beviljande av ett statligt stöd kan även skada ett företags konkurrensställning på andra sätt, bland annat genom att det leder till förlorade intäktsmöjligheter eller en mindre fördelaktig utveckling än vad som hade varit fallet om ett sådant stöd inte hade beviljats (se dom av den 15 juli 2021, Deutsche Lufthansa/kommissionen, C‑453/19 P, EU:C:2021:608, punkt 61 och där angiven rättspraxis).

30 Det är mot bakgrund av dessa principer som det ska prövas om sökanden har styrkt att bolaget är personligen berört av det angripna beslutet. Bevisbördan härför åvilar sökanden såsom påpekats i punkt 27 ovan.

31 För att avgöra om sökanden har styrkt att den är personligen berörd av det angripna beslutet konstaterar tribunalen följande. Enligt sökanden beviljades Post Danmark den 20 oktober 2017 samtliga kapitaltillskott i avtalet från oktober 2017. Vidare befinner sig sökanden i ett konkurrensförhållande med Post Danmark.

32 Vad för det första gäller sökandens medverkan i det administrativa förfarandet vid kommissionen så har sökanden med fog anfört att bolaget haft en aktiv roll. Sökanden inkom nämligen med yttrande i det formella granskningsförfarandet i egenskap av intresserad part. Under alla omständigheter är det emellertid inte möjligt att enbart med ledning av sökandens medverkan i det administrativa förfarandet dra slutsatsen att sökanden är personligen berörd av det angripna beslutet, även om sökanden hade en betydelsefull roll i det administrativa förfarandet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 april 2019, Deutsche Lufthansa/kommissionen, T‑492/15, EU:T:2019:252, punkt 143 och där angiven rättspraxis).

33 Vad för det andra gäller frågan huruvida sökandens ställning på marknaden väsentligen har påverkats har sökanden, såsom angetts i punkt 18 ovan, påstått sig ha förlorat ett stort antal kunder och ungefär 30 procent av sina marknadsandelar på grund av att Post Danmark – tack vare kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017 – kunnat dumpa priserna på en nivå som understiger konkurrenternas priser. Sökanden har i sin replik även anfört att beviljandet av de aktuella kapitaltillskotten medfört ett förändrat beteende hos kunderna som beslutat att inte längre använda sig av sökandens tjänster. Sökanden har hävdat att innan de nämnda kapitaltillskotten beviljades förlorade bolaget kunder till olika konkurrenter medan man efter dessa kapitaltillskott nästan uteslutande förlorade kunder till Post Danmark.

34 Till stöd för sina argument har sökanden inkommit med tre förteckningar över kunder som lämnat bolaget för att gå över till Postnord mellan januari 2016 och november 2021. I samband med övergången till Postnord har kunderna enligt sökanden i synnerhet använt sig av de tjänster som erbjuds av Post Danmark. Den första förteckningen täcker perioden från januari 2016 till oktober 2018. Den andra förteckningen, som delvis överlappar den första, täcker perioden från januari 2018 till juni 2019. Den tredje förteckningen täcker slutligen perioden från oktober 2019 till november 2021 (nedan kallade förteckningarna över kunder som påstås ha förlorats till Postnord).

35 Tribunalen gör härvid följande bedömning. Sökandens påstående att bolaget förlorat ungefär 30 procent av sina marknadsandelar kan inte godtas då någon prima facie-bevisning härför inte framlagts.

36 Vad därefter gäller sökandens argument i repliken om ett påstått förändrat beteende hos kunderna som beslutat att inte längre använda sig av sökandens tjänster, så konstaterar tribunalen att sökanden hänvisar till förteckningarna över kunder som påstås ha förlorats till Postnord. Den första förteckningen täcker en period som delvis föregår de aktuella åtgärderna. Förteckningen identifierar flera företag till vilka sökandens tidigare kunder ska ha vänt sig medan de två andra förteckningarna endast identifierar Postnord.

37 Som svar på en åtgärd för processledning och i samband med förhandlingen medgav sökanden att samtliga kunder som identifieras i den första förteckningen också hade förlorats till Postnord, inbegripet de kunder som kopplas till namnet på andra konkurrerande företag, eftersom de i praktiken var underleverantörer till Postnord.

38 Mot bakgrund av sökandens argument måste samtliga förteckningar över kunder som påstås ha förlorats till Postnord förstås så, att de identifierar kunder som lämnat sökanden för att uteslutande vända sig till Postnord eller dess underleverantörer. Med hänsyn till dessa argument kan förteckningarna inte tolkas så, att de vittnar om ett förändrat beteende hos dessa kunder till följd av de beviljade åtgärderna.

39 Sökanden har anfört att bolaget, innan de nämnda kapitaltillskotten beviljades, förlorade kunder till flera olika konkurrenter medan bolaget efter dessa kapitaltillskott uteslutande förlorade kunder till Postnord och i synnerhet Post Danmark, som är åtgärdernas förmodade förmånstagare. Eftersom det inte föreligger några andra omständigheter till stöd för sökandens argument, ska det följaktligen underkännas. Det saknas härvid anledning att ta ställning till huruvida argumentet kan upptas till prövning, vilket kommissionen har bestridit.

40 Slutligen, vad gäller sökandens argument att bolaget förlorat ett stort antal kunder till Postnord till följd av kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017, gör tribunalen följande bedömning.

41 För det fall förteckningarna över kunder som påstås ha förlorats till Postnord antas vara tillräckliga för att prima facie styrka att sökandens konkurrensställning väsentligen har påverkats i den mening som avses i rättspraxis i punkt 26 ovan, är det nödvändigt att bedöma om sökanden i enlighet med den bevisbörda som åvilar bolaget lyckats styrka att en sådan väsentlig påverkan av dess konkurrensställning kunde vara ett resultat av kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017.

42 Även om det antas att sökanden, i förteckningarna över kunder som påstås ha förlorats till Postnord, dels på ett korrekt sätt identifierat de kunder som lämnat bolaget för att gå över till Postnord, dels likaså på ett korrekt sätt funnit att dessa kunder i synnerhet använt sig av de tjänster som erbjuds av Post Danmark, som är åtgärdernas förmodade förmånstagare, så har sökanden inte i tillräcklig utsträckning visat att det kan finnas ett samband mellan den påstådda förlusten av kunder till Postnord och kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017.

43 Det framgår nämligen av de uppgifter som sökanden lämnat att bolaget förlorade 22 kunder till Postnord under år 2016, 26 kunder år 2017, 19 kunder år 2018, 21 kunder år 2019, 13 kunder år 2020 och 14 kunder år 2021. Tribunalen konstaterar därför att förlusten av kunder som sökanden påstår sig ha lidit var relativt stabil mellan åren 2016 och 2019, trots de beviljade åtgärderna. Från och med år 2018 var den förlust av kunder till Postnord som sökanden påstår sig har lidit mindre än jämfört med år 2016. I brist på andra förklaringar som gör det möjligt att se de lämnade uppgifterna i sin kontext, har sökanden inte lyckats visa att dessa styrker ett troligt orsakssamband mellan den påstådda kundförlusten och de aktuella åtgärderna.

44 Tribunalen konstaterar vidare att sökanden inte inkommit med någon prima facie-bevisning till stöd för sitt argument att den påstådda kundförlusten mer specifikt var ett resultat av prisdumpning eller av de priser som var lägre än konkurrenternas och som Post Danmark påstås tillämpa tack vare kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017.

45 Även om sökanden under förhandlingen angav att bolaget inkommit med klagomål till den danska regeringen angående de priser som Post Danmark tillämpade, har bolaget dock inte inkommit med någon bevisning för att ett sådant klagomål verkligen inlämnats. Inte heller har sökanden uppvisat något beslut vari det fastställs att Post Danmark tillämpade dumpade priser och än mindre något dokument som syftar till att styrka att sådan dumpning förekom.

46 Vad sedan gäller sökandens argument att det faktum att Postnord tog över de kunder som sökanden förlorade i sig visar att det förelåg prisdumpning eller priser som understeg konkurrenternas priser på marknaden, räcker det att påpeka vad som redan sagts i punkt 43 ovan, det vill säga att sökandens påstådda kundförlust till förmån för Postnord var relativt stabil såväl före som efter kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017.

47 Det saknas likaså stöd för sökandens argument att förlusten av ett stort antal kunder till Postnord är tillräcklig för att styrka att det finns ett orsakssamband mellan den påstådda kundförlusten och kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017. Till stöd för sitt argument har sökanden åberopat domen av den 12 december 2006, Asociación de Estaciones de Servicio de Madrid och Federación Catalana de Estaciones de Servicio/kommissionen ( T‑146/03, ej publicerad, EU:T:2006:386). I den domen godtog tribunalen förvisso att sökandenas medlemmar hade fått se sin konkurrensställning försämras redan av det skälet att en av sökandena hade åberopat en kundförlust för 52 av dess bensinmackar som alltsedan de omtvistade åtgärdernas trätt i kraft köpte drivmedel från åtgärdernas förmånstagare. Det framgår dock inte av denna dom att antalet kunder som förlorats till de aktuella åtgärdernas förmånstagare, liksom i förevarande fall, var relativt lika före och efter det att åtgärderna hade beviljats. I senare avgöranden där sökanden åberopat att man förlorat kunder till de aktuella åtgärdernas förmånstagare, så konstaterade tribunalen att sökanden inte lämnat uppgifter som styrkte att förlusten var ett resultat av åtgärden (dom av den 12 juni 2014, Sarc/kommissionen, T‑488/11, ej publicerad, EU:T:2014:497, punkt 54, beslut av den 11 april 2018, Abes/kommissionen, T‑813/16, ej publicerat, EU:T:2018:189, punkt 59, och beslut av den 17 maj 2019, Deutsche Lufthansa/kommissionen, T‑764/15, ej publicerat, EU:T:2019:349, punkt 134). Mot bakgrund av dessa senare avgöranden finner tribunalen att enbart förlusten av kunder till Postnord inte är tillräcklig för att styrka att det kan finnas ett samband mellan denna förlust och kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017.

48 Det ska även påpekas att den åberopade kundförlusten även kan förklaras av andra faktorer som inträffade år 2018. Det framgår nämligen av en intern handling från sökanden med rubriken Management Report/Annual Report 2019 som Post Danmark och Postnord Group inkommit med att den kundförlust som sökanden led år 2018 kan förklaras av två faktorer, nämligen att sökanden införde ett kapacitetspåslag och att paketleveranserna höll undermålig kvalitet. Sökanden har förvisso ifrågasatt relevansen av denna interna handling och angett att kvalitén på paketleveranserna förbättrats under år 2019. Sökanden bestrider emellertid inte vare sig att bolaget infört ett kapacitetspåslag eller att paketleveranserna höll undermålig kvalitet år 2018, det vill säga omständigheter som omtalas i sökandens interna handling.

49 Då andra faktorer än kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017 kan förklara den åberopade kundförlusten, ålåg det sökanden – på vilken bevisbördan vilar i enlighet med vad tribunalen erinrat om i punkt 27 ovan – att åberopa omständigheter som gör det möjligt att styrka i synnerhet att den väsentliga påverkan som bolagets konkurrensställning lidit kunde vara resultatet av de nämnda kapitaltillskotten trots dessa andra faktorer som nämns i punkt 48 ovan. Tribunalen konstaterar emellertid att sökanden inte åberopat några sådana faktorer.

50 Vid förhandlingen uppgav Post Danmark och Postnord Group att den minskade omsättning som sökanden noterat mellan åren 2018 och 2019 understeg 3 procent vilket inte återspeglade den påstådda minskningen av marknadsandelarna med 30 procent som en följd av de aktuella åtgärderna. Sökanden har inte bestritt att dess omsättning endast minskat med mindre än 3 procent mellan åren 2018 och 2019. Siffrorna framgår för övrigt av den handling som sökanden själv inkommit med under förfarandet och som har rubriken Annual Report 2019. Det faktum att sökanden haft en relativt stabil omsättning under den aktuella perioden, trots att de aktuella åtgärderna beviljades, tyder på att åtgärderna inte väsentligen kan ha påverkat sökandens ställning på den berörda marknaden.

51 Även om det antas att Post Danmark i oktober 2017 kom i åtnjutande av kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017 och att bolaget konkurrerade med sökanden på marknaden för posttjänster i Danmark och i de nordiska länderna, så har sökanden inte visat att dess konkurrensställning väsentligen kan ha påverkats av kapitaltillskotten enligt avtalet från oktober 2017. Sökanden har följaktligen inte styrkt, i enlighet med vad som krävs enligt rättspraxis, att bolaget är personligen berört av det angripna beslutet.

52 Av det ovanstående följer att talan ska avvisas på grund av att sökanden saknar talerätt, utan att det är nödvändigt att pröva huruvida sökanden eventuellt är direkt berörd.

53 Enligt artikel 134.1 i tribunalens rättegångsregler ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Kommissionen, Post Danmark och Postnord Group har yrkat att sökanden ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Sökanden har tappat målet och ska därför bära sina egna rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som uppstått för kommissionen, Post Danmark och Postnord Group.

54 Enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna ska medlemsstater och institutioner som har intervenerat bära sina rättegångskostnader. Konungariket Danmark och Konungariket Sverige ska därför bära sina rättegångskostnader.

55 Enligt artikel 138.3 i rättegångsreglerna får tribunalen besluta att även andra intervenienter än de som anges i punkterna 1 och 2 i samma artikel ska bära sina rättegångskostnader. UPS Europe och Dansk Avis Omdeling som intervenerat till stöd för sökanden ska därför bära sina rättegångskostnader.

1 Rättegångsspråk: engelska.