Förslag till avgörande av generaladvokat Athanasios Rantos föredraget den 5 september 2024

1 Originalspråk: franska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU (EUT L 158, 2019, s. 125). Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (EUT L 211, 2009, s. 55) upphävdes genom direktiv 2019/944 enligt artikel 72 i det direktivet, med verkan från och med den 1 januari 2021.

3 Europaparlamentets och rådets förordning av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el (EUT L 158, 2019, s. 54).

4 Europaparlamentets och rådets förordning av den 5 juni 2019 om inrättande av Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (EUT L 158, 2019, s. 22).

5 Lag 730/2021 trädde i kraft den 1 augusti 2021.

6 Den hänskjutande domstolen har i detta hänseende hänvisat till domen av den 29 april 2004, Björnekulla Fruktindustrier ( C‑371/02, EU:C:2004:275).

7 Se dom av den 15 juli 2021, Tyskland/Polen ( C‑848/19 P, EU:C:2021:598, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

8 Europaparlamentets och rådets förordning av den 5 juni 2019 om riskberedskap inom elsektorn och om upphävande av direktiv 2005/89/EG (EUT L 158, 2019, s. 1).

9 På samma sätt anges i skäl 80 i direktiv 2019/944 att för att den inre marknaden för el ska fungera korrekt behöver tillsynsmyndigheterna kunna fatta beslut i alla relevanta tillsynsfrågor, och de behöver också vara fullständigt oberoende av övriga offentliga eller privata intressen. I detta skäl preciseras även att detta varken hindrar domstolsprövning eller parlamentarisk övervakning enligt medlemsstaternas konstitutionella rätt.

10 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 september 2021, kommissionen/Tyskland (Införlivande av direktiven 2009/72 och 2009/73) ( C‑718/18) (nedan kallad domen kommissionen/Tyskland) ( EU:C:2021:662, punkt 108 och där angiven rättspraxis).

11 Se, för ett liknande resonemang, domen kommissionen/Tyskland, punkt 109 och där angiven rättspraxis.

12 Se, för ett liknande resonemang, domen kommissionen/Tyskland, punkt 130.

13 Se dom av den 29 oktober 2009, kommissionen/Belgien ( C‑474/08, EU:C:2009:681, punkterna 29–31).

14 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 juni 2020, Prezident Slovenskej republiky ( C‑378/19, EU:C:2020:462, punkterna 62 och 63). Angående denna dom, se Rizzuto, F., The Independance of National Regulatory Authorities: Is There Now an Autonomous EU LAW concept of Independance of General Application?, European Competition and Regulatory Law Review, 2021, volym 5, nr 1, sidorna 64–75.

15 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 juni 2020, Prezident Slovenskej republiky ( C‑378/19, EU:C:2020:462, punkt 64).

16 Se, för ett liknande resonemang, domen kommissionen/Tyskland, punkt 132.

17 Se, för ett liknande resonemang, domen kommissionen/Tyskland, punkt 112. I Punkt 126 i denna dom påpekade domstolen även att demokratiprincipen inte utgör hinder för att det finns offentliga myndigheter utanför den klassiska hierarkiska förvaltningen, mer eller mindre oberoende av regeringen, vilka ofta har en regleringsfunktion eller utövar uppgifter som inte får utsättas för politisk påverkan, samtidigt som de är skyldiga att följa lagen under de behöriga domstolarnas kontroll. Den omständigheten att de nationella tillsynsmyndigheterna ges en ställning som är oberoende av den allmänna förvaltningen kan inte i sig frånta dessa myndigheter deras demokratiska legitimitet, eftersom de inte är undantagna från allt parlamentariskt inflytande.

18 Se Delzangles, H., L’indépendance des autorités de régulations sectorielles, communications électroniques, énergie et postes, doktorsavhandling avseende vilken disputation hölls den 30 juni 2008 vid Université de Bordeaux IV (Frankrike), särskilt s. 234.

19 Se CEER:s rapport (endast tillgänglig på engelska) med rubriken Safeguarding the independence of regulators – Insights from Europe’s energy regulators on powers, resources, independence, accountability and transparency, den 13 december 2016, tillgänglig på följande webbplats: https://www.ceer.eu/wp-content/uploads/2024/04/C16-RBM-06–03_SafeguardingNRAIndependence_PUBLIC-13-Dec-2016.pdf.

20 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Pitruzzella i målet kommissionen/Tyskland (Införlivande av direktiven 2009/72 och 2009/73) ( C‑718/18, EU:C:2021:20, punkt 128).

21 Se, för ett liknande resonemang, domen kommissionen/Tyskland, punkt 110.

22 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (EUT L 211, 2009, s. 94).

23 Den finska regeringen har, i sitt skriftliga yttrande, understrukit att enligt 6 § första stycket punkt 7 i tillsynslagen, har den nationella lagstiftaren inte tillerkänt tillsynsmyndigheten befogenhet att godkänna eller fastställa regler om säkerhet och utveckling av eldistributionsnätet, utan uppdraget att kontrollera iakttagandet av dessa och delta i utarbetandet av kraven på elnätens kvalité och elförsörjningen.

24 Se punkt 31 ovan.

25 Se artikel 25.1 i förordning 2019/943.

26 Se artikel 25.3 i förordning 2019/943. Konungariket Belgien har, exempelvis, fastställt tillförlitlighetsnormen till tre timmar. Se, för ett liknande resonemang, kunglig förordning av den 4 september 2002 om ändring av kunglig förordning av den 31 augusti 2021 om fastställande av tillförlitlighetsnorm och om godkännande av värdena av förlorad last och kostnaden för ny resurs (Moniteur belge av den 14 september 2022, s. 67240).

27 I skäl 82 i detta direktiv anges även att tillsynsmyndigheterna bör fastställa eller godkänna enskilda nättariffer för överförings- och distributionsnät eller fastställa en metod, eller båda delarna. I vardera fallen bör tillsynsmyndighetens oberoende bevaras när det gäller att fastställa nätavgifter enligt artikel 57.4 b ii.

28 Se, för ett liknande resonemang, domen kommissionen/Tyskland, punkt 113.

29 Vidare har Alajärven Sähkö och Elenia i sina skriftliga yttranden gjort gällande att förarbeten, såsom rapporter från arbetsgrupper, yttranden från kommittéer och parlamentsutskott samt regeringspropositioner, i den finska rättsordningen har en betydande roll vid tolkningen av lagstiftningen och används regelbundet som underlag för att klargöra lagstiftarens avsikter. Ju mer detaljerade och nyskrivna förarbetena är, desto större faktisk betydelse har de vid tolkning och tillämpning av lagstiftningen.

30 Den finska regeringen har preciserat att det i denna lag, i dess ursprungliga version, föreskrevs en skyldighet att planera, bygga och upprätthålla distributionsnät så att en skada på dessa nät på grund av en storm eller snömassor inte skulle medföra något avbrott i eldistributionen under längre än sex timmar i stadsområden och 36 timmar i andra områden.

31 Dom av den 8 maj 2024, Asociaţia Forumul Judecătorilor din România (Sammanslutningar för domare och åklagare) C‑53/23, EU:C:2024:388, punkt 14 och där angiven rättspraxis).

32 Se, för ett liknande resonemang, Huhta, K., C‑718/18 Commission v. Germany: Critical Reflections on the Independence of National Regulatory Authorities in EU Energy Law, European Energy and Environmental Law Review, 2021, volym 30, nr 6, sidorna 255–265, särskilt s. 261. Enligt denna författare innebar domen kommissionen/Tyskland att ytterligare oklarhet skapades vad gäller åtskillnaden av en medlemsstats allmänna energipolitik från de frågor som uteslutande rör nationella tillsynsmyndigheters befogenhet eftersom det är medlemsstaterna, och inte tillsynsmyndigheterna, som tillerkänns ett stort utrymme för skönsmässig bedömning för att avgöra vad som omfattas av allmänintresset. Denna författare har även påpekat att ingen inhemsk energipolitik kan undvika att ta ställning till energipriser och energiprissättning, varför energipolitikens allmänna riktlinjer med största sannolikhet kommer att påverka villkoren för fastställandet av dessa priser.

33 Se Huhta, K., a.a., s. 261.

34 Se domen kommissionen/Tyskland, punkterna 114–116. Se, även, dom av den 3 december 2020, kommissionen/Belgien (Marknaderna för el och naturgas) ( C‑767/19, EU:C:2020:984, punkterna 98–115).

35 Se punkt 35 i detta förslag till avgörande.