Förslag till avgörande av generaladvokat Jean Richard de la Tour av den 5 september 2024

1 Originalspråk: franska.

2 Förevarande mål har getts ett fiktivt namn. Detta namn är inte någon av rättegångsdeltagarnas verkliga namn.

3 Enligt ordboken La Langue française, har ordet vendetta lånats in i italienska språket, och härstammar från det latinska ordet vindicta. Ordet har två betydelser. Det avser antingen dödsfiendeskap mellan två familjer som gått i arv från generation till generation, som är typiskt för Medelhavs- och Balkanområdet, och som motiveras av en önskan att hämnas förolämpningar eller brott som utövats mellan dessa familjer, eller strävan efter personlig eller kollektiv hämnd för att få upprättelse för en upplevd orättvisa eller uppkommen skada.

4 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 337, 2011, s. 9).

5 Se UNHCR:s ståndpunkt avseende ansökningar om flyktingstatus inom ramen för konventionen (angående flyktingars rättsliga ställning som undertecknades den 28 juli 1951 i Genève, som trädde i kraft den 22 april 1954, Förenta nationernas fördragssamling, volym 189, nr 2545, 1954, s. 150) (nedan kallad Genèvekonventionen) vilka grundar sig på en fruktan för förföljelse på grund av att en person tillhör en familj eller en klan som är inblandad i en vendetta, av den 17 mars 2006 (nedan kallad UNHCR:s ståndpunkt om en persons tillhörighet till en familj eller en klan som är inblandad i en vendetta).

6 Se EUAA, Country guidance: Afghanistan, maj 2024, punkt 3.18, med rubriken Personer som är inblandade i vendettor och marktvister (fritt översatt).

7 Se, som ett exempel på ett beslut om avslag på ansökan om flyktingstatus och om beviljande av subsidiärt skydd, beslut av Helsingfors förvaltningsdomstol (Finland) av den 3 september 2013 (Hehao 13/1012/3), beslut av Cour nationale du droit d’asile (Nationella asyldomstolen, Frankrike) av den 17 december 2009, T. (641626/09000446), och av den 21 december 2009, K. (644277/09003107). Se, vad gäller beviljande av flyktingstatus, dom meddelad av Conseil du contentieux des étrangers (Utlänningsdomstolen, Belgien) av den 9 januari 2014, X, X och X/I (nr 116642), och dom av den 26 augusti 2021, X/V (nr 259620), och domar från Upper Tribunal (Immigration and Asylum Chamber) (överdomstol (immigrations- och asylavdelningen)) (Förenade kungariket)), EH (blood feuds) Albania CG [2012] UKUT 00348 (IAC), av den 16 oktober 2012 (särskilt punkterna 6 och 7), och Mohammed [N], av den 25 september 2020 (PA/04415/2019).

8 Se, dom av den 7 november 2013, X m.fl. ( C‑199/12–C‑201/12, EU:C:2013:720), dom av den 16 januari 2024, Intervyuirasht organ na DAB pri MS (Kvinnor som utsatts för våld i hemmet) ( C‑621/21, EU:C:2024:47), och dom av den 11 juni 2024, Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid (Kvinnor som identifierar sig med värdet om jämställdhet mellan könens) ( C‑646/21, EU:C:2024:487).

9 Medan två villkor för identifiering med nödvändighet måste vara uppfyllda enligt unionsrätten, räcker det att ett av dessa villkor är uppfyllt enligt riktlinjerna för internationellt skydd nr 2: Tillhörighet till en särskild samhällsgrupp inom ramen för artikel 1A(2) i [Genève] konventionen och/eller 1967 års protokoll om flyktingars status, av den 8 juli 2008, (punkterna 11–13). Vad gäller doktrinen, se Goodwin-Gill, G. S., och McAdam, J., The Refugee in International Law, 3:e upplagan, Oxford University Press, Oxford, 2007, s. 73, Hathaway, J. C., och Foster, M., Membership of a Particular Social Group: Discussion Paper nr 4 Advanced Refugee Law Workshop International Association of Refugee Law Judges Auckland, New Zealand, oktober 2002, International Journal of Refugee Law, band 15, nr 3, Oxford University Press, Oxford, 2003, s. 477–491, Aleinikoff, T. A., Protected characteristics and social perceptions: an analysis of the meaning of membership of a particular social group, Refugee Protection in International Law: UNHCR’s Global Consultations on International Protection, Cambridge University Press, Cambridge, 2003, s. 263–311, och Parish, T. D., Membership in a Particular Social Group under the Refugee Act of 1980: Social Identity and the Legal Concept of the Refugee, Columbia Law Review, nr 4, Columbia Law Review Association, New York, 1992, s. 923–953.

10 Denna ståndpunkt delas av EUAA i dess Vägledning om tillhörighet till en särskild samhällsgrupp, mars 2020, s. 13, och av UNHCR i dess ståndpunkt om huruvida en person tillhör en familj eller klan som är inblandad i en vendetta, punkt 18.

11 Se, analogt, dom av den 11 juni 2024, Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid (Kvinnor som identifierar sig med värdet om jämställdhet mellan könen) ( C‑646/21, EU:C:2024:487, punkt 43 och där angiven rättspraxis).

12 Den tyska språkversionen har följande lydelse: die Gruppe in dem betreffenden Land eine deutlich abgegrenzte Identität hat, da sie von der sie umgebenden Gesellschaft als andersartig betrachtet wird (min kursivering).

13 Se i detta avseende EUAA, Vägledning om tillhörighet till en särskild samhällsgrupp, mars 2020, särskilt det avsnitt som har rubriken Rättslig analys, avdelning C, avseende särskild identitet, s. 14.

14 Se dom av den 11 juni 2024, Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid (Kvinnor som identifierar sig med värdet om jämställdhet mellan könen) ( C‑646/21, EU:C:2024:487, punkt 50 och där angiven rättspraxis).

15 Se Bonnet, C., Les trois étapes de la perception, Le cerveau et la pensée: le nouvel âge des sciences cognitives, Éditions Sciences Humaines, Auxerre, 2014, s. 213–221.

16 Se Girandola, F., Demarque, C., och Lo Monaco, G., La perception sociale: formation d’impression, stéréotypes, préjugés et discrimination, Psychologie sociale, Armand Colin, Paris, 2019, s. 198–219.

17 Begreppet skillnad används inte i den tyska versionen av artikel 10.1 d första stycket, andra strecksatsen, i direktiv 2011/95. Där anges i stället att gruppen av omgivningen anses vara olikartad (von der sie umgebenden Gesellschaft als andersartig betrachtet wird), vilket kan likställas med en skillnad.

18 Se ordboken Le Robert.

19 Enligt ordboken Trésor de la langue française, möjliggör uttrycket autre [annan] i förhållande till en viss eller känd del … som tjänar som referenspunkt att särskilja eller avgränsa en eller flera personer, en eller flera element inom den andra delen.

20 Det ska preciseras att förföljelse, beroende på omständigheterna, även kan bedömas mot bakgrund av ett annat skäl till förföljelse som avses i artikel 10 i direktiv 2011/95, såsom religion eller politisk åskådning.

21 Se dom av den 16 januari 2024, Intervyuirasht organ na DAB pri MS (Kvinnor som utsatts för våld i hemmet) ( C‑621/21, EU:C:2024:47, punkt 55).

22 Se dom av den 16 januari 2024, Intervyuirasht organ na DAB pri MS (Kvinnor som utsatts för våld i hemmet) ( C‑621/21, EU:C:2024:47, punkt 56).

23 Se dom av den 11 juni 2024, Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid (Kvinnor som identifierar sig med värdet om jämställdhet mellan könen) ( C‑646/21, EU:C:2024:487, punkt 49 och där angiven rättspraxis).

24 C‑199/12–C‑201/12, EU:C:2013:720.

25 Se dom av den 7 november 2013, X m.fl. ( C‑199/12–C‑201/12, EU:C:2013:720, punkt 48).

26 Goodwin-Gill, G. S., och McAdam, J., ovan, s. 85.

27 Jag tänker till exempel på kvinnor och flickor som utsätts för kvinnlig könsstympning, vilket är mycket utbrett i vissa länder eller regioner.

28 För ett exempel på en bedömning från fall till fall vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, se avvisningsbeslut av den 20 september 2007, Elezaj mot Sverige (CE:ECHR:2007:0920DEC001765405), angående lagenligheten av de svenska myndigheternas utvisning av albanska medborgare som var inblandade i en familjevendetta från 1950-talet.

29 Se Rouland, N., Aux confins du droit: anthropologie juridique de la modernité, Éditions Odile Jacob, Paris, 1991, särskilt den del med rubriken Le corset du droit de la vengeance, s. 84 och följande sida.

30 Se, bland annat, Acheson, B., The Pashtun Tribes in Afghanistan, Pen and Sword Books, Barnsley, 2023, och EUAA, Rapport om Afghanistan som ursprungsland – Riktat våld mot personer på grund av samhällsnormer och rättsliga normer, december 2017, punkt 7 Vendetta och hämndmord.

31 Se, till exempel, EUAA, Country of Origin Information Report: Albania – Country focus, november 2016, punkt 5.3.3, Office français de protection des réfugiés et apatrides (franska myndigheten för skydd av flyktingar och statslösa) (OFPRA), Rapport de mission en République d’Albanie av den 3 och den 13 juli 2013, 2014, punkt 1, och Gjeloshaj Hysaj, K., La reprise du sang chez les Albanais: comment sortir du Moyen-Âge?, Confluences Méditerranée, band 3, nr 62, L’Harmattan, Paris, 2007, s. 87–94.

32 EUAA, Country guidance: Afghanistan, se ovan, särskilt, punkt 3.18.1, med rubriken Vendetta: Exempelvis kan medlemmar i en familj som är inblandad i en vendetta ha en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin tillhörighet till en särskild samhällsgrupp, på grund av deras väsentliga egenskaper (det vill säga att vara medlem i deras familj) och det faktum att familjer är kända och kan ha en särskild identitet i omgivningen (fritt översatt) (s. 90), och punkt 3.18.2 med rubriken Marktvister. Tillgängliga uppgifter tyder på att det i händelse av våld i samband med marktvister i allmänhet inte finns något samband med ett skäl till förföljelse i den mening som avses i [Genève]konventionen. Detta påverkar inte enskilda fall där en koppling skulle kunna fastställas på grundval av andra omständigheter (till exempel etnicitet med tanke på att talibanerna tar parti på grundval av personens etniska ursprung, marktvister som leder till vendetta etcetera) (fritt översatt) (s. 92).

33 Se Ellenberger, H. F., La vendetta, Revue internationale de criminologie et de police technique et scientifique, band XXXIV, nr 2, Polymedia, Morges, 1981, s. 125–142, särskilt s. 125.

34 Se Acheson B., ovan, s. 88–93.

35 Se Bardhoshi, N., De l’anthropologie de la vendetta en temps de crise totale, Ethnologie française, band 47, nr 2, Presses universitaires de France, Paris, 2017, s. 331–340. I sin ståndpunkt avseende en persons tillhörighet till en familj eller en klan som är inblandad i en vendetta har UNHCR emellertid understrukit att det nyligen har noterats att kvinnor och barn också har varit måltavlor inom ramen för vendettor. De kan även mördas eller skadas vid ett angrepp mot de manliga medlemmarna i familjen (punkt 3).

36 Se EUAA, Country of Origin Information Report: Albania – Country focus, november 2016, punkt 5.3.3, med rubriken Victims of blood feud: En bieffekt av vendettor är situationen för de hotade familjer som förblir isolerade under en lång tid för att undvika våldshandlingar. Detta påverkar även barnen, som inte kan gå i skolan. År 2013 var enligt uppgift 67 familjer isolerade på grund av vendettor och 33 barn, främst i de norra regionerna, kunde inte gå i skolan av detta skäl (fritt översatt).

37 UNHCR har i sin ståndpunkt avseende en persons tillhörighet till en familj eller en klan som är inblandad i en vendetta understrukit att barnen kan hållas kvar hemma och hålls borta från skolan under längre tid, eftersom deras familjer befarar att de kan komma att dödas, angrips eller kidnappas. Även om vuxna män är huvudmålet för en vendetta kan även andra familjemedlemmar också riskera att dödas eller utsättas för kränkningar av de mänskliga rättigheterna (punkt 3). Se, för ett liknande resonemang, COI Focus – Albania, Blood Feuds in contemporary Albania: Characterisation, Prevalence and Response by the State, från Generalkommissariatet för flyktingar och statslösa (Belgien), av den 29 juni 2017.

38 Se, till exempel, Third periodic report submitted by Albania under article 19 of the (UN Convention against torture and other cruel, inhuman or degrading treatment or punishment (konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling, antagen i New York av Förenta nationernas generalförsamling den 10 december 1984, United Nations Treaty Series, vol. 1465, nr 24841, 1987, s. 85, den 19 juli 2021, FN:s kommitté mot tortyr, där den albanska regeringen rapporterade att 75 familjer var inblandade i en vendetta, vilket ledde till att 159 personer fängslades, däribland 25 barn (punkt 194).

39 Enligt EU-domstolens praxis ska tillhörigheten till en viss samhällsgrupp fastställas oberoende av den förföljelse, i den mening som avses i artikel 9 i 2011/95, som medlemmarna i denna grupp kan utsättas för i ursprungslandet (se dom av den 16 januari 2024, Intervyuirasht organ na DAB pri MS (Kvinnor som utsatts för våld i hemmet), ( C-621/21, EU:C:2024:47, punkt 55).

40 UNHCR har således i sin ståndpunkt avseende en persons tillhörighet till en familj eller en klan som är inblandad i en vendetta understrukit att [i] fråga om vendetta angrips en person inte slumpmässigt. Tvärtom är han eller hon måltavla, eftersom han eller hon tillhör en särskild familj och på grundval av en kodex som gäller sedan länge. I jämförelse med andra situationer där en person fruktar att utsättas för misshandel eller till och med dödas, till exempel om han eller hon är skyldig pengar eller förföljs av maffian, är personer som fruktar att utsättas för förföljelse inom ramen för vendettor inte måltavlor på grund av sina egna handlingar, utan på grund av det ansvar som andra (levande eller döda) familjemedlemmar anses ha. De är följaktligen inte bara offer för en enskild vendetta, utan för den kodex som reglerar denna vendettatradition (punkt 14).

41 Se dom av den 16 januari 2024, Intervyuirasht organ na DAB pri MS (Kvinnor som utsatts för våld i hemmet) ( C‑621/21, EU:C:2024:47, punkterna 64 och 65).

42 Se dom av den 16 januari 2024, Intervyuirasht organ na DAB pri MS (Kvinnor som utsatts för våld i hemmet) ( C‑621/21, EU:C:2024:47, punkterna 66–69).