Förslag till avgörande av generaladvokat Tamara Ćapeta föredraget den 4 juli 2024

1 Originalspråk: engelska.

2 Zákon č. 113/2018 Z. z. o uvádzaní dreva a výrobkov z dreva na vnútorný trh a o zmene a doplnení zákona č. 280/2017 Z. z. o poskytovaní podpory a dotácie v pôdohospodárstve a rozvoji vidieka a o zmene zákona č. 292/2014 Z. z. o príspevku poskytovanom z európskych štrukturálnych a investičných fondov a o zmene a doplnení niektorých zákonov v znení neskorších predpisov (lag nr 113/2018 om utsläppande av timmer och trävaror på den inre marknaden och om ändring och komplettering av lag nr 280/2017 om beviljande av bistånd och stöd till jordbruk och landsbygdsutveckling och om ändring av lag nr 292/2014 om samfinansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och om ändring och komplettering av vissa lagar) (nedan kallad den slovakiska timmerlagen).

3 Europaparlamentets och rådets förordning av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (EUT L 295, 2010, s. 23) (nedan kallad timmerförordningen).

4 Jag bör dock tillägga att vi saknar information om dessa transaktioner, med undantag av den begränsade redogörelsen för dem i den hänskjutande domstolens beslut.

5 Se Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel (FLEGT) – Förslag till en handlingsplan för EU (KOM(2003) 251 slutlig) (nedan kallad FLEGT-handlingsplanen).

6 Se FLEGT-handlingsplanen, s. 3.

7 Se rådets förordning av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen (EUT L 347, 2005, s. 1) (nedan kallad Flegtförordningen). Tillämpningsföreskrifter för Flegtförordningen fastställdes i kommissionens förordning (EG) nr 1024/2008 av den 17 oktober 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2173/2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen (EUT L 277, 2008, s. 23).

8 I skrivande stund är det enda frivilliga partnerskapsavtal som har trätt i kraft det med Indonesien; se frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Indonesien om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaruprodukter till Europeiska unionen (EUT L 150, 2014, s. 252). Det finns ett antal avtal som har tecknats med andra tredjeländer, men som ännu inte har trätt i kraft; se till exempel det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Kamerun om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog (FLEGT) samt import av trävaruprodukter till unionen (EUT L 92, 2011, s. 4) och det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Kongo om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med trävaruprodukter riktad till unionen (FLEGT) (EUT L 92, 2011, s. 127). Det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Ghana om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning och handel med trävaruprodukter riktad till gemenskapen (EUT L 70, 2010, s. 3) väntar också på att träda i kraft, men förhandlingarna om dess genomförande förefaller vara långt framskridna; se VPA Africa-Latin America, Ghana and the EU advance toward FLEGT licensing in their joint effort to combat trade in illegal timber, finns på: https://flegtvpafacility.org/ghana-eu-advance-toward-flegt-licensing-joint-effort-combat-trade-illegal-timber/.

9 Se artiklarna 1.1, 1.2, 2.10 och 4.1 i Flegtförordningen och dess skäl 3, 6 och 7.

10 Från och med den 30 december 2024 kommer timmerförordningen att upphävas och gradvis ersättas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1115 av den 31 maj 2023 om tillhandahållande på unionsmarknaden och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010 (EUT L 150, 2023, s. 206) (nedan kallad avskogningsförordningen). Denna förordning antogs efter att en kontroll av ändamålsenligheten 2021 hade avslöjat att målen med bland annat timmerförordningen, att förhindra att olagligt avverkat timmer släpps ut på den inre marknaden, inte hade uppnåtts (se arbetsdokument från kommissionens avdelningar – kontroll av ändamålsenligheten av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (timmerförordningen) och av rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen (Flegtförordningen) (SWD(2021) 328 final). I avskogningsförordningen föreskrivs ett allmänt förbud mot utsläppande på marknaden, inbegripet export från EU, av produkter som innehåller, har utfodrats eller har producerats med användning av vissa råvaror, däribland kött från nötkreatur, läder, kakaosmör, choklad, vissa derivat baserade på palmolja, möbler, tryckt papper och plywood, om inte produkterna visas vara avskogningsfria och uppfyller andra väsentliga och formella krav (se artiklarna 1.1, 2.1 och 2.3 i avskogningsförordningen). Liknande initiativ håller också på att tas fram i Förenta staterna (se lagförslaget som presenterades den 1 december 2023, Fostering Overseas Rule of law and Environmentally Sound Trade Act of 2023 (2023 års lag om främjande av internationell rättsstatlighet och miljöriktig handel); finns på: https://www.congress.gov/bill/118th-congress/senate-bill/3371/text) och har genomförts i Förenade kungariket (se schedule 17 som infördes i 2021 Environment Act (2021 års miljölag) den 12 december 2023; finns på: https://www.legislation.gov.uk/ukpga/2021/30/schedule/17/enacted).

11 Timmerförordningens materiella tillämpningsområde anges i dess artikel 2 a liksom i dess bilaga. Det är ostridigt i det nu aktuella målet att de berörda produkterna omfattas av bilagans tillämpningsområde.

12 Det ankommer på medlemsstaterna och de tredjeländer (inbegripet partnerländer) från vilka det timmer och de trävaror som omfattas av timmerförordningens tillämpningsområde härrör att reglera vad som avses med olaglig avverkning. Se artikel 2 f och 2 g i timmerförordningen.

13 Jag bör för fullständighetens skull påpeka att det också finns skyldigheter för handlare, vilka i artikel 2 d i timmerförordningen definieras som varje fysisk eller juridisk person som i samband med kommersiell verksamhet säljer eller köper på den inre marknaden timmer eller trävaror som redan släppts ut på den inre marknaden. Enligt artikel 5 i den förordningen är handlare skyldiga att spåra timret och trävarorna i fråga, vilket innebär att de ska kunna identifiera de personer som har levererat det relevanta timret och de relevanta trävarorna till dem, liksom de personer till vilka de har levererat sådana produkter.

14 Se artikel 4.1 i timmerförordningen, jämförd med dess skäl 12. Se, generellt, om detta förbud, Geraets, D. och Natens, B., Governing through trade in compliance with WTO law: a case study of the European Union Timber Regulation i Wouters, J., Marx, A., Geraets, D. och Natens, B. (red.), Global Governance through Trade, Edward Elgar, Cheltenham, 2015.

15 Se artikel 4.2 i timmerförordningen, jämförd med dess skäl 16.

16 Se artikel 8 i timmerförordningen. Så vitt jag vet har kommissionen ansett att sammanlagt tolv övervakningsorganisationer uppfyller kraven för att verka som övervakningsorganisationer i enlighet med artikel 8.2 i timmerförordningen. Se offentliggörandet i enlighet med artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (EUT C 384, 2015, s. 4).

17 Se artikel 6.1 a och skäl 17 i timmerförordningen.

18 Se artikel 6.1 b och skälen 16 och 17 i timmerförordningen.

19 Se artikel 6.1 c och skälen 16 och 17 i timmerförordningen.

20 I artikel 4.2 i timmerförordningen förklaras att [v]erksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden ska visa tillbörlig aktsamhet. I detta syfte ska de tillämpa de förfaranden och åtgärder, nedan kallad ett system för tillbörlig aktsamhet, som anges i artikel 6. I relevanta delar av artikel 6 i samma förordning anges att [d]et system för tillbörlig aktsamhet som avses i artikel 4.2 ska omfatta följande: … b) Riskbedömningsförfaranden som gör det möjligt för verksamhetsutövaren att analysera och bedöma risken för att olagligt avverkat timmer eller trävaror som härrör från sådant timmer släpps ut på marknaden. Dessa förfaranden ska beakta den information som anges i led a samt relevanta riskbedömningskriterier, inklusive – säkerställande av överensstämmelse med tillämplig lagstiftning, vilket kan innefatta certifiering eller andra av tredje part kontrollerade system som omfattar överensstämmelse med tillämplig lagstiftning, – allmän förekomst av olaglig avverkning av specifika trädarter, – allmän förekomst av olaglig avverkning eller praxis i det land och/eller den subnationella region där timret har avverkats, inbegripet hänsyn till förekomst av väpnade konflikter, ….

21 Jag bör uppmärksamma ordet rimlig i detta sammanhang, eftersom tanken med spårbarheten av timmer och trävaror – såsom anges i skäl 15 i timmerförordningen – samtidigt är att undvika att belasta marknadsaktörerna med onödiga administrativa bördor.

22 Begreppet handlare definieras i artikel 2 d i timmerförordningen som varje fysisk eller juridisk person som i samband med kommersiell verksamhet säljer eller köper på den inre marknaden timmer eller trävaror som redan släppts ut på den inre marknaden.

23 Se artikel 5 i timmerförordningen.

24 Skyldigheten avseende tillbörlig aktsamhet gäller inte för handlare, vilka i artikel 2 d i timmerförordningen definieras som varje fysisk eller juridisk person som i samband med kommersiell verksamhet säljer eller köper på den inre marknaden timmer eller trävaror som redan släppts ut på den inre marknaden.

25 Importerat timmer eller importerade trävaror kan givetvis redan ha varit i omsättning utanför den inre marknaden under en tid – och kan ha bearbetats flera gånger – och lång tid kan ha passerat mellan den tidpunkt när de aktuella träden avverkades och importen. Innan timret eller trävarorna importeras till EU är unionslagstiftaren dock inte behörig att genom intern reglering påverka handeln med sådant timmer och sådana trävaror.

26 Under förhandlingen uppstod en diskussion om vem som skulle vara verksamhetsutövare i ett hypotetiskt scenario där en person fäller ett träd utan tillstånd, i syfte att sälja det resulterande timret eller de resulterande trävarorna på den inre marknaden. I en sådan situation, är det skogsförvaltaren eller timmertjuven som agerar som verksamhetsutövare i den mening som avses i artikel 2 c i timmerförordningen? Detta är troligtvis inte ett scenario som övervägdes av lagstiftaren när denne antog timmerförordningen. Denna situation kan dock givetvis uppstå i praktiken, och i ett sådant fall menar jag, i överensstämmelse med den slovakiska regeringens ståndpunkt, att det fortfarande skulle vara skogsförvaltaren, och inte timmertjuven, som skulle vara verksamhetsutövare vid tillämpning av timmerförordningen. Skälet är att det endast är den förstnämnde som kan säkerställa avverkningens laglighet, och därigenom fullgöra skyldigheten avseende tillbörlig aktsamhet enligt artikel 4.2 i timmerförordningen. Timmertjuven skulle däremot aldrig kunna fullgöra denna skyldighet och kan därmed inte inleda den kommersiella kedja på den inre marknaden som timmerförordningen avser reglera. I en sådan situation skulle skyldigheten avseende tillbörlig aktsamhet fullgöras genom att skogsförvaltaren, i sitt system för tillbörlig aktsamhet, bland annat registrerade en beskrivning av de träd som olagligen hade avverkats, tillsammans med en bedömning att det resulterande stulna timret riskerar att olagligen släppas ut på den inre marknaden.

27 Detta tycks också vara den situation som kommissionen hade i åtanke i scenario 10a i kommissionens tillkännagivande av den 12 februari 2016, Vägledning för EU:s timmerförordning (C(2016) 755 final), s. 18 och 19. I relevanta delar lyder detta dokument enligt följande: [I scenarierna 10 och 10a belyser vi att träd på rot inte omfattas av förordningen. Beroende på hur avtalsvillkoren är utformade kan verksamhetsutövaren vara antingen skogsägaren eller det företag som har rätt att avverka timmer för distribution eller användning i den egna verksamheten.] … Skogsägare Z säljer avverkningsrätten för träd på rot på sin fastighet till företag A för distribution eller användning i A:s egen verksamhet. Företag A blir en verksamhetsutövare när det avverkar timret för distribution eller användning i den egna verksamheten.