2001:4 Centrala studiestödsnämndens föreskrifter om återbetalning av studielån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001

Dessa föreskrifter och allmänna råd gäller låntagare som har tagit lån mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001. Dessutom gäller föreskrifterna och allmänna råden låntagare som har haft lån i form av vuxenstudiestöd enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395). (CSNFS 2007:9).

I dessa föreskrifter och allmänna råd menas med

En ansökan om nedsättning ska vara skriftlig. (CSNFS 2007:9).

Om låntagaren studerar med studiehjälp, studiemedel eller studiestartsstöd sätts årsbeloppet ned utan ansökan. (CSNFS 2017:7).

En ansökan om nedsättning på grund av inkomstminskning ska ha kommit in till CSN senast den 30 november under betalningsåret. Om ansökan gäller nedsättning på grund av studier med studiestöd eller om låntagaren genomgår en utbildning enligt 4 kap. 13 § 1 eller 2 studiestödslagen (1999:1395), ska ansökan ha kommit in till CSN senast den 30 november året efter betalningsåret. En ansökan om nedsättning med hänsyn till synnerliga skäl ska ha kommit in till CSN senast den 30 november det tredje året efter betalningsåret. Om ansökan gäller nedsättning av ett resterande slutligt årsbelopp, ska den ha kommit in till CSN senast den 30 november året efter det att CSN har fastställt det resterande slutliga årsbeloppet. (CSNFS 2007:9).

Har upphävts genom CSNFS 2019:3.

Årsbeloppet får sättas ned med en fjärdedel för varje påbörjat kvartal under vilket en låntagare studerar med studiestöd eller genomgår en utbildning enligt 8 kap. 6 § 1 studiestödslagen (1973:349). (CSNFS 2007:9).

Den som uppfyller något av villkoren i 3 § under minst tre kvartal av ett betalningsår har rätt till hel nedsättning av årsbeloppet. (CSNFS 2007:9).

En låntagare har rätt till nedsättning av årsbeloppet om han eller hon beräknar att inkomsten kommer att minska med minst 15 procent under betalningsåret jämfört med den inkomst som ligger till grund för årsbeloppet. Det nya årsbeloppet beräknas då till fyra procent av den beräknade inkomsten under betalningsåret. (CSNFS 2007:9).

Har upphävts genom CSNFS 2005:11.

Om årsbeloppet efter nedsättning blir mindre än tre procent av prisbasbeloppet, sätts årsbeloppet ned till 0 kronor. Detsamma gäller vid samordnad betalning. (CSNFS 2007:9).

Har upphävts genom CSNFS 2005:11.

Har upphävts genom CSNFS 2005:11.

Den som ansöker om nedsättning och som beskattas för sin huvudsakliga inkomst i utlandet ska för inkomståret beräkna sin skattepliktiga inkomst i utlandet genom att lägga samman överskottet av tjänst, näringsverksamhet och kapital eller motsvarande. Om låntagaren har inkomster i både Sverige och utlandet, ska dessa inkomster räknas samman. Inkomsten i utlandet räknas om till svenska kronor utifrån den valutakurs som gällde den första bankdagen för inkomståret. Om en inkomst i ett inkomstslag är mindre än 0 kronor, räknas den som 0 kronor. De beräknade inkomsterna ska i efterhand kunna styrkas med ett beslut om slutlig skatt eller motsvarande (CSNFS 2011:11).

-----------------------------

Till 9 § meddelar CSN följande allmänna råd

Om låntagaren har inkomster i utlandet som är skattepliktiga, ska dessa räknas med vid prövningen av rätten till nedsättning. Detta gäller alla inkomster, så att även exempelvis försörjningsstöd och studiestöd som är skattepliktiga i utlandet ska ses som inkomst vid prövningen. Inkomster som låntagaren har i utlandet men som inte är skattepliktiga ska dock inte räknas med. Att en inkomst är skattepliktig behöver inte innebära att låntagaren betalar skatt på den. Om låntagaren gör gällande avdrag som har godkänts av en utländsk skattemyndighet, kan dessa godtas under förutsättning att det är avdrag som har gjorts inom respektive inkomstslag. Låntagaren har bevisbördan för att avdraget är godkänt i utlandet. Avdrag utanför inkomstslagen såsom grundavdrag eller allmänna avdrag godtas inte. Med allmänna avdrag menas avdrag som inte hänförs till något särskilt inkomstslag, exempelvis pensionsförsäkring, periodiskt understöd till en före detta make eller maka, underskott av konstnärlig näringsverksamhet samt underskott av aktiv nystartad verksamhet. Om det av lönebeskedet framgår att låntagarens arbetsgivare betalar sociala avgifter, ska dessa inte räknas med i det sammanlagda överskottet av tjänst, näringsverksamhet och

kapital. En förutsättning för att de sociala avgifterna inte ska räknas med i inkomsten är att beloppet inte har betalats ut till låntagaren och att beloppet inte utgör skatt. (CSNFS 2007:9).

-----------------------------

En tilläggsavgift som har betalats in före ett beslut om nedsättning av ett resterande slutligt årsbelopp betalas inte tillbaka. (CSNFS 2007:9).

Om skillnaden mellan låntagarens preliminära och slutliga årsbelopp är mindre än 300 kronor, fastställer CSN det slutliga årsbeloppet till samma belopp som det preliminära. (CSNFS 2007:9).

Årsbeloppet delas upp på fyra fastställda betalningstillfällen per år. Låntagaren kan dock välja att betala årsbeloppet årsvis eller månadsvis inom betalningsåret. En överenskommelse mellan CSN och låntagaren om ett visst antal betalningstillfällen gäller till dess att något annat har bestämts. I undantagsfall kan en särskild överenskommelse om en betalningsplan göras. (CSNFS 2007:9).

-----------------------------

Till 1 § meddelar CSN följande allmänna råd

Enligt huvudregeln ska årsbeloppet betalas under det ursprungliga betalningsåret. Årsbeloppet delas upp på fyra tillfällen per betalningsår, om låntagaren inte har begärt något annat. Det är dock möjligt för låntagaren att få årsbeloppet uppdelat månadsvis inom betalningsåret. I undantagsfall kan CSN medge en betalningsplan som sträcker sig längre än betalningsåret. Skäl för att få en sådan betalningsplan kan vara att låntagaren har kommit efter med betalningarna och nu har för avsikt att betala dessa eller att han eller hon inte har fått CSN:s försändelser. För att en betalningsplan ska kunna medges, måste följande vara uppfyllt: 1. Låntagarens ålder och skuldens storlek ska beaktas så att inte några belopp blir avskrivna. 2. Låntagarens betalningsförmåga ska bedömas. Endast om det finns betalningsförmåga kan en särskild betalningsplan beviljas. 3. Låntagaren ska uppvisa betalningsvilja. Betalningsplanen bör uppfylla följande villkor: 1. Den får aldrig ge samma effekt som nedsättning. 2. Den ska omfatta låntagarens samtliga obetalda belopp till CSN. 3. Den får inte innehålla ett restbelopp vid det sista betalningstillfället, om inte avsikten är att låntagaren ska betala det beloppet. (CSNFS 2007:9). -----------------------------

En överenskommelse mellan CSN och låntagaren om ett visst antal betalningstillfällen av årsbeloppet kommer att påverka betalningstillfällena för ett eventuellt resterande slutligt årsbelopp på följande sätt: _________________________________________________________________________

1. Låntagaren betalar en gång per år Ett betalningstillfälle för det resterande slutliga årsbeloppet _________________________________________________________________________

2. Låntagaren betalar två till fem gånger per år Två betalningstillfällen för det resterande slutliga årsbeloppet _________________________________________________________________________

3. Låntagaren betalar sex gånger eller fler per år Sex betalningstillfällen för det resterande slutliga årsbeloppet _________________________________________________________________________

Ett resterande slutligt årsbelopp kan efter överenskommelse delas upp på ett till tolv betalningstillfällen. (CSNFS 2019:3).

CSN kan besluta att en låntagare ska betala sitt årsbelopp vid färre tillfällen än vad som gäller enligt 1 § förutsatt att årsbeloppet är mindre än en procent av det prisbasbelopp som gäller för betalningsåret. (CSNFS 2007:9).

Följande förfallodagar gäller för betalning av årsbelopp:

Betalningen ska vara tillgänglig på CSN:s konto på förfallodagen. (CSNFS 2007:9).

Följande förfallodagar gäller för betalning av resterande slutligt årsbelopp: _____________________________________________________________________ 1. Låntagaren betalar en gång per år Den sista bankdagen i april om inget annat har bestämts _____________________________________________________________________ 2. Låntagaren betalar två gånger per år Den sista bankdagen i april och juni om inget annat har bestämts _____________________________________________________________________ 3. Låntagaren betalar sex gånger per år Den sista bankdagen i april till september om inget annat har bestämts _____________________________________________________________________ 4. Låntagaren betalar sju till tolv gånger per år Den sista bankdagen i de månader som betalningarna ska göras enligt överenskommelsen _____________________________________________________________________ (CSNFS 2019:3).

Om CSN inte före ordinarie förfallodag enligt 4 eller 5 a § har meddelat när låntagaren ska betala ett årsbelopp, meddelas en ny förfallodag. Detsamma gäller om betalningsplanen ändras. (CSNFS 2007:9).

Om en studielåneskuld har sagts upp till omedelbar betalning, är huvudregeln att skulden ska betalas på en gång. CSN kan dock bevilja en betalningsplan i undantagsfall. För att en betalningsplan ska kunna beviljas, krävs det att låntagaren skriftligen förbinder sig att följa överenskommelsen. (CSNFS 2022:7).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 7 § meddelar CSN följande allmänna råd

I första hand ska hela den uppsagda studielåneskulden betalas på en gång. Om detta inte är möjligt kan en betalningsplan beviljas. En betalningsplan kan beviljas endast om låntagaren uppvisar både betalningsförmåga och betalningsvilja. Betalningsplanen bör normalt inte sträcka sig över en längre period än fem år. Det kan dock vara motiverat att bevilja en längre betalningsplan, exempelvis med hänsyn till skuldens storlek, låntagarens betalningsförmåga eller processuella aspekter. Om indrivningsåtgärder inte är eller bedöms vara möjliga med hänsyn till låntagarens betalningsförmåga, kan CSN bevilja en temporär betalningsplan. (CSNFS 2022:7).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Den dag då ett studielån sägs upp till omedelbar betalning enligt punkten 19 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) ska det till studielåneskulden läggas obetald ränta. Någon kapitalisering av räntan ska inte göras efter den dagen. (CSNFS 2011:8).

En inbetalning räknas av från skulden i följande ordning: 1. expeditionsavgift 2. påminnelseavgift 3. tilläggsavgift 4. ränta 5. kapitalskuld. (CSNFS 2008:5).

En inbetalning räknas av från återkravet i följande ordning: 1. expeditionsavgift 2. administrativa avgifter som har uppkommit vid ett betalningsföreläggande eller i ett domstolsavgörande 3. ränta 4. kapitalskuld. (CSNFS 2007:9).

En expeditionsavgift ska betalas vid det första betalningstillfället för varje enskilt årsbelopp och betalningsår. (CSNFS 2007:9).

En expeditionsavgift behöver inte betalas om årsbeloppet sätts ned till 0 kronor. Detta gäller endast om expeditionsavgiften hör ihop med det nedsatta årsbeloppet. En expeditionsavgift behöver inte heller betalas om ett årsbelopp fastställts till en tjugondel av den kvarstående låneskulden och ett nytt årsbelopp avseende samma betalningsår därefter fastställs till 0 kronor.

En expeditionsavgift som har betalats in före ett beslut om nedsättning eller ett beslut om att fastställa årsbeloppet till fyra procent av inkomsten betalas dock inte tillbaka. (CSNFS 2016:3).

Vid samordnad betalning tas det endast ut en expeditionsavgift. En expeditionsavgift som har betalats in före ett beslut om samordnad betalning betalas dock inte tillbaka. (CSNFS 2007:9).

En påminnelseavgift behöver inte betalas om årsbeloppet sätts ned till 0 kronor. Detta gäller endast om påminnelseavgiften hör ihop med det nedsatta årsbeloppet. En påminnelseavgift behöver inte heller betalas om ett årsbelopp fastställts till en tjugondel av den kvarstående låneskulden och ett nytt årsbelopp avseende samma betalningsår därefter fastställs till 0 kronor. En påminnelseavgift som har betalats in före ett beslut om nedsättning eller ett beslut om att fastställa årsbeloppet till fyra procent av inkomsten betalas dock inte tillbaka. (CSNFS 2016:3).

Vid ansökan om överföring av studiemedel till studielån ska CSN:s blankett användas. Ansökan ska vara undertecknad av låntagaren. (CSNFS 2007:9).

En ansökan om överföring ska ha kommit in till CSN senast den 30 november för att överföringen ska kunna gälla från och med den 1 januari året därpå. (CSNFS 2007:9).

Ett beslut om överföring är definitivt. (CSNFS 2017:7).

En ansökan om samordnad betalning ska ha kommit in till CSN senast den 15 april det år då den samordnade betalningen ska börja gälla. (CSNFS 2007:9).

Låntagaren måste ta tillbaka sin ansökan om samordnad betalning senast den 15 april det år då den samordnade betalningen ska upphöra att gälla. (CSNFS 2007:9).

Den som under det inkomstår som det senaste beslutet om slutlig skatt gäller var bosatt i utlandet under minst 180 dagar av året ska anses ha sin huvudsakliga inkomst i utlandet. (CSNFS 2011:11).

Den som under det inkomstår som det senaste beslutet om slutlig skatt gäller var bosatt i Sverige men beskattades för sin huvudsakliga inkomst i utlandet ska lämna styrkta uppgifter om beskattningen i utlandet till CSN. (CSNFS 2011:11).

Vid fastställandet av årsbeloppet enligt punkt 14 i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) läggs inkomsterna i utlandet samman med inkomsterna i Sverige. Inkomsten i utlandet räknas om till svenska kronor utifrån den valutakurs som gällde den första bankdagen för inkomståret. (CSNFS 2008:5).

Inkomstuppgifter ska styrkas med ett beslut om slutlig skatt eller motsvarande. (CSNFS 2011:11).

En ansökan om att få årsbeloppet beräknat med hänsyn till inkomsten ska ha kommit in till CSN senast den 30 november det tredje året efter betalningsåret. (CSNFS 2015:4).