2013:8 Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2013:8) om lärlingsersättning

Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om kostnadsersättning (lärlingsersättning) till studerande i gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning inom ett sådant introduktionsprogram som avses i 15 kap. 11 § skollagen (2010:800) där mer än hälften av utbildningen, räknat från och med det läsår som eleven påbörjar den lärlingsliknande utbildningen, genomförs som arbetsplatsförlagt lärande (lärlingsliknande utbildning inom introduktionsprogram). Bestämmelser om lärlingsersättning finns även i förordning (2013:1121) om kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning inom introduktionsprogram. (CSNFS 2018:4)

Vid bedömningen av vad som utgör ett läsår ska det som sägs i 3-7 §§ tillämpas.

Om läsåret, eller den kurs den studerande läser, är kortare eller längre än 40 veckor, räknas studietiden från och med den första och till och med den sista undervisningsdagen under läsåret eller kursen. Jul- och sommarlov räknas inte som studietid.

Studietiden räknas för varje kalenderhalvår för sig. Antalet hela tidsperioder om 15 dagar beräknas genom att antalet dagar under kalenderhalvåret delas med 15.

Vid beräkningen av antalet hela 15-dagarsperioder för ett läsår eller en kurs som sträcker sig över två kalenderhalvår räknas de överskjutande dagar som bildas på kalenderhalvåren ihop. Detta gäller dock endast om studieuppehållet mellan kalenderhalvåren är högst 90 dagar mellan det första och det andra kalenderhalvåret och högst 30 dagar mellan det andra och det första kalenderhalvåret. När en ny period bildas ska den föras till det senare av de båda kalenderhalvåren.

Om studietiden sträcker sig över två kalenderhalvår och antalet dagar under det ena kalenderhalvåret är mindre än 30, ska dessa dagar läggas till det kalenderhalvår under vilket huvuddelen av kursen infaller.

Om den studerande gör ett studieuppehåll, på grund av byte av läroanstalt, utbildning eller arbetsplats, jämställs studieuppehållet med studietid om det är kortare än 15 kalenderdagar. Studieuppehållet räknas från första dagen i uppehållet till dagen innan studierna återupptas. Allmänna lovdagar ska inte räknas med i uppehållet. Studieuppehållet ska dock anses vara i följd, även om det finns allmänna lovdagar under perioden.

Ansökan om lärlingsersättning får avse en hösttermin och en därpå följande vårtermin eller enbart en höst- eller vårtermin.

Ansökan ska göras på blanketter som CSN bestämmer. (CSNFS 2018:4)

Uppgifterna i ansökan ska på begäran kunna styrkas.

När en studerande som inte är svensk medborgare första gången ansöker om lärlingsersättning, ska han eller hon lämna uppgifter om sina förhållanden på en blankett som CSN bestämmer. En sådan blankett ska även lämnas in 1. om den studerande har uppfyllt villkoren för rätt till svenskt studiestöd och det tidsbegränsade beslutet om rätt till svenskt studiestöd inte omfattar den tid som den nya ansökan om lärlingsersättning avser, 2. om den studerandes förhållanden har ändrats och de ändrade förhållandena kan påverka rätten till lärlingsersättning, 3. om den studerande efter den senaste prövningen har vistats utanför Sverige i mer än sex månader, eller 4. om CSN begär det. Blanketten behöver inte lämnas in om det framgår att den studerande uppfyller villkoren för rätt till svenskt studiestöd och ansökan avser en tidigare tidsperiod än den period som omfattades av föregående beslut om rätt till svenskt studiestöd. (CSNFS 2018:4)

Lärlingsersättning betalas ut till den som har ensam vårdnad om en omyndig studerande. (CSNFS 2014:4).

Gemensam vårdnad

När föräldrar har gemensam vårdnad om en omyndig studerande betalas lärlingsersättningen ut till den av dem, som senast tog emot allmänt eller förlängt barnbidrag för den studerande, eller till dem båda med hälften vardera, om de båda senast tog emot allmänt eller förlängt barnbidrag för den studerande. Anger föräldrarna i en gemensam anmälan till CSN att en av dem ska vara betalningsmottagare, eller att lärlingsersättningen ska betalas ut med hälften till dem vardera, betalas dock lärlingsersättningen ut i enlighet med föräldrarnas anmälan. Om det inte finns någon uppgift om vem som senast tog emot allmänt eller förlängt barnbidrag för den studerande och föräldrarna inte heller har anmält till CSN vem av dem som ska vara betalningsmottagare, betalas lärlingsersättningen ut med hälften till vardera föräldern. Första och andra styckena tillämpas inte om annat följer av 14 eller 16 § eller 10 § andra stycket förordning (2013:1121) om kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning inom introduktionsprogram. (CSNFS 2018:4).

Har föräldrar, som inte bor tillsammans, gemensam vårdnad om en studerande gäller följande. 1. När den studerande varaktigt bor tillsammans med endast en förälder betalas lärlingsersättningen till den föräldern, om han eller hon har gjort anmälan om det. 2. När den studerande bor varaktigt hos båda föräldrarna (växelvist boende), betalas lärlingsersättningen med hälften till vardera föräldern efter anmälan av någon av dem. (CSNFS 2014:4).

En studerande ska anses ha varaktigt boende hos en förälder, om sådant boende görs sannolikt av den föräldern. En studerande ska anses ha växelvist boende, om sådant boende görs sannolikt av den föräldern som har anmält att lärlingsersättningen ska betalas ut med hälften till vardera föräldern. (CSNFS 2014:4).

Om en förälder, som enligt 13 eller 14 § ska ta emot lärlingsersättningen, under en längre tid inte kan delta i vårdnaden på grund av frånvaro, sjukdom eller något annat skäl, ska lärlingsersättningen betalas ut till den andra föräldern. (CSNFS 2014:4).

Särskilt förordnade vårdnadshavare

För studerande med två särskilt förordnade vårdnadshavare gäller det som föreskrivs i 13-16 §§ om den studerandes föräldrar i stället den studerandes vårdnadshavare. (CSNFS 2014:4).

Utbetalning till annan

Av 10 § andra stycket förordning (2013:1121) om kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning inom introduktionsprogram framgår att lärlingsersättning för en omyndig kan betalas ut till en socialnämnd eller någon annan om det finns särskilda skäl. (CSNFS 2018:4).

Till 10 § andra stycket förordning (2013:1121) om kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning meddelar CSN följande allmänna råd

Om en socialnämnd eller annan än familjehem är den som senast tog emot den studerandes barnbidrag eller förlängda barnbidrag bör det alltid anses finnas särskilda skäl att betala ut lärlingsersättningen till samma betalningsmottagare. Om ett familjehem är den som senast tog emot den studerandes barnbidrag eller förlängda barnbidrag och har gjort så under minst ett års tid, bör det anses finnas särskilda skäl att även betala ut lärlingsersättningen till familjehemmet. (CSNFS 2014:4).

Anmälan om betalningsmottagare

En anmälan om vem eller vilka som ska vara betalningsmottagare av lärlingsersättning ska göras skriftligt till CSN. (CSNFS 2014:4).

Villkor för utbetalning

Uppgift som styrker att den studerande bedriver de studier för vilka lärlingsersättning har beviljats ska ha kommit in till CSN senast den 30 juni varje år för studier som bedrivits efter den 30 juni året före. Om det finns särskilda skäl kan lärlingsersättning betalas ut även om ett sådant styrkande kommer in senare. (CSNFS 2014:4).

Lärlingsersättning betalas ut månadsvis i efterskott den sista bankdagen varje månad. Om en utbetalning inte har hunnit verkställas, görs den i stället så snart som möjligt. Om studierna påbörjas i mitten av augusti, görs den första utbetalningen för terminen den sista bankdagen i september. (CSNFS 2014:4). ____________________