Särskild företrädare och överprövning

HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE

Högsta domstolen ändrar hovrättens beslut och bestämmer att A.A. ska få ersättning av allmänna medel med 12 439 kr. Av beloppet avser 7 930 kr arbete, 1 813 kr tidsspillan, 208 kr utlägg och 2 488 kr mervärdesskatt. Staten ska svara för kostnaden.

YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN

A.A. har yrkat att Högsta domstolen ska tillerkänna henne den ersättning för arbete som hon begärt i tingsrätten.

Justitiekanslern har överlämnat åt Högsta domstolen att pröva om det finns tillräckliga skäl att bifalla överklagandet.

SKÄL

Bakgrund

1Efter att åklagaren inlett förundersökning rörande misstankar om misshandel och olaga hot mot en underårig målsägande och ansökt om förordnande av en särskild företrädare för målsäganden utsåg tingsrätten A.A.

2Åklagaren lade omkring en vecka senare ned förundersökningen med hänvisning till att det inte skulle gå att bevisa brott. A.A. begärde överprövning av beslutet.

3Efter att ha underrättats om att förundersökningen lagts ned beslutade tingsrätten att avsluta ärendet i domstolen och att tillerkänna A.A. ersättning för arbetet som särskild företrädare. Hon tillerkändes

dock inte ersättning för den del – en timme – som avsåg arbete med begäran om överprövning av nedläggningsbeslutet. Den uppgiften ansågs inte ingå i uppdraget som särskild företrädare för barn.

4Hovrätten har fastställt tingsrättens beslut.

Frågan i målet

5Frågan i målet är om det ingår i en särskild företrädares behörighet att begära överprövning av åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen eller att inte väcka åtal.

När ska en särskild företrädare för barn förordnas?

5En särskild företrädare för barn ska förordnas när en förundersökning har inletts eller återupptagits i fråga om ett brott som kan leda till fängelse och som har begåtts mot någon som är under 18 år, om en vårdnadshavare kan misstänkas för brottet, eller det kan befaras att en vårdnadshavare på grund av sitt förhållande till den som kan misstänkas för brottet inte kommer att ta till vara barnets rätt. Om det med hänsyn till barnet är obehövligt eller om särskilda skäl annars talar mot det ska någon särskild företrädare inte förordnas. (Se 1 § första och tredje stycket i lagen, 1999:997, om särskild företrädare för barn.)

6Regleringen syftar till att stärka möjligheterna att ta till vara barnets rätt när en vårdnadshavare eller en närstående till en vårdnadshavare misstänks för brott mot barnet. I sådana fall uppkommer ofta intressekonflikter eftersom det är vårdnadshavaren som för talan om brott när målsäganden är omyndig och brottet rör hans eller hennes person (se 20 kap. 14 § rättegångsbalken). Det kan vidare uppstå rättsliga problem, exempelvis vid genomförande av förhör och läkarundersökningar, när det

skulle skada utredningen att informera vårdnadshavarna. Det bakomliggande syftet är att förbättra förutsättningarna att utreda sådana brottsmisstankar och att förebygga fortsatta övergrepp mot barnet. (Jfr prop. 1998/99:133 s. 16 f.)

7Av 1 § andra och fjärde stycket framgår att en särskild företrädare också kan utses i ärenden enligt lagen (1988:688) om kontaktförbud och att ett förordnande enligt första stycket kan omfatta ett sådant ärende.

Företrädarens uppgifter

8Den som förordnats enligt 1 § första stycket ska, i stället för barnets vårdnadshavare, som ställföreträdare ta till vara barnets rätt under förundersökningen och i efterföljande rättegång. Sedan 2021 omfattar uppdraget även att ta till vara barnets rätt vid åtgärder som rör verkställighet av skadestånd och ansökan om brottsskadeersättning. En särskild företrädare får inte väcka åtal och får inte heller väcka någon skadeståndstalan utan att ett allmänt åtal har väckts. (Se 3 § första stycket.)

9Förordnandet av en särskild företrädare innebär att han eller hon, i de frågor som omfattas av uppdraget, tar över vårdnadshavarens befogenheter som ställföreträdare för barnet. Den särskilda företrädaren träder i stället för båda vårdnadshavarna även om brottsmisstankarna bara gäller en av dem. Företrädarens agerande ska helt styras av vad som kan anses vara barnets bästa. Utgångspunkten är att det ligger i barnets intresse att utredningsåtgärder kommer till stånd. (Se a. prop. s. 42 f.)

När upphör förordnandet?

10En särskild företrädare ska entledigas om det inte längre behövs en företrädare (se 9 §). När lagen infördes var avsikten att ett förordnande skulle upphöra utan något särskilt beslut när rättegången är avslutad och

domen fått laga kraft beträffande såväl brottet som eventuellt skadestånd. Detsamma skulle gälla när åklagaren beslutat att inte väcka något åtal eller när den särskilda företrädaren inte övertagit ett nedlagt åtal. (Se a. prop. s. 47.)

11Sedan en särskild företrädares uppdrag utvidgats till att även omfatta åtgärder som rör verkställighet av skadestånd och ansökan om brottsskadeersättning kan ett förordnande inte i alla situationer anses ha upphört – utan särskilt beslut om det – när en dom har fått laga kraft eller ett beslut att inte väcka åtal har fattats.

Ingår det i en företrädares behörighet att begära överprövning?

Möjligheten till överprövning fyller en viktig funktion

12En förundersökning kan avslutas utan att åtal väcks genom ett beslut att lägga ned förundersökningen eller genom ett beslut att inte väcka åtal. Sådana beslut av åklagare kan överprövas av en överordnad åklagare på begäran av bland annat en målsägande. Förfarandet har sin rättsliga grund främst i bestämmelsen i 7 kap. 5 § rättegångsbalken om att överordnad åklagare kan överta lägre åklagares uppgifter. Det fyller en viktig kontrollfunktion och är en väsentlig rättssäkerhetsgaranti för den enskilde. (Se prop. 2000/01:92 s. 15 f.)

13Enligt EU:s brottsofferdirektiv åligger det medlemsstaterna att säkerställa att brottsoffer har rätt till överprövning av ett beslut att inte väcka åtal (se artikel 11.1). Vid genomförandet av direktivet bedömdes

kravet vara uppfyllt genom överprövningsförfarandet (se prop. 2014/15:77 s. 13).

En särskild företrädare bör kunna begära överprövning

14Frågan om det ingår i en särskild företrädares behörighet att begära överprövning av åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen, eller att inte väcka åtal, ges inte något uttryckligt svar av lagtexten och behandlades inte heller i förarbetena. Däremot behandlades frågan om det skulle ingå i uppdraget att överta ett åtal som åklagaren lagt ned. I propositionen uttalades att principiella skäl talade mot att en underårig i en pågående process inte skulle ha samma faktiska möjligheter att driva en process vidare som andra målsägande. Slutsatsen blev därför att den särskilda företrädaren skulle kunna ta över ett nedlagt åtal. Företrädaren skulle också kunna biträda ett av åklagaren väckt åtal och överklaga en ogillad ansvarstalan. (Se prop. 1998/99:133 s. 29.)

15Genom möjligheten att överta ett nedlagt åtal och överklaga en ogillad ansvarstalan har en särskild företrädare getts rätt att, för barnets räkning, självständigt föra talan om ansvar för brott. Det ligger i linje med detta att en särskild företrädare också får begära överprövning av ett beslut att lägga ned förundersökningen eller att inte väcka åtal.

16Lagens syfte och de krav som följer av brottsofferdirektivet talar tydligt i samma riktning (se p. 7 och 14). En omyndig målsägande saknar ofta möjlighet att själv begära överprövning av åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen eller att inte väcka åtal. Om inte den särskilda företrädaren kan framställa en sådan begäran skulle målsäganden vara hänvisad till vårdnadshavaren, som kan vara den som misstänks för brott mot målsäganden.

17Mot denna bakgrund måste det anses ingå i en särskild företrädares behörighet att begära överprövning av åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen eller att inte väcka åtal. Det följer av uppdraget som särskild företrädare att en sådan begäran bara ska framställas när det bedöms vara till barnets bästa.

Bedömningen i detta fall

18A.A.s åtgärd att begära överprövning av åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen har omfattats av hennes uppdrag som särskild företrädare.

19Det finns inte anledning att ifrågasätta hennes bedömning av behovet av åtgärden. A.A. har därmed rätt till ersättning för det arbete som varit förenat med begäran om överprövning.

20Överklagandet ska alltså bifallas.

I avgörandet har deltagit justitieråden Agneta Bäcklund, Eric M. Runesson, Cecilia Renfors (referent), Anders Perklev och Erik Sjöman. Föredragande har varit justitiesekreteraren Oskar Nyqvist.