HFD 2025 not. 4

Fråga om sekretess för enskilda uppgifter vid begäran om utlämnande av allmän handling.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 17 januari 2025 följande dom (mål nr 5339-24).

1 Var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar förutsatt att uppgifterna i dem inte omfattas av sekretess.

2 S.J. begärde hos Kammarrätten i Göteborg att få en handling med namn och månadslön för tre anställda utifrån tre angivna personnummer.

3 Kammarrätten avslog begäran och hänvisade till bestämmelserna i 39 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om sekretess för uppgifter avseende personalen som är jämförbara med uppgifter om enskilds bostadsadress och privata telefonnummer (andra stycket) samt för personnummer (tredje stycket). Kammarrätten bedömde att ett utlämnande av efterfrågade uppgifter i enlighet med begäran skulle kunna medföra att sekretesskyddet för domstolens personal lätt skulle kunna kringgås, vilket inte har varit lagstiftarens avsikt.

4 S.J. vidhåller sin begäran.

5 I 39 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess inom personaladministrativ verksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden. Som utgångspunkt föreligger sekretess endast i undantagssituationer (första stycket). För vissa uppgifter om en enskilds personliga förhållanden gäller dock en strängare sekretess (andra och tredje styckena).

6 Enligt andra stycket gäller sekretess för uppgifter om bl.a. en enskilds bostadsadress, privata telefonnummer och andra jämförbara uppgifter avseende personalen. Enligt tredje stycket och 10 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) gäller hos bl.a. allmänna förvaltningsdomstolar dessutom sekretess för uppgifter om personnummer och födelsedatum. För uppgifterna i andra och tredje styckena gäller sekretess om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

7 Uppgifter om namn och lön är inte sådana uppgifter som avses i 39 kap. 3 § andra och tredje styckena offentlighets- och sekretesslagen och kan därför inte sekretessbeläggas med stöd av dessa bestämmelser. Kammarrätten har inte prövat om sekretess för uppgifterna föreligger på någon annan grund och den prövningen bör av instansordningsskäl inte göras av Högsta förvaltningsdomstolen. Målet ska därför visas åter till kammarrätten.

Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens beslut och visar målet åter till kammarrätten för fortsatt handläggning.

I avgörandet deltog justitieråden Jermsten, Askersjö, Baran, von Essen och Nilsson. Föredragande var justitiesekreteraren Mårten Olsson.

Av 39 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) framgår att sekretess gäller i personaladministrativ verksamhet för uppgift om en enskilds bostadsadress, privata telefonnummer och andra jämförbara uppgifter avseende personalen om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Av tredje stycket samma bestämmelse samt 10 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) framgår att sekretess gäller i personaladministrativ verksamhet i allmän förvaltningsdomstol för uppgift om person­nummer och födelsedatum, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Bestämmelsen har ett så kallat omvänt skaderekvisit. Detta innebär att det råder presumtion för sekretess och att en uppgift blir offentlig först när det står klart att varken den enskilde eller närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Begreppet "andra jämförbara uppgifter avseende personalen" infördes genom en lagändring i den motsvarande bestämmelsen i den numera upphävda sekretesslagen (1980:100). Ett skäl till ändringen var att bestämmelsens tidigare lydelse inte hade hindrat utlämnande av del av uppgift om personnummer eller uppgift om postnummer. Bestämmelsens utformning ansågs därför ha inneburit att sekretes­skyddet relativt lätt kunde kringgås. Med andra jämförbara uppgifter avses uppgifter av samma typ som tas upp i exemplifieringen, alltså uppgifter som möjliggör att personalen kan nås utanför arbetet. Begreppet är även avsett att innefatta del av de exemplifierande uppgifterna, t.ex. uppgift om födelsedatum, födelsenummer och post­nummer (prop. 2003/04:93 s. 47 f. och s. 89 f.).

S.J. har i sin begäran räknat upp ett antal personnummer och efterfrågat uppgifter om förnamn och efternamn samt aktuell lön för dessa personer. Personnummer är det enda som angivits i begäran för att eftersöka begärda uppgifter.

Som konstaterats ovan skyddas uppgifter om personnummer för anställda vid allmän förvaltningsdomstol av sekretess med ett omvänt skaderekvisit och kan lämnas ut först när det står klart att varken den enskilde eller närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Ett eventuellt utlämnande av efterfrågade uppgifter i enlighet med begäran skulle kunna innebära att inget, något eller alla angivna personnummer kan kopplas till anställda, vilket skulle kunna medföra att sekretesskyddet för domstolens personal lätt skulle kunna kringgås. Det har inte varit lagstiftarens avsikt. Kammarrätten bedömer därmed att några uppgifter i enlighet med S.J:s begäran inte kan lämnas ut. Begäran ska därför avslås.

– Kammarrätten avslår begäran.