MIG 2023:17

Fråga om godtagbar förklaring till ändrad uppgift om födelsetid vid bedömningen av hemvisttid i medborgarskapsärende.

AA ansökte om asyl i Sverige den 17 januari 2002 och beviljades 2006 ett permanent uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716). AA registrerades som född den 12 augusti 1986 och har till styrkande av sin identitet lämnat in ett libanesiskt resedokument där det framgick att hans födelseår var 1986. Uppgift om månad och dag framgick inte. AA ansökte i februari 2020 om svenskt medborgarskap och lämnade under handläggningen av ansökan in ett libanesiskt resedokument där det framgår att han är född den 17 augusti 1986.

Migrationsverket beslutade den 27 april 2022 att avslå AA:s ansökan om svenskt medborgarskap med bl.a. följande motivering. Enligt praxis får en person som vistats i Sverige under oriktig identitet inte tillgodoräkna sig den tiden som hemvisttid i ett ärende om svenskt medborgarskap. AA:s födelsedatum har ändrats från den 12 augusti 1986 till den 17 augusti 1986. Ansökan om rättelse av födelsetid kom in till Skatteverket den 17 september 2021 och rättelsen registrerades den 6 oktober 2021. Ändringen har skett på begäran av AA och efter att han har skickat in ett födelseintyg där det nya födelsedatumet framgår. AA har levt under oriktig identitet under hela sin tid i Sverige. Det var först den 6 oktober 2021 som han uppvisade en handling där hans korrekta identitet framgår. Han får därför i sitt ärende om svenskt medborgarskap tidigast räkna sin hemvisttid från och med den 6 oktober 2021 och uppfyller alltså inte kravet på fyra års hemvist.

AA överklagade Migrationsverkets beslut till Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen (22-12-06, ordförande Lindblom), som avslog hans överklagande. Migrationsdomstolen ansåg att AA får räkna hemvisttid i Sverige från den dag då han rättade sin identitet hos behörig myndighet och bedömde därför i likhet med Migrationsverket att han inte uppfyllde kravet på fyra års hemvist i landet.

AA överklagade migrationsdomstolens dom och yrkade att han ska beviljas svenskt medborgarskap. Han förde fram bl.a. följande. Han var minderårig när han kom till Sverige. Till följd av bristande tillgång till officiella handlingar i Libanon då han föddes och då hans mor var analfabet kände hon inte till hans exakta födelsedatum. Hon hade endast en libanesisk resehandling som angav födelseåret 1986 för honom. I samband med att han 2021 skulle besöka Libanon fick han veta av libanesiska myndigheter att det numera finns ett födelsebevis för honom. Enligt födelsebeviset är han född den 17 augusti 1986. Han meddelade detta omedelbart till svenska myndigheter och lämnade in såväl födelsebevis som en ny resehandling. Han har tidigare endast kunnat lämna in en resehandling där enbart hans födelseår har framgått. Han har därmed gjort sitt bästa för att styrka sin identitet under de 20 första åren han vistats i Sverige. Den nya resehandlingen motsäger inte den tidigare resehandlingen utan innehåller enbart mer detaljer än tidigare.

Migrationsverket ansåg att målet ska återförvisas dit och förde fram bl.a. följande. Den osäkerhet som har funnits om vilken dag i augusti AA är född är inte av sådan art att den bör påverka bedömningen av hans hemvisttid i Sverige. Kravet på fyra års hemvist i Sverige är därför uppfyllt. Migrationsverket har dock inte prövat om AA uppfyller kravet på hederligt levnadssätt. Med hänsyn till instansordningsprincipen finns därför skäl för att återförvisa målet till Migrationsverket för en fullständig prövning.

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2023-12-11, Eriksson, L Axelsson och P Jansson, referent / föredragande Amble-Naess), yttrade:

1 Det som målet gäller

Frågan i målet är om den omständigheten att AA:s födelsetid har ändrats ska påverka beräkningen av hans hemvisttid i Sverige.

2 Gällande rätt

Regler om förvärv av svenskt medborgarskap efter ansökan (naturalisation) regleras i fråga om vuxna utlänningar i 11 och 12 §§ lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.

I 11 § anges under vilka förutsättningar en utlänning efter ansökan kan beviljas svenskt medborgarskap. Dessa villkor är att utlänningen ska ha styrkt sin identitet, fyllt arton år, ha permanent uppehållstillstånd i Sverige, ha hemvist här i landet sedan fyra år om utlänningen är statslös eller flykting samt ha haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt.

Kravet på en viss tids hemvist i Sverige ger framför allt uttryck för tanken att en person ska känna till svenska förhållanden och vara en del av det svenska samhället. Individen anses då ha en sådan samhörighet med Sverige att han eller hon som huvudregel ska kunna bli svensk medborgare (MIG 2021:12).

3 Migrationsöverdomstolens bedömning

Det finns ett samband mellan kravet på att sökanden ska ha visat vem han eller hon är (identitetskravet) och kravet på att han eller hon ska ha bott i Sverige ett visst antal år (hemvistkravet). Med hemvist i medborgarskaps-lagens mening avses ett faktiskt boende i Sverige med avsikt att stadigvarande stanna i landet. Hemvisttiden ska i normalfallet räknas från den tidpunkt då en person ansöker om tillstånd för bosättning i Sverige, t.ex. i samband med att han eller hon ansöker om asyl här (MIG 2008:17). Hemvistbegreppet förutsätter att vistelsen i landet är legal. Det finns därför anledning att beräkna hemvisttiden på ett annat sätt när en utlänning under sin inledande tid i Sverige har vistats här under en annan identitet än sin egen. Hemvisttiden har då i stället beräknats från den dag då sökanden lämnade Skatteverket besked om sin rätta identitet vilket ledde till att personuppgifterna ändrades (MIG 2011:2).

I tidigare praxis från regeringen har anledningen till att en sökande vistats i Sverige under oriktig identitet beaktats vid bedömningen av om tiden med oriktig identitet skulle få tillgodoräknas som hemvisttid (reg. 1991-05-23 U 3675/91 och reg. 1991-07-25 U 8265/90).

Om sökanden har vistats i Sverige under oriktig identitet finns det alltså i regel inte anledning att låta honom eller henne tillgodoräkna sig sådan vistelse här som hemvisttid. Det kan dock finnas situationer då detta inte framstår som rimligt. En sådan situation är när det finns en godtagbar förklaring till att sökanden vistats här under oriktig identitet och det framgår att han eller hon inte har förstått eller borde ha förstått att så varit fallet. Då bör sökanden kunna tillgodoräkna sig tiden med oriktig identitet som hemvisttid. Det förutsätter dock att sökanden utan dröjsmål och på eget initiativ begärt rättelse hos behörig myndighet.

Det är den enskilde i egenskap av sökande som har bevisbördan för att förutsättningarna för medborgarskap är uppfyllda (se t.ex. MIG 2023:7). Det är därför den sökande som ska visa att det finns en godtagbar förklaring till att han eller hon har levt i Sverige under oriktig identitet.

Bedömningen i detta fall

AA är statslös och kom till Sverige när han var minderårig. Han har uppgett att hans mor saknade kännedom om hans exakta födelsedatum. Till styrkande av sin identitet har han fram till 2021 haft ett libanesiskt resedokument som angav födelseåret 1986. Migrationsverket har i ett tidigare medborgarskapsärende, där den 12 augusti 1986 angetts som födelsedatum, bedömt att AA styrkt sin identitet. Under 2021 har han fått kännedom om att det finns ett libanesiskt födelsebevis där det framgår att han är född den 17 augusti 1986. Samma år fick han ett nytt libanesiskt resedokument med motsvarande uppgifter.

Migrationsöverdomstolen bedömer att AA har lämnat en godtagbar förklaring till att han tidigare har vistats i Sverige under oriktig identitet, och att det framgår att han inte har förstått eller borde ha förstått att hans tidigare identitet varit felaktig. Hans förklaring får stöd av den övriga utredningen i målet och har inte heller ifrågasatts av Migrationsverket. När han fått vetskap om sin korrekta födelsetid har han på eget initiativ och utan dröjsmål begärt rättelse hos behörig myndighet.

AA:s hemvisttid i Sverige ska därför i vart fall räknas från den tidpunkt då han beviljades permanent uppehållstillstånd. Han uppfyller därmed kravet på hemvisttid. Det har dock inte prövats om han uppfyller kravet på ett hederligt levnadssätt. Denna prövning bör i första hand göras av Migrationsverket. Underinstansernas avgöranden ska därför upphävas och målet visas åter till Migrationsverket för ny prövning av AA:s ansökan om svenskt medborgarskap.

Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen upphäver underinstansernas avgöranden och visar målet åter till Migrationsverket för ny prövning. Migrationsverket ska vid denna prövning utgå från att kravet på hemvist i Sverige sedan fyra år är uppfyllt.