MIG 2024:16

Sökord Prop. 2020/21:191 s. 64 och 67-69

Inkomster från en anställning utomlands ska beaktas vid bedömningen av om en utlänning uppfyller kravet på att kunna försörja sig för att få permanent uppehållstillstånd. Detta gäller även om inkomsterna inte beskattas i Sverige.

AVS har sedan juli 2019 haft tidsbegränsade uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige som familjemedlem till sin make. Hon ansökte i juli 2023 om förlängning av sitt uppehålls- och arbetstillstånd samt permanent uppehållstillstånd.

Migrationsverket beslutade den 9 november 2023 att bevilja AVS ett fortsatt tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd på grund av anknytning till sin make men avslog ansökan om permanent uppehållstillstånd. Som skäl för att inte bevilja henne permanent uppehållstillstånd angav Migrationsverket bland annat följande. För att beviljas permanent uppehållstillstånd krävs enligt 5 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716) att utlänningen kan försörja sig själv. Av utredningen framgår att AVS har en anställning vid Köpenhamns universitet och att hon betalar skatt i Danmark. Eftersom anställningen inte är i Sverige kan hon inte åberopa den för att visa att försörjningskravet är uppfyllt. Hon har genom sitt arbete inte fått en stark anknytning till Sverige eller bidragit till samhällsutvecklingen. Eftersom hon inte har visat att hon har en anställning som hon kan försörja sig på kan permanent uppehållstillstånd inte beviljas.

AVS överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen (2024-03-08, ordförande Andres), som upphävde det överklagade beslutet vad gäller permanent uppehållstillstånd och återförvisade målet till Migrationsverket för fortsatt handläggning. Som skäl för avgörandet förde migrationsdomstolen fram bland annat följande. AVS har deklarerat sin lön i Sverige. Att lönen beskattas i Danmark beror på ett dubbelbeskattningsavtal som Sverige har ingått med Danmark. Det finns inte stöd för Migrationsverkets uppfattning att försörjningskravet inte kan uppfyllas genom en utländsk anställning när grunden för att den aktuella inkomsten inte beskattas av Sverige är ett dubbelbeskattningsavtal. AVS uppfyller därför försörjningskravet genom sin danska anställning.

Migrationsverket överklagade migrationsdomstolens dom och yrkade att Migrationsöverdomstolen skulle fastställa verkets beslut och förde fram bland annat följande. Av lagens förarbeten framgår att kravet på att kunna försörja sig bör kunna uppfyllas oavsett hur inkomsterna beskattas (prop. 2020/21:191 s. 69). Det framstår således som att det finns ett krav på att en utländsk inkomst beskattas i Sverige för att kunna ligga till grund för ett permanent uppehållstillstånd. Permanent uppehållstillstånd är ett steg på vägen till medborgarskap. Det är alltså inte enbart en fråga om försörjning, utan också om integration och anpassning till Sverige, bland annat genom etablering på arbetsmarknaden.

AVS ansåg att överklagandet skulle avslås.

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2024-12-09, Eriksson, van der Stad och Mattsson, referent / föredragande Granqvist), yttrade:

1 Det målet gäller

Frågan i målet är om en utlänning kan uppfylla kravet på att kunna försörja sig för att få permanent uppehållstillstånd när utlänningen har sin inkomst från en anställning utomlands och inte beskattas för den i Sverige.

2 Rättslig reglering

Av 5 kap. 3 g § fjärde stycket utlänningslagen framgår att en ansökan om permanent uppehållstillstånd får beviljas om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd enligt 3 eller 3 a § och de särskilda kraven i 7 § är uppfyllda.

Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas endast om utlänningen kan försörja sig, och det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt inte råder tveksamhet om att ett permanent uppehållstillstånd bör beviljas (5 kap. 7 § utlänningslagen).

Närmare föreskrifter om vad kravet på att kunna försörja sig innebär finns i utlänningsförordningen (2006:97). Kravet är uppfyllt om lönen efter avdrag för preliminär skatt uppgår till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken. Beräkningen ska endast göras med beaktande av vad som behövs för försörjning av utlänningen själv och inte eventuella familjemedlemmar. För att försörjningskravet ska anses vara uppfyllt måste försörjningsförmågan ha en viss varaktighet (4 kap. 4 e §).

I förarbetena till 5 kap. 7 § utlänningslagen uttalades bl.a. följande om syftet med kravet på att kunna försörja sig och vilka inkomster som kan beaktas (prop. 2020/21:191 s. 68 och 69). Inkomsterna ska inte vara så låga att utlänningen behöver försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och de ska komma från anställning eller näringsverksamhet eller en kombination av dessa. När det gäller inkomster från näringsverksamhet anser regeringen att det saknar betydelse om inkomsterna härrör från egen verksamhet eller verksamhet som bedrivs i en juridisk person. Kravet på att kunna försörja sig bör kunna uppfyllas oavsett hur inkomsterna beskattas.

I samma förarbeten (s. 64, 67 och 68) uttalade regeringen att det, utöver kraven angående försörjning och levnadssätt, även borde införas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att ett permanent uppehållstillstånd ska få beviljas men att dessa krav borde samordnas med kommande förslag om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap. Regeringen avsåg därför att återkomma med författningsförslag i den delen.

3 Migrationsöverdomstolens bedömning

AVS bor i Malmö men arbetar i Köpenhamn. Hennes månadslön uppgår till över 30 000 danska kronor. Hon är bosatt och skattskyldig i Sverige men hennes inkomster beskattas i Danmark till följd av det nordiska skatteavtalet. Hennes inkomster efter skatt uppgår till ett sådant belopp som i och för sig gör det möjligt för henne att försörja sig.

Enligt förarbetena är syftet med försörjningskravet att en utlänning ska kunna försörja sig själv. Inkomsterna ska därför inte vara så låga att utlänningen behöver ekonomiskt bistånd för sin försörjning och på så sätt är en belastning för det svenska samhället. Varken i 5 kap. 7 § utlänningslagen eller 4 kap. 4 e § utlänningsförordningen anges att kravet på att kunna försörja sig bara kan uppfyllas genom inkomster som härrör från Sverige eller som beskattas i Sverige. Det är enligt Migrationsöverdomstolen inte möjligt att i lagens krav på att kunna försörja sig också läsa in krav på integration och anpassning till Sverige.

Mot denna bakgrund anser Migrationsöverdomstolen att AVS:s inkomster från en anställning i Danmark ska beaktas vid prövningen av om hon uppfyller kravet på att kunna försörja sig. Överklagandet ska därför avslås.

Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.