MIG 2025:6

Det har saknats skäl att vägra en utlänning uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make på grund av omständigheter som hänför sig till ett tidigare ärende om uppehållstillstånd för en person som inte är anknytningspersonen eller sökanden.

BW ansökte om uppehållstillstånd och arbetstillstånd på grund av anknytning till sin make ZB som är svensk medborgare. Migrationsverket avslog BW:s ansökan. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak följande. Genom att utelämna avgörande omständigheter i ett annat ärende om uppehållstillstånd har ZB:s tidigare hustru erhållit uppehållstillstånd i Sverige. ZB har uppsåtligen medverkat till att kringgå utlänningslagens regler om invandring. Denna situation bör kunna omfattas av sådana undanhållanden eller lögner som avses i 5 kap. 17 a § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716). ZB kan därmed inte vara anknytningsperson i BW:s ärende om uppehållstillstånd.

BW överklagade Migrationsverkets beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen (2024-04-17, ordförande Boswell), som biföll överklagandet och beviljade henne tidsbegränsat uppehållstillstånd och arbetstillstånd i två år med i huvudsak följande motivering. Migrationsverkets bedömning innebär en alltför vidsträckt tillämpning av 5 kap. 17 a § första stycket 1 utlänningslagen. Bestämmelsen tar enligt sin ordalydelse sikte på de fall då sökanden eller anknytningspersonen medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter av betydelse för att få det uppehållstillstånd som ansökan gäller. Migrationsöverdomstolen har hittills endast uttalat att bestämmelsen kan tillämpas även då en anknytningsperson medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter av betydelse för att han eller hon själv skulle beviljas uppehållstillstånd. Inga sådana omständigheter har förts fram gällande ZB:s egna uppehållstillstånd och det har inte heller kommit fram att så skett i fråga om BW:s ansökan. Det finns därmed förutsättningar att bevilja BW uppehållstillstånd på grund av anknytning till hennes make.

Migrationsverket överklagade migrationsdomstolens dom och yrkade att Migrationsöverdomstolen skulle fastställa Migrationsverkets beslut och förde fram i huvudsak följande. Det är inte fråga om en alltför extensiv tolkning av bestämmelsen i 5 kap. 17 a § första stycket 1 utlänningslagen. Det anges uttryckligen i MIG 2014:5 att det av utlänningslagen inte framgår när falska eller vilseledande uppgifter ska ha lämnats för att tillstånd ska kunna vägras enligt 5 kap. 17 a § första stycket 1 utlänningslagen. Avgörandet bör förstås så att uppgifter lämnade i ett tidigare anknytningsärende också kan ha betydelse för bedömningen om man bör vägra uppehållstillstånd i ett annat anknytningsärende. Vidare har Migrationsöverdomstolen i MIG 2023:14 uttalat att utlänningslagens bakomliggande syften och systematik talar för att det ska vara möjligt för Migrationsverket att neka en utlänning ett arbetstillstånd om denne tidigare har lämnat oriktiga uppgifter eller på annat sätt förtigit omständigheter. ZB har medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet förtigit omständigheter som varit av betydelse vid prövningen av om hans tidigare maka skulle få uppehållstillstånd. Han kan därmed inte vara anknytningsperson i nu aktuellt fall. Uppehållstillstånd får därför vägras.

BW ansåg att överklagandet skulle avslås och förde fram i huvudsak följande. ZB och hans tidigare maka hade ett seriöst förhållande när de i november 2021 ansökte om fortsatt uppehållstillstånd för makan. Därefter uppstod problem som ökade snabbt, varför de beslutade sig för att separera. Skilsmässan ägde rum cirka nio månader efter ansökan, vilket visar att skilsmässan inte var planerad före det att ansökan gjordes. Makan återvände till sin familj i Syrien. ZB hade ingen avsikt att lura Migrationsverket att bevilja hans tidigare maka uppehållstillstånd i Sverige. Han hade inte heller för avsikt att uppge oriktiga uppgifter eller medvetet förtiga omständigheter. Hon och ZB var först endast vänner. Deras relation utvecklades dock, de gifte sig och har nu ett gemensamt barn och vill bo tillsammans. Familjen är berövade rätten att leva tillsammans, vilket är deras mest grundläggande rättighet.

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2025-04-16, Eriksson, Reimers och Börjesson, referent / föredragande Lundgren), yttrade:

Den fråga som Migrationsöverdomstolen har att ta ställning till är om omständigheter i ett tidigare ärende om uppehållstillstånd för en person som nu inte är anknytningsperson eller sökande kan utgöra grund för att vägra en utlänning uppehållstillstånd på grund av anknytning till hans eller hennes make.

Enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen ska uppehållstillstånd, om inte annat följer av 17–17 b §§, ges till en utlänning som är make till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige.

Uppehållstillstånd får i sådana fall som avses i 3 § vägras, om oriktiga uppgifter medvetet lämnats eller omständigheter medvetet förtigits som är av betydelse för att få uppehållstillståndet. Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras ska hänsyn tas till utlänningens övriga levnadsomständigheter och familjeförhållanden (5 kap. 17 a § första stycket 1 och tredje stycket utlänningslagen).

Bestämmelsen i 5 kap. 17 a § första stycket 1 utlänningslagen infördes för att genomföra artikel 16.2 a i familjeåterföreningsdirektivet (direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening). Av förarbetena framgår att bestämmelsen har gjorts generellt tillämplig och alltså är tillämplig även i en situation då familjeåterföreningsdirektivet inte är tillämpligt på grund av att anknytningspersonen är svensk medborgare (prop. 2005/06:72 s. 28). I förarbetena förs också fram att det inte gör någon skillnad om det är sökanden eller anknytningspersonen som har lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter som är av betydelse för att få tillståndet (prop. 2005/06:72 s. 87).

En utlänning som har ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin maka har vägrats uppehållstillstånd med hänvisning bl.a. till att makan lämnat oriktiga uppgifter eller i vart fall förtigit omständigheter som varit av betydelse för att hon själv skulle beviljas uppehållstillstånd (MIG 2014:5).

Det har inte kommit fram något annat än att BW och ZB:s äktenskap är civilrättsligt giltigt i Sverige. Enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen ska BW därför som huvudregel beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make. Migrationsverket anser att det dock finns omständigheter som hänför sig till ärendet om uppehållstillstånd för ZB:s tidigare maka på grund av anknytning till honom som nu ska läggas till grund för att avslå BW:s ansökan om uppehållstillstånd med stöd av undantagsbestämmelsen i 5 kap. 17 a § första stycket 1 utlänningslagen.

Av 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen följer att uppehållstillstånd som huvudregel ska beviljas en person som är make till en i Sverige bosatt person. Någon fakultativ prövning av om uppehållstillstånd ska medges eller inte är alltså inte möjlig, utan det är fråga om en rätt att som huvudregel få uppehållstillstånd i detta fall. Den omständigheten talar för att de undantag från denna rätt som framgår av 5 kap. 17–17 b §§ utlänningslagen ska tolkas restriktivt.

Enligt Migrationsöverdomstolens mening talar ordalydelsen i 5 kap. 17 a § första stycket 1 utlänningslagen för att de oriktiga uppgifter eller omständigheter som kan beaktas för att vägra uppehållstillstånd måste vara av betydelse för det uppehållstillstånd som är under prövning. Av rättsfallet MIG 2014:5 framgår att bestämmelsen är tillämplig när anknytningspersonen medvetet lämnat oriktiga uppgifter eller i vart fall förtigit omständigheter som varit av betydelse för att denne själv skulle beviljas uppehållstillstånd. I det fallet kunde det alltså sättas i fråga om anknytningspersonen rätteligen var en sådan person som avses i 5 kap. 3 § första stycket 1 utlänningslagen. Dessa omständigheter hade alltså betydelse för det uppehållstillstånd som då var under prövning.

De omständigheter som Migrationsverket åberopar ska ligga till grund för att vägra BW uppehållstillstånd rör varken henne själv eller hennes makes ställning som anknytningsperson. De åberopade omständigheterna är alltså inte av betydelse för det uppehållstillstånd som nu är under prövning. Det saknas därför skäl för att vägra BW uppehållstillstånd på den grund som Migrationsverket åberopar. Överklagandet ska därför avslås.

Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.