MIG 2026:4
Det gäller inte något villkor om styrkt identitet för att kunna beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige för en utlänning som beviljats flyktingstatusförklaring och resedokument samt permanent uppehållstillstånd.
MA har tidigare beviljats permanent uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring. Han har även beviljats resedokument enligt Genèvekonventionen (1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning). Han har i juni 2023 ansökt om ställning som varaktigt bosatt i Sverige.
Migrationsverket beslutade i januari 2024 att avslå MA:s ansökan med motiveringen att han inte har styrkt sin identitet. I beslutet förde Migrationsverket bl.a. fram att utgångspunkten för att beviljas ställning som varaktigt bosatt är att en sökande kan visa vem han eller hon är innan ställningen kan beviljas. Det framgår av att det i rådets direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (direktivet om varaktigt bosatta) anges att den rättsliga ställningen bör tillnärmas den rörelsefrihet medborgare i medlemsstaterna har.
En EES-medborgare ska vid inresa och vistelse i Sverige enligt den nationella lagstiftningen antingen ha ett pass eller ett nationellt identitetskort. Av identitetskortet ska innehavarens identitet och medborgarskap framgå. Migrationsverket har tidigare gjort bedömningen att MA inte styrkt sin identitet. Han har i det aktuella ärendet inte kommit in med några andra handlingar till stöd för sin identitet. Inte heller MA:s svenska resedokument kan styrka hans identitet då han inför utfärdandet inte har styrkt sin identitet genom handlingar utfärdade av hemlandet. MA har därför inte styrkt sin identitet.
MA överklagade Migrationsverkets beslut till Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen (2024-02-28, ordförande Andersson), som avslog överklagandet och förde fram bl.a. följande. Migrationsdomstolen ansluter sig till Migrationsverkets bedömning att det i mål och ärenden om ställning som varaktigt bosatt i Sverige föreligger ett krav på styrkt identitet. De handlingar MA har gett in till Migrationsverket styrker inte hans identitet och han har inte heller åberopat någon annan bevisning som kan styrka hans identitet. Eftersom han inte uppfyller kravet på styrkt identitet kan han inte beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige.
MA överklagade migrationsdomstolens dom och yrkade att han skulle beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige och förde fram i huvudsak följande. Migrationsverket har tidigare bedömt att hans identitet på ytterst sannolika grunder överensstämmer med inlämnade dokument. Eftersom han har skyddsstatus kan han varken återvända till sitt hemland eller uppsöka någon av hemlandets ambassader för att ansöka om ett pass. Han kan därför inte styrka sin identitet på det sättet. Han har lämnat in alla handlingar som han kan, såsom personbevis, körkort, ID-kort, sin familjs handlingar och sitt resedokument.
Migrationsverket ansåg att överklagandet skulle avslås och förde i huvudsak fram följande. Möjligheten att beviljas ställning som varaktigt bosatt är en EU-rättslig konstruktion och enligt direktivet om varaktigt bosatta bör den rättsliga ställningen liknas vid rörelsefriheten som gäller för medborgare i medlemsstaterna. Varken direktivet eller Sveriges nationella lagstiftning uppställer något uttryckligt krav på att identiteten ska vara styrkt för att beviljas ställning som varaktigt bosatt.
Av artikel 13 i direktivet om varaktigt bosatta framgår att ställning som varaktigt bosatt inte får beviljas på förmånligare villkor än de som anges i direktivet. Vidare framgår av artikel 15.4 i direktivet att giltig resehandling krävs för bosättning i en annan medlemsstat. Av artikel 5.1 i rörlighetsdirektivet (direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier) framgår att medlemsstaterna ska tillåta unionsmedborgare att resa in på deras territorium med ett giltigt identitetskort eller pass och tillåta familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat att resa in på deras territorium med ett giltigt pass.
En EES-medborgare behöver således styrka sitt medborgarskap, och därmed även sin identitet, för att kunna utnyttja sin fria rörlighet. Krav på styrkt identitet är därmed en grundläggande EU-rättslig förutsättning för den fria rörligheten. Det bör därför även krävas av en tredjelandsmedborgare att denne kan styrka sin identitet för att beviljas ställning som varaktigt bosatt. I annat fall blir kraven för att utnyttja den fria rörligheten lägre för en tredjelandsmedborgare än för en EES-medborgare.
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2026-03-18, Eriksson, Reimers och Johansson, referent / föredragande Rudgård), yttrade:
Frågan i målet är om det är ett villkor för att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige att sökanden ska kunna styrka sin identitet.
Enligt 5 a kap. 1 § första stycket utlänningslagen (2005:716) ska en ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i Sverige beviljas om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige med uppehållstillstånd eller på annan grund som lagligen bosatt.
Bestämmelserna i 5 a kap. 1 a–4 §§ utlänningslagen innehåller vissa ytterligare villkor för att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige när det bl.a. gäller bosättningstid, försörjningsförmåga och allmän ordning och säkerhet.
Bestämmelserna i utlänningslagen genomför de villkor som uppställs i direktivet om varaktigt bosatta för att förvärva ställning som varaktigt bosatt i en medlemsstat och innehåller också villkor som får ställas enligt direktivet.
Direktivet om varaktigt bosatta genomfördes i svensk rätt genom lagändringar som trädde i kraft den 30 april 2006. Lagändringarna innebar bl.a. att ett nytt kapitel infördes i utlänningslagen. Direktivets räckvidd ändrades 2011 så att det omfattar även personer som beviljats internationellt skydd (direktiv 2011/51/EU, ändringsdirektivet). Motsvarande ändringar genomfördes därför i utlänningslagen och sedan maj 2013 kan även flyktingar och alternativt skyddsbehövande beviljas status som varaktigt bosatta. Ändringen av direktivets räckvidd gjordes bl.a. för att möjligheten att få ställningen varaktigt bosatt är en viktig förutsättning för att personer som beviljats internationellt skydd ska kunna integreras till fullo i den medlemsstat där de är bosatta (skäl 2 i ändringsdirektivet). Direktivet om varaktigt bosatta är ett s.k. minimidirektiv vilket innebär att medlemsstaterna får utfärda uppehållstillstånd på förmånligare villkor än de som anges i direktivet. Sådana uppehållstillstånd ska inte ge rätt till bosättning i andra medlemsstater (artikel 13 i direktivet).
I nu aktuellt mål har underinstanserna avslagit MA:s ansökan om ställning som varaktigt bosatt i Sverige på den grunden att han inte kunnat styrka sin identitet.
Det har inte i svensk rätt införts något krav på styrkt identitet för att beviljas ställning som varaktigt bosatt. Inte heller i direktivet om varaktigt bosatta uppställs villkor om att en utlänning ska ha styrkt sin identitet för att kunna beviljas status som varaktigt bosatt.
För utlänningar som ska resa in eller vistas i Sverige krävs dock pass (2 kap. 1 § utlänningslagen). Från kravet på pass finns vissa undantag. Personer som har beviljats permanent uppehållstillstånd behöver t.ex. inte ha pass vid vistelse i Sverige (2 kap. 1 § utlänningsförordningen [2006:97]). Vidare har en utlänning som beviljats flyktingstatusförklaring som huvudregel rätt att få en särskild passhandling, ett resedokument, för resor utanför Sverige (4 kap. 4 § utlänningslagen). Ett sådant resedokument gäller som pass vid inresa och vistelse i Sverige (2 kap. 9 § utlänningsförordningen).
MA har beviljats flyktingstatusförklaring och resedokument, som är en giltig resehandling. Han har även beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige och är därför undantagen från kravet att inneha pass vid vistelse i Sverige. Vid sådant förhållande och eftersom det inte har uppställts ett villkor om styrkt identitet för att beviljas ställning som varaktigt bosatt vare sig i svensk rätt eller i direktivet om varaktigt bosatta saknas lagligt stöd för att avslå MA:s ansökan på den grunden.
Migrationsverket har inte prövat om övriga förutsättningar är uppfyllda för att MA ska kunna beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Underinstansernas avgöranden ska därför upphävas och målet visas åter till Migrationsverket för fortsatt prövning.
Migrationsöverdomstolen upphäver underinstansernas avgöranden och visar målet åter till Migrationsverket för fortsatt prövning.