ÖM 14486-25

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr 2026-06-22 ÖM 14486-25 060103 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2025-09-30 i mål nr M 1538-24, se bilaga A

PARTER

Klagande

Fortum Sverige AB, 556006-8230 Box 3030 169 03 Solna Ombud: E.F.

Motpart

1Länsstyrelsen i Värmlands län 651 86 Karlstad 2. B.H.

3I-L.H.

4P.J.

5D.W.

Ombud: M.S.

SAKEN

Avvisning

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 14486-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT

1Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens beslut och återförvisar målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning. 2. Mark- och miljödomstolen ska pröva frågan om rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen i samband med att målet avgörs där.

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 14486-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Fortum Sverige AB (Fortum) har yrkat att målet ska återförvisas till mark- och miljödomstolen. Bolaget har medgett Länsstyrelsen i Värmlands läns och Doris Widmers yrkanden om rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

Länsstyrelsen i Värmlands län (länsstyrelsen) har motsatt sig återförvisning av målet och yrkat ersättning för rättegångskostnader med sammanlagt 3 600 kr samt ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen från Mark- och miljööverdomstolens dom till dess att betalning sker.

D.W. har bestridit Fortums yrkande om återförvisning och yrkat ersättning för sina rättegångskostnader med 26 250 kr inklusive mervärdesskatt.

B.H., I-L.H. och P.J. har förelagts att yttra sig men inte avhörts.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Fortum har anfört i huvudsak följande. Råinjärv var en sjö innan den anpassades för vattenreglering. Det är därmed inte fråga om ett ursprungligt vattendrag som ändrats till en sjöliknande vattenförekomst genom vattenregleringen. Alla sjöar har en tröskel med ett dämmande utlopp. Om det inte fanns en dämmande sektion i utloppet skulle det inte röra sig om en sjö utan om en strömsträcka. Bolagets utgångspunkt vid en utrivning är att samtliga dämmande delar av en vattenanläggning ska tas bort. Vidare ska utloppet återställas till ett naturlikt utseende som så långt det är möjligt att utreda utifrån det historiska material som finns tillgängligt ska ligga på samma nivå som innan regleringen.

I samband med att dammen byggdes fördjupades utloppet till + 414,99 m i RH2000 för att öka regleringsamplituden. Den ursprungliga nivån har ansetts vara +417,35 m i RH2000. Med de föreslagna åtgärderna skulle utloppet återställas till denna ursprungliga nivå. Med en utrivning utan återställande åtgärder skulle nivån i sjön bli

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 14486-25

lägre än den varit historiskt, som högst +414,99 m i RH2000. Syftet med återställandet har därmed inte varit att upprätthålla en artificiellt hög vattennivå eller att avvika från det historiska referensförhållandet.

I samrådsskedet bedömde bolaget preliminärt att en utrivning skulle resultera i en avsänkning av sjön med tre meter jämfört med den nivå om +419,3 m som uppmättes vid ett platsbesök under 2020. Det återställande som bolaget ansökt om innebär i stället att sjön sänks ungefär två meter jämfört med nivån på vattenytan vid platsbesöket 2020. Vid en jämförelse mot den nivå som sjön normalt legat på under senare år blir avsänkningen omkring en meter. Skillnaden mellan uppgifterna i samrådet och ansökan har inte behandlats under målets handläggning och det är först i samband med avvisningsbeslutet som bolaget förstått att domstolen fäst vikt vid detta. Skillnaden verkar ensamt legat till grund för domstolens slutsats att utloppet efter utrivningen ska anses vara en ny tillståndspliktig vattenverksamhet. Att samrådsunderlaget utformas på ett försiktigt sätt i syfte att uppskatta de maximala konsekvenserna av en verksamhet bör inte kunna hållas emot en sökande på det sätt som skett.

Det ligger inte i bolagets intresse att utföra kostsamma återställningsåtgärder utan åtgärderna har föreslagits för att bolaget bedömt att de krävs för att uppfylla miljöbalkens hänsynsregler. Villkorsförslaget om återställningsåtgärder bör inte kunna användas emot sökanden på det sätt som domstolen gjort. Det måste stått klart för domstolen att bolaget inte önskade tillskapa en ny tillståndspliktig anläggning på platsen. Mark- och miljödomstolens handläggning av målet har varit bristfällig. Bolaget har besvarat domstolens två kompletteringsförelägganden och även vid två tillfällen föreslagit att sammanträde för muntlig förberedelse skulle hållas. Det har funnits behov av muntlig förberedelse för att diskutera ansökans utformning, bland annat för att undvika att bolagets förslag till utrivning skulle betraktas som en partiell utrivning och för att undvika missförstånd om uppgifterna om sjöns avsänkning i samrådsunderlaget i förhållande till ansökan i övrigt. En fullständig utrivning ned till referensförhållandet eller annan nivå som länsstyrelsen önskar och som är lämplig kan ske och en komplettering av ansökan i denna del kan göras med enkelhet. Fortums avsikt har varit att anpassa sin ansökan efter vad som krävs för att få till stånd en utrivning.

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 14486-25

Fortum ska anses behörigt att ansöka om utrivning då bolaget ansetts vara tillståndshavare och verksamhetsutövare för vattenanläggningen av både myndigheter och fastighetsägare i alla tider. Bolaget ska även anses behörigt utifrån det rådighetsavtal som träffats med fastighetsägaren och i sista hand med tvångsrätt som grund.

Länsstyrelsen har anfört bland annat följande. Ansökan borde ha avvisats på grund av att Fortum inte varit behörigt att ansöka om tillstånd till utrivning. Behörigheten att ansöka om utrivning bör kräva att sökanden äger dammen och fastigheten där dammen ligger ägs inte av Fortum utan av en privatperson. Presumtionen är att dammen utgör ett fastighetstillbehör och utredningen visar inte att några åtgärder enligt 2 kap. 7 § jordabalken vidtagits av innebörd att dammen skulle ägas av någon annan än privatpersonen. Det bör krävas sådan äganderätt som kan göras gällande mot tredje man för behörighet att ansöka om tillstånd till utrivning. Det är därmed fastighetsägaren som är behörig att ansöka om utrivningen. Bolaget har inte heller visat att de skulle ha någon underhållsskyldighet för dammen. Vattenrättslig rådighet eller tvångsrätt kan i sig inte ge behörighet att ansöka om utrivning.

Sjötröskeln som bolaget föreslagit är en artificiell konstruktion eller struktur som kommer att ha en dämmande funktion. En risk vid anläggande av artificiella sjötrösklar är att de inte fungerar då vattnet rinner genom tröskeln i stället för över den, och att vandringshinder för vattenlevande organismer uppstår genom den torrlagda delen av en tröskel. En konstruktion eller struktur som skapas genom mänsklig aktivitet och som leder till en avvikelse från referensförhållandet bör vara att betrakta som en anläggning i den mening som avses i 11 kap. 3 § 1 miljöbalken. Om en sjötröskel inte betraktas som en vattenanläggning utan ses som en del av naturmiljön kommer det inte att finnas någon som har ett underhållsansvar som tillsynsmyndigheten kan rikta tillsynsåtgärder mot om det skulle uppstå problem. Bolaget har inte genom sin utredning klarlagt att den sjötröskel som bolaget planerar att anlägga innebär en återställning till och inte avviker från det så kallade referensförhållandet.

Mark- och miljödomstolen har uppfyllt sitt materiella processledningsansvar. Det är Fortums ansvar att utforma ansökan rätt och ge in utredning i målet. Det förefaller

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 14486-25

rimligt att bolaget genomför ett nytt samråd och därefter återkommer med en ny tillståndsansökan.

D.W. har anslutit sig till det som länsstyrelsen anfört om Fortums behörighet att ansöka om utrivning och i övrigt sammanfattningsvis anfört följande. Påverkan på hennes fastighet har inte utretts tillräckligt. En utrivning skulle ha stor påverkan på hennes fastighet som vid en intresseavvägning ska leda till att ansökan inte bifalls. Hennes fastighet saknar egen brunn och är beroende av sjön som enda vattenkälla. En utrivning skulle påverka värdet på hennes fastighet. Om domstolen skulle bevilja den sökta åtgärden begärs ersättning för den skada som uppkommer för hennes fastighet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Är Fortum behörig sökande?

För att få bedriva vattenverksamhet ska verksamhetsutövaren enligt 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (LSV) ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Var och en råder enligt 2 kap. 2 § samma lag över det vatten som finns inom hans eller hennes fastighet. Vattenrättslig rådighet kan också finnas till följd av en upplåtelse av fastighetsägaren eller genom förvärv tvångsvis. I förarbetena till miljöbalken har det angetts att anläggningens ägare eller den som annars fullgör underhållsskyldigheten är behörig att ansöka om utrivning (se prop. 1997/98:45 del 2 s. 141).

Fortum har uppgett att det är ägare av dammen och fullgör underhållsskyldigheten av den. Ägaren till fastigheten där dammen är belägen har inte invänt mot detta. Enligt det avtal som Fortum har gett in i målet har fastighetsägaren gett bolaget erforderlig rådighet att utföra de åtgärder på fastigheten som följer av ansökan. Fortum har därmed visat att de har den rådighet över dammen som krävs för behörighet att ansöka om utrivning. Bestämmelsen i 2 kap. 7 § jordabalken reglerar vad som krävs för sakrättsligt skydd vid överlåtelse av fastighetstillbehör och har ingen avgörande betydelse för bedömningen av behörigheten i det här målet.

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 14486-25

Kräver villkoret om de biotopvårdande åtgärderna tillstånd enligt 11 kap. 9 §

miljöbalken?

Mark- och miljödomstolen har avvisat Fortums ansökan om tillstånd till utrivning bland annat på grund av att de biotopvårdande åtgärderna som föreslagits som villkor av bolaget utgör en tillståndspliktig vattenverksamhet som inte kan omfattas av en ansökan om utrivning.

Enligt huvudregeln i 11 kap. 9 § miljöbalken krävs tillstånd för vattenverksamhet. Tillståndsplikten gäller även utrivning för vilken en särskild prövningsregel i 19 § gäller. Av den bestämmelsen följer att tillstånd alltid ska lämnas till utrivning av en vattenanläggning i ytvatten, om inte underhållsansvaret förordnas övergå till annan enligt 20 §. Detta har motiverats av att inte är rimligt att kräva att en anläggning för all framtid ska underhållas även om tillståndshavaren inte längre har någon användning av den (se prop. 1997/98:45 del 2 s. 141). Med utrivning förstås borttagande av en vattenanläggning utan att någon annan sätts i dess ställe. Om anläggningen ska ersättas med en ny anläggning, kommer ansökan att få utföra den nya vattenanläggningen att utgöra huvudsaken och borttagandet av den befintliga anläggningen endast vara ett led i det nya byggnadsarbetet. (Se prop. 1981/82:130 s. 557).

Det förhållandet att tillstånd alltid ska ges för en utrivning innebär att prövningen enligt 11 kap. 19 § miljöbalken får inriktas på frågor om sättet och ordningen för utrivningen för att skador och olägenheter ska förhindras eller minskas, bland annat genom föreskrifter om återställningsåtgärder.

Bolaget har gett klart uttryck för att syftet med deras ansökan har varit att åstadkomma en utrivning och har, efter att ha förelagts att komplettera ansökan, efterfrågat att markoch miljödomstolen skulle kalla till sammanträde för muntlig förberedelse i målet. Mark- och miljööverdomstolen anser att det under dessa förhållanden kunde ha varit till fördel för en effektiv handläggning av målet om ett sammanträde hade hållits i enlighet med bolagets förfrågan, se 22 kap. 11 § miljöbalken.

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 14486-25

Även vid tillståndsprövning för utrivning gäller miljöbalkens mål och hänsynsregler och ett tillstånd till utrivning kan förenas med villkor om bland annat återställningsåtgärder (se prop. 1997/98:45 s. 142 och prop. 1981/82:120 s. 134). Vad som utgör en återställningsåtgärd har inte närmare definierats i förarbetena. I rättsfallet MÖD 2023:26 ansåg Mark- och miljööverdomstolen att anläggandet av en sjötröskel i samband med en utrivning av en vattenanläggning var en ny vattenverksamhet som krävde tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken. (Jfr även Mark- och miljööverdomstolens dom den 11 oktober 2023 i mål nr M 10561-22.)

Fortum har uppgett att anläggandet av en sjötröskel syftar till att återställa den naturliga vattennivån i sjön Råinjärv, dvs. den nivå sjön hade före dammens tillkomst. Fortum har lagt fram viss utredning om de förhållanden som rådde på platsen innan dammen anlades. Ingivet kartunderlag visar sjöns tidigare vattennivå och dess utbredning. Uppgifterna i kartunderlaget kan tjäna som ett referensförhållande vid bedömningen av de återställningsåtgärder som behövs för att uppfylla miljöbalkens mål och hänsynsregler. Utifrån underlaget bedöms det vara sannolikt att sjöbotten fördjupades i samband med dammens uppförande i syfte att öka regleringsamplituden. En utrivning av dammen utan återställningsåtgärder skulle innebära att sjön får en betydligt lägre vattennivå än innan regleringsdammen anlades.

Enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning finns det förutsättningar för att de återställningsåtgärder som bolaget föreslagit som villkor för ett tillstånd till utrivning skulle kunna rymmas inom en prövning enligt 11 kap. 19 §. Av betydelse är därvid att det finns utredning som dels ger stöd dels för vilka förhållanden som tidigare rådde på platsen, dels för att de planerade åtgärderna avser en återställning till dessa förhållanden. Vidare bör utloppet efterlikna naturliga förhållanden i fråga om utformning och hållfasthet. Eftersom underhållsskyldigheten upphör när arbetena väl utförts, bör verksamhetsutövaren även visa att åtgärderna kan stå sig över tid samt redovisa på vilket sätt framtida erosion kan komma att påverka nedströms liggande ekosystem och infrastruktur. Med hänsyn till instansordningsprincipen bör den fortsätta handläggningen ske i mark- och miljödomstolen för de justeringar och kompletteringar av ansökan som kan behövas. Målet ska därför återförvisas dit.

SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT ÖM 14486-25

Rättegångskostnader

Länsstyrelsen och D.W. har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Mark-och miljööverdomstolen. Det följer av 18 kap. 15 § tredje stycket rättegångsbalken att frågan om rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen ska prövas av markoch miljödomstolen i samband med att målet avgörs där.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2026-07-20

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Fredrik Ludwigs, tekniska rådet Claes Becker, hovrättsrådet Elisabeth Hartley, referent, och tf. hovrättsassessorn Elin Jansson Holmberg.

Föredragande har varit Camilla Nyström

Bilaga A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 42 Målnummer Handläggning i parternas utevaro 2025-09-30 M 1538-24

RÄTTEN

Rådmannen Titti Heina, tillika protokollförare, och tekniska rådet Susanne Nordström

PARTER

Sökande

Fortum Sverige AB, 556006-8230 Box 3030 169 03 Solna Ombud: E.F.

SAKEN

Ansökan om tillstånd till utrivning av regleringsdammen vid Råinjärv i Torsby kommun; nu fråga om avskrivning

Handlingarna i målet gås igenom, varvid mark- och miljödomstolen antecknar följande.

Fortum Sverige AB (Fortum eller bolaget) har i ansökan yrkat att mark- och miljödomstolen ger bolaget tillstånd i enlighet med 11 kap. 19 § miljöbalken till utrivning av regleringsdammen vid Råinjärv. Bolaget har föreslagit villkor och skyddsåtgärder för sökta åtgärder, arbetstid samt tid för oförutsedd skada. Bolaget har beskrivit skyddsåtgärder för råvarubehov och masshantering.

Sida 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 1538-24

Bakgrund

Sjön Råinjärv ligger i Kyrkåns avrinningsområde som i sin tur mynnar i sjön Letten. I Råinjärvs närhet finns flera fritidshus men i övrigt är området sparsamt bebyggt. Avrinningsområdet utgörs i största del av skogsmark, följt av vatten, myr och våtmarker. Närliggande sjöar är Kindsjön och Letten.

Översiktsbild

Befintlig anläggning

Befintlig anläggning utgörs av en regleringsdamm som är en ca 200 m lång och 10 m bred jordfyllnadsdamm med ett utskov av betong som regleras av ett sättutskov. Dammkrönet är uppmätt till ca +421,1 m ochtröskeln är belägen på +414,99 m (höjdsystemet RH2000).

Sida 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 1538-24

Regleringsdammens utskov med delar av dammarna.

Tillstånd

Tillstånd till Råinjärvdammen har getts genom Västerbygdens vattendomstols domar i mål nr AM 37/1955. Dammen får enligt deldom av den 8 april 1957 regleras mellan + 419,35 m och + 415,00 m i det lokala höjdsystemet, vilket motsvarar sänkningsgräns +415,35 m och dämningsgräns +419,70 m i RH 2000.

Hydrologi

Vattenytan i Råinjärv uppmättes vid fältbesök den 23 april 2020 till +419,29 m. Flödesvariationen är relativt liten och medelflödet rör sig mellan ca 0,02 och 0,05 m³/s. Sjöns maxdjup är enligt SMHI:s sjöregister ca 6,5 m. Norconsult uppmätte dock med ekolod djup på ca 11,3 m.

Sida 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 1538-24

Planerad verksamhet

Åtgärder för rivning och återställning

Fortum planerar att riva ut regleringsdammen vid Råinjärv. För utrivningen behöver huvudsakligen följande åtgärder vidtas:

- Schakt- och fyllnadsarbeten utförs för vägdragning intill dammläget. Tillfälliga arbetsvägar runt regleringsdammen anläggs vid behov med stöd av körplåtar eller tryckutjämnande bärlager på materialseparerande fiberduk, i syfte att minimera marktryck och underlätta återställningsarbeten.

- En fångdamm med höjd kring +418 m anläggs för att minska behovet av avsänkning.

- Gåtbalkar, trädäck, räcken m.m. monteras ned.

- Tröskeln och anslutande delar av dammvallarna rivs ut med hjälp av grävmaskin som utrustas med skopa alternativt hydraulhammare för bilning av betong.

- Anpassning uppströms av dammen sker i den mån som krävs för att erhålla en jämn lutning mellan upp- och nedströms vattenyta.

- Att återskapa det tidigare ursprungliga sjöutloppet genom schaktning och utläggning av massor.

- När arbeten med tyngre arbetsmaskiner är genomförda och inga fler fordonsrörelser är nödvändiga inom området, kan tillfälliga vägar eller eventuella körskador i terrängen återställas.

Sida 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 1538-24

Villkor

Fortum har föreslagit följande villkor för verksamheten. 1. Verksamheten ska utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna samt i övrigt i detta mål. 2. Det tidigare dammläget ska anpassas för att likna ett naturligt sjöutlopp genom utförande av biotopvårdande åtgärder. 3. Biotopvårdande åtgärder utförs i samverkan med fiskevårdssakkunnig. 4. Efter arbetena ska flödena utvärderas under en vinter med efterföljande vårflöde samt en sommar med efterföljande höstflöde. Justering av de biotopvårdande åtgärderna ska ske vid behov. Fortum har uppgett att bolaget kan åta sig att ta fram ett egenkontrollprogram enligt länsstyrelsens önskemål. Detta kan föreskrivas som villkor i målet. Även länsstyrelsens förslag om villkor om att bolaget efter avslutat arbete bör meddela länsstyrelsen att arbetet är klart och ge in fotografier på det område som omfattats av arbetena kan föreskrivas för tillståndet.

Rådighet

Fortum har genom ägande och avtal uppgett sig ha nödvändig rådighet för att genomföra utrivningen.

Handläggningen av målet m.m.

Till stöd för sin ansökan har Fortum kommit in med teknisk beskrivning jämte komplettering, miljökonsekvensbeskrivning jämte komplettering, rådighetsavtal och sakägarbeteckning.

Sida 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 1538-24

Ett remissförfarande av ansökan jämte bilagor och kompletteringar har skett och vissa remissmyndigheter och övriga har yttrat sig.

Länsstyrelsen har yttrat sig och bl.a. yrkat ersättning för sina rättegångskostnader med 7 200 kr för arbete som utförts i målet (9 timmars arbete á 800 kr), jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för mark- och miljödomstolens beslut till dess betalning sker.

Mark- och miljödomstolen har förelagt bolaget att komplettera sin ansökan bland annat med att definiera prövningsramen med hänsyn till att en ”naturlig sjötröskel” ska uppföras samt att beskriva på vilket sätt de sökta åtgärderna innebär ett återställande av de naturgivna förutsättningarna. Detta bl.a. med anledning av att sjöns ursprungliga utlopp i handlingarna uppges varit lokaliserat i anslutning till en av spärrdammarna norr om regleringsdammen.

Sökanden har med anledning av domstolens, remissmyndigheters och övrigas synpunkter kommit in med yttranden och kompletteringar.

Parterna har slutfört sin talan.

Mark- och miljödomstolen meddelar följande

SLUTLIGA BESLUT

1Mark- och miljödomstolen avvisar målet.

2Fortum Sverige AB ska ersätta länsstyrelsen i Värmland för rättegångskostnader med 7 200 kr, jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för beslutet till dess betalning sker.