F 13628-24

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avvisar talan. Mark- och miljödomstolen upphäver Möja-Långviks samfällighetsförenings beslut att ändra 3 § i stadgarna (punkten 7 a i stämmoprotokollet). Mark- och miljödomstolen upphäver Möja-Långviks samfällighetsförenings beslut att godkänna styrelsens förslag till utgift- och inkomststat för år 2024 (punkten 9 i stämmoprotokollet). Mark- och miljödomstolens beslut om inhibition den 4 juli 2024 ska bestå till dess denna dom fått laga kraft eller domstol beslutar annorlunda.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM F 4919-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Möja-Långviks samfällighetsförening (föreningen) förvaltar och . Den 18 maj 2024 höll föreningen ordinarie årsstämma. Vid stämman fattades ett flertal beslut och protokoll upprättades, se bilaga 1. Föreningen beslutade vid detta tillfälle, så vitt nu är av intresse, om ändring av föreningens stadgar (punkten 7 a i protokollet) och beslutade att fastställa styrelsens förslag till utgifts- och inkomststat samt debiteringslängd (punkten 9 i protokollet). Besluten har klandrats av och .

Mark- och miljödomstolen har den 4 juli 2024 förordnat att besluten i punkterna 7 a och 9 fattat vid årsstämma den 18 maj 2024 i föreningen tills vidare inte får verkställas (inhibition).

YRKANDEN M.M. och har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva föreningens beslut om dels stadgeändring i punkten 7 a, dels fastställande av utgifts- och inkomststat i punkten 9 i de delar som innebär att före-ningen ska ådra sig kostnader hänförliga till gästhamnsverksamhet.

Föreningen har medgivit yrkandet om att upphäva beslutet under punkten 9 i stämmoprotokollet. Föreningen har bestridit käromålet i övrigt.

GRUNDER M.M. och har i huvudsak anfört följande.

Fråga om talerätt och äger fastigheter som har del i marksamfälligheten och är därmed medlemmar i föreningen. är ensam ägare av och äger en fjärdedel av fastigheterna , och . När det gäller råder mellan

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM F 4919-24 Mark- och miljödomstolen

henne och de övriga delägarna. En förutsättning för en sådan nödvändig processgemenskap är att talan avser ett odelbart rättsförhållande mellan de samägande personerna.

Det nu aktuella målet rör inte förvaltningsåtgärder eller förfogande över den gemensamma egendomen. Det uppstår därför inte något odelbart rättsförhållande mellan dem som innebär att de måste klandra stämmobeslutet gemensamt. Att en enskild delägare klandrar ett föreningsstämmobeslut och yrkar att det ska upphävas innebär inte att delägaren förfogar över det samägda eftersom delägarna varken förvärvar några gemensamma rättigheter eller skyldigheter. Att klandra de två stämmobesluten innebär alltså inte att det uppstår något odelbart rättsförhållande mellan fastigheternas delägare.

Vad som däremot är av central betydelse är i stället den ekonomiska skada som kan drabba . Som medlem är då skyldig enligt borgenärsskyddsregeln i 40 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, SFL, att täcka föreningens ekonomiska behov om den ej kan täckas på annat sätt. Det förhållande som nu föreligger är därmed också i linje med tidigare praxis där enskilda och delägare (vid fråga om nödvändig processgemenskap) har ansetts få föra talan genom fastigheten oavsett samägande, t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 16 december 2014 i mål nr F 11385 13 och RÅ 1979 2:47. Att övriga delägare till fastigheter hålls utanför detta mål syftar till att skydda dem från de negativa konsekvenser som följer av att klandra stämmobeslutet.

Ytterst handlar detta mål för om att hon ska ges en möjlighet att tillvarata sina civila rättigheter enligt Europakonventionen, d.v.s. att föra talan om egen skada och den egna ekonomin, vilket envar person ska ha rätt att göra.

Klandrade stämmobeslut År 2019 uppförde en mycket omfattande kommersiell gästhamnsanläggning på marksamfälligheten . Han gjorde detta utan att vare sig tillfråga delägarna, införskaffa bygglov eller strandskyddsdispens. Därtill uppgav han felaktigt att det var föreningen, d.v.s. delägarna som stod bakom detta. Länsstyrelsen

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM F 4919-24 Mark- och miljödomstolen

har konstaterat i ett senare skede att föreningen saknade behörigen valda företrädare, och beslutade därför den 15 juni 2021 att tvångsförvalta föreningen. På en efterkommande extrastämma lyckades bli invald som ordförande i föreningen och få ett beslut om att föreningen skulle engagera sig i den aktuella gästhamnsverksamheten. Detta beslut upphävdes emellertid av mark- och miljödomstolen genom dom den 7 december 2022 i mål nr F 9295 21.

Enligt 18 § SFL är en samfällighetsförenings ändamål att förvalta den samfällighet för vilken föreningen har bildats. En samfällighetsförening får inte driva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten ska tillgodose. Föreningsstämman har enligt punkten 7 a i stämmoprotokollet beslutat att ändra 3 § i stadgarna genom att föreskriva att de två marksamfälligheterna ska kunna förvaltas för andra (ospecificerade) ändamål än de ändamål som Lantmäteriet beslutade när samfälligheterna bildats. Det framgår direkt av ordalydelsen som specificerar

Genom att rösta om att förändra stadgarna med den nya lydelsen blir följden att mark- och miljödomstolens tidigare dom åsidosätts genom att den otillåtna gästhamnsverksamheten legaliseras. I domen slog mark- och miljödomstolen fast att den kommersiella gästhamnsverksamheten strider mot 3 § i föreningens stadgar och mot 18 och 19 §§ SFL. Domstolen utredde och slog även fast att det befintliga ändamålet för är aktuellt. Lantmäteriet har inte medverkat till den nya lydelsen och har ej heller beslutat om att ändra samfälligheternas ändamål genom förrättning.

Föreningen har i huvudsak anfört följande.

Föreningen har medgivit yrkandet om att upphäva beslutet under punkten 9 i stämmoprotokollet. Gästhamnsverksamheten har upphört och kostnader för gästhamnen 2024 belastar inte föreningen.

Föreningsstämmans beslut att ändra 3 § i stadgarna med ett tillägg står i överensstämmelse med bestämmelserna i SFL, dess förarbeten och rättspraxis samt är i enlighet med bestämmelsen om stadgeändring i föreningens stadgar. Yrkandet att upphäva föreningsstämmans beslut om stadgeändring ska därför inte bifallas.

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM F 4919-24 Mark- och miljödomstolen

Samfälligheten bildades vid laga skifte 1866. Då fastställdes samfällighetens gränser och ändamålet lastageplats. Knappa tio-talet lantbruksenheter deltog i lantmäteriförrättningen. De i laga skiftet ingående lantbruksfastigheternas ändamål var näringarna jord- och skogsbruk samt fiske. På det område som blev samfällighetens mark fanns en naturlig hamnplats, en berghäll med utanförliggande djupt vattenområde som möjliggjorde förtöjning. Den hade använts tidigare och kunde genom samfällighetens bildande även fortsättningsvis användas för lastning och lossning av varor och tjänster hänförliga till lantbruksfastigheterna.

Under 1900-talet skedde stora förändringar för de bofasta i Möja-Långviks by och nu utgör de flesta fastigheter fritidshusbostäder. Samfällighetens lastageplats i Möja-Långvik krävde stora investeringar för att möta den ökande trafiken. En ny landsväg mellan Möja Kyrka och Möja-Långviks by invigdes 1916 och därigenom började de motordrivna transporterna på ön.

Waxholmsbolagets båtar kunde inte angöra Möja-Långviks by. Förhållandena fick en lösning genom att den plats som sedan 1866 utgjort samfällighetens lastageplats avstyckades genom ett expropriationsförfarande som inleddes 1938. Den nya fastigheten fick registerbeteckningen och en ny ägare med ändamålet allmän hamn. Någon ny lastageplats har sedan dess inte anlagts på samfällighetens markområde. För näringarna i Möja-Långvik jord- och skogsbruk samt fiske var den nya allmänna hamnen en betydelsefull förbättring. Samma gällde för den växande skaran av sommarboende.

Samfällighetens markområde är efter expropriationen 1 579 kvm och består huvudsakligen av hällmark berg som sluttar mot strandlinjen. Från strandlinjen är det grunt vatten 1 3 meter ut i vattenområdet. På fastigheten sker så gott som all lastning och lossning av båtar som angör Möja-Långvik. Detta gäller också personoch godstransporter för ägarna av delägarfastigheter i samfälligheten. Trafikverket ansvar för skötsel och underhåll. Endast ett fåtal av de delägande fastigheternas ägare angör samfällighetens område för lastning och lossning och då ytterst sällan. Angöring kräver båt som kan gå in på grunt vatten.

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM F 4919-24 Mark- och miljödomstolen

Den 24 januari 2013 hölls i Lantmäteriets regi, sammanträde för att bilda Möja- Långviks samfällighetsförening. Ansökan om lantmäteriförrättningen gjordes för att delägarförvaltningen inte längre fungerade. Varje samfällighet, och hade drygt 60-talet delägande fastigheter. Många av fastigheterna samägdes av flera personer eller ägdes av dödsbon. För beslut krävdes enighet av hundratalet personer. Samfälligheternas ändamål var inte föremål för Lantmäteriets prövning utan infördes oförändrat från 1866 års laga skifte i stadgarna.

Följande anläggningar/verksamheter finns på samfällighetens område: Markarrende bostadshus, tidigt 1900-tal. Markarrende sedan tidigt 1940-tal, del av Konsums byggnad. Byggnad som ansluter till Konsums hus och innehåller väntrum för båtresenärer, brandbod med brandredskap, förråd, betalautomat för tankning av bensin och diesel vid bryggan, el-central. Parkeringsplats för mopeder och fyrhjulingar. Plats för sjösättning och upptagning av båtar. Gästbrygga, 1995, efter önskemål från Konsum. Gästhamn, färdigställd 2021, gästhamnsbryggor, dusch och toaletter, stängd direkt efter inhibitionsbeslutet den 4 juli 2024. Dusch och toaletter är avstängda och gästhamnen är försedd med en skylt som anger att gästhamnsverksamheten har upphört.

Vid årsstämman den 18 maj 2024 fattades ett enhälligt beslut om ändring av 3 § i stadgarna. Ändringen innebär ett tillägg till befintlig text. I 52 § SFL finns regler i fråga om ändring av stadgar. I Stadgarna för Möja-Långviks samfällighetsförening finns under rubriken KOMMENTAR TILL STADGARNA avseende 3 § angivet:

Är det vid förrättning bestämda ändamålet oklart eller har det blivit inaktuellt eller har något ändamål inte föreskrivits vid förrättningen bör grunderna för förvaltningen preciseras. För beslut i fråga om ändring av föreningens stadgar fordras minst två tredjedelar av de angivna rösterna. Det innebär att beslutet vid årsmötet den 18 maj 2024 om stadgeändring har följt reglerna i lag och stadgar.

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM F 4919-24 Mark- och miljödomstolen

har åberopat rättsfallet NJA 2015 s 939 som rättslig utgångspunkt för överklagandet. Rättsfallet gäller en gemensamhetsanläggning som inrättades 1991 och som omfattar båtbryggor vid Husby holme med ändamål och rätt för de deltagande fastigheterna att disponera båtplats samt parkeringsplats och båtuppläggningsplats på holmen. Vid en årsstämma 2011 beslutades att ordna el och belysning till samfällighetens område till en kostnad om högst 200 000 kr. Beslutet överklagades. Högsta domstolen bedömde att ändamålet som fastställdes 1991 fortfarande var aktuellt och att i det bakomliggande anläggningsbeslutet inte ingick någon el eller belysningsanordning.

Prövningen i detta mål gäller ändamålet lastageplats som inrättades 1866. Ändamålet är idag och sedan mer än 80 år inaktuellt. Under första halvan av 1900-talet inträdde ändrade förhållanden i Möja-Långvik. Den stora förändringen kom när området för samfällighetens ändamål, lastageplatsen, avstyckades och någon ny lastageplats inte anlades på samfällighetens område. Ändamålet lastageplats blev därigenom inaktuellt. Delägarförvaltningens ändamål ändrades till en förvaltning som syftade till att samfällighetens område skulle användes på ett så lämpligt sätt som möjligt, se prop.1973:160, s. 332, tredje stycket. På det sättet har samfälligheten förvaltat sitt område för andra ändamål än lastageplats, genom enhälliga beslut under mer än 80 år.

Sammanfattningsvis har beslutet om stadgeändringen den 18 maj 2024 tillkommit i behörig ordning. Beslutet om stadgeändring kränker heller inte någon medlems rätt, stadgeändringen står i överenstämmelse med samfällighetens förvaltning under de senaste 80 åren och den förvaltningen har stöd i lagens förarbeten. Käromålet ska därför inte bifallas.

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM F 4919-24 Mark- och miljödomstolen

DOMSKÄL Målet har avgjorts utan huvudförhandling med stöd av 42 kap. 18 § första stycket 5 rättegångsbalken. Rättens sammansättning har bestått av en juristdomare och ett tekniskt råd. Parterna har slutfört sin talan. Mark- och miljödomstolen kommer först att pröva frågan om talerätt avseende . Därefter prövar domstolen de klandrade stämmobesluten.

Talerätt - fråga om avvisning I 53 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, SFL, anges följande. Anser styrelseledamot eller sådan medlem eller innehavare av rättighet i delägarfastighet vars rätt berörs att beslut som fattats på en föreningsstämma inte tillkommit i behörig ordning eller att det strider mot denna lag eller annan författning eller mot stadgarna, får han klandra beslutet genom att väcka talan mot föreningen. Frågan om vem som avses me får klandra beslut på en föreningsstämma, har prövats av Mark- och miljööverdomstolen. Av domen framgår att det är medlem i samfällighetsföreningen som är delägare i samfälligheten och att med delägare förstås ägaren av delägarfastighet. Om flera personer äger en delägarfastighet i en samfällighet utgör de tillsammans en delägare och därmed en medlem i föreningen. En ägare av en delägarfastighet kan därför endast i förening med övriga delägare i fastigheten klandra stämmobeslut såsom medlem i föreningen. (Se MÖD 2014:16).

Mark- och miljödomstolen finner med hänsyn till redovisad praxis att som ägare av endast en del av fastigheterna , och inte ensam får föra talan i målet. Vad som i övrigt anförts medför inte heller någon annan bedömning. På grund av det anförda ska talan avvisas.

Stämmobeslut om fastställande av utgifts- och inkomststat har yrkat att stämmobeslutet under punkten 9 ska upphävas i de delar som innebär att föreningen ska ådra sig kostnader hänförliga till gästhamns verksamhet. Föreningen har medgivit yrkandet om att beslutet under punkt 9 upphävs. Av beslutet framgår att styrelsens förslag till utgifts- och inkomststat

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM F 4919-24 Mark- och miljödomstolen

fastställdes. I förslaget till utgifts- och inkomststat specificeras olika utgiftsposter. Domstolen kan inte inom ramen för en klandertalan enligt 53 § SFL göra någon ändring i förslaget till utgifts- och inkomststat. Föreningens stämmobeslut i punkten 9 ska därför upphävas i dess helhet.

Stämmobeslut om stadgeändring har även yrkat att föreningens beslut om stadgeändring i punkten 7 a ska upphävas. Grunden för yrkandet är i huvudsak att ändringen av stadgarna medför att de två marksamfälligheterna ska kunna förvaltas för andra (ospecificerade) ändamål än de som nu gäller. Ändringen av stadgarna strider därför bl.a. mot 18 § SFL där det framgår att en samfällighetsförenings ändamål är att förvalta den samfällighet för vilken den har bildats. En samfällighetsförening får inte driva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten ska tillgodose.

Mark- och miljödomstolens bedömning har klandrat beslutet i punkt 7 a i protokollet från föreningsstämman den 18 maj 2024 i Möja-Långviks samfällighetsförening. Beslutet har Framställningar från styrelsen eller motioner från medlemmarna, a) Ändring av stadgarna Den beslutade ändringen är understruken i kolumnen till höger nedan.

Domstolen har att ta ställning till dels om beslutet kan anses rymmas inom det ändamål som föreningen har att förvalta enligt (jfr 18 § SFL), dels om beslutet tillgodoser medlemmarnas gemensamma bästa (jfr 19 § SFL). Högsta domstolen har i NJA 2015 s. 939 p. 7 anfört följande rörande samfällighetsföreningars ändamål

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM F 4919-24 Mark- och miljödomstolen

och förvaltning, och hur man bör bedöma om ett stämmobeslut är främmande för ändamålet:

Föreningens stadgar anger uttryckligen att samfälligheten ska förvaltas i enlighet med de ursprungligen fastslagna ändamålen. Domstolen finner härvid att det tillägg till 3 § i föreningens stadgar som framgår ovan möjliggör för att föreningen i ett senare skede, med stadgarna som grund, kan fatta beslut som går utöver det ursprungliga ändamål som anges för föreningen. Domstolen konstaterar härvid att även om ändamålet i vissa delar inte längre avspeglar föreningens verksamhet så innebär den beslutade stadgeändringen en opreciserad utökning av vilka förvaltningsåtgärder som kan anses inrymmas i det ändamål för vilken samfälligheten har bildats, d.v.s. sjöbodsplats respektive lastageplats. Mot bakgrund av de oenigheter som tidigare förekommit i föreningen om hur ändamålet med föreningen ska tolkas torde den föreslagna lydelsen leda till ytterligare oklarheter om vad som utgör samfällighetens ändamål.

Sammanfattningsvis gör domstolen bedömningen att Möja-Långviks samfällighetsförenings beslut den 18 maj 2024 om ändrade stadgar (punkt 7 a i protokollet) strider mot såväl 18 § som 19 § SFL. Beslutet i punkten 7 a i protokollet ska därmed upphävas. Domstolens tidigare beslut om att de klandrade besluten inte får verkställas (inhibition) bör fortsätta att gälla i avvaktan på att denna dom vinner laga kraft.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-01) Överklagande senast den 16 oktober 2024.

Christoffer Sheats Monica Haapaniemi I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Christoffer Sheats, ordförande, och tekniska rådet Monica Haapaniemi.