F 3201-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen upphäver mark- och miljödomstolens dom och återförvisar målet dit för fortsatt behandling.

SVEA HOVRÄTT DOM F 3201-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

HG. B., M. B. och C. E. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska återförvisa ärendet till lantmäterimyndigheten. De har även yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen med 56 250 kronor respektive 83 250 kronor, i första hand av staten och i andra hand av motparterna.

C. E. har för egen del även yrkat att kostnadsfördelningsbeslutet ska upphävas och återförvisas till lantmäterimyndigheten.

J. B. och M. B. har motsatt sig ändring av mark- och miljödom-stolens dom sa mt yrkat ersättning för rättegångskostnader med 54 141 kronor.

A. K. har getts tillfälle att yttra sig men har inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

HG. B., M. B. och C. E. har anfört sammanfattningsvis följande.

Fastigheten Z avstyckades från fastigheten X utan att något beslut fattades om fastighe tens gräns mot B. Fastigheten X är i sin tur en avsöndring från fastigheten B, numera fa stigheten A. Vid avsöndringen av fastigheten X från fastigheten B avstod inte fastigheten B något vattenområde till fastigheten X. Fastigheten A bildades genom klyvning av fastigheten B och i fastighetsbildningsbeslutet tilldelades fastigheten A allt vatten och grund i B som tillhörde klyvningsfastigheten. Det råder oklarhet kring om delar av tomten på fastigheten Z tillhör den egna fastigheten, fastigheten X eller fastigheten A.

SVEA HOVRÄTT DOM F 3201-25

C. E. , som äger fastigheten Z , har mot den bakgrunden ansökt om fastighetsbestämnin g av vatten och grund på/invid hennes fastighet. Att hennes ansökan till lantmäterimyndigheten har innefattat ett sådant yrkande framgår av myndighetens handlingar. Om det skulle vara så att C. Es. tomt rättsligen tillhör någon annan fastighet behöver hon få veta vilken, för att kunna upprätta lagliga och giltiga överlåtelse- och upplåtelseavtal med den fastighetsägaren.

HG. B. och M. B. har inte kallats och hörts av lantmäterimyndigheten och har därmed inte formellt varit sakägare i förrättningen. Målet påverkar deras äganderätt till mark och vatten vilket gör att det är allvarligt att de har fråntagits sin talerätt.

Mark- och miljödomstolens bedömning att lantmäterimyndigheten endast har gjort en tolkning av tillhörigheten av vatten och grund skapar förvirring och oklarhet.

J. B. och M. B. har anfört i huvudsak följande.

HG. B. kallades till två sammanträden hos lantmäterimyndigheten. Vid det andra sammanträdet konstaterade han att hans fastighet inte berördes av förrättningen och att han inte hade någonting att invända emot eller tillföra ärendet, varefter han lämnade sammanträdet. Han har således uppgett att fastigheten inte berörs av förrättningen och inte ens påstått att han haft rätt att föra talan rörande gränsens sträckning för fastigheten Z . Lantmäterimyndigheten har följaktligenkorrekt konstater at att ägaren av fastigheten A inte haft rätt att föra talan om gränsens sträckning. Beslut et har därför inga rättsverkningar mot HG. B. och M. B. , varför de inte har haft rätt att överklaga beslutet.

Fastigheten Z har aldrig inrymt något vattenområde. Under lantmäteriproces sen framställdes inte heller något yrkande om prövningen av tillhörigheten av vatten, grund eller fiske.

SVEA HOVRÄTT DOM F 3201-25

Fastigheterna X och Y avsöndrades från den dåvarande stamfastigheten B för ett syfte som kräver tillgång till strand, vatten och fiske. Fastigheterna avsöndrades på så sätt att saltsjön utgjorde gräns mot B i sydost. Att inge t om vatten nämns i köpebreven som klagandena hänvisat till är inget stöd för att vatten inte skulle ha överförts till fastigheterna vid avsöndringen. Köpekontraktet för fastigheten X reglerar dock fastighetens rätt till strand, vatten och fiske gentemot stamfastigheten. Rätten till uppgrundningsmark, vatten och fiske har således överlåtits från fastigheten B till fastigheten X.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Förändringar i ägarförhållandena för fastigheterna Y och A

Under mark- och miljööverdomstolens handläggning har M. B. och D. L. B. sålt fastig heten Y till A. K. .

Under mark- och miljödomstolens handläggning överlät HG. B., tidigare ensam fastighetsägare, hälften av fastigheten A till M. B. genom gåva.

HG. Bs. och M. Bs. klagorätt

Enligt 15 kap. 6 § fjärde stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, får lantmäterimyndighetens beslut överklagas av den som är sakägare. Begreppet sakägare är dock inte definierat i FBL. När det gäller fastighetsbildning är det först och främst ägarna av de fastigheter som berörs av fastighetsbildningen som är att hänföra till kretsen av sakägare. Även servitutshavare och nyttjanderättshavare kan under vissa omständigheter vara sakägare i sådana mål men däremot inte i mål om fastighetsbestämning (se Dahlsjö m.fl., Fastighetsbildningslagen: En kommentar [10 november 2025, Juno version 14], kommentaren till 4 kap. 11 §).

SVEA HOVRÄTT DOM F 3201-25

Vid bedömningen av huruvida HG. B. och M. B. är sakägare och därmed har klago rätt beaktar Mark- och miljööverdomstolen följande.

Av lantmäterimyndighetens akt framgår att C. E. ansökte om fastighets-bestämning bl. a. i syfte att få klarhet i hur långt hennes fastighet sträckte sig mot vattnet. Hon begärde fastställelse av fastighetens gränser/yta och om den omfattar befintliga byggnationer som brygga och båthus. Hon ställde också en fråga om vem som äger uppgrundningsmarken och vattnet direkt utanför uppgrundningsmarken. Lantmäterimyndighetens utredningar har därefter omfattat frågan om till vilken fastighet uppgrundningsområde och vattenområde i B hör. Det stårenligt Mark- och mil jööverdomstolen klart att C. Es. yrkande avsåg en begäran om prövning av till vilken fastighet vattenområdet syd–sydöst om hennes fastighet hörde och att det också är så som lantmäterimyndigheten har hanterat ärendet.

Det framgår av handlingarna i målet att Z bildades 1980 genom avstyckning från X. Av lantmäterimyndighetens utredning framgår att en inte ringa del av det landområde som redovisas på 1980 års avstyckningskarta utgjorde uppgrundningsområde sedan stamfastigheten avsöndrades på 1920-talet. Avstyckningsakten från 1980 är oklar beträffande avgränsningen av styckningslotten i riktning mot B. Två nya gränsmarkeringar sattes ut med angivande av att ny gräns strä cker sig mellan dessa två. Ingen av gränsmarkeringarna är belägen i dåvarande strandlinje. Utöver det redovisas ingen gräns som nytillkommen. Arealen är angiven till 2 000 kvadratmeter. Brygga och båthus har karterats på förrättningskartan. Sammantaget innebär detta enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning att förhållandena är oklara och att C. E. därmed är behörig att ansöka om fastighetsbestämning för att klarlägga tillhörigheten för uppgrundningsmark och vattenområde.

Lantmäterimyndigheten har under förrättningen hållit tre sammanträden. Vid det första sammanträdet den 30 mars 2023 deltog HG. B., som då var ensam ägare till fastigheten A, och C. E. . Under sammanträdetuppgav lantmäterimyndigheten bland annat att vattnet utanför fastigheten Z antingen tillhörde fastigheten A eller fastigheten

SVEA HOVRÄTT DOM F 3201-25

X. HG. B. närvarade även vid det andra sammanträdet den 26 mars 2024 men inte vid det tredje sammanträdet den 5 november 2024. A tt han inte närvarade vid det senare sammanträdet påverkar emellertid inte hans ställning som sakägare i förrättningen eftersom det endast finns ett krav på att samtliga kända sakägare ska kallas till förrättningens första sammanträde, se 4 kap. 18 § första stycket FBL. Mark- och miljööverdomstolen kan mot denna bakgrund konstatera att lantmäterimyndigheten under förrättningen har behandlat HG. B. som sakägare.

Vidare har lantmäterimyndigheten under sin handläggning ändrat ståndpunkt i frågan om det aktuella vattenområdets fastighetstillhörighet. Myndigheten bedömde inledningsvis att uppgrundningen och vattenområdet utanför fastigheten Z hör till fast igheten A. I en senare utredning fann lantmäterimyndigheten att det utifrån avsöndringsakten var osannolikt att fastigheten X skulle h a fått vatten vid avsöndringen men att senare förrättningar tyder på att man tolkat att d et till fastigheten X hörde vatten och grund utanför dess strand. Slutligen har lantmäter imyndigheten funnit att det aktuella vattenområdet hör till fastigheterna X och Y och avgränsas enligt reglerna 1 kap. 5 § jordabalken, dvs. vattenområdet hör inte till någon av fastigheterna Z eller A.

Mark -och miljööverdomstolen anser att det står klart att lantmäterimyndigheten genom fastighetsbestämningsbeslut har avgjort frågan om tillhörigheten av uppgrundningsområde och vattenområdet i B. Det framgår också tydligt av lantmäteri myndighetens utredning att A är berörd av frågan och att myndigheten har behandlat HG. B. som sakägare. Det var därför fel av mark- och miljödomstolen att avvisa HG. Bs. och M. Bs. talan. Mar k- och miljödomstolen borde därmed ha prövat deras överklagande i sak.

Eftersom HG. B. och M. B. har haft rätt att klaga på lantmäterimyndighetens beslut ska mark- och miljödomstolens dom undanröjas och

SVEA HOVRÄTT DOM F 3201-25 målet visas åter dit för fortsatt behandling. Det innebär att även frågan om kostnadsfördelning ska prövas av mark- och miljödomstolen.

Rättegångskostnader

Eftersom målet återförvisas till mark- och miljödomstolen prövar Mark- och miljööverdomstolen inte frågan om rättegångskostnader (se 17 kap. 3 § och 16 kap. 14 § FBL samt 18 kap. 15 § rättegångsbalken). Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, tekniska rådet Lennart Gustafsson och hovrättsrådet Elisabeth Hartley samt tf. hovrättsassessorn Elin Jansson Holmberg, referent. Föredragande har varit Anna Mirzadeh-Cederlund.

Bilaga A

Sid 1 (8) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr F 30-25 Mark- och miljödomstolen 2025-02-14 meddelad i Nacka

KLAGANDE

1HG. B. A i Österåkers kommun

2M. B. förvärvare av A

3C. E. Z i Österåkers kommun

Ombud för 1–3: H. S.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Lantmäteriets beslut den 3 december 2024 i ärende nr AB212066

SAKEN

Fastighetsbestämning berörande X, Y och Z i Österåkers kommun

DOMSLUT

1Mark- och miljödomstolen avvisar HG. Bs. och M. Bs. överklagande. 2. Mark- och miljödomstolen avslår C. Es. överklagande och HG. Bs. , M. Bs. och C. Es. yrkande om ersättning för rättegångskostnader.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM F 30-25 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Den 3 december 2024 avslutade den statliga lantmäterimyndigheten ”Lantmäteriet”, LM, en förrättning avseende fastighetsbestämning berörande X, Y och Z i Österåkers kommun. Genom fastighetsbestämningsbeslutet slog LM fast vilken sträckning gränsen på södra respektive östra sidan om Z har gentem ot X respektive Y (gulmarkerade gränser på förrättningskartan nedan).

Ur förrättningskartan

HG. B. (ägare av A) och M. B. (blivande ägare av A) samt C. E. (ägare av Z ) har inledningsvis överklagat samtliga beslut i förrättningen.

YRKANDEN

HG. B., M. B. och C. E. haryrkat på att mark- och miljödomstolen ska återfö rvisa hela ärendet till LM för ny rättssäker prövning av äganderätten till vatten och grund utanför den ursprungliga stranden till X samt Y i B.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM F 30-25 Mark- och miljödomstolen

C. E. har även yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva kostnadsfördelningsbeslutet och återförvisa ärendet i den delen till LM för nytt beslut i samband med ny handläggning av fastighetsbestämningarna.

HG. B., M. B. och C. E. har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader av i första hand Staten och i andra hand av ägarna till X och Y solidariskt med hälften vardera.

UTVECKLING AV TALAN

Till stöd för sina yrkanden har de klagande anfört bl.a. följande. LM har inte låtit ägare av A föra talan om vatten och grund utanför Z och inte heller om fisket i B. De har inte heller blivit hörda om uppgrund ningsmark och vattenområden utanför X, Y och Z. Till LM:s handläggning av ägandet till vattenområdet utanför Y samt utstakningen av ”ny” gräns (punkterna 63667–63914 i förrättningskartan) har ägarna till A inte blivit kallade.

HG. Bs. synpunkter på äganderätten till aktuellt vattenområde har tyvärr inte fra mkommit och belysts på ett rättssäkert och korrekt sätt i förrättningen. LM:s beslut avseende aktuell äganderättsfråga i ärendet grundar sig därför inte på ett heltäckande beslutsunderlag. Det är helt avgörande för att fastighetsbestämningar av avsöndringars fastighetsgränser, omfattning och innehåll ska kunna uppfattas som rättssäkra. Det finns ett servitutsavtal mellan Y och A om att Y får använda uppgrundning smark och brygga (inskrivet 0117 IM-11/15197.1). När Z bildades år 1980 skapades ingen ny gräns mot vattnet, vilket antas bero på förrättningslantmätarens slarv. Avstyckningen 1980 skedde i en ägares hand, varför nämnda sak inte var något problem.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM F 30-25 Mark- och miljödomstolen

Ortofoto från år 1975

T. E. , som ägde X och ansökte om avstyckning av Z år 1980, har tillsammans med sin dotter, som senare förvärvade Z, lämnat ett skriftligt intyg om vad som var syftet med avstyckningen och äganderätten till byggnaderna.

I fall där avsöndringshandlingarna inte ger någon vägledning i frågan om huruvida vattenområde utanför stranden avsågs ingå, som i båda fallen X och Y, ska LM enligt bestämmelserna i 14 kap. 5 § fastighetsbildningslagen verka för el ler ge parterna möjligheten att träffa, efter omständigheterna i varje enskilt fall, förnuftsmässiga överenskommelser. Så har inte skett i detta ärende.

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM F 30-25 Mark- och miljödomstolen

LM:s handläggning uppvisar mycket allvarliga brister beträffande rättssäkerhet och skydd för äganderätten och lever på långa vägar inte upp till den trygghet och tillit av opartiskhet och saklighet som samtliga sakägare ska kunna förvänta sig eller kunna kräva av LM, som en opartisk och sakkunnig myndighet. Mark- och miljödomstolen ska därför återförvisa hela ärendet till LM för ny handläggning. LM ska därefter snarast möjligt kalla samtliga berörda fastighetsägare till ett sammanträde, för att höra dem ordentligt och korrekt i berörda sakfrågor samt ge parterna möjlighet att utifrån konstaterade förhållanden och/eller oklarheter möjlighet att träffa överenskommelser innan myndigheten själv måste ta ställning och bestämma sakfrågan.

HG. B. uppfattning beträffande rätten att överklaga LM:s avslag av C. Es. yrkade f astighetsreglering är att beslutet är en nullitet så länge frågan om fastighetsbestämning inte först definitivt är avgjord och har vunnit laga kraft. Det vill säga innan någon eventuell fastighetsreglering rättsligen kan prövas måste frågan om till vilken fastighet vattenområdet verkligen tillhör vara fullständigt ostridig och klar.

Beträffande LM:s kostnadsfördelningsbeslut berör aktuellt beslut, såsom det är utformat, överhuvudtaget inte HG. B.. Detta är således ett överklagande C. E. endast kan driva helt självt.

Det blev ägarna till X och Y som fick den största nyttan av fastighetsbestämning en. Under de förhållandena är det skäligt att huvuddelen av förrättningskostnade n fördelas på ägarna till X och Y.

DOMSKÄL

Målets handläggning

Med stöd av 16 kap. 8 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, avgör mark- och miljödomstolen målet utan att hålla sammanträde. De klagande har slutfört sin talan.

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM F 30-25 Mark- och miljödomstolen

Klagorätt

HG. B. och M. B. har förelagts att ange på vilka sätt som de anser att de har rätt att överklaga LM:s beslut. Inget av LM:s beslut i den överklagade förrättningen vänder sig mot någon annan fastighet än X , Y och Z. Det har alltså inte fattats något beslut med rättsverkan mot A. Därmed har varken HG. B. eller M. B. klagorätt. Deras överklagande ska därför avvisas.

I detta sammanhang kan följande noteras.

Utan yrkande på fastighetsbestämning rörande områdestillhörighet, ankom det i aktuell förrättning på LM att, istället för att rättsligt avgöra vart mark- och vattenområdet utanför Z hör, endast göra en tolkning av vem som – såsom ägare av fastigheten på andra sidan gränsen runt Z – hade rätt att i förrättning en föra talan om gränsens sträckning. Utan ett yrkande från ägare av sådan fastighet som kan komma ifråga såsom innefattande visst område, får LM inte starta prövning av vart detta område hör och rättsligt avgöra detta. Den möjlighet till officialinitiativ till fastighetsbestämning, vilken myndigheten har enligt 14 kap. 1 a § FBL, är begränsad till när detta behövs för prövning av en yrkad fastighetsbildning, vilket det inte har varit fråga om i föreliggande fall.

LM har alltså inte begått något formellt fel i och med att prövningen inte utvidgades utöver vad som ansökts och att därmed A inte kallades till förrättningen. Skulle det i sak i framtiden vid fastighetsbestämning visa sig att det idag aktuella beslutet till någon del vilat på ett felaktigt antagande om vilken fastighet som år 2024 gränsade mot Z och att det istället för X eller Y var någon annan fastighet, har beslutet ingen verkan mot denna andra fastighet.

Prövning i sak

I förrättningsakten finns inget yrkande om prövning av tillhörigheten av vatten och grund eller om fiske dokumenterat. Det var därför korrekt av LM att inte avgöra något om tillhörigheten av vatten och grund eller om fiske. Vad C. E.

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM F 30-25 Mark- och miljödomstolen

anfört om att tillfälle saknats för ägarna av A att under förrättningen föra talan om vatten och grund eller om fiske, föranleder därför inte mark- och miljödomstolen att upphäva fastighetsbestämningsbeslutet och återförvisa förrättningen till LM.

Vare sig förefintligheten av ett servitutsavtal från år 2011 eller det inlämnade intyget om vad som år 1980 var avsikten med avstyckningen av Z, ger skäl för doms tolen att bifalla yrkandet om upphävande av de överklagade besluten och återförvisning av förrättningen.

Lagrummet 14 kap. 5 § FBL reglerar en lantmäterimyndighets möjlighet att lägga en skriftlig överenskommelse till grund för sitt fastighetsbestämningsbeslut. Lagrummet innefattar däremot inte någon skyldighet för myndigheten att verka för sådan överenskommelse. Mark- och miljödomstolen bedömer följaktligen att det inte utgjort något formellt fel i handläggningen att LM inte aktivt verkat för en överenskommelse. Vad C. E. anfört om hur LM borde sköta sin handläggning, föranleder ingen annan bedömning. Det har sammanfattningsvis inte framkommit att LM gjort något fel som föranleder återförvisning av fastighetsbestämningsbeslutet.

Mark- och miljödomstolen gör ingen annan bedömning än LM beträffande skälig fördelning av förrättningskostnaden. Vad C. E. anfört föranleder ingen annan bedömning. Skäl att upphäva och återförvisa beslutet om fördelning av förrättningskostnaden har alltså inte framkommit. Sammanfattningsvis ska C. Es. överklagande avslås i sin helhet.

Rättegångskostnader

De klagande har förlorat målet. Med hänsyn härtill ska de stå sina egna rättegångskostnader. Yrkandet om ersättning för rättegångskostnader ska därför avslås.

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM F 30-25 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-02)

Överklagande kan ske senast den 7 mars 2025.

Katarina Winiarski Dol Björn Rossipal I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Katarina Winiarski Dol, ordförande, och tekniska rådet Björn Rossipal.