F 7610-25

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-03-23 F 7610-25 060404 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-05-08 i mål nr F 139-25, se bilaga A PARTER Klagande

Ombud för 1 och 2: Motpart

Ombud:

SAKEN Fastighetsreglering avseende ändring av servitut berörande fastigheterna och i Karlstad kommun (Lantmäterimyndighetens ärendenr S226114) MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT, se nästa sida

2 5

id -2

S 10

76

F en h et

oc gh

m di

do yn

ns im

le er o ät st m m h nt

do la oc

jö ll T il kti U t ar m L S h de iM M oc en d

O k- är na D ar ar st

S m is ko N r rv E je gs M ö fö L ån er O O nr åt eg D T da tt S h un rä M oc n O en ut si

D ol sl r

R st fö be E m a s V . ar do en Ö ng . er et sv en li _ a en ol JÖ öv gh nd ol __ sk st IL jö di ha st __ m il en M yn m m be rt __ do H h im tt do er pa __ C er er T oc sa öv O ra __ T ät rt öv Ä jö - k- m de __ fo jö R il K ar r nt ar il m __ V R M la fö V m

O h A __

H oc M 1. 2. __

A k-

E ar V S M

SVEA HOVRÄTT DOM F 7610-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen i första hand ska fastställa lantmäterimyndighetens beslut och i andra hand fastställa lantmäterimyndighetens beslut med den ändringen att och ska stå för hela kostnaden för gemensamt arbete upp till ett belopp om 144 000 kr. I tredje hand ska domstolen återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt behandling. De har även yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. Hon har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDMSTOLEN

och , ägare till fastigheten , har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Under årens lopp har de ursprungliga fritidshusen av enklare standard på fastigheterna , och ersatts av större bostadshus. Inom såväl fastigheten som finns två bostadshus. Även nyttjandet av fastigheterna har förändrats, varför belastningen på den tjänande fastigheten har blivit betydande i förhållande till vad som var avsett när servitutet bildades. Antalet bostadshus har ökat och trafiken på servitutsvägen har blivit mer intensiv till såväl antalet som storleken på fordonen. Den befintliga servitutsvägen tar i anspråk ca 220 kvm av den tjänande fastighetens mest värdefulla mark. Den enda egentliga tomtmarken på fastigheten finns runt bostadshusen. Avståndet mellan bostadshusen och den befintliga servitutsvägen är 10 respektive 15 m. Servitutet inkräktar på bostadshusets hemfridszon och begränsar påtagligt möjligheten att på ett ändamålsenligt sätt använda tomtmarken intill bostadshusen. Om inte servitutet flyttas går det inte att bebygga fastigheten med komplementbyggnader. Tomtmarken mellan bostadshusen ligger i närheten av anslutningar till el, vatten och avlopp vilket gör den mark som belastas av servitutet ekonomiskt och funktionellt fördelaktig för den

SVEA HOVRÄTT DOM F 7610-25

tjänande fastigheten. Servitutsvägen hindrar även nyttjandet av undantaget från behovet av strandskyddsdispens för åtgärder maximalt 15 m från huvudbyggnaden och inte närmare strandkanten än 25 m.

Fastigheten belastas även av servitut för väg till fastigheten . Den sammantagna belastningen av servitutsvägar inom den tjänande fastigheten måste beaktas vid bedömningen av om ett ändrat servitut kan betraktas som en olägenhet av betydelse för fastigheten . Belastningen av två servitut hindrar ett ändamålsenligt nyttjande av fastigheten .

Den vägsträcka som lantmäterimyndigheten beslutat om består av dels befintlig servitutsväg som betjänar fastigheten , dels av en nyanlagd vägsträckning. Den nyanlagda vägsträckningen är i princip färdigställd. Den del av sträckan som ännu inte är färdigställd uppgår rätteligen till 36 m och inte 50 m. Vägen har en bredd om minst 3 m, fri höjd till växtlighet om minst 4 m och en bärighet för minst 28 ton. Den uppfyller därmed dagens standard på väg som Boverket rekommenderar och som räddningstjänsten anger. Den skulle inte kräva dubbelt så mycket underhåll som den befintliga servitutsvägen eftersom delar av vägen delas med fastigheten . Alternativet att bibehålla den befintliga vägen innebär en begränsning i vägbredd till 2,5 m. Såsom framgår av det opartiska sakkunnigutlåtandet från AFYR medger den befintliga servitutsvägens plangeometri samt vägens bredd ingen trafik för sopbil/slamsugningsbil/brandbil. Slamsugningsbilens bredd är 2,6 m, dvs. bredare än servitutsvägen.

Ägaren till fastigheten får själv välja vägsträckning inom fastigheten från anslutningspunkt b på förrättningskartan. och är beredda att svara för 60 % av kostnaderna, dock begränsat till ett maximalt belopp om 144 000 kr som AFYR uppskattat att kostnaderna uppgår till för det ändrade servitutet. Om Mark- och miljööverdomstolen skulle bedöma att kostnadsfördelningen belastar den härskande fastigheten i större utsträckning än nyttan och värdeökningen, är och beredda att svara för hela kostnaden för den nya vägen upp till ett belopp om 144 000 kr i enlighet med andrahandsyrkandet.

SVEA HOVRÄTT DOM F 7610-25

Mark- och miljödomstolen har fäst avgörande vikt vid att vägen i dess nuvarande skick fungerar för den härskande fastigheten . Det är ostridigt att vägen olovligen har breddats av ägaren av den härskande fastigheten. Samtidigt konstaterar domstolen uttryckligen att det aktuella servitutet inte ger rätt att genomföra en sådan breddning. Mot denna bakgrund uppstår en grundläggande rättslig motsägelse. Domstolen har hävdat att vägen fungerar för den härskande fastighetens behov, men baserar detta på en vägstandard som uppnåtts genom en åtgärd som saknar rättsligt stöd. Trots att domstolen slår fast att servitutet inte medger breddning godtas ändå denna förändring som underlag för domslutet.

Mark- och miljödomstolen har inte heller tydliggjort vad den anser utgöra den konkreta olägenheten för fastigheten vid en flytt av servitutet. Om olägenheten består i de byggnationer som planerats inom fastigheten efter lantmäterimyndighetens beslut hade en enkel justering av en eller flera byggnaders placering varit tillräcklig. Det stämmer inte att ägaren till fastigheten har fått bygglov för gäststuga, förråd och carport. Samtliga åtgärder är bygglovsbefriade vilket förstärker flexibiliteten i att kunna anlägga en ny väg inom fastigheten. Eftersom det av domskälen inte går att utläsa om åberopade omständigheter är styrkta eller inte, eller ens prövade i målet, är det inte möjligt att argumentera i sakfrågan som ska prövas i målet.

Mark- och miljödomstolen har inte kommunicerat aktbilaga 47 med dem. De har inte heller fått handlingen för kännedom. Detta utgör ett grovt rättegångsfel. Det kan inte uteslutas att innehållet i skrivelsen kan antas ha inverkat på utgången i målet och att felet inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas av överinstansen. Målet ska därför i sista hand återförvisas till mark- och miljödomstolen för ny handläggning.

, ägare till fastigheten , har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. tillfrågades om underhållet av den befintliga servitutsvägen innan det blev utfört. Han hade inga invändningar. Vid mark- och miljödomstolens syn på platsen var det befintliga vägområdet 3 m brett och gav möjlighet för exempelvis slamsugningsbil att komma fram. Då ingen rättsinstans har ansett att det utförda underhållet varit olagligt borde

SVEA HOVRÄTT DOM F 7610-25

man väl kunna anse att det utförda vägunderhållet är lagligt. Servitutsvägen är framkomlig för större fordon. Vägen anlades 1934. Hur bred den var då är okänt, men att den var 2,4 m är ett påhittat påstående. Det första huset på fastigheten byggdes på 1970-talet och det andra på 2000-talet. Att man bygger hus vid en väg betyder inte att vägen blir hemfridszon. Husen vänder baksidan mot vägen och framsidan mot vattnet och utsikten. Från 1986 till 2001 nyttjades fastigheten för permanentboende. Nu är det endast fritidsboenden på fastigheten. Trafiken är ringa och hastigheten låg. Den västra halvan av fastigheten är obebyggd. Den är dessutom tomtplats, undantagen från allemansrätten och består av vacker hällmark med utsikt mot Vänern. Placeringen av den nya vägen är extremt olämplig för fastigheten . Hela fastigheten omfattas av strandskydd. Den del av fastigheten som går att bebygga angränsar till fastigheten . Där är det möjligt att bygga inom 15 m från huvudbyggnaden och minst 25 m från vattnet. För att inte förlora all möjlighet att bebygga fastigheten har bygglov sökts och beviljats för gäststuga, förråd och carport. Byggnationen av förrådet är påbörjad. Den av lantmäterimyndigheten beslutade vägsträckningen går därmed inte att påbörja. Inte heller de av och tre föreslagna alternativen är genom-förbara. Ett alternativ (röd linje) går mellan fritidshus och vedbod. Vägen dras precis utanför entrén till gäststugan och precis utanför uteplatsen till fritidshuset. Den kräver sprängning, flytt av elstolpe, bredband och borrhål för bergvärme. Det andra alternativet (orange linje) dras precis utanför dörren till garaget, kräver omfattande sprängning och flytt av det påbörjade förrådet. Det tredje alternativet (grön linje) kräver omfattande sprängning av en bergsrygg. Höjdskillnaden från toppen av bergsryggen till vägen på fastigheten är ca 3,5 m. Kurvdiametern för att ansluta till befintlig väg på fastigheten blir 21 m för en vanlig 12 m lastbil. Arbetet är omfattande, kostsamt och ett allvarligt ingrepp i känslig hällmarks-natur. Vägen skulle dessutom, för fastigheten , bli dubbelt så lång som idag och kräva dubbelt så mycket underhåll. Det skulle vara till stor skada för fastigheten och inte stå i rimlig proportion till den nytta som uppnås för fastigheten . Den nya grusvägen går en meter från tomtgränsen till fastigheten och nära dess uteplats. Om klaganden anser att trafiken över deras mark är så betungande känns det inte rimligt att flytta över problematiken till grannen på fastigheten . Den nya servitutsvägen ger ingen fördel för

SVEA HOVRÄTT DOM F 7610-25

fastigheten , då den befintliga vägen fyller sitt ändamål. En alternativ sträckning som ger en bilfri miljö mellan husen på fastigheten och som även möjliggör ytterligare bebyggelse har föreslagits. Detta alternativ ligger dock utanför överklagandet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Av lantmäterimyndighetens beslutsprotokoll framgår historiken avseende det aktuella servitutet, bl.a. att servitutet ursprungligen var olokaliserat men bedömts vara lokaliserat sedan 1950-talet (se lantmäterimyndighetens aktbilaga PR6 sid 3).

Frågan i målet är om det finns förutsättningar för att, utan medgivande från ägaren till den härskande fastigheten , besluta om ändring av vägservitutet genom att det flyttas till ett nytt läge inom den tjänande fastigheten .

En ändring av ett servitut kan avse begränsning, flyttning eller annan ändring av det område där servitutet utövas samt meddelande av nya eller ändrade föreskrifter i fråga om utövningen som föranledes därav. Servitutsbelastningen får dock inte ökas eller minskas i nämnvärd mån. (Se 7 kap. 3 § första stycket fastighetsbildningslagen [1970:988], FBL.)

För att ett servitut ska få ändras krävs det att servitutet hindrar ett ändamålsenligt utnyttjande av den tjänande fastigheten och att denna olägenhet kan undanröjas genom ändringen (7 kap. 4 § första stycket FBL). Möjligheten till ingripande i ett sådant fall motiveras av att det från allmän synpunkt är önskvärt att marken används på bästa sätt (se prop. 1969:128 s. B 555 557). Om ändrade förhållanden har inträtt efter servitutets tillkomst, får servitutet även ändras, om det skulle innebära en väsentlig fördel för den tjänande eller den härskande fastigheten utan att för den andra medföra olägenhet av betydelse. Det senare följer av bestämmelsens andra stycke. Avgörande vid bedömningen är om förhållandena efter servitutets tillkomst har ändrats på sådant sätt att avvägningen mellan den härskandes nytta och den tjänandes belastning inte längre ger lika positivt resultat som vid servitutets tillkomst (se Hillert S., Servitut, 3:e

SVEA HOVRÄTT DOM F 7610-25

omarbetade upplagan 1991, Iustus förlag, s. 73). Därutöver ska även de allmänna villkoren i 3 kap. och 5 kap. FBL vara uppfyllda för att ett servitut ska få ändras.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljööverdomstolens bedömning att det inte har framkommit att servitutsvägen hindrar ett ändamålsenligt nyttjande av fastigheten på ett sådant sätt som avses i 7 kap. 4 § första stycket FBL. Frågan är då om ändrade förhållanden har inträtt sedan servitutets tillkomst på sätt som avses i bestämmelsens andra stycke.

Sedan servitutet inrättades har förhållandena förändrats i vissa avseenden. Fastigheten avstyckades 1934 med rätt till väg över stamfastigheten vilken då utgjordes av skogsbruksfastigheten . Fastigheten avstyckades 1952 för bostadsändamål och omfattar del av det område som belastas av vägservitut till förmån för fastigheten . Fastigheten belastas även av servitut för väg till fastigheten . Av utredningen i målet framgår vidare att servitutsvägen har nyttjats i samma läge över fastigheten sedan fastighetens tillkomst. Under årens lopp har antalet byggnader på fastigheten ökat. Servitutsvägen löper nu mellan de två huvudbyggnaderna på fastigheten. Vägen skiljer även delar av bebyggelsen från vattenområdet. När fastigheten bildades har den, trots servitutsbelastningen, bedömts vara lämpad för sitt ändamål. De förändringar som skett på fastigheten därefter är visserligen en följd av rent interna åtgärder som alla vidtagits med vetskap om servitutsrättigheten och vägens läge men utgör likväl sådana ändrade förhållanden som avses i 7 kap. 4 § andra stycket FBL (jfr MÖD 2017:48). Förhållandena har ändrats även på fastigheten . Även på denna härskande fastighet har antalet byggnader ökat. Som en följd av den ökade exploateringen av fastigheten har även trafiken på servitutsvägen ökat. Mark- och miljööverdomstolen anser att det som framkommit således innebär att ändrade förhållanden har inträtt efter servitutets tillkomst på sätt som avses i 7 kap. 4 § andra stycket FBL. Servitutet får då ändras om det skulle innebära en väsentlig fördel för den tjänande eller den härskande fastigheten utan att för den andra medföra olägenhet av betydelse.

SVEA HOVRÄTT DOM F 7610-25

Mot bakgrund av det ovanstående anser Mark- och miljööverdomstolen att det skulle innebära en väsentlig fördel för fastigheten att ändra servitutsvägens läge över fastigheten. Frågan är då om servitutet kan flyttas utan att det medför en olägenhet av betydelse för fastigheten .

Enligt den av lantmäterimyndigheten beslutade nya sträckningen angör servitutet fastigheten vid fastighetsgräns ungefär mitt på fastigheten (punkten b i förrättningskartan). I fastighetsbildningsbeslutet har lantmäterimyndigheten angett att sakkunnig inom vägbyggnadsfrågor har varit på plats och gjort bedömningen att det är praktiskt genomförbart att flytta vägen enligt den av lantmäterimyndigheten beslutade nya sträckningen. I den promemoria som tagits fram av sakkunnig framgår avseende den nya sträckningen att den är ca 50 m lång och innebär markberedning, sprängning, fällning av 10 träd, schakt- och grävarbete samt kräver nytt grusmaterial. Det framgår inte i vilken utsträckning de redovisade åtgärderna behöver utföras inom servitutsområdet, dvs inom fastigheten , respektive utanför servitutsområdet, dvs inom fastigheten . har kommit med ett antal invändningar mot den nya vägsträckningen. Hon har bl.a. anfört att det på fastigheten skulle krävas omfattande sprängningsarbeten samt att elstolpe, bergvärme och bredband skulle behöva flyttas. Under processens gång har olika alternativ för servitutets ändrade läge presenterats av fastighetsägarna.

Mark- och miljööverdomstolen anser att det på befintligt underlag inte går att bedöma om en ändring av servitutet skulle medföra olägenheter av betydelse för fastigheten på det sätt som avses i 7 kap. 4 § FBL. Mark- och miljööverdomstolen vill i detta sammanhang påpeka att lantmäterimyndigheten inte har prövat 5 kap. 6 § FBL i förrättningen. Enligt bestämmelsens andra stycke ska, om syftet med fastighetsregleringen kan vinnas genom olika utföranden, regleringen verkställas på det sätt som föranleder minsta olägenhet utan att lönsamheten eller utbytet i övrigt oskäligt försämras. Vidare kan tilläggas att ett fastighetsbildningsbeslut avseende ändring av servitut ska innehålla det som anges i den föreskrift som utfärdats till 7 kap. 3 § FBL (se LMVFS 1994:16).

SVEA HOVRÄTT DOM F 7610-25

Vid denna utgång finns det inte skäl att ta ställning till yrkanden om gemensamt arbete och kostnader för gemensamt arbete. Mark- och miljööverdomstolen vill här påpeka att lantmäterimyndigheten har beslutat om gemensamt arbete för utförande av en väg inom den härskande fastigheten . För att beslut om gemensamt arbete enligt 9 kap. FBL ska kunna fattas krävs dock att det bildats någon rättighet (servitut eller liknande) att beträda den mark som ska tas i anspråk för den anläggning som avses tillkomma genom det gemensamma arbetet. Mark- och miljööverdomstolen kan inte se att det bildats någon sådan rättighet inom fastigheten .

Sammanfattningsvis ska mark- och miljödomstolens dom och lantmäterimyndighetens beslut undanröjas och ärendet återförvisas till lantmäterimyndigheten för fortsatt behandling.

Rättegångskostnader

Huvudprincipen när det gäller rättegångskostnader i mål som återförvisas till en lägre instans är att frågan ska prövas av den lägre rätten efter målets återupptagande. När återförvisning sker till en myndighet som är förhindrad att pröva frågor om fördelningen av rättegångskostnader, som lantmäterimyndigheten, ska dock Mark- och miljööverdomstolen pröva frågan (se t.ex. rättsfallen NJA 1997 s. 805 och NJA 2013 s. 223).

Tillämpliga bestämmelser finns i 16 kap. 14 § första stycket och 17 kap. 3 § andra stycket FBL. Här framgår att domstolen som huvudregel, efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna, får besluta att sakägare som förlorar målet ska ersätta annan sakägare dennes rättegångskostnader. I övrigt ska 18 kap. rättegångsbalken tillämpas.

och har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 195 313 kr, varav 156 250 kr avser arbete och 39 063 kr avser mervärdesskatt.

SVEA HOVRÄTT DOM F 7610-25

har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 40 500 kr, varav 32 400 kr avser arbete och 8 100 kr avser mervärdesskatt.

och har bestritt den av yrkade ersättningen för rättegångskostnader och angett att det inte är fråga om verkliga kostnader eftersom hon företrätts av sin son som är taxerad ägare till en av huvudbyggnaderna på fastigheten . Mervärdesskatt ska inte utgå på ersättning till fysisk person som inte är registrerad för mervärdesskatt. Något ersättningsbelopp kan inte heller vitsordas.

har uppgett att det har varit fråga om verkliga kostnader för ombudet och har inte haft någon synpunkt angående motpartens yrkande avseende rättegångskostnader.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att eftersom ingen att parterna i egentlig mening nått framgång med sin talan ska vardera parten svara för sina rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark, Mikael Hagelroth och Catarina Adlercreutz, referent, samt tekniska rådet Ingela Boije af Gennäs.

Föredragande har varit Elin Fockström Haubitz.

Sid 1 (20) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr F 139-25 Mark- och miljödomstolen 2025-05-08 meddelad i Vänersborg

PARTER Klagande

Ombud:

Motparter 1.

Ombud:

2.

ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäterimyndigheten i Karlstads kommuns beslut 2024-12-18 i ärende nr S226114, se bilaga 1 SAKEN Ändring av servitut berörande och DOMSLUT Mark- och miljödomstolen upphäver lantmäterimyndighetens nu överklagade beslut om fastighetsbildning, om gemensamt arbete och om fördelning av kostnader för det gemensamma arbetet. Ärendet visas åter till lantmäterimyndigheten för att vidta erforderliga åtgärder och avsluta förrättningen.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 139-25 Mark- och miljödomstolen BAKGRUND Lantmäterimyndigheten i Karlstads kommun har i ärende S226114 handlagt en ansökan om ändring av servitut berörande och . Den 18 december 2024 beslutades om fastighetsbildning (ny vägsträckning av servitutet inom , mellan punkt a och b). Samtidigt beslutades om tillträde, om gemensamt arbete samt om fördelning av kostnaden för det gemensamma arbetet, se bilaga 1. Förrättningen är pågående. Lantmäterimyndigheten har därför förordnat att besluten om fastighetsbildning, om gemensamt arbete och om fördelning av kostnader för det gemensamma arbetet ska överklagas särskilt, senast den 8 januari 2025.

har överklagat besluten om fastighetsbildning och om gemensamt arbete samt om kostnad för detta. har även överklagat lantmäterimyndighetens beslut om förrättningskostnad i myndighetens ärende S236142, vilket prövas av mark- och miljödomstolen i mål F 160-25.

YRKANDEN M.M. ( ) har i första hand yrkat att den befintliga servituts-vägen över ska få vara kvar och i andra hand att en ny servitutsväg ska anläggas enligt hennes alternativa förslag i bilaga 9 till överklagandet. Vidare har

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 139-25 Mark- och miljödomstolen hon yrkat att en eventuell ny servitutsväg ska utföras och bekostas enbart av . Till stöd för sin talan har hon anfört i bl.a. följande.

Klargörande Hon äger och sonen äger huset byggt 1963 på fastigheten. Huvudhuset på ägs av hennes dotter.

Ett lass grus Vägen har under åren av brukarna uppgraderats till bärighet och standard för lastbil med en bredd på 3 m, utom de sista 30 m närmast , som till slut var i stort behov av underhåll. Vägen var smal och moderna bilar har blivit allt bredare.

De frågade om det var ok att de förstärkte de sista 30 m med ett lass grus. Han tyckte det var ok och de körde dit ett lass och planerade ut. Väg-bredden blev 3 m likt övriga vägen. Inget konstigt med det, trodde de.

Lantmäterimyndigheten Hon trodde att Lantmäteriet var rätt instans att konsultera i frågan om vad "rätt till väg" innebar. Den 27/7 2022 ansökte hon om vägförrättning Att för befintlig väg fastställa andelstal, vägstandard och stadgar. De som brukar vägen har sedan länge en vägförening. För att slippa diskussioner om vem som ska betala vad, vore det fördelaktigt att bilda en gemensamhetsanläggning.

2022-10-13 inkom yrkande från / , att befintligt servitut ska upphävas och vägen flyttas till annat läge över till .

2023-08-10, hölls första möte med lantmäterimyndigheten. Förrättningslantmätaren bestämde då att väga befintlig servitutsväg mot att flytta servitutet till väg med ny sträckning. Sakkunnig inom vägbyggnad och inom värdering skulle då anlitas. D.v.s. att i praktiken var det yrkande som skulle utvärderas.

2023-11-22 förordnade Lantmäteriet sakkunniga inom vägbyggnad.

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 139-25 Mark- och miljödomstolen Vägen 2024-05-20 kom slamtömningsbil och tömde hennes trekammarbrunn. Chauffören hade inget problem med att ta sig fram. Hon kontaktade också räddningstjänsten som sa att de kommer alltid fram. Därmed kunde hon konstatera att den grusning hon gjort är tillräcklig för hennes behov av framkomlighet för större fordon, som i praktiken endast utgörs av slamtömningsbil, där kommunen kräver tömning 1 gång vartannat år.

2024-10-10 kom Ersättningsutredningen från Svefa. Den var då redan överspelad, då den förutsatte att framkomligheten på ovan nämnda vägsträcka var begränsad.

2024-11-13 Möte med lantmäterimyndigheten. Hon förklarade att hon var nöjd med den standard som vägen nu har och att hon inte har anspråk på ytterligare åtgärder. Detta noterades inte i protokollet från mötet.

2024-11-21 Skickade hon ett mail till förrättningslantmätaren där hon drog tillbaka sitt yrkande angående vägens standard.

2024-11-25 Möte med lantmäterimyndigheten. Då inget hänt med hennes ursprungliga ansökan om vägförrättning drog hon också tillbaka delen om stadgar och andelstal.

2024-12-18 fick hon beslut från lantmäterimyndigheten att befintligt servitut ska upphöra och ny servitutsväg anläggas över . Detta motiveras med att: - Större fordon har haft problem att ta sig fram till . - Ökad trafik till fastigheterna. - 17 personer där samtidigt (dvs. ökat utnyttjande). - Den nya servitutsvägen är redan påbörjad.

Att fler byggnader tillkommer på deras fastighet betyder inte att trafiken ökar eller att de blir fler. Barnen får bara rå sitt eget. Den nya väg som anlagt är inte bortkastad då den, enligt deras bygglovsansökan, är till för att barn ska få sitt eget i ett ostört läge.

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 139-25 Mark- och miljödomstolen

Kommentarer Större fordon ; Den grusning hon har genomfört, och som prövats och förklarats vara en icke förbjuden åtgärd i flera instanser, är tillräcklig för att tillgodose hennes behov av framkomlighet för lätt och tung trafik. För tung trafik har det prövats i praktiken med problemfri framkörning och tömning av hennes trekammarbrunn.

Hon har 2 ggr muntligt och en gång skriftligt framfört detta till förrättningslantmätaren, samt dragit tillbaka sin ansökan om vägstandard, men ändå har lantmäterimyndigheten framhållit problem med framkomlighet, som argument för att det ska anläggas ny servitutsväg över . Detta är felaktigt.

Ökad trafik; Detta är inte sant. Från 1983 till 2001 bodde hon och hennes make permanent på . De hade också varsin bil, dvs. ca 700 persondagar/år. Sedan hon blivit änka 2001 bodde hon där fast från maj till oktober från 2001 till 2017. Dvs. ca 180 dagars nyttjande/år för en person, samt ett par veckors besök av och hans fru. Totalt ca 200 persondagar/år. Från 2018 har det enbart varit fritidshus med utnyttjande ca 5 veckor/år med i genomsnitt ca 3 personer, Totalt drygt ca 100 persondagar/år.

Om man antar 1 bilkörning varannan dag blir det: 1983-2001 350 bilkörningar/år 2001-2017 100 bilkörningar 2018-2024 50 bilkörningar

Även om man skulle dubbla detta blir det ändå för 2018-2024 ca 0,3 bilkörningar i genomsnitt/dag. Detta är varken stor eller ökad trafik. Den är närmast obetydlig. Tung trafik är enbart för slamtömning, som hon är ålagd att genomföra 1gg vartannat år. Nästa slamtömning blir 2026.

Förrättningslantmätaren har okritiskt tagit upp ett ogrundat påstående om 17 personer där samtidigt från som argument för att anlägga ny servitutsväg. Detta är inte sant. De har aldrig varit 17 personer där samtidigt. Och

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 139-25 Mark- och miljödomstolen om så vore? Varför har detta tagits upp som argument för att anlägga ny servitutsväg?

Den nya servitutsvägen är redan påbörjad; Detta är inte sant. Enligt ansökan om strandskyddsdispens för vägen över ser de kommande behov av en bostad i form av ett Attefallshus och under tiden fram till att det blir aktuellt att bygga vill de kunna ställa upp en säsongsbostad i form av en husvagn för att ge barnen ett eget enklare boende som är lite avskilt. Vidare att vägen/del av den kommer att användas av familj och vänner som parkering av husvagn och/eller husbil när de är på besök, samt som tillfällig parkering och säsongförvaring av egna båtar/vagnar. Vägen är påbörjad för ovan nämnda ändamål och användningen som förvaring av vagnar och div. har redan börjat.

I möte och per mail har hon föreslagit en alternativ ny servitutsväg över . Detta alternativ tillvaratar önskan om en bilfri zon mellan bostadshusen. Det uppfyller önskan om ett avskilt Attefallshus för barn och barnbarn samt parkering och förvaring av husbil, båtar, vagnar enligt ansökan om strandskyddsdispens. Det löser också att i praktiken annars övertar det trafikproblem som vill undvika.

Hon accepterar att upplåta mark på för denna lösning. Varför har lantmäterimyndigheten inte låtit utreda detta alternativ?

Fastighetsbildningsbeslutet Man kan kräva att skälen till ett beslut ska vara grundade på fakta. Som skäl till upphävande av befintligt servitut till förmån för ny servitutsväg har lantmäterimyndigheten anfört att det är ostridigt i förrättningen att större fordon har haft problem att ta sig fram till .

Att framkörningen misslyckades en gång berodde på att en oerfaren chaufför försökte backa nedför vägen. Detta har tyvärr hängt kvar som om det är problematiskt att ta sig fram. En ordinarie chaufför kom fram utan problem den 20 maj

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 139-25 Mark- och miljödomstolen 2024. Den befintliga servitutsvägen är tillfredsställande för hennes behov och det är fakta.

Som redovisats ovan har trafiken i realiteten minskat kraftigt från ca 350 till ca 50 körningar/år för 2024. Trafiken till har minskat och är ringa. Det är fakta.

Vägen har anlagts för bostads- och parkeringsändamål, inte som ny servitutsväg. Hur detta ska kombineras har inte utretts. Förslaget till ny servitutsväg tangerar tomtgränsen till . Avståndet till entrén till motsvarar avståndet från befintlig servitutsväg till entréerna till båda bostadshusen på . Om det är så att trafiken över upplevs som besvärande, så har samma situation i så fall flyttats till .

Från ett ogenerat läge ändras situationen till ett trafikerat läge. Med motsvarande argumentation som för , skulle detta medföra en värdeminskning för , som också ägs av henne och bebos av hennes dotter med make.

Taxerat markvärde 3.200.000:- Uppskattad värdeminskning 10% 320.000:-.

Grunder och sakomständigheter Det bestrids att fastighetsregleringen medför att fastigheten förbättras och att fastighetsregleringen medför en lämpligare fastighetsindelning. Fastigheten får, genom lantmäterimyndighetens beslut, en sammansättning och utformning som gör den mindre lämpad för sitt ändamål. Fastigheten får en värdeminskning genom nära genomfartstrafik.

Det bestrids att fördelarna med lantmäterimyndighetens flytt av servitutet överväger de kostnader och olägenheter som regleringen medför.

En flytt av servitutets lokalisering från befintligt läge är till nackdel för fastigheten och innebär olägenhet av betydelse för . Servitutets placering skulle

Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 139-25 Mark- och miljödomstolen hamna centralt på fastigheten , med stor olägenhet för nutida och framtida ändamålsenlig och fungerande användning av . En flytt skulle även strida mot allmänintresset av en väl fungerande fastighetsindelning då den medför att annan mark på fastigheten måste ianspråktas. Servitutets nya lokalisering skulle dessutom vara till nackdel för användningen av fastigheten och begränsa möjligheten att nyttja markresurserna på ett så effektivt sätt som möjligt, då det skulle begränsa att nyttja och ianspråkta aktuellt markområde för byggnation etc. Dessutom skulle en lokalisering av servitutet på sätt som lantmäterimyndig-heten beslutat om, även medföra nackdel för fastigheten . Utifrån lagstiftarens syfte med bestämmelserna om fastighetsindelning går beslutet således stick i stäv med lagstiftarens uttalande om värdet av och ett starkt allmänintresse av en välfungerande fastighetsindelning.

Det nu överklagade beslutet om ny lokalisering av servitutet till gränsen till fastigheten medför att sakomständigheterna som fastighetsägarna till den tjänande fastigheten har anfört som grund för flytt av servitutet, blir tillämpliga för ägaren till fastigheten . Lantmäteriets beslut innebär i praktiken endast att "problemet " flyttas över till fastigheten , vilket inte har varit lagstiftarens intention rörande bestämmelserna om en välfungerande fastighetsindelning.

Omlokaliseringen är därutöver till ekonomisk nackdel för genom att den nya sträckningen innebär en längre körsträcka med tillhörande underhållskostnader. Olägenheterna som en omlokalisering medför är inte av ringa betydelse.

Sammantaget är lantmäterimyndighetens beslut om omlokalisering av befintligt servitut till stor nackdel för och strider mot fastighetsbildningslagens syfte om en välfungerande fastighetsindelning. Beslutet ska därför undanröjas.

Gemensamt arbete och kostnad för detta Som skäl för gemensamt arbete och kostnad anger förrättningslantmätaren: Eftersom ägaren av motsätter sig flytt av servitutsområdet bedöms det lämpligt att arbetet med hela vägsträckan utförs som gemensamt arbete, för att säkerställa att det kommer till stånd. Hon förstår inte argumentationen.

Sid 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 139-25 Mark- och miljödomstolen

När beslut väl har fattats av myndighet som har mottagit och behandlat överklagandet, så motsätter hon sig naturligtvis inte detta. Det vore rättsstridigt. Men mot bakgrund av att inte har någon som helst fördel av en ny servitutsväg, utan att fördelen ligger helt och hållet på , så förefaller det orimligt att ska betala för detta. får, enligt SVEFA:s utredning en markvärdesökning på 230 000 kr. Eftersom redan har en väl fungerande servitutsväg, får inte någon värdeökning med en ny väg. Att , i tillägg till värdeökningen skulle "sponsras" med 40 % av kostnaden för en ny väg är orimligt.

Nuvarande servitutsväg Efter det underhåll hon utfört har servitutsvägen visat sig uppfylla de krav hon ställt på framkomlighet. En slamtömningsbil kunde utan problem köra fram till och tömma trekammarbrunnen. Några andra krav har hon inte. Efter anmälningar har varken kronofogden, stadsbyggnadskontoret eller tingsrätten haft något att invända. Den befintliga vägen har därmed ett gällande servitut, ett godkänt underhåll och en tillräcklig framkomlighet. En alternativ väg tillför inte något mervärde.

Värdering Fastigheten får enligt ett mervärde på ca 230 000 kr samt ökat taxeringsvärde på 322 000 kr. får inget mervärde då den befintliga servitutsvägen fyller sin funktion. En alternativ väg ger, oavsett läge, en begränsning av det framtida utnyttjandet av fastigheten, då den tar byggbar tomtmark i anspråk. Värderingen torde snarare bli negativ.

Fastigheten har redan, genom den nyanlagda vägen, fått en värdeminskning då den sydvända, tidigare insynsskyddade uteplatsen, nu blivit exponerad mot trafik.

är den enda som får en värdeökning av en alternativ väg.

Sid 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 139-25 Mark- och miljödomstolen Vägen över Att ansluta en ev. ny servitutsväg centralt på är mycket olämpligt och provocerande. Största delen av fastigheten består av strandzon med klippor som inte får bebyggas och som hon heller inte vill bebygga. Den del som kan bebyggas ligger inom den samlade byggnadsmassan. Att dra en väg genom det området försvårar all framtida möjlighet till nya byggnader för barn och barnbarn. En ev. anslutningspunkt måste ligga mer mot öst, där tomten är för smal för bebyggelse.

Detta har upprepade gånger tagits upp med förrättningslantmätaren, men utan gehör. En ev. ny väg måste vara till gagn för alla parter och det är väl förutsättningen för att ett servitut ska ändras. Hon förstår att vill ha en bilfri zon mellan sina hus och hon är villig att tillmötesgå detta, men utan att det blir till alltför stor nackdel för henne. För till nackdel blir det, oavsett var en ev. ny väg ansluter.

En väg centralt genom bebyggelsen på är förödande för framtida möjligheter att bygga. En ev. anslutningspunkt (gul) måste flyttas österut till ett läge där den inte tar så värdefull mark i anspråk, samt att den kan ansluta till befintlig väg inom tomten. Det kan antingen vara den blå vägen, där den mörkblå delen är byggd, eller den grön/röda vägen, där den gröna delen redan finns. Båda alternativen ger ett stort bilfritt, sjönära, fredat område för .

Inget av alternativen ger ett mervärde för , medan får en stor värdeökning. Hon ger upp mark gratis för en ev. ny servitutsväg, men ser det som djupt orättvist att dessutom behöva betala för den fördel uppnår.

- har gett in diverse handlingar, bl.a. satellitfoto, tomtkarta, utdrag ur en handling enligt vilken Stadsbyggnadsnämnden i Karlstads kommun anser att en mindre breddning av väg på två ställen inte kräver strandskyddsdispens, m.m.

och ( ) motsätter sig vad som yrkas. I första hand anser de att de ska ansvara för anläggandet och kostnaden för servitutsvägen inom fram till punkt b, och ansvara för

Sid 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 139-25 Mark- och miljödomstolen anläggandet och kostnaden för resterande vägdragning inom . I andra hand anser de att kostnaden för flytten av vägen bör vara i proportion till den värdeökning fastigheterna får, dvs. ska stå för 57 % av kostnaderna och de själva för 43 %. Kostnaderna ska även inkludera anläggningskostnaden för den nya bredare servitutsvägens sträckning över .

Till stöd för sin talan har de anfört i huvudsak följande.

Tillrättalägganden av påståenden i överklagande av Lantmäteriets beslut gällande ärende S226114 och S236142 Ärendena startades av behov av en bredare servitutsväg till över deras fastighet . Behovet ledde senare till yrkande om gemensamhetsanläggning efter att egenmäktigt påbörjat en breddning utan deras samtycke. Då de inte önskar få en bredare väg genom den värdefullaste delen av sin fastighet och trafiken ökat markant under åren har de föreslagit en flytt av servitutsvägen. Varför motsätter sig en flytt av vägen som ökar värdet på båda fastigheterna ( och ) och som möjliggör ett bättre nyttjande av fastigheterna är oklart. En flytt av nuvarande servitutsväg över till skapar största värdeökning och är långsiktigt den absolut bästa lösningen.

Standard på nuvarande servitutsväg Konsekvent sedan sommaren 2022 har upprepade gånger tydligt hävdat behovet av att få en bredare servitutsväg över .

Utredning av anläggningskostnader för vägalternativen utfördes av AFRY, aktbilaga UT1, som bedömt kostnaden för nödvändiga åtgärder för att få en servitutsväg enligt dagens standard till . Det är därför ostridigt att servitutsvägen över deras fastighet inte håller dagens standard eller krav för utryckningsfordon om 3 m bred körbana.

Värdeförändringar vid flytt av servitutsväg En flytt av servitutsvägen till västra delen inom berör inte

Sid 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 139-25 Mark- och miljödomstolen och har därför ingen påverkan på dess fastighetsvärde. I värderingsutlåtandet av fastigheterna finns inget som styrker en värdeminskning av . Det finns heller ingen reduktion av taxeringsvärdet för på grund av den väg som redan är anlagt på västra sidan av deras fastighet . Det reducerade värdet av som tagits upp av saknar helt substans.

Den alternativa väg som föreslår i överklagandet bilaga 9 går fortfarande genom deras hemfridszon till skillnad från deras yrkande som följer tomtgränsen. Deras förslag ger största möjliga sammanhängande yta av , leder trafiken utanför deras hemfridszon och så långt bort som möjligt från strandlinjen. alternativa förslag bör därför avslås.

Att låta vägar i möjligaste mån följa tomtgränser ger en väl fungerande fastighetsindelning vilket även bevisas genom den opartiska markvärdering som gjorts.

I den opartiska utredningen om förändringar av markvärden som gjorts av SVEFA, aktbilaga UT2, bedöms värdeförändringen av vara ca 300 000 kr när man får tillfartsväg enligt dagens standard. Värdeförändringen av bedöms vara ca 230 000 kr. Kostnaden för att anlägga den nya vägen är beräknad till 144 000 kr. har även ett reducerat taxeringsvärde med 322 000 kr på grund av de servitutsvägar som korsar fastigheten. Det är därmed bevisat att en flytt av nuvarande servitutsväg är lönsam för alla inblandade.

Trafiken över fastighet Eftersom skadegörelse och hotfulla situationer förekommit på deras fastighet har de känt sig tvingade att sätta upp övervakningskameror i sin hemfridszon. Trafiken över till kommer i huvudsak från alla familjemedlemmar men även hantverksfordon. De har upprepade gånger utan framgång tagit upp det stående problemet med hög fordonshastighet mellan byggnader inom deras hemfridszon ett par meter från deras matplats.

Sid 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 139-25 Mark- och miljödomstolen Att det är 17 personer som nyttjar är egna uppgifter. Dessutom har han uppgett att man har över 2 000 persondagar per år på fastigheterna och .

Det är långt ifrån antalet övernattningar som påverkar trafiken då det oftast handlar om tillfälliga dagsbesök. Dessutom används ett av husen på även av J systers familj. Ytterligare trafik tillkommer från cyklar, 4-hjulingar och gångare. Systern med man bor året runt på och promenerar dagligen på nuvarande servitutsväg genom deras hemfridszon.

Vägen över Läget för den nya servitutsvägen enligt lantmäterimyndighetens förslag ansluter centralt på , vilket är en fördel för framtida nyttjande och möjlig utveckling av fastigheten. Hur vägen ska dras inom är beslut. karta stämmer inte med den som visades på mötet med lantmäterimyndigheten då kompletterande väg från tomtgräns till fullo anläggs inom , ej på tomtgräns.

Nya servitutsvägen över Den väg som de anlagt på västra sidan av deras fastighet används i nuläget som uppställningsplats, precis som det angavs i ansökan om strandskyddsdispens. När nuvarande servitutsväg flyttas medför det en betydligt mer ändamålsenlig markanvändning och den anlagda vägen kan därmed upplåtas till genomfartstrafik till . De ser flytten av servitutsvägen som positiv då det blir en väl fungerande fastighetsindelning och att tillgängliga markresurser används på bästa sätt.

Sammanfattning De anser att Lantmäteriet har gjort ett gediget utredningsarbete och att de fått ett beslut som långsiktigt tillvaratar och ökar samtliga fastigheters värde på ett mycket bra sätt.

Sid 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 139-25 Mark- och miljödomstolen har ännu inte inkommit med några sakargument varför servitutsvägen är så viktig att behålla i sitt nuvarande läge. har tidigare med tydlighet visat på behovet av en bredare väg. Det är därför märkligt att nu med tvivelaktiga argument hellre vill bibehålla nuvarande undermålig väg än att få de förbättringar och värdeökningar som de facto finns med en ny väg, allt enligt lantmäterimyndighetens opartiska utredningar och beslut. De bevis som tidigare lagt fram i Karlstad Tingsrätt för att påvisa behovet av en bredare servitutsväg över till är sanningsenliga.

Om nuvarande servitutsvägen över deras fastighet varit enligt dagens standard och uppfyllt trafikbehoven till hade det aldrig blivit något ärende. Eftersom får en större värdeökning ska fördelningen av samtliga kostnader motsvara den värdeökning respektive fastighet får.

Nuvarande servitutsväg Nuvarande vägservitut ger inte rätt att på eget bevåg och utan deras medgivande ta mer mark i anspråk och bredda nuvarande servitutsväg över deras fastighet .

Den breddning som utfört av nuvarande servitutsväg utfördes juni 2022. Att man inte kan ta sig fram med en sugbil är daterat den 19 augusti år 2022, dvs. efter att breddningen av vägen genomförts. I dokument till Värmlands Tingsrätt hävdar att inte heller Räddningstjänsten kan ta sig fram.

Att nuvarande servitutsväg inte uppfyller dagens gällande krav på framkomlighet som tidigare påstått är ostridigt. Dagens krav är minst 3 m vägbredd fri från växtlighet.

Det finns enbart ett yrkande på nytt läge för ny servitutsväg över J påstående att han upprepade gånger lagt fram förslag på annan sträckning av servitutet utan gehör stämmer inte.

Sid 15 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 139-25 Mark- och miljödomstolen I möte med lantmäteriet 13 november 2024 (protokollet skrevs 15 november 2024) nämnde han förslag på alternativ vägdragning. Förrättningslantmätaren frågade då om han ville yrka på sitt alternativa förslag, vilket han avstod från. ville enbart behålla yrkandet att bredda nuvarande servitutsväg.

Ny servitutsväg över Lantmäteriets beslut att flytta servitutsvägen över från sträcka a-c till a-b (se lägeskarta nedan) är ostridigt det mest gynnsamma och värdeskapande alternativet för båda fastigheterna enligt lantmäterimyndighetens oberoende utredningar.

Ny väg inom och pågående/planerade byggnationer Innan lantmäterimyndighetens beslut, men långt efter det att förrättningsärendet påbörjats, har ansökt om bygglov för två nya byggnader och en tillbyggnad inom . Byggnationerna planeras där ny väg lämpligen kan förläggas. Ingen av byggnaderna har tidigare nämnts av i skrift eller på de gemensamma mötena de haft med lantmäterimyndigheten. Byggnadsarbeten har påbörjats mars 2025, trots att domstolen ännu inte tagit ställning till överklagandet. Detta agerande tycks syfta till att försvåra verkställandet av lantmäterimyndighetens beslut.

Sid 16 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 139-25 Mark- och miljödomstolen Byggnad 1: Nytt Attefallshus - 38 kvm beviljat december 2024, utan krav på bygglov eller strandskyddsdispens, ej påbörjat. Byggnad 2: Förråd 18 kvm - Strandskyddsdispens beviljad 13 mars 2025, därefter påbörjat. Byggnad 3: Tillbyggnad av carport vid garage. Ansökan bygglov och strandskyddsdispens inskickad mars 2025. Ännu ej beviljat. Ökande antal byggnader på medför naturligtvis ökad trafik, och därmed ytterligare belastning på deras fastighet . Beslutet att flytta servitutsvägen enligt förslaget är därför långsiktigt det enda rätta.

Alternativt kan man dra den fortsatta vägen mellan deras fastighetsgräns och J Ks garage. Den vägdragningen blockeras varken av gäststuga, förråd eller planerad carport. Att en bergsrygg skulle blockera denna dragning är osanning, då den är felplacerad på situationskartan. I verkligheten är bergsryggen högst vid fastighetsgränsen.

- och har bifogat bl.a. handlingar ur lantmäterimyndighetens akt, handlingar som gäller ett ärende om strandskyddsdispens på fastigheten samt fotografier.

Mark- och miljödomstolen har den 15 april 2025 hållit sammanträde med syn på platsen.