F 8805-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom på följande sätt. a) Mark- och miljööverdomstolen fastställer lantmäterimyndighetens beslut. b) Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens beslut i fråga om rättegångskostnader på så sätt att staten förpliktas att till A.F. utge 18 300 kr, avseende ombudsarvode, och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från den 27 maj 2025 till dess betalning sker.

2Staten ska betala ersättning för A.F.s rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 12 600 kr, avseende ombudsarvode, och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

SVEA HOVRÄTT DOM F 8805-25

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

A.F. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa lantmäterimyndighetens beslut. Han har vidare yrkat att länsstyrelsen/staten ska förpliktas att ersätta honom för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och i Mark- och miljööverdomstolen. Han har till stöd för sitt överklagande anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Det finns både dricksvattenbrunn och avlopp inom det avstyckade området. Dricksvattenbrunnen har levererat vatten av tillräcklig mängd och kvalitet under drygt 50 års tid. Svartvattnet tas om hand genom en förbränningstoalett som godkänts av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Rådande förhållanden kommer inte att försämras av en fastighetsbildning. Snarare blir det en förbättring eftersom förutsättningar för investeringar i VA-anläggningarna ökar om marken styckas av till en egen fastighet.

Länsstyrelsen i Gotlands län har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och att staten ska förpliktigas att betala ersättning för rättegångskostnader. Till stöd för sin inställning har länsstyrelsen anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen.

M.R. och S.O. har medgett A.F.s yrkande om ändring av mark- och miljödomstolens dom.

G.L-S. och S.S. har beretts tillfälle att yttra sig över överklagandet, men har inte avhörts.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Fastighetsbildning

I 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, anges bl.a. att fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas med hänsyn till belägenhet,

SVEA HOVRÄTT DOM F 8805-25

omfång och övriga förutsättningar blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Om fastigheten ska användas för bebyggelse ska den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp.

Frågan i målet är om villkoret avseende godtagbara anordningar för vatten och avlopp är uppfyllt.

Av utredningen i målet framgår att markområdet som ingår i styckningslotten sedan åtminstone 1970-talet har varit bebyggt med en bostadsbyggnad av sådan storlek, standard och beskaffenhet i övrigt att den är lämplig för fritidsbostadsändamål. Inom styckningslotten finns, till skillnad från vad mark- och miljödomstolen har angett, en dricksvattenbrunn som enligt A.F.s oemotsagda uppgifter levererar vatten av tillräcklig kvalitet och mängd. Efter en anmälan som inte föranledde några åtgärder från miljöoch hälsoskyddsnämnden finns vidare en förbränningstoalett installerad. De vattenoch avloppsanordningar som finns inom styckningslotten har, såvitt är känt, inte föranlett någon åtgärd från tillsynsmyndigheten.

Med hänsyn till att fastighetsbildningen i detta fall såvitt framkommit endast skulle innebära ett befästande av sedan länge bestående faktiska förhållanden kan inte prövningen av om den nybildade fastigheten är lämplig enligt 3 kap. 1 § FBL göras på samma sätt som vid nybildning av en obebyggd bostadsfastighet (jfr rättsfallen NJA 1979 s. 21, Svea hovrätts utslag 1991-10-18, UÖ32, i mål nr Ö 3668-90 och Mark- och miljööverdomstolens dom 2021-05-21 i mål nr F 6639-20). I ett fall som detta, där en befintlig fritidsbostad med anordningar för vatten och avlopp ska fortsätta att användas på samma sätt, kan det inte heller – såsom länsstyrelsen har anfört – bli aktuellt för lantmäterimyndigheten att enligt bestämmelsen i 4 kap. 25 § andra stycket FBL förelägga sökanden att ansöka om förhandsbesked eller bygglov eftersom någon tillståndspliktig byggnation inte kan förutses med anledning av fastighetsbildningen.

Det finns inte, även med beaktande av vad länsstyrelsen har anfört om vattensituationen i området, anledning att förutse att de vatten- och avloppsanläggningar som finns inom styckningslotten idag inte även framöver kommer att vara godtagbara för

SVEA HOVRÄTT DOM F 8805-25

ändamålet. Under dessa omständigheter bedömer Mark- och miljööverdomstolen att villkoret avseende godtagbara anordningar för vatten och avlopp i 3 kap. 1 § FBL är uppfyllt. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och lantmäterimyndighetens beslut ska fastställas.

Rättegångskostnader

Om en sakägare vinner ett mål mot en företrädare för ett allmänt intresse kan domstolen tillerkänna sakägaren ersättning för rättegångskostnader om det finns synnerliga skäl (se 17 kap. 3 § första stycket och 16 kap. 14 § fjärde stycket FBL).

A.F. är vinnande part i målet. Målet har rört frågor av viss juridisk komplexitet där länsstyrelsen, som företrädare för det allmänna, har fört en talan som innefattar tolkning av gällande rätt. Utgången i målet får anses vara av stor betydelse för A.F.. För att han skulle kunna tillvarata sin rätt får det anses ha varit befogat att anlita juridiskt ombud. Det föreligger därför synnerliga skäl att tillerkänna honom ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och i Mark- och miljööverdomstolen (jfr rättsfallet NJA 2017 s. 503). Ersättningen ska utges av staten.

A.F. har yrkat ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen med 18 300 kr och i Mark- och miljööverdomstolen med 12 600 kr. Båda beloppen är inklusive mervärdesskatt. Yrkade ersättningar är skäliga och ska utgå jämte lagstadgad ränta enligt 6 § räntelagen.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, tekniska rådet Ingela Boije af Gennäs, hovrättsrådet Elisabeth Hartley och tf. hovrättsassessorn Peder Mühlenbock, referent.

Föredragande har varit Julia Nyberg.

Bilaga A

Sid 1 (13) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr F 1991-25 Mark- och miljödomstolen 2025-05-27 meddelad i Nacka

KLAGANDE Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 Visby

MOTPARTER 1. A.F. köpare av aktuell avstyckningslott

Ombud: J.L.

2G.L-S. andel (½) i C vilken har andel (50,000 procent) i A

3S.O. D vilken har andel (4,688 procent) i A 4. M.R. B vilken har andel (45,312 procent) i A andel (½) i C vilken har andel 5. S.S. (50,000 procent) i A

ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäteriets fastighetsbildningsbeslut den 19 februari 2025 i ärende nr I24363

SAKEN Avstyckning och fastighetsreglering berörande A och B i Gotlands kommun

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM F 1991-25 Mark- och miljödomstolen

DOMSLUT 1. Mark- och miljödomstolen undanröjer samtliga beslut i förrättningen och återförvisar förrättningen till Lantmäteriet för förnyad prövning. 2. Mark- och miljödomstolen avslår A.F.s yrkande om ersättning för rättegångskostnader.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM F 1991-25 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Den 19 februari 2025 avslutade den statliga lantmäterimyndigheten ”Lantmäteriet” en förrättning i vilken ansökt avstyckning och fastighetsreglering berörande A och B i Gotlands kommun beviljades.

Ur förrättningskartan YRKANDEN M.M. Länsstyrelsen i Gotlands län har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva fastighetsbildningsbeslutet i dess helhet.

A.F. och M.R. har motsatt sig ändring av Lantmäteriets beslut. Övriga motparter har givits tillfälle att yttra sig, men har inte hörts av.

A.F. har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader. Länsstyrelsen har motsatt sig detta yrkande.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM F 1991-25 Mark- och miljödomstolen

UTVECKLING AV TALAN

Länsstyrelsen

Till stöd för sitt yrkande har länsstyrelsen anfört bl.a. följande.

De allmänna lämplighetsvillkoren i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, är inte uppfyllda. Den blivande fastigheten ska användas för bebyggelse (bostadsändamål). Eftersom det inte är utrett om den blivande fastigheten kan få godtagbara anordningar för vatten och avlopp står det inte klart att fastigheten blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Det går därför inte att avgöra om fastighetsbildningen är tillåten. A ligger utanför detaljplanelagt område. Enligt uppgift från Region Gotlands byggnadsnämnd finns inga bygglov för fastigheten och avloppstillstånd saknas.

Den blivande fastigheten är bebyggd med en enklare huvudbyggnad som idag nyttjas som fritidshus. På fastigheten finns även byggnader i form av ett förråd/garage samt ett torrdass (förbränningstoalett). Fastigheten har tillgång till vatten genom egen brunn och utsläpp av BDT-vatten sker direkt i backen. Fastigheten har enligt uppgift varit bebyggd och nyttjats på likartat sätt sedan 1970-talet.

Region Gotland har tagit fram riktlinjer för hanteringen av enskild vattenförsörjning vid nyetablering, daterade den 9 april 2008, dnr 85062. Syftet är att riktlinjerna ska utgöra ett gemensamt underlag för hur vattenfrågor ska hanteras i samband med nya exploateringar som baseras på enskild vattenförsörjning och att förbättra möjligheterna att i ett tidigt skede meddela vilka redovisningar som krävs för att bedöma förutsättningarna för en hållbar dricksvatten-försörjning.

Av riktlinjerna framgår bland annat följande: De geologiska förutsättningarna som råder på Gotland, med en berggrund som är rik på sprickor och på detta ofta tunna jordlager, medför att grundvattenresursen är både sårbar och ofta begränsad. Grund-vattnet uppfyller inte alltid kvalitetskraven för dricksvatten och på många platser finns inte vatten i tillräcklig mängd, framför allt under sommarhalvåret. Samtidigt

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM F 1991-25 Mark- och miljödomstolen

är många hushåll för sin vattenförsörjning helt beroende av enskilda vattentäkter, vilka saknar skydd som långsiktigt säkerställer vattenförsörjningen.

Den vattenmängd som enligt riktlinjerna bör kunna redovisas vid nyetableringar eller ändrad användning till bostad är 600 liter per hushåll och dygn. Vid nyexploatering får kloridhalten i dricksvatten från enskild brunn inte överstiga 100 milligram per liter.

Kraven på redovisningen av vattenmängd baseras på en reviderad version av grundvattenkartan och ett schema som utgår från olika typområden. Det aktuella området är i grundvattenkartan markerat som rosa, vilket gäller än idag (se karta nedan). För sådant område krävs en fackmannamässig vattenutredning och provpumpning vid planläggning samt provpumpning och redovisning av vattenkvalitet vid hantering av förhandsförfrågan och bygglov.

Eftersom det inte är klarlagt om de byggnader som finns på A har uppförts med bygglov, går det inte att utesluta att de har uppförts utan tillstånd och att en lokaliseringsprövning, bland annat utifrån förutsättningarna att långsiktigt ordna vatten och avlopp på platsen, därmed aldrig har skett.

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM F 1991-25 Mark- och miljödomstolen

Även om det inte finns något ovillkorligt krav på att alla nödvändiga tillstånd alltid ska föreligga före ett beslut om fastighetsbildning, anser länsstyrelsen att det i det aktuella fallet är nödvändigt med ett förhandsbesked eller bygglov för att avgöra om fastighetsbildningen är tillåten (se bland annat prop. 2013/14:58 s. 23–24). I det aktuella området finns kända problem med saltvatteninträngning och höga kloridhalter. Enligt brunnsprotokoll från närliggande brunnar, som återfinns i SGU:s brunnsarkiv, har i närområdet påträffats kloridhalter om 600 respektive 700 mg/l (brunnsidentitet 79290135 och 72920136). I ett protokoll finns uppgift om att vattnet var salt på 20 meters djup (brunnsidentitet 905289864). Det är mot denna bakgrund väldigt osäkert om exploatering av marken alls kan tillåtas. Detta även med beaktande av att fastighetsbildningen inte i sig innebär att mark och byggnader får användas på ett annat sätt än nuvarande.

Det är, med hänsyn till vattensituationen i området, tveksamt om den blivande fastigheten kan komma att användas som en tänkt bostadsfastighet. I förrättningsärendet framgår ingen föreslagen vattenlösning och den nuvarande lösningen är inte långsiktigt godtagbar. Eftersom den blivande fastigheten inte kommer att kunna fungera självständigt för fritidsbostadsändamål saknas förutsättningar för avstyckning.

Länsstyrelsen ifrågasätter inte att nuvarande markägares intention är att använda platsen för fritidsboende i begränsad omfattning. Det finns heller inte något krav från länsstyrelsens sida på att nuvarande markanvändning ska upphöra, att platsen ska överges eller att tillsyn eller rättelse ska ske beträffande de uppförda byggnaderna. Frågan om avsaknaden av bygglov har lyfts för att påvisa att vattenfrågan inte är tillräckligt utredd i fastighetsbildningsärendet.

Förrättningsansökan gäller nybildning av en fastighet för bostadsändamål och det är därför nödvändigt att, innan en sådan ansökan bifalls, utreda och säkerställa att det finns tillräckliga förutsättningar för att anordna vatten och avlopp. I den prövningen är det alltså fastighetens varaktiga lämplighet som bostadsfastighet som ska prövas, vilket innefattar att den ska kunna bebos permanent. Invändningen att den varit nyttjad som fritidsbostad sedan 1960-talet saknar därför betydelse. Det är den tänkta

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM F 1991-25 Mark- och miljödomstolen

framtida användningen som behöver bedömas och den kräver förutsättningar för vatten och avlopp. De förutsättningarna är dock inte utredda varför länsstyrelsen anser att den genomförda avstyckningen är olämplig och bör hävas. A.F.

A.F. har, till stöd för sin inställning, anfört bl.a. följande.

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM F 1991-25 Mark- och miljödomstolen

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM F 1991-25 Mark- och miljödomstolen

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM F 1991-25 Mark- och miljödomstolen

Sid 11 NACKA TINGSRÄTT DOM F 1991-25 Mark- och miljödomstolen

M.R.

M.R. har, till stöd för sin inställning, anfört bl.a. följande.

Det är märkligt att länsstyrelsen inte tar hänsyn till att den blivande fastigheten E varit bebyggd och nyttjad som vilken annan fastighet i socknen sedan mer än femtio år tillbaka. Den har använts som fritidsbostad med egen brunn i mer än fyrtio år innan Gotlands kommun 2008 antog de riktlinjer för hantering av vattenförsörjning, vilka länsstyrelsen hänvisar till som grund för sitt beslut.

Länsstyrelsen skriver att den blivande fastigheten har varit bebyggd sedan 1970talet. Det stämmer inte. Enligt uppgifter från äldre i Fleringe uppfördes husen på den blivande fastigheten under tidigt 1960-tal, men det var först i mitten av 1970talet som marken utarrenderades till familjen Fagerlund.

Vid tidpunkten för byggnadernas uppförande var Fleringe en del av Fårösunds kommun. Kanske är det därför Gotlands kommun saknar uppgifter om bygglov.

DOMSKÄL

Med stöd av 16 kap. 8 § första stycket FBL, avgör mark- och miljödomstolen målet utan att hålla sammanträde. Parterna har getts tillfälle att slutföra sin respektive talan.

Av 15 kap. 8 § FBL följer att länsstyrelsen, om den finner att ett tillstånds- eller fastighetsbildningsbeslut strider mot en bestämmelse i FBL som meddelats till förmån för allmänt intresse, får överklaga beslutet på det sätt och inom den tid som gäller för sakägare.

Sid 12 NACKA TINGSRÄTT DOM F 1991-25 Mark- och miljödomstolen

Bestämmelser till förmån för allmänt intresse finns i de allmänna lämplighets- och planvillkoren i 3 kap. FBL.

Av 3 kap. 1 § FBL följer att fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Om fastigheten ska användas för bebyggelse, ska den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp.

En följd av kravet på varaktighet när det gäller den ansökta fastighetens lämplighet, är att det inte är uppgifterna från sökanden om hur fastigheten är tänkt att användas som ska prövas i det enskilda fallet. Det saknar därför betydelse om avsikten med den nu aktuella avstyckningen är att fortsätta använda bostadsbyggnaden som fritidshus under en begränsad tid på året. Ansökan gäller nybildning av en fastighet för bostadsändamål och det är därför nödvändigt att, innan ansökan godtas, utreda och säkerställa att det finns tillräckliga förutsättningar för anordningar för vatten och avlopp i enlighet med vad som följer av 3 kap. 1 § FBL. I den prövningen är det alltså fastighetens varaktiga lämplighet som bostadsfastighet som ska prövas, vilket innefattar att den ska kunna bebos permanent.

I det här fallet har länsstyrelsen redogjort för de speciella förutsättningar som råder på platsen. Länsstyrelsen har också redogjort för varför det inte är lämpligt att godta den ansökta lösningen med servitut avseende tillgång till befintlig brunn på stamfastigheten, om det inte är utrett att brunnen har tillräcklig kapacitet för ändamålet. Sammantaget instämmer mark- och miljödomstolen i de synpunkter på brister i utredningen som länsstyrelsen har fört fram och att det således inte är klarlagt att den nya fastigheten blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Mark- och miljödomstolen bedömer att förutsättningarna för framför allt vatten- och avloppsförsörjning behöver utredas mera innan ansökan om att bilda en ny fastighet kan godtas.

Mot den bakgrunden undanröjer domstolen de beslut som har fattats i förrättningen och återförvisar ärendet till Lantmäteriet för fortsatt handläggning och förnyad prövning.

Sid 13 NACKA TINGSRÄTT DOM F 1991-25 Mark- och miljödomstolen

Vid denna utgång har motparterna förlorat målet och A.F.s yrkande om ersättning för rättegångskostnader ska ogillas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD- 02) Överklagande kan ske senast den 17 juni 2025.

Åsa Marklund Andersson Björn Rossipal I domstolens avgörande har chefsrådmannen Åsa Marklund Andersson, ordförande, och tekniska rådet Björn Rossipal deltagit.