M 10461-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens dom och Skogsstyrelsens beslut att avsluta ärende A 14354-2024 utan åtgärd och återförvisar ärendet till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling.

2Mark- och miljööverdomstolen förordnar, till dess Skogsstyrelsen avgjort ärendet eller förordnat på annat sätt, att avverkning och därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder enligt anmälan i Skogsstyrelsens ärendenr A 14354-2024 inte får vidtas på fastigheten X i Gotlands kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10461-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Jordens Vänner och Oskarshamnsbygdens Fågelklubb har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska förbjuda avverkning och därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder i det anmälda skogsområdet på fastigheten X. I andra hand har Jordens Vänner yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska besluta om ytterligare förbudsytor. I sista hand har de yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska återförvisa ärendet till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling.

R.L. har i första hand motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras. I andra hand har han medgett att Skogsstyrelsens beslut ändras på så sätt att de anmälda åtgärderna förbjuds under juni och juli.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Jordens Vänner och Oskarshamnsbygdens Fågelklubb har anfört sammanfattningsvis följande.

Dårgräsfjäril Det har i juni 2025 gjorts nya inventeringar, varvid det gjordes 47 fynd av dårgräsfjäril, inom det avverkningsanmälda området. Förekomsten av dårgräsfjäril i området är därmed rikligare och mer spridd än vad som framgår av rapporterna från 2007 2024 i Artportalen. Enligt tidigare inventering är lundstarr rikligt spridd inom det avverkningsanmälda området. Detta innebär med stor sannolikhet att dårgräsfjäril utnyttjar hela det avverkningsanmälda området för sin äggläggning och larvutveckling. Området utgör därmed en fungerande livsmiljö för dårgräsfjärilen. Dårgräsfjärilen förflyttar sig jämförelsevis sparsamt (i genomsnitt ett hundratal meter från sitt reproduktionsområde). Fjärilen är lokaltrogen och har behov av sina livsmiljöer opåverkade under hela året. Fjärilens långsiktiga överlevnad kräver förutom kontinuerlig ekologisk funktion även att dess naturliga utbredning, bevarandestatus och konnektivitet mellan förekomster inte påverkas.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10461-25

Markägarens beskrivning av den östra delen av det avverkningsanmälda området talar för att det i stora delar är ett lämpligt habitat för dårgräsfjärilen. Det bekräftas av de fynd som gjorts av dårgräsfjäril och lundstarr i området. Trädbeståndet är luckigt och krontäckningsgraden är varken för gles eller för tät. Markägaren har lämnat två hänsynsytor inom det anmälda avverkningsområdet. Den nordvästra hänsynsytan är sumpskog och utgör inte en lämplig biotop för dårgräsfjäril vilket bekräftas av att det inte gjorts några fynd av fjärilen i den delen av det avverkningsanmälda området. Den sydöstra hänsynsytan planerades för att ansluta till de fynd av dårgräsfjäril som fanns rapporterade fram t.o.m. 2024.

Det krävs små gläntor i en naturskog för att dårgräsfjärilen ska kunna föröka sig. Sådana lämpliga gläntor förekommer, med tanke på de många fynden av dårgräsfjäril, rikligt i den avverkningsanmälda skogen mellan de båda hänsynsytorna. De nya fynden av dårgräsfjäril ligger utanför de båda hänsynsytorna. Markägarens hänsynsytor är mycket små. Avverkningen kommer att förstöra dårgräsfjärilens fortplantningsområde och livsmiljö.

R.L. har anfört sammanfattningsvis följande.

Dårgräsfjäril Ytan som anmälts för föryngringsavverkning omfattar 2,4 hektar och 0,3 hektar ska lämnas orört, bl.a. det område där dårgräsfjäril tidigare observerats. Efter prövningen hos Skogsstyrelsen och i mark- och miljödomstolen har det under sommaren 2025 registrerats observationer av dårgräsfjärilen i andra delar av avverkningsområdet. Om Mark- och miljööverdomstolen bedömer att dessa observationer är en omständighet av särskild betydelse för frågan om den anmälda avverkningen kan tillåtas, ska ärendet återförvisas till Skogsstyrelsen.

Dårgräsfjärilen har observerats inom och i närheten av det anmälda avverkningsområdet under 2007 2024. Observationerna har gjorts i sydöstra hörnet av det anmälda området, längs en väg och i mer öppna områden söder om det anmälda området. Observationerna har gjorts inom biotoper lämpliga för dårgräsfjärilens fortplantning och lundstarr är rikligt spridd inom det anmälda området.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10461-25

Lundstarr utgör en viktig värdväxt för dårgräsfjärilen på Gotland och förekommer inom stora områden av centrala Gotland. Bestämmelsen i 4 a § artskyddsförordningen (2007:845) kan rimligen inte innebära att skogsavverkning är förbjuden inom all skogsmark på Gotland där det växer lundstarr. Skogsavverkning i områden där det förekommer lundstarr och där dårgräsfjäril har observerats bör vara tillåten under förutsättning att fjärilen inte störs under sin parningstid och att avverkningen inte leder till att kontinuerlig ekologisk funktion hos fjärilens fortplantningsområde skadas. För att betraktas som fortplantningsområde måste det vara fråga om för arten enligt vedertagen vetenskap lämplig biotop, dvs. att det är fråga om brynmiljöer. Så länge ett lokalt område som är lämpligt för fjärilens fortplantning behåller sin ekologiska funktionalitet även efter aktuell verksamhet är det inte fråga om en överträdelse av 4 a § artskyddsförordningen, oavsett om vissa plantor av värdväxten skadas eller krontäckningen minskar under optimala värden inom mindre områden. En biotop måste i detta sammanhang anses omfatta ett större funktionellt område, inte varje kvadratmeter av ett område lämpligt för dårgräsfjärilens fortplantning.

Av de beskrivningar som M.W. och J.M. har lämnat om åtgärden respektive området kommer en sådan begränsad avverkning som det är fråga om om den görs under höst eller vinter varken skada enstaka individer av dårgräs-fjärilen eller medföra att fjärilens lokala livsmiljö eller fortplantningsområde förlorar sin kontinuerliga ekologiska funktionalitet. Den lokala livsmiljön och fortplantnings-området måste rimligen anses omfatta närområdet och inte bara de 2,1 hektar där träd planerar att avverkas. Under sådana förhållanden kan inte den anmälda åtgärden anses strida mot 4 a § artskyddsförordningen.

Bestämmelsen i 4 a § artskyddsförordningen innebär inte att skogsavverkningar allmänt är förbjudna i områden där fridlysta arter observerats. Skogsavverkning ska tillåtas så länge risken för att fjärilen dör i något levnadsstadie och att livsmiljöerna förstörs sänks till en icke orimlig nivå med tillämpning av bestämmelsen om omkastad bevisbörda i 2 kap. 1 § miljöbalken och rimlighetsbedömningen i 2 kap. 7 § miljöbalken. I centrala delar på Gotland verkar dårgräsfjärilen trivas utmärkt i samklang med det småskaliga jordbruket, skogsbruket och betesdriften som huvudsakligen bedrivs på ön. Att mindre avverkningsområden öppnar landskapet för en art som

SVEA HOVRÄTT DOM M 10461-25

gynnas av brynmiljöer kan heller inte betraktas som skadligt för artens livsmiljöer, åtminstone så länge avverkningar inte hotar funktionen hos ett typiskt fortplantningsområde. Det riskerar inte den nu aktuella småskaliga avverkningen att göra. Det småskaliga skogsbruket på Gotland är ett skäl till att dårgräsfjärilens population är stark på ön.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

R.L. har till Skogsstyrelsen anmält ett område om 2,4 hektar inom fastigheten X för föryngringsavverkning. R.L. har inom avverkningsområdet avsatt två hänsynsytor om totalt 0,3 hektar.

Mark- och miljööverdomstolen har att pröva om den anmälda avverkningen aktualiserar förbuden i 4 a § artskyddsförordningen avseende dårgräsfjäril. Enligt bestämmelsen är det förbjudet att avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder (punkten 2) och skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser (punkten 4). Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. Vid prövning av en anmälan om avverkning måste en bedömning göras av skyddade arters förekomst i området, om dessa arter påverkas av avverkningen och, om så är fallet, vilka skyddsåtgärder som kan föreskrivas för att otillåten skada eller störning inte ska uppstå. För detta ändamål måste det finnas underlag som medger en tillräckligt säker bedömning av risken för påverkan på skyddade arter (jfr 2 kap. 1 2 §§ miljöbalken samt bl.a. MÖD 2013:13).

I Mark- och miljööverdomstolen har det inkommit uppgifter om att det efter underinstansernas prövning gjorts flera nya fynd av dårgräsfjäril inom det avverkningsanmälda området. Enligt Mark- och miljööverdomstolen är det på befintligt underlag inte möjligt att ta ställning till hur dårgräsfjärilen påverkas av den anmälda avverkningen och det går därmed inte heller att bedöma vilka skyddsåtgärder som är relevanta och tillräckliga. Det går därför inte att bedöma avverkningens förenlighet med 4 a § artskyddsförordningen. Mot den bakgrunden är det heller inte möjligt att ta ställning till föreningarnas yrkanden. Målet ska därför återförvisas till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10461-25

Mark- och miljööverdomstolen beslutade den 29 juli 2025 att förbjuda avverkning och därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder i anmält skogsområde på fastigheten X i Gotlands kommun till dess att målet avgjorts eller annat beslutas. Domstolen har nu beslutat att återförvisa målet till Skogsstyrelsen och det finns därför skäl att på nytt förordna, till dess Skogsstyrelsen avgjort ärendet eller förordnat på annat sätt, att avverkning enligt anmälan inte får vidtas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Caroline Hedvall Klostermark, referent, tekniska rådet Annika Billstein Andersson samt tf. hovrättsassessorn Kine Karlstedt Ek.

Föredragande har varit Sonja Rodhe.

PARTER Klagande 1. Jordens Vänner 2. Oskarshamnsbygdens Fågelklubb

Motpart R.L. Ombud: M.W.

ÖVERKLAGAT BESLUT Skogsstyrelsens beslut den 21 mars 2025 i ärende nr A 14354-2024, se bilaga 1 SAKEN Avverkningsanmälan på fastigheten X i Gotlands kommun

DOMSLUT 1. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet. 2. Mark- och miljödomstolen upphäver det interimistiska beslutet den 15 april 2025.

Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 2982-25 2025-06-30

BAKGRUND

R.L. anmälde en planerad föryngringsavverkning om 2,4 hektar på fastigheten X i Gotlands kommun till Skogsstyrelsen. Efter att sex veckor hade passerat från det att anmälan inkom till myndigheten den 11 april 2024 hade Skogsstyrelsen inte vidtagit någon åtgärd med anledning av anmälan (s.k. nollbeslut). Oskarshamnsbygdens Fågelklubb överklagade Skogsstyrelsens nollbeslut och den 30 maj beslutade mark- och miljödomstolen i mål nr M 4428-24 att förbjuda avverkning i anmält skogsområde till dess att målet avgjorts eller annat beslutas. Den 2 oktober återförvisade mark- och miljödomstolen ärendet till Skogsstyrelsen för förnyad handläggning och förordnade att det interimistiska beslutet skulle bestå till dess Skogsstyrelsen beslutat om annat.

Skogsstyrelsen har efter återförvisningen av ärendet genomfört en ny utredning av den planerade åtgärdens påverkan på arten dårgräsfjäril. Med stöd av de uppgifter som lämnats i anmälan och övriga uppgifter i ärendet fann Skogsstyrelsen inte skäl att förelägga om åtgärder med hänsyn till naturmiljön eller att förbjuda den anmälda åtgärden och meddelade i beslut den 21 mars 2025 att myndigheten inte vidtar någon åtgärd med anledning av den anmälda föryngringsavverkningen. Jordens vänner och Oskarshamnsbygdens fågelklubb (föreningarna) har överklagat Skogsstyrelsens beslut. Mark- och miljödomstolen beslutade den 15 april 2025 att förbjuda de anmälda avverkningsåtgärderna till dess att målet avgjorts eller annat har beslutats.

YRKANDEN M.M.

Föreningarna yrkar såvitt nu är aktuellt att mark- och miljödomstolen ska:

- Återförvisa målet till Skogsstyrelsen för förnyad handläggning med anledning av att tillsynsmyndighetens bedömning av skyddsbehovet för dårgräsfjäril är summariskt och helt otillräckligt givet artens skyddsstatus.

Sida 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 2982-25 2025-06-30

- Ålägga Skogsstyrelsen att genom artutredning klarlägga habitatförutsättningarna för dårgräsfjäril inom den avverkningsanmälda skogen liksom en viss hänsynszon runtom denna. I detta ska ligga att kartlägga förekomsten av lundstarr samt förekomsten av fjärilen i hela anmälningsområdet med en hänsynszon omkring den.

- Ålägga Skogsstyrelsen att genom artutredning klarlägga förekomsterna av rödlistade mykorrhizasvampar (rödlistekategorier NT, VU, EN och CR) inom den avverkningsanmälda skogen liksom en hänsynszon runtom denna som är tillräcklig för att säkerställa långsiktigare förekomster av dem.

- Besluta att artutredningen ska utföras av sakkunnig, opartisk person med dokumenterad erfarenhet av sådana utredningar. Utredningen ska sammanställas i en skriftlig rapport som ska göras tillgänglig genom Skogsstyrelsen.

- Anvisa tillsynsmyndigheten att alla ställningstaganden och/eller beslut ska delges föreningarna utan onödigt dröjsmål i enlighet med vad som anges i 33 § förvaltningslagen då de utgör parter i målet.

Till stöd för sitt överklagande har föreningarna sammanfattningsvis anfört följande. Det finns rikligt med fynd av den strikt skyddade arten dårgräsfjäril i och direkt i anslutning till det aktuella området. Skogsområdet är med stor sannolikhet viktigt för bevarandet av den kontinuerliga ekologiska funktionen för dårgräsfjäril i området eftersom det utgör en stor och central del av det sammanhängande skogsområdet med äldre skog där dårgräsfjäril har sin förekomst.

Området består av ett till större delen helt oinventerat skogsområde med troligen mycket höga naturvärden. Ca 150 m söder om aktuella området finns ett inventerat skogsområde med extremt höga naturvärden, direkt söder om vägen (figur 1 nedan). Det aktuella avverkningsanmälda området har samma utseende som det inventerade området, både på historiska flygfoton, nutida

Sida 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 2982-25 2025-06-30

flygfoton samt topografiska kartor samt på de modeller som indikerar höga naturvärden varför det är i högsta grad troligt att även det område som anmälts för avverkning i motsvarande grad håller höga naturvärden.

Det kan även förväntas att åtminstone några av de högt rödlistade svamparter (EN och VU) som har konstaterade förekomster direkt söder om vägen även håller förekomster i den aktuella avverkningsanmälan, det vill säga allt talar för det och ingenting talar emot denna förväntan. I det inventerade området har sex stycken starkt hotade (EN) svamparter påträffats samt elva sårbara (VU). Av dessa är två globalt rödlistade av IUCN (gulsträngad fagerspindling Cortinarius haasi och svartgrön spindling Cortinarius atrovirens).

Av den uppdaterade avverkningsanmälan framgår att ingen inventering av skyddsvärda arter har genomförts av markägaren innan avverkningsanmälan skickades in. Föreningarna anser att en avverkning av det aktuella området därför inte kan tillåtas förrän en inventering av skyddsvärda arter (fridlysta och rödlistade), inte minst mykorrhizasvampar, har genomförts av sakkunniga personer.

Sida 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 2982-25 2025-06-30

R.L. med biträde av Mellanskog har i första hand yrkat att åtgärden ska få utföras i enlighet med Skogsstyrelsens beslut och i andra hand att ärendet återförvisas till Skogsstyrelsen för kompletterande handläggning.

Till stöd för sin talan har R.L. anfört följande. Han har upplåtit avverkningsrätt inom avverkningsområdet till skogsägarföreningen Mellanskog. Föreningen har anställda specialister som genomför planering av åtgärden i fält enligt ett fastställt arbetssätt. Detta arbete innebär inledningsvis att områdets naturvärden identifieras och en bedömning görs av om skogsbruksåtgärder kan genomföras utan risk för att komma i konflikt med lagstiftning, certifieringar och Mellanskogs värdegrund. Om detta bedöms möjligt avgränsas sedan hänsynsytor och maskinernas körvägar planeras. Vid planeringen identifieras och avsätts de områden som har bäst förutsättningar att långsiktigt hysa höga naturvärden. I denna planering beaktas också på förhand kända artförekomster tillsammans med arter som noteras vid planeringen. Det är denna färdigställda planering som ligger till grund för den avverkningsanmälan som sedan lämnas till Skogsstyrelsen.

I detta fall har Skogsstyrelsens nollbeslut tidigare överklagats till mark- och miljödomstolen och ärendet har sedermera återförvisats till Skogsstyrelsen för förnyad handläggning. Efter detta har Skogsstyrelsen fattat beslut om att inte vidta någon åtgärd i ärendet, eftersom man anser att inga ytterligare behov av hänsyn, utöver de i avverkningsanmälan redovisade, till naturmiljön krävs. Dessutom menar Skogsstyrelsen att det inte framkommit några uppgifter om att arter som omfattas av artskyddsförordningen skulle påverkas av den anmälda åtgärden. Mellanskog ser inget skäl att ifrågasätta Skogsstyrelsens bedömning av situationen och hänsynsbehoven på platsen.

I ett kompletterande yttrande har R.L. bifogat en sammanfattning av genomförd naturvärdesbedömning, kopia på objektsdirektiv (som är en instruktion till skördarföraren), samt karta över det aktuella området och anfört följande. Avdelning 6, söder om det avverkningsanmälda området är ett s.k.

Sida 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M 2982-25 2025-06-30

NS-område (naturvårdande skötsel) som betyder att markägaren avsatt området frivilligt för att värna dess naturvärden, i detta fall hävdade russbetesmarker. En stor del av de aktuella observationerna är gjorda i anslutning till detta område vilket, i kombination med planerad hänsyn, enligt hans bedömning säkerställer dårgräsfjärilens livsmiljö.

Skogsstyrelsen har beretts möjlighet att yttra sig och därvid uppgett följande. Beslutets omfattning motsvarar den hänsynen som markägaren har angett i sin anmälan. Skogsstyrelsen har gjort bedömningen att den hänsyn som finns beskriven i anmälan är väl anpassad till de observationer av den art som berörs av artskyddsförordningen på objektet. Bedömningen baseras på de uppgifter som samlades in under utredningen av ärendet och utgår från artens ekologiska krav. Att värdväxten lundstarr, Carex montana, förekommer är en förutsättning för att dårgräsfjäril ska kunna nyttja området. Förekomsten av lundstarr påvisar dock inte att dårgräsfjäril faktiskt nyttjar platsen. Att kräva hänsyn grundat enbart på förekomst av värdväxten skulle vara mer långtgående än vad som kan motiveras. Skogsstyrelsen vidhåller att redovisad hänsyn är tillräcklig för att värna kända förekomster av den strikt skyddade fjärilen.

Inte heller kan föreningarnas krav på inventering av hotade svampar motiveras av att sådana har påträffats i ett område med konstaterat höga naturvärden 150 meter söder om nu aktuellt område. Föreningarna ifrågasätter Skogsstyrelsens tillit till verksamhetsutövarens redogörelse men presenterar ingenting som motbevisar vad verksamhetsutövaren anger. Föreningarna presenterar inga uppgifter om artförekomster som Skogsstyrelsen inte haft kännedom om vid tidpunkten för beslut i ärendet. Utifrån tillgängliga uppgifter från utredningen i det aktuella ärendet har Skogsstyrelsen bedömt att det inte funnits anledning att kräva mer hänsyn utöver det som Skogsstyrelsen redan beslutat om. Frågan om artutredning klarlägga förekomsterna av rödlistade mykorrhizasvampar går utöver vad som Skogsstyrelsen utövar tillsyn.

Sida 7 NACKA TINGSRÄTT DOM M 2982-25 2025-06-30

DOMSKÄL

I detta ärende och det tidigare ärendet har föreningarna inkommit med relativt omfattande överklagandeskrifter och inlagor med uppgifter om att den anmälda åtgärden riskerar att skada arter, deras fortplantingsområden eller viloplatser på ett sätt som är förbjudet enligt artskyddsförordningen (2007:845). Mark- och miljödomstolen har bedömt att dessa uppgifter behöver kommuniceras med Skogsstyrelsen och markägaren. Med hänsyn till att den anmälda skogsavverkningen skulle kunna ge upphov till irreversibla skador har mark- och miljödomstolen förbjudit avverkningen inom det aktuella området till dess att målet slutligt har avgjorts eller annat beslutats.

Vid den ytterligare genomgång av ärendet som mark- och miljödomstolen nu har gjort kan domstolen konstatera att den huvudsakliga frågan i målet är om de hänsynstaganden som skogsägaren föreslår i anmälan och som Skogsstyrelsen beslutat om är tillräckliga för att undvika negativ påverkan på dårgräsfjärilen.

Dårgräsfjärilen är fridlyst enligt 4 a § artskyddsförordningen. Det innebär att det är förbjudet att (1) avsiktligt fånga eller döda djur, (2) avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, (3) avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen samt (4) skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att förekomst av dårgräsfjäril inom det anmälda avverkningsområdet har rapporterats till Artportalen och att en hänsynsyta på platsen för observationen har markerats i kartmaterialet som bifogats avverkningsanmälan. Domstolen bedömer att den skyddsåtgärd som vidtas inom avverkningsområdet är tillräcklig och att denna tillsammans med den hänsyn som kommer att vidtas i övrigt och som beskrivs i anmälan är ändamålsenlig för att förhindra påverkan på fjärilen och dess livsmiljö inom det avverkningsanmälda området. Domstolen anser, i likhet med Skogsstyrelsen,

Sida 8 NACKA TINGSRÄTT DOM M 2982-25 2025-06-30

att en kartläggning av habitatförutsättningarna för fjärilarnas värdväxt, lundstarr, i hela anmälningsområdet och i en hänsynszon omkring detta är mer långtgående än vad som kan motiveras. Domstolen konstaterar vidare att det i närområdet finns lämpliga lokaler med goda livsmiljöer för dårgräsfjärilen och dess värdväxt vilket inte minst visas genom de observationer av fjärilen som rapporterats till Artportalen.

Domstolen konstaterar att det inte framkommit några uppgifter om att andra arter som omfattas av artskyddsförordningens bestämmelser skulle påverkas av den anmälda avverkningen. Vad avser de rödlistade svamparna bedömer domstolen att frånvaron av observationer i Artportalen inom det avverkningsanmälda området inte utesluter förekomst av dessa då inventeringar söder om det avverkningsanmälda visar att de är frekvent förekommande i närområdet. Domstolen instämmer i Skogsstyrelsens bedömning att föreningarnas krav på inventering är för långtgående men noterar att de skydds- och hänsynsåtgärder som det beslutats om, i form av bland annat hänsynsytor och att äldre barrträd och döda träd ska lämnas orörda, innebär att viss hänsyn kommer att tas till eventuella förekomster av rödlistade svampar.

Sammantaget bedömer mark- och miljödomstolen att den hänsyn som vidtas i enlighet med R.L. anmälan om föryngringsavverkning, och som Skogsstyrelsen beslutat om är tillräcklig för att hindra negativ påverkan på dårgräsfjärilen. Domstolen anser också att kravet på inventering av rödlistade svampar i avverkningsområdet är för långtgående. Vad föreningarna i övrigt anför föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås. Det finns därmed inte längre skäl för ett interimistiskt förbud mot avverkning. Mark- och miljödomstolens beslut den 15 april 2025 att förbjuda de anmälda avverkningsåtgärderna ska därför upphävas.

Sida 9 NACKA TINGSRÄTT DOM M 2982-25 2025-06-30 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 21 juli 2025.

I domstolens avgörande har rådmannen Christoffer Sheats, ordförande, och tekniska rådet Tony Persson deltagit.