M 12050-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens domslut på följande sätt.

a) Villkor 28 a i domslutet ska ha följande lydelse.

28 a. Byggtid - Trafikverket ska senast tre (3) månader innan den tillståndspliktiga verksamheten eller den till vattenverksamheten relaterade byggverksamheten påbörjas till tillsynsmyndigheten inge reviderade kontrollprogram. Kontrollprogrammen ska avse byggtiden enligt villkor 2 samt hållas aktuella och får efter samråd med tillsynsmyndigheten justeras allteftersom verksamheten fortskrider.

b) Villkor 29 i domslutet upphävs.

2Trafikverket ska betala ersättning för Tullinge Segelsällskaps rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 52 125 kr avseende ombudsarvode. På beloppet ska utgå ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

SVEA HOVRÄTT DOM M 12050-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Trafikverket har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra villkor 28 a i mark- och miljödomstolens dom enligt följande. 28 a. Byggtid - Trafikverket ska senast tre (3) månader innan den tillståndspliktiga verksamheten eller den till vattenverksamheten relaterade byggverksamheten påbörjas till tillsynsmyndigheten inge reviderade kontrollprogram. Kontrollprogrammen ska avse byggtiden enligt villkor 2 samt hållas aktuella och får efter samråd med tillsynsmyndigheten justeras allteftersom verksamheten fortskrider.

Trafikverket har vidare yrkat att villkor 29 i mark- och miljödomstolens dom ska upphävas. Trafikverket har också yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens förordnande om att Trafikverket ska betala ersättning för Tullinge Segelsällskaps (Segelsällskapet) rättegångskostnader. Verket har vidare bestritt att betala Segelsällskapets rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

Länsstyrelsen i Stockholms län har inte haft några synpunkter på Trafikverkets överklagande.

Bygglovs- och tillsynsnämnden, (nämnden) har motsatt sig ändring av villkor 28 a.

Segelsällskapet har motsatt sig att villkor 29 upphävs. Segelsällskapet har vidare motsatt sig att mark- och miljödomstolens förordnande om att Trafikverket ska ersätta segelsällskapets rättegångskostnader upphävs. Segelsällskapet har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

Trafikverket har, för det fall Mark- och miljööverdomstolen anser att segelsällskapet har rätt till ersättning för rättegångskostnader, vitsordat hälften av det yrkade beloppet.

SVEA HOVRÄTT DOM M 12050-24

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Trafikverket har anfört i huvudsak följande.

Kontrollprogrammet Verksamhetsutövarens arbete inom ramen för kontrollprogrammet behöver inte och ska inte godkännas av tillsynsmyndigheten. Detta skulle strida mot miljöbalkens syfte med kontrollprogram och är en ordning som Naturvårdsverket underkänner i sin vägledning om tillsyn enligt miljöbalken. Om tillsynsmyndigheten bedömer att det finns brister i verksamhetsutövarens arbete med egenkontroll kan tillsynsmyndigheten ingripa med t.ex. förelägganden eller förbud. Trafikverket har haft löpande kontakter med nämnden kring utformningen av kontrollprogrammet. I enlighet med villkoret kan kontrollprogrammet justeras i samråd med tillsynsmyndigheten allteftersom verksamheten fortskrider. Trafikverket anser att det inte finns något samband mellan omfattningen av ett projekt och kvalitén på kontrollprogrammet. Trafikverket ser inte heller att ett ensidigt godkännande av kontrollprogrammet skulle bidra till att kravet på att uttömma möjligheten till samverkan enligt 8 § förvaltningslagen (2017:900) uppfylls.

Ersättningshamnen I mark- och miljödomstolens dom har Trafikverket fått tillstånd till att utriva anläggningen för småbåtshamnen. Tillståndet ger dock inte den markåtkomst som är nödvändig för att kunna genomföra åtgärden. Det är först genom den vägrätt som uppkommer genom planläggning som skett med stöd av väglagen (1971:948) som Trafikverket får nödvändig markåtkomst. För detta vägrättsintrång är segelsällskapet, i egenskap av nyttjanderättshavare till småbåtshamnen, berättigad till ersättning enligt 55 § väglagen. Segelsällskapets yrkanden om ersättning ska därför rätteligen prövas enligt väglagen. Mark- och miljödomstolen har därför inte haft möjlighet att pröva segelsällskapets yrkanden inom ramen för prövningen enligt 11 kap. miljöbalken varför segelsällskapets yrkanden skulle ha avvisats.

SVEA HOVRÄTT DOM M 12050-24

Även om mark- och miljödomstolen ska anses ha haft möjlighet att pröva segelsällskapets ersättningsyrkanden inom ramen för prövningen enligt 11 kap. miljöbalken anser Trafikverket att villkor 29 ska upphävas.

Det är inte korrekt så som mark- och miljödomstolen anfört att anläggandet av småbåtshamnen var en förutsättning för att vägförvaltningen gavs tillstånd att bl.a. anlägga en vägbank med fast bro med en segelfri höjd på sex meter. Vägförvaltningen gavs tillstånd för denna väganläggning redan i Österbygdens vattendomstols deldom den 10 oktober 1953. Vattendomstolen bedömde att väganläggningen var tillåtlig trots att den skulle medföra betydande olägenheter för bl.a. fastigheter med segelbåt innanför den nya bron, eftersom den segelfria höjden endast var sex meter. I deldomen beslutades att anspråk på ersättning skulle prövas vid det slutliga avgörandet av målet. Ersättningsanspråken prövades därefter i Österbygdens vattendomstols dom den 20 april 1955. I domen gavs vägförvaltningen tillstånd att anlägga den småbåtshamn som vägförvaltningen hade medgett. Vattendomstolen förordnade även om det närmare utförandet av småbåtshamnen och tillerkände ett antal fastighetsägare och Segelsällskapet officialrättigheter till båtplatser i småbåtshamnen. Småbåtshamnen anlades därmed av vägförvaltningen som en skadeförebyggande åtgärd för att på så sätt begränsa den ersättningsskyldighet som uppkommit i anledning av att väganläggningen försvårade eller omöjliggjorde båtfart genom Hagaviken för framför allt segelbåtar med master över sex meter. Anläggandet av småbåtshamnen var därmed inte en förutsättning för tillståndet som vattendomstolen meddelade vägförvaltningen i deldomen från 1953. De förordnanden om småbåtshamnens utförande som anges i domen från 1955, och som mark- och miljödomstolen försökt att återspegla i villkor 29, är rätteligen inga ”villkor” utan civilrättsliga ersättningsbedömningar utifrån de dåvarande reglerna i 9 kap. i 1918 års vattenlag. Det är inte heller korrekt att tillståndet för väganläggningen och de av mark- och miljödomstolen påstådda ”villkoren” fortfarande gäller. Bron revs ut under 1990-talet och tillståndet är därför inte längre gällande. Av det skälet har Trafikverket inte behövt ansöka om omprövning eller villkorsändring.

Slutligen har det inte funnits laglig grund för mark- och miljödomstolen att ålägga Trafikverket att utföra åtgärder för att förebygga eller minska skador på det sätt som

SVEA HOVRÄTT DOM M 12050-24

gjorts i villkor 29. Enligt expropriationslagen (1972:719), som är tillämplig vid ersättning för intrång eller skador från vattenverksamhet, finns denna möjlighet endast om den exproprierande, dvs. Trafikverket, själv åtagit sig att vidta sådan åtgärd och detta skäligen också bör godtas av den ersättningsberättigade. Även detta innebär att villkor 29 ska upphävas.

Rättegångskostnader Om Mark- och miljööverdomstolen kommer fram till att mark- och miljödomstolen inte haft möjlighet att pröva Segelsällskapets yrkanden om ersättning är inte segelsällskapet berättigat till ersättning för sina rättegångskostnader, varken i markoch miljödomstolen eller i Mark- och miljööverdomstolen. Om Mark- och miljööverdomstolen däremot kommer fram till att mark- och miljödomstolen haft möjlighet att pröva segelsällskapets ersättningsyrkanden är segelsällskapet berättigat till ersättning. Trafikverket vitsordar i det fallet endast halva det begärda beloppet.

Nämnden har anfört i huvudsak följande. Nämnden anser att kontrollprogrammet behöver godkännas eftersom nämnden befarar att projektets stora omfattning och höga kostnader kan försvåra för nämnden att göra ändringar i programmet. Ett undermåligt kontrollprogram kan leda till stora konsekvenser för miljön. Vidare har Trafikverket inte kunnat besvara nämndens frågor om programmet. Eftersom det enligt 8 § förvaltningslagen råder en samverkansskyldighet mellan myndigheter, och möjligheterna att lösa en fråga i tillsynen genom samråd måste vara uttömda innan ett föreläggande meddelas, riskerar nämndens möjligheter att ingripa vid Trafikverkets brister i arbetet med egenkontrollen att försvåras.

Segelsällskapet har anfört i huvudsak följande.

Segelsällskapet är överens med Trafikverket om att småbåtshamnen med mastkran är en skadeförebyggande åtgärd som framgår av vattendomstolens dom från 1955 utifrån det tillstånd som lämnades 1953. Eftersom Trafikverket nu fått tillstånd att ta bort småbåtshamnen är det logiskt och rimligt att Trafikverket åläggs att uppfylla de skadeförebyggande åtgärder som anges i 1955 års dom på det sätt som anges i villkor

SVEA HOVRÄTT DOM M 12050-24

29Passagemöjligheten är fortfarande begränsad och har inte förändrats. Segelsällskapet har därmed samma behov i dag av småbåtshamnen som när den segelfria höjden begränsades av brobyggnationerna.

Att kompensation för borttagandet av småbåtshamnen kan ske genom väglagens bestämmelser utesluter inte att ersättningsfrågan kan regleras i prövningen enligt 11 kap. miljöbalken. Väglagen reglerar i normalfallet väganläggningar som inte behöver prövas enligt miljöbalkens bestämmelser om vattenverksamhet och innehåller därmed bestämmelser om hur ersättning för sådant intrång ska ske. I det nu aktuella fallet är det även aktuellt med arbeten i vatten och då sker dessutom prövning enligt 11 kap. miljöbalken. I den prövningen finns möjlighet att reglera ersättning för de skador som den tillståndsgivna verksamheten eller åtgärder ger upphov till. Det har mark- och miljödomstolen gjort i detta fall. Om mark- och miljödomstolen inte hade gjort det hade Segelsällskapets rättigheter lämnats oreglerade och dessutom med risk för att Segelsällskapet inte alls har tillgång till någon småbåtshamn eller mastkran i avvaktan på den reglering som Trafikverket anser ska ske enligt väglagen. Det är inte rimligt och skulle innebära en stor skada för Segelsällskapet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Målet har med stöd av 23 kap. 6 § miljöbalken avgjorts utan huvudförhandling.

Kontrollprogrammet Mark- och miljööverdomstolen prövar först om det finns skäl att i villkor 28 a föreskriva att tillsynsmyndigheten, i detta fall nämnden, ska godkänna Trafikverkets kontrollprogram innan byggstart.

Av 26 kap. 19 § miljöbalken framgår vilka krav som ska ställas på verksamhetsutövarens egenkontroll. Bestämmelsen innebär bl.a. att verksamhetsutövaren aktivt ska hålla sig informerad om den egna verksamhetens påverkan på miljön samt att verksamhetsutövaren ska planera och kontrollera verksamheten för att motverka olägenheter för människors hälsa eller miljön. Närmare föreskrifter om verksamhets-

SVEA HOVRÄTT DOM M 12050-24

utövares egenkontroll finns i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Syftet med miljöbalkens bestämmelser om egenkontroll är att lägga det primära ansvaret för miljöbalkens efterlevnad på verksamhetsutövaren själv (prop. 1997/98:45 del 1 s. 512 f. och del 2 s. 279).

Vid behov kan tillsynsmyndigheten ålägga verksamhetsutövaren att lämna förslag till kontrollprogram, se 26 kap. 19 § tredje stycket miljöbalken. För tillståndspliktig verksamhet föreskrivs ofta i villkoren att kontrollprogram ska upprättas av verksamhetsutövaren, ibland i samråd med tillsynsmyndigheten (prop. 1997/98:45 del 2 s. 279). En väsentlig funktion som kontrollprogrammet fyller är att ge information som gör det möjligt för tillsynsmyndigheten att bedöma om villkoren för verksamheten följs eller inte. En tillsynsmyndighet som bedömer att verksamhetsutövaren inte följer ett villkor ges då möjlighet att ingripa inom ramen för sitt tillsynsansvar.

Även om det i vissa fall kan finnas skäl för att tillsynsmyndigheten ska godkänna verksamhetsutövarens kontrollprogram anser Mark- och miljööverdomstolen inte att det nämnden anfört gör att det i detta fall finns skäl att föreskriva en sådan skyldighet. Den sista meningen i mark- och miljödomstolens villkor 28 a ska därför strykas i enlighet med vad som framgår av domslutet.

Ersättningshamnen Mark- och miljööverdomstolen prövar därefter om villkor 29 ska upphävas.

Till skillnad från mark- och miljödomstolen anser Mark- och miljööverdomstolen att anläggandet av småbåtshamnen inte har varit en förutsättning för att vägförvaltningen i deldomen från 1953 gavs tillstånd för anläggandet av vägbanken med fast bro. Av vattendomstolens dom från 1955 framgår i stället att vägförvaltningen medgav att anlägga småbåtshamnen för att minska ersättningen för förlust och intrång i anledning av att båttrafiken genom Hagaviken försvårades eller omöjliggjordes. I enlighet med vad vattendomstolen anförde i 1955 års dom får vägförvaltningens medgivande därmed ses som ett åtagande för att minska de skador som uppstår för båtägarna till följd av inskränkningen i båttrafiken. Vattendomstolens åläggande om anläggandet av en småbåtshamn med visst utförande i domen från 1955 bör därmed ses som en

SVEA HOVRÄTT DOM M 12050-24

civilrättslig överenskommelse om ersättning som intagits i domen. I motsats till markoch miljödomstolen anser Mark- och miljööverdomstolen vidare att åtagandet inte innebär någon skyldighet för vägförvaltningen att för framtiden bibehålla småbåtshamnen. Eftersom anläggandet av småbåtshamnen inte har varit en förutsättning för tillståndet i 1953 års deldom anser Mark- och miljööverdomstolen att det inte heller kan ses som en förutsättning för det tillstånd som mark- och miljödomstolen nu gett Trafikverket. Det har därför inte funnits förutsättningar att föra över vattendomstolens åläggande om anläggandet av en småbåtshamn med visst utförande från 1955 års dom till villkor 29 på det sätt som mark- och miljödomstolen gjort.

Vad gäller Segelsällskapets yrkanden om ersättning i målet vid mark- och miljödomstolen konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att det är ostridigt att Segelsällskapet har nyttjanderätt till småbåtshamnen och att Segelsällskapet är berättigat till ersättning på grund av dess förlust av hamnen.

Frågan är om Segelsällskapets yrkanden om ersättning ska prövas inom ramen för tillståndsprövningen för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken eller enligt väglagen.

Som framgår av mark- och miljödomstolens dom har tillstånd till den sökta vattenverksamheten getts med tillämpningen av 11 kap. 23 § punkten 2 miljöbalken. Vägplanen för Trafikförbindelse Södertörn fick laga kraft i januari 2024 genom beslut av regeringen. Som mark- och miljödomstolen redovisat sker därmed markåtkomst med stöd av vägrätt i denna vägplan. Vägrätten innebär enligt 30 § väglagen en rätt för väghållaren att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för en väg, trots den rätt som någon annan kan ha till fastigheten. Rätten till ersättning till följd av väghållarens vägrätt regleras i 55 § väglagen och innebär enligt bestämmelsens huvudregel att fastighetens ägare eller innehavaren av nyttjanderätt till fastigheten har rätt till intrångsersättning och ersättning för annan skada till följd av vägens byggande eller användande.

Med anledning av den i målet aktuella nyttjanderättens bakgrund och vägplanens utformning anser Mark- och miljööverdomstolen att rätten till ersättning i första hand

SVEA HOVRÄTT DOM M 12050-24

ska prövas enligt väglagen. Den slutsatsen innebär inte att Segelsällskapet därmed ska anses förlora sin ställning som sakägare i vattenmålet. Frågan hur Segelsällskapet skulle bevaka sin nyttjanderätt har, både faktiskt och rättsligt, varit svårbedömd och det har därför funnits skäl att såväl i inledningsskedet av ansökningsförfarandet som senare i processen anse Segelsällskapet som en sakägare. Segelsällskapets talan ska därför inte avvisas. Det saknas vidare skäl att ändra mark- och miljödomstolens förordnande om rättegångskostnader.

Rättegångskostnader Som en följd av vad som nu har anförts har Segelsällskapet ställning som vattenrättslig sakägare i Mark- och miljööverdomstolen. Segelsällskapet har därmed rätt till ersättning för sina rättegångskostnader enligt 25 kap. 2 § andra stycket miljöbalken. Segelsällskapet har begärt ersättning med 52 125 kr inklusive moms avseende ombudsarvode. Trafikverket har vitsordat hälften av yrkat belopp som skäligt i och för sig. Mark- och miljööverdomstolen finner att yrkat belopp är skäligt och ska utges av Trafikverket.

Sammanfattning Sammanfattningsvis ska mark- och miljödomstolens dom ändras på det sätt som framgår av domslutet. Mot bakgrund av att villkor 29 upphävs förfaller Mark- och miljööverdomstolens tidigare beslut att mark- och miljödomstolens verkställighetsförordnande inte ska gälla villkor 29.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2026-01-19

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsråden Mikael Hagelroth, referent, och Åsa Hanna samt tekniska rådet Annika Billstein Andersson. Föredragande har varit Sonja Rodhe.

Sid 1 (59) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr M 188-22 Mark- och miljödomstolen 2024-08-22 meddelad i Nacka

SÖKANDE Staten genom Trafikverket

Ombud: Verksjuristerna U.E. och A.N.

SAKEN Tillstånd till bortledande av grundvatten och arbete i ytvattenområde m.m. med anledning av anläggandet av Vårbybroarna och trafikplats Duvberget i samband med utförandet av projekt Tvärförbindelse Södertörn

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen, slutför miljöbedömningen och ger Trafikverket, i enlighet med Vägplan för Väg 259 Tvärförbindelse Södertörn, följande tillstånd och dispenser enligt miljöbalken, förenar dessa med slutliga villkor och bestämmer i övrigt följande.

Tillstånd för vattenverksamhet Arbeten i ytvattenområde Vid anläggande av de nya Vårbybroarna och ny bro för gång- och cykelväg inom Fittjavikens vattenområde a. riva ut befintliga anläggningar och utloppsledningar b. uppföra brofundament och lägga ut nya utloppsledningar c. gräva för schaktning av landtunga samt utföra utfyllnad

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

d. vid behov anlägga tillfälliga konstruktioner som till exempel pråmar och arbetsplattformar. Vid arbeten inom Gömmarbäckens vattenområde a. förändra vattnets djup och läge genom permanent omledning av Gömmarbäcken b. utföra anläggning för temporär kulvertering, c. utföra temporär utfyllnad.

Bortledning och infiltration av grundvatten a. för utförande av brostöd, dagvattendamm, stödmurar och för övrig grundläggning av den nya E4/E 20 i temporära schakt i jord och i berg tillfälligt, samt avseende stödmurar även därefter permanent, bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotte b. för utförande av förskärning i berg till Bergtunnlar vid Masmo tillfälligt och även därefter permanent bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten c. att vid behov infiltrera vatten med syftet att undvika skada d. utföra och bibehålla erforderliga anläggningar för de vattenverksamheter som finns angivna under punkterna (a)-(c) ovan.

Allt i huvudsaklig överenstämmelse med vad som anges i ansökan med tillhörande handlingar.

Dispens enligt artskyddsförordningen Dispens ges enligt 15 § artskyddsförordningen (2007:845) från förbudet i 6 § samma förordning för att vidta åtgärder inom Gömmarens naturreservat vilka avser insamling och flytt av mindre vattensalamander och vanlig groda från i ansökan angivet småvatten respektive tillfälligt arbetsområde.

Villkor för verksamheten För verksamheten gäller följande villkor.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Allmänt villkor 1. Vattenverksamheterna ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och därtill bifogade handlingar samt vad Trafikverket i övrigt angett eller åtagit sig i målet, såvida inte annat framgår av domen.

Vad som avses med byggtid och drifttid 2. Med byggtid avses tiden från och med tidpunkten då anläggnings- och byggnadsarbeten hänförliga till den tillståndsgivna vattenverksamheten påbörjas till och med tidpunkten för godkänd slutbesiktning av berörda broar respektive nu tillståndsgiva arbeten för Bergtunnlar vid Masmo. Trafikverket ska underrätta mark- och miljödomstolen och tillsynsmyndigheterna om när godkänd slutbesiktning föreligger.

Med drifttid avses tiden efter byggtidens utgång.

Arbeten i vattenområde 3. Alla arbeten i vattenområde som kan innebära risk för grumling eller sedimentationsflykt ska utföras med grumlingsskydd oavsett tidpunkt på året. Skyddsåtgärderna ska bestämmas, kontrolleras och redovisas inom ramen för kontrollprogram.

4Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att medge undantag från användandet av skyddsåtgärder vid grumlande arbeten om sådana åtgärder inte behövs för upprätthållandet av en god vattenmiljö (delegation).

5Utfyllnader i vattenområde ska ske med massor vars föroreningshalt understiger nivåerna för ”Mindre än ringa risk” (MRR) i enlighet med Naturvårdverkets Handbok 2010:1 ”Återvinning av avfall i anläggningsarbeten”.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Infiltration 6. Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att närmare bestämma villkoren för infiltration (delegation).

Grundvattenbortledning 7. För de schakter i jord som finns angivna i tabellen nedan får under byggskedet erforderlig mängd grundvatten bortledas för att temporärt avsänka grundvattennivån till som lägst det värde som finns angivet i kolumnen benämnd dräneringsnivå byggskede.

8För det fall att grundvattenbortledningen i någon av de schakter som omfattas av villkor 7 skulle innebära ett underskridande av den lägsta tillåtna nivån så är Trafikverket skyldigt att vidta åtgärder för att innehålla den reglerade grundvattennivån.

9Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att vid behov och inom ramen för kontrollprogram att i stället bestämma den lägsta grundvattennivån för bortledningen i de schakter som omnämns i villkor 7 (delegation).

Skydd av groddjur 10. Trafikverket ska i samråd med kommunen samt efter godkännande av länsstyrelsen a. Evakuera grodor från arbetsområdet. Detta ska ske innan lekperiodens start.

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

b. Stängsla av arbetsområdet med grodskydd.

11Ett särskilt kontrollprogram ska också upprättas i samråd med kommunen och godkännas av länsstyrelsen för säkerställande av att några groddjur inte förekommer inom arbetsområdet.

Utsläpp till vatten 12. Länshållningsvatten från jord- och bergschakter under byggskedet ska före infiltration i mark eller utsläpp till recipient genomgå den rening som är befogad utifrån vattnets förväntade eller konstaterade beskaffenhet med hänsyn till risken för negativ påverkan på miljön och människors hälsa samt för den kvalitet som behövs för upprätthållandet av en god vattenmiljö.

13Föroreningsgraden i det länshållningsvatten som antingen infiltreras eller släpps ut får inte överskrida de halter som framgår av tabellen nedan bestämda som riktvärden och beräknade som rullande medelvärden över 30 dagar.

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

14För det fall att föroreningsgraden i det länshållningsvatten som antingen infiltreras eller släpps ut i enlighet med villkor 13 skulle innebära att den tillåtna nivån överskrids så är Trafikverket skyldigt att vidta åtgärder för att innehålla de angivna riktvärdena.

15Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att meddela närmare villkor om åtgärder och försiktighetsmått för hantering av länshållningsvatten. I detta mandat ingår befogenheten att besluta om att visst länshållningsvatten inte ska behöva genomgå till exempel avskiljning av olja, partiklar och pH; det senare under förutsättning att vattnet kan visas sig vara av en sådan kvalitet att denna avskiljning inte behövs (delegation).

Buller 16. Bullret från den byggverksamhet som har ett samband med vattenverksamheten ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån inomhus som riktvärde inte överstiger • 45 dB(A) i bostäder helgfri måndag-fredag kl. 07.00–22.00 • 40 dB(A) i undervisningslokaler helgfri måndag-fredag kl. 07.00–19.00 • 35 dB(A) i bostäder lördag, söndag och helgdag kl. 07.00–19.00 • 30 dB(A) i bostäder lördag, söndag och helgdag kl. 19.00–22.00 • 30 dB(A) i bostäder alla dagar kl. 22.00-07.00 Den maximala ljudnivån inomhus får nattetid, kl. 22.00 – 07.00, som riktvärde inte överstiga 45 dB(A) i bostäder.

17Vad gäller det ekvivalenta riktvärde som enligt villkor 16 gäller i bostäder under lördagar och söndagar så får detta riktvärde överskridas vid 16 sammanhängande lördagar och söndagar mellan 07.00 – 19.00 beräknat under ett kalenderår. Det ekvivalenta riktvärdet inomhus ska då i stället bestämmas till 45 dB(A). Dessa överskridanden får inte ske vid jul-, nyårs-, påsk, eller midsommarhelger.

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

18Trots vad som anges i villkor 16 får arbeten som medför buller också överskrida angivna värden helgfri måndag-fredag kl. 07.00-19.00 efter samråd med tillsynsmyndigheten. Andra avvikelser får, om det finns särskilda skäl, ske efter tillsynsmyndighetens godkännande.

19Riskeras överskridande av de bullernivåer inomhus som gäller enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser 2004:15 under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod ska möjlighet till tillfälligt boende, alternativt tillfällig vistelse, erbjudas. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetet påbörjas, dock om möjligt senast tre veckor innan arbetet påbörjas. Även om riktvärdet inte överskrids ska evakuering erbjudas om särskilda behov föreligger, till exempel till boende med nattarbete, små barn, äldre och sjukskrivna.

20Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att meddela närmare villkor om åtgärder och försiktighetsmått angående buller (delegation).

Vibrationer 21. Vid vibrationsalstrande arbeten ska Trafikverket under byggskedet tillämpa: • Svensk Standard SS 460 48 66:2011, ”Vibration och stöt – Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader” • Svensk Standard SS 02 52 11, ”Vibration och stöt – Riktvärden och mätmetod för vibrationer i byggnader orsakade av pålning, spontning, schaktning och packning” • Svensk Standard SS 02 52 10, ”Vibration och stöt – Sprängningsinducerade luftstötvågor - Riktvärden för byggnader” • Svensk Standard SS 460 48 60 ”Vibration och stöt - Syneförrättning – Arbetsmetoder förbesiktning av byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet”

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Uppfyllande av skyddsföreskrifter för Östra Mälarens vattenskyddsområde 22. Inom primär zon ska återanvändning av massor uppfylla krav enligt ”Mindre än ringa risk” (MRR) i enlighet med Naturvårdverkets Handbok 2010:1 ”Återvinning av avfall i anläggningsarbeten” eller i vart fall ha samma föroreningshalt som de naturliga bakgrundsvärdena. Återanvändning av massor med halter över MRR upp till ”Känslig markanvändning” (KM) kan dock bli aktuellt efter en platsspecifik bedömning och godkännande från tillsynsmyndigheten.

23Inom sekundär zon ska återanvändning av massor uppfylla krav enligt KM i enlighet med Naturvårdverkets vägledning ”Riktvärden för förorenad mark” samt underskrida kriterier för utlakning för inert avfall enligt Naturvårdsverket 2004:10 ” Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall” eller i vart fall ha samma föroreningshalt som de naturliga bakgrundsvärdena. Återanvändning av massor med halter över KM upp till ”Mindre känslig markanvändning” (MKM) kan dock bli aktuellt efter en platsspecifik bedömning och godkännande från tillsynsmyndigheten.

24Återanvändning av massor inom naturreservat ska uppfylla krav enligt KM i enlighet med Naturvårdverkets vägledning ”Riktvärden för förorenad mark” samt underskrida kriterier för utlakning för inert avfall enligt Naturvårdsverket 2004:10 ” Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall”.

25Externa massor som införs och används inom arbetsområdet ska uppfylla kraven i villkoren 22 – 24 samt underskrida kriterier för utlakning för inert avfall enligt Naturvårdsverket 2004:10 ” Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall”.

26Bottenmassor som schaktas/muddras upp ska inte återanvändas inom arbetsområdet och hanteringen ska följa Havs och Vattenmyndighetens vägledning

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

2018:19 ” Miljökvalitetsnormer för vatten vid tillsyn och prövning” och Naturvårdsverkets handbok 2010:1”Återvinning av avfall i anläggningsarbeten”.

27Upplag av massor inom primär skyddszon (50 m från strandkant) får inte ske annat än kortvarigt i samband med omlastning eller om de genom kontroll visats vara rena och ska användas vid utfyllnad eller annat anläggningsarbete.

Kontrollprogram byggtid och drifttid 28a. Byggtid - Trafikverket ska senast tre (3) månader innan den tillståndspliktiga verksamheten eller den till vattenverksamheten relaterade byggverksamheten påbörjas till tillsynsmyndigheten inge reviderade kontrollprogram. Kontrollprogrammen ska avse byggtiden enligt villkor 2 samt hållas aktuella och får efter samråd med tillsynsmyndigheten justeras allteftersom verksamheten fortskrider. I fråga om kontrollprogram som avser sådan omgivningspåverkan vilken Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun har ansvar för ska denna godkännas av tillsynsmyndigheten innan byggstart.

28b. Drifttid - Trafikverket ska senast tre (3) månader innan byggtidens slut enligt villkor 2 till tillsynsmyndigheten inge reviderat kontrollprogram avseende påverkan beroende av permanent grundvattenbortledning. Kontrollprogrammet ska hållas aktuellt och avse hela perioden fram till utgången för tiden för oförutsedd skada samt får efter samråd med tillsynsmyndigheten justeras över tid om så är lämpligt.

Ersättningsanläggning Tullinge Segelsällskap m.fl. 29. Trafikverket ska under byggtiden, så som den är definierad enligt villkor 2, med hänvisning till Österbygdens Vattendomstols dom 50/1953 från den 20 april 1955 anordna likvärdig ersättning (båtplatser, förvaring samt möjlighet till på-/avmastning) för nuvarande rättighetsinnehavare. Senast vid byggtidens slut ska Trafikverket med referens till gällande villkor i dom 50/1953 ha anordnat en permanent småbåtshamn på lämplig plats, som överenskoms i samråd, bestående av båtplatser (förtöjningsplatser) för 18 segelbåtar. 12 av båtplatserna ska ha en minsta bredd av 4 m

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

och 6 av båtplatserna ska ha en minsta bredd av 5 m. Hamnen ska vara tillgänglig från land, vara instängslad och inkludera låsbar grind, förrådsbyggnad (likt befintlig) med indragen el samt mastkran med lyftförmåga om cirka 1 ton. Därtill ska Trafikverket i enlighet med ovan angiven dom ansvara för underhållet av samtliga anordningar om annat inte avtalas.

Delegation Mark- och miljödomstolen överlåter så som framgår ovan med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt berörd tillsynsmyndighet att besluta om att närmare bestämma villkoren för infiltration (villkor 6) att vid behov och inom ramen för kontrollprogram i stället bestämma den lägsta grundvattennivån för bortledningen i de schakter som omnämns i villkor 7 (villkor 9) att meddela närmare villkor om åtgärder och försiktighetsmått för hantering av länshållningsvatten. I detta mandat ingår befogenheten att besluta om att visst länshållningsvatten inte ska behöva genomgå till exempel avskiljning av olja, partiklar och pH; det senare under förutsättning att vattnet kan visas sig vara av en sådan kvalitet att denna avskiljning inte behövs (villkor 15) att meddela närmare villkor om åtgärder och försiktighetsmått angående buller (villkor 20).

Arbetstid De arbeten hänförliga till vattenverksamheten som medgetts i denna dom ska vara utförda senast inom tio (10) år från dagen för dom.

Oförutsedd skada Om den vattenverksamhet som avses med tillståndet medför skador, vilka markoch miljödomstolen inte har förutsett, får den skadelidande enligt 24 kap. 18 § miljöbalken framställa anspråk på ersättning. Sådant anspråk ska, för att tas upp till prövning, framställas till mark- och miljödomstolen inom fem (5) år från räknat från arbetstidens utgång.

Sid 11 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Verkställighetsförordnande Tillstånd och dispenser får tas i anspråk även om domen inte har fått laga kraft.

Övriga yrkanden Mark- och miljödomstolen avslår övriga yrkanden.

Prövningsavgift Prövningsavgiften bestäms slutligt till 400 000 kr.

Rättegångskostnader Trafikverket ska betala ersättning för rättegångskostnader a) Länsstyrelsen i Stockholms län med 171 200 kr avseende arbete. b) Fastighets AB Fågelviksvägen och Stendörren Botkyrka Handel AB med totalt 105 588 kr, varav 100 800 kr för ombudsarvode och icke avdragsgill moms, 4 788 kr. c) KM2 Property AB, SKR Lager 34 KB och SKR Lager 30 KB med 136 240 kr för ombudsarvode, att fördelas med en tredjedel på vartdera bolaget. d) Tullinge Segelsällskap med 153 812 kr (inklusive moms) avseende ombudsarvode. På beloppen ska utgå ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Sid 12 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

TRAFIKVERKETS YRKANDEN Trafikverket har, som talan slutligen bestämts, i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen ska meddela tillstånd enligt följande.

Arbeten i ytvattenområde Vid anläggande av de nya Vårbybroarna och ny bro för gång- och cykelväg inom Fittjavikens vattenområde a. riva ut befintliga anläggningar och utloppsledningar b. uppföra brofundament och lägga ut nya utloppsledningar c. gräva för schaktning av landtunga samt utföra utfyllnad d. vid behov anlägga tillfälliga konstruktioner som t.ex. pråmar och arbetsplattformar Vid arbeten inom Gömmarbäckens vattenområde a. förändra vattnets djup och läge genom permanent omledning av Gömmarbäcken b. utföra anläggning för temporär kulvertering c. utföra temporär utfyllnad.

Bortledning och infiltration av grundvatten a. För utförande av brostöd, dagvattendamm, stödmurar och för övrig grundläggning av den nya E4/E20 i temporära schakt i jord och i berg tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten b. För utförande av förskärning i berg till Bergtunnlar vid Masmo tillfälligt och även därefter permanent bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten c. att vid behov infiltrera vatten med syftet att undvika skada d. utföra och bibehålla erforderliga anläggningar för de vattenverksamheter som finns angivna under punkter a–c.

Allt i huvudsaklig överenstämmelse med vad som anges i ansökan med tillhörande handlingar.

Sid 13 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Övrigt Trafikverket har i övrigt yrkat att mark- och miljödomstolen ska - bestämma arbetstiden för de i tillståndet angivna vattenverksamheterna till tio år räknat från dagen för dom - bestämma tiden för anmälan av anspråk på ersättning till följd av oförutsedd skada till fem år räknat från arbetstidens utgång - med stöd av 22 kap. 28 § miljöbalken förordna att tillståndet får tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft (verkställighetsförordnande) - godkänna den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen.

Yrkanden i andra hand I andra hand har Trafikverket, om domstolen finner att det inte enbart rör sig om en tillfällig åtgärd, inte motsatt sig att domstolen formulerar om yrkandet på så sätt att ordet permanent läggs till avseende stödmurarna i underbilaga 4 till domsbilaga 2. Justeringen ska dock avgränsas så att det enbart omfattar stödmurarna.

I fråga om behov av dispens enligt artskyddsförordningen för det insamlande av grodor som krävs för att genomföra den planerade evakueringen som redogjorts för under huvudförhandlingen har Trafikverket, i det fall domstolen finner att sådan krävs, i andra hand yrkat att artskyddsdispens för denna åtgärd ska beviljas.

TRAFIKVERKETS FÖRSLAG TILL VILLKOR Trafikverket har slutligt föreslagit följande villkor.

Allmänt villkor 1. Vattenverksamheterna ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och därtill bifogade handlingar samt vad Trafikverket i övrigt angett eller åtagit sig i målet, såvida inte annat framgår av domen.

Sid 14 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Arbeten i vattenområde 2. Alla arbeten i vattenområde som kan innebära risk för grumling eller sedimentationsflykt ska utföras med grumlingsskydd oavsett tidpunkt på året. Skyddsåtgärderna ska bestämmas, kontrolleras och redovisas inom ramen för kontrollprogram.

3Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att medge undantag från användandet av skyddsåtgärder vid grumlande arbeten om sådana åtgärder inte behövs för upprätthållandet av en god vattenmiljö.

4Utfyllnader i vattenområde ska ske med massor vars föroreningshalt understiger nivåerna för ”Mindre än ringa risk” (MRR) i enlighet med Naturvårdverkets Handbok 2010:1 ”Återvinning av avfall i anläggningsarbeten”.

Infiltration 5. Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att närmare bestämma villkoren för infiltration.

Grundvattenbortledning 6. För de schakter i jord som finns angivna i tabellen nedan får under byggskedet erforderlig mängd grundvatten bortledas för att temporärt avsänka grundvattennivån till som lägst det värde som finns angivet i kolumnen benämnd dräneringsnivå byggskede.

Sid 15 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

7För det fall att grundvattenbortledningen i någon av de schakter som omfattas av villkor 6 skulle innebära ett underskridande av den lägsta tillåtna nivån så är Trafikverket skyldigt att vidta åtgärder för att innehålla den reglerade grundvattennivån.

8Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att vid behov och inom ramen för kontrollprogram istället bestämma den lägsta grundvattennivån för bortledningen i de schakter som omnämns i villkor 6.

Skydd av groddjur 9. Trafikverket ska Evakuera grodor från arbetsområdet. Detta ska ske innan lekperiodens start. Stängsla av arbetsområdet med grodskydd.

10Ett kontrollprogram ska också upprättas för säkerställande av att några groddjur inte förekommer inom arbetsområdet.

Utsläpp till vatten 11. Länshållningsvatten från jord- och bergschakter under byggskedet ska före infiltration i mark eller utsläpp till recipient genomgå den rening som är befogad utifrån vattnets förväntade eller konstaterade beskaffenhet med hänsyn till risken för negativ påverkan på miljön och människors hälsa samt för den kvalitet som behövs för upprätthållandet av en god vattenmiljö.

Sid 16 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

12Föroreningsgraden i det länshållningsvatten som antingen infiltreras eller släpps ut får inte överskrida de halter som framgår av tabellen nedan bestämda som riktvärden och beräknade som rullande medelvärden över 30 dagar.

13För det fall att föroreningsgraden i det länshållningsvatten som antingen infiltreras eller släpps ut i enlighet med villkor 12 skulle innebära att den tillåtna nivån överskrids så är Trafikverket skyldigt att vidta åtgärder för att innehålla de angivna riktvärdena.

14Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att meddela närmare villkor om åtgärder och försiktighetsmått för hantering av länshållningsvatten. I detta mandat ingår befogenheten att besluta om att visst länshållningsvatten inte ska behöva genomgå t.ex. avskiljning av olja, partiklar och pH; det senare under förutsättning att vattnet kan visas sig vara av en sådan kvalitet att denna avskiljning inte behövs.

I andra hand har Trafikverket yrkat att den andra meningen i villkor 14 stryks.

Sid 17 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Buller 15. Bullret från den byggverksamhet som har ett samband med vattenverksamheten ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån inomhus som riktvärde inte överstiger 45 dBA i bostäder helgfri måndag–fredag kl. 07.00–22.00 40 dBA i undervisningslokaler helgfri måndag–fredag kl. 07.00–19.00 35 dBA i bostäder lördag, söndag och helgdag kl. 07.00–19.00 30 dBA i bostäder lördag, söndag och helgdag kl. 19.00–22.00 30 dBA i bostäder alla dagar kl. 22.00–07.00 Den maximala ljudnivån inomhus får nattetid, kl. 22.00–07.00, som riktvärde inte överstiga 45 dBA i bostäder.

16Vad gäller det ekvivalenta riktvärde som enligt villkor 15 gäller i bostäder under lördagar och söndagar så får detta riktvärde överskridas vid 15 sammanhängande lördagar och söndagar mellan 07.00–19.00 beräknat under ett kalenderår. Det ekvivalenta riktvärdet inomhus ska då istället bestämmas till 45 dBA. Dessa överskridanden får inte ske vid jul-, nyårs-, påsk, eller midsommarhelger.

17Trots vad som anges i villkor 15 får arbeten som medför buller också överskrida angivna värden helgfri måndag–fredag kl. 07.00–19.00 efter samråd med tillsynsmyndigheten. Andra avvikelser får, om det finns särskilda skäl, ske efter tillsynsmyndighetens godkännande.

18Riskeras överskridande av de bullernivåer inomhus som gäller enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser 2004:15 under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod ska möjlighet till tillfälligt boende, alternativt tillfällig vistelse, erbjudas. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetet påbörjas, dock om möjligt senast tre veckor in-

Sid 18 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

nan arbetet påbörjas. Även om riktvärdet inte överskrids ska evakuering erbjudas om särskilda behov föreligger, till exempel till boende med nattarbete, små barn, äldre och sjukskrivna.

19Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att meddela närmare villkor om åtgärder och försiktighetsmått angående buller.

Vibrationer 20. Vid vibrationsalstrande arbeten ska Trafikverket under byggskedet tilllämpa: Svensk Standard SS 460 48 66:2011, Vibration och stöt - Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader Svensk Standard SS 02 52 11, Vibration och stöt – Riktvärden och mätmetod för vibrationer i byggnader orsakade av pålning, spontning, schaktning och packning Svensk Standard SS 02 52 10, Vibration och stöt – Sprängningsinducerade luftstötvågor - Riktvärden för byggnader Svensk Standard SS 460 48 60 Vibration och stöt – Syneförrättning – Arbetsmetoder förbesiktning av byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet

Uppfyllande av skyddsföreskrifter för Östra Mälarens vattenskyddsområde 21. Inom primär zon ska återanvändning av massor uppfylla krav enligt ”Mindre än ringa risk” (MRR) i enlighet med Naturvårdverkets Handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten eller i vart fall ha samma föroreningshalt som de naturliga bakgrundsvärdena. Återanvändning av massor med halter över MRR upp till ”Känslig markanvändning” (KM) kan dock bli aktuellt efter en platsspecifik bedömning och godkännande från tillsynsmyndigheten.

22Inom sekundär zon ska återanvändning av massor uppfylla krav enligt KM i enlighet med Naturvårdverkets vägledning Riktvärden för förorenad mark samt

Sid 19 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

underskrida kriterier för utlakning för inert avfall enligt Naturvårdsverkets föreskrifter 2004:10 om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall” eller i vart fall ha samma föroreningshalt som de naturliga bakgrundsvärdena. Återanvändning av massor med halter över KM upp till ”Mindre känslig markanvändning” (MKM) kan dock bli aktuellt efter en platsspecifik bedömning och godkännande från tillsynsmyndigheten.

23Återanvändning av massor inom naturreservat ska uppfylla krav enligt KM i enlighet med Naturvårdverkets vägledning Riktvärden för förorenad mark samt underskrida kriterier för utlakning för inert avfall enligt Naturvårdsverket 2004:10 Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall.

24Externa massor som införs och används inom arbetsområdet ska uppfylla kraven i villkoren 21–23 samt underskrida kriterier för utlakning för inert avfall enligt Naturvårdsverket 2004:10 Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall.

25Bottenmassor som schaktas/muddras upp ska inte återanvändas inom arbetsområdet och hanteringen ska följa Havs och Vattenmyndighetens vägledning 2018:19 Miljökvalitetsnormer för vatten vid tillsyn och prövning och Naturvårdsverkets handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten.

26Upplag av massor inom primär skyddszon (50 m från strandkant) får inte ske annat än kortvarigt i samband med omlastning eller om de genom kontroll visats vara rena och ska användas vid utfyllnad eller annat anläggningsarbete.

Sid 20 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Kontrollprogram 27. Trafikverket ska senast tre månader innan den tillståndspliktiga verksamheten eller den till vattenverksamheten relaterade byggverksamheten påbörjas överenskommit med tillsynsmyndigheterna och upprätta reviderat kontrollprogram. Kontrollprogrammen ska hållas aktuella och får efter samråd med tillsynsmyndigheten justeras allteftersom verksamheten fortskrider.

MOTPARTERNAS INSTÄLLNING Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) har tillstyrkt ansökan under förutsättning att spridningen av klorerade lösningsmedel omhändertas på erforderligt sätt, samt har haft vissa synpunkter i fråga om villkor.

Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun (nämnden) har inte haft något att erinra mot yrkandena men har haft synpunkter i fråga om villkor.

Tullinge Segelsällskap (segelsällskapet) har inte haft något erinra mot ansökan under förutsättning att de blir ersatta för den nyttjanderätt från 1955 som påverkas av ansökan. Segelsällskapet har vidare haft vissa synpunkter i fråga om villkor.

Parter i övrigt har inte anfört hinder mot ansökan i sig men har lämnat vissa synpunkter i fråga om villkor och skyddsåtgärder samt samråd och möjlighet att senare begära ersättning för eventuell skada.

TRAFIKVERKETS UTVECKLING AV TALAN Trafikverket har fört sin talan i enlighet med vad som anges i ansökan, domsbilaga 1, samt i komplettering daterad 11 februari 2022, domsbilaga 2.

Ansökan har därtill innan huvudförhandling kompletterats med resultat av provtagning på fastigheten A vad gäller misstänkt förorening av klorerade lösnings-medel, samt förslag för riktvärden för PFAS.

Sid 21 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Det ska noteras att i ansökan benämnd trafikplats Gömmaren under målets handläggning har bytt namn till trafikplats Duvberget samt att Masmotunneln på samma sätt nu anges som Bergtunnlar vid Masmo.

MOTPARTERNAS UTVECKLING AV TALAN Efter Trafikverkets bemötande av inkomna synpunkter efter kungörelsen (se vidare nedan) kvarstår i huvudsak följande yrkanden och tvistigheter.

Länsstyrelsen har i huvudsak anfört att det finns förekomster av klorerade lösningsmedel i grundvattnet i området som har sin grund i att den verksamhet som tidigare fanns på området använde sig av sådana. Eftersom klorerade lösningsmedel kan transporteras långa sträckor är det oklart hur stor och utbredd föroreningen är. Det är inte uteslutet att den aktuella verksamheten kan medföra att det förorenade vattnet flyttar sig till nya områden, vilket innebär att verksamheten får anses tillföra föroreningar.

Länsstyrelsens har vidare anfört att föroreningar av både PFAS och PFOS finns utbredda i området och att riktvärdena i villkorsförslag 12 för PFAS och PFOS bör sänkas till de värden som framgår av Sveriges geologiska undersöknings (SGU:s) nya riktlinjer. Det kan därutöver noteras att dricksvattenförekomster anses inneha ett extra starkt skydd och att det måste bevisas att en verksamhet inte skadar människors hälsa. Även om den aktuella verksamheten i sig inte tillför någon ny PFAS eller PFOS kan pumpande av vatten medföra att dricksvattentäkterna drar till sig vatten från nya områden, vilket kan leda till att nya föroreningar alltjämt tillförs.

Länsstyrelsen har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 171 200 kronor.

Nämnden i Huddinge kommun har framfört synpunkter avseende villkorsförslag 14. Nämnden vill kunna meddela närmare villkor om åtgärder och försiktighetshetsmått om länshållningsvatten samt om ytterligare justeringar och parametrar avseende

Sid 22 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

villkorsförslag 12 vid särskilda omständigheter. Därtill vill nämnden att villkorsförslag 27 justeras genom att en mening om att kontrollprogrammet ska godkännas av tillsynsmyndigheten innan byggstart läggs till.

Segelsällskapet har i första hand yrkat att Trafikverket bygger en ersättningsanläggning med mastkran och småbåtshamn i Vårbyfjärden eller dess närområde för nyttjande av de som idag använder de anläggningar som ska tas bort. I andra hand har segelsällskapet yrkat att Trafikverket ersätter segelsällskapet med 6 miljoner kronor inklusive moms så att segelsällskapet kan ombesörja att en ersättningsan1äggning uppförs i Vårbyfjärden eller dess närhet. I tredje hand har segelsällskapet yrkat att Trafikverket ersätter segelsällskapet med 8 miljoner kronor så att segelsällskapet kan bygga om sina båtskjul så att de kan förvara motorbåtar i stället för segelbåtar. Segelsällskapet har därtill yrkat att tillståndet ska förenas med villkor att passagen ut till Mälaren under Vårbybron dels som huvudregel inte stängs av från den 1 maj till den 1 oktober, dels att öppningen vid passagen minst ska vara 4,5 x 4,5 meter stor. Därutöver bör tillståndet förenas med ett villkor eller ett åtagande om att Trafikverket ska meddela båtklubbarna inom området för Tullingesjön samt Albysjön i god tid när avsteg från huvudregeln om att passagen ska vara öppen den 1 maj till den 1 oktober måste göras.

Segelsällskapet har yrkat ersättning för rättegångskostnader med ett belopp om 153 812 kr inklusive moms.

KM2 Property AB, SKR Lager 34 KB SKR Lager 30 KB (härefter Spendrups) har yrkat att tiden för anmälan om oförutsedd skada ska sättas till 20 år från arbetstidens utgång samt att Trafikverket åläggs att årligen mäta Vårby källas kapacitet samt källvattnets kvalitet under motsvarande period.

Spendrups har begärt ersättning för sin rättegångskostnad med 136 240 kr exkl. mervärdesskatt, att fördelas med 1/3 på respektive bolag.

Sid 23 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Fastighets AB Fågelviksvägen och Stendörren Botkyrka Handel AB (Stendörren) har yrkat ersättning för rättegångskostnader relaterade till fastigheterna A, fram till dess att denna löstes in, Varvet 2 samt Tegelbruket. Kostnaderna uppgår till sammanlagt 105 588 kr, varav 100 800 kr för ombudsarvode (36 timmar) och icke avdragsgill moms, 4 788 kr.

TRAFIKVERKETS BEMÖTANDE Efter målets kungörelse och därefter inkomna synpunkter har Trafikverket bemött dessa synpunkter sammanfattningsvis enligt följande.

Inledning Trafikverket vill inledningsvis förtydliga att man valt att pröva tillståndsansökan med en tillämpning av 11 kap. 23 § miljöbalken. Syftet med bestämmelsen är att undvika dubbelprövning av vissa vattenverksamheter som ingår som delar av större verksamheter och som då prövas i annan ordning. I detta fall enligt väglagen. Prövningen omfattar därför bara vissa begränsade delar av vägprojektet Tvärförbindelse Södertörn, företrädesvis sådan byggnation i vattenområde och sådan grundvattenbortledning som är tillståndspliktig enligt 11 kap. miljöbalken.

Domstolens uppgift blir här främst att bestämma vilka villkor och andra bestämmelser som ska gälla för dessa verksamheter. Enligt praxis från Mark- och miljööverdomstolen är det dock också möjligt att inom ramen för prövningen av vattenverksamheten även villkorsreglera buller, vibrationer och utsläpp till vatten.

Redan i samband med att miljöbalken och dess följdlagstiftning infördes i slutet av 1990-talet så förhölls sig Lagrådet kritiskt till denna uppdelade prövning enligt sektorslagstiftning och miljöbalk. Även vid de lagändringarna om miljöbedömningar om infördes i balken från den 1 januari 2018 så påtalade Lagrådet på nytt att kopplingen mellan de parallella regelverken är svår att överblicka, och att det för att underlätta förståelsen skulle vara önskvärt med en generell översyn av sambandet mellan miljöprövningsbestämmelserna i miljöbalken och de olika sektorslagarna. Det

Sid 24 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

kan således vara förknippat med viss svårighet att skilja ut den prövning av Tvärförbindelse Södertörn som nu framför allt sker i vägplan men även till viss del sker inom ramen för denna tillståndsprövning avseende vattenverksamhet.

Den samlade remissfloran bekräftar också denna bild. Det saknas t.ex. laglig grund för domstolen att inom ramen för den nu aktuella prövningen villkora tillåtligheten eller tillstånd i sig utifrån vissa framförda krav eller förutsättningar. Frågor kring dagvattenanläggningar för driften av den framtida vägen hör hemma i prövningen av vägplanen. Lokalisering, markåtkomst, intrångsersättning, markanvändning och konsekvenser från eller skyddsåtgärder för driften av den färdiga väganläggningen hör samtliga hemma i prövningen av vägplanen. Vad gäller de frågor kring masshantering och förorenade områden som framför allt lyfts av tillsynsmyndigheterna har dessa enbart egentlig relevans i målet i förhållande till uppfyllandet av skyddsföreskrifter för Östra Mälarens vattenskyddsområde.

Givetvis försöker Trafikverket i görligaste mån att vara behjälpligt med att besvara alla de frågor som nu spelas in kring den totala omgivningspåverkan från projektet Tvärförbindelse Södertörn, men detta i sig innebär ju inte att frågorna omfattas av prövningen.

Yttranden av MSB, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och SMHI Dessa yttrande föranleder ingen kommentar från Trafikverkets sida.

Yttrande av Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB har anfört att bolaget inte har någon erinran mot att verksamheten tillåts under förutsättning att dess anläggningar i området inklusive driften och skötseln av dem inte hindras eller påverkas. Trafikverket hänvisar här till den redogörelse om förhållandet mellan prövning i vägplan och prövning av tillstånd enligt miljöbalken som finns under inledningen till detta yttrande. Någon laglig möjlighet att på detta sätt villkora tillståndet föreligger inte.

Sid 25 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Av underlaget till vägplanen framgår också att Trafikverket har kännedom om bolagets ledningsnät. Vederbörlig hänsyn till detta nät kommer också att vara styrande för vägbyggnadsprocessen i aktuella delar. Ambitionen är dessutom att Trafikverket ska ha en löpande dialog med bolaget under projekteringen och genomförandet av vägbyggnationen.

Yttrande av Söderenergi AB Den nyttjanderätt som Söderenergi AB lyft fram i sitt yttrande kommer inte att beröras av vattenverksamheten.

Yttrande av Sjöfartsverket Alla de skyldigheter för Trafikverket som Sjöfartsverket nu lyfter fram i sitt yttrande kring bland annat rapportering av ombyggnadsarbetenas påbörjan och förändrad strandlinje samt sjömätning av bottentopografi m.m. kommer i sin helhet att beaktas och följas. Ambitionen är dessutom att Trafikverket ska ha en löpande dialog med Sjöfartsverket under projekteringen och genomförandet av vägbyggnationen vad gäller frågor kring projektets påverkan på sjöfarten.

Yttrande av Tullinge båtsällskap Trafikverket kommer att säkerställa att en vattenförbindelse från Albysjön samt Fittjaviken och vidare till Mälaren hålls öppen för båttrafik årligen under en period från 1 maj till och med den 1 oktober och detta under hela den tiden som byggnation av de nya Vårbybroarna pågår. Några enstaka tidsmässigt kortare avstängningar kan dock komma behövas även under den period som vattenförbindelsen hålls öppen. Detta till exempel vid vissa arbetsmoment som kan innebära fara för passerande båttrafik. Förbindelsen kommer att ha en öppning på minst 4 x 4 meter så att även motorbåtar ska kunna passera. Vad gäller frågan om en sådan vattenförbindelse se även Trafikverkets kommentar till yttrande av Tullinge segelsällskap.

Yttrande av Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun Trafikverket noterar att nämnden tillstyrker ansökan.

Sid 26 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Allmänt - Nämnden anser att det bör finnas ett villkor som definierar skillnaden mellan bygg- och driftskede, likt vad som beslutats om i andra infrastrukturprojekt. Trafikverket har kännedom om att denna typ villkor till exempel reglerats inom ramen för tillstånden avseende utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm. Det finns dock åtskilliga tillståndsdomar för större infrastrukturprojekt där sådana villkor överhuvudtaget inte förekommer t.ex. för projekt Västlänken.

Trafikverket anser att det inte finns några behov av att – i vart fall inom ramen för den nu aktuella prövningen - i villkor definiera vad som är ett bygg- eller ett driftskede. I första hand därför att det redan av yrkandena framgår att den grundvattenbortledning som föranleds av utförandet av brostöd, dagvattendamm, stödmurar och övrig grundläggning bara sker tillfälligt i temporära schakt. Utifrån denna formulering är det ju uppenbart att denna verksamhet enbart kommer att utföras under en byggnation. Även för utförandet av förskärning i berg till Masmotunneln sker en tillfällig grundvattenbortledning, men här har Trafikverket även valt formuleringen därefter. Detta för att tydligt markera att det i detta fall blir fråga om att permanent bortledning. Även här står det således klart att denna vattenverksamhet behövs för driften av vägen.

Dessutom kan det vara svårt att definiera vad som egentligen är att betrakta som bygg- respektive driftskede när en prövning, som i detta fall, bara berör arbeten för vissa företrädesvis tillfälliga vattenverksamheter inom ramen för ett större vägprojekt som huvudsakligen prövas enligt väglagen. Byggnationen av den ny E4/E20 kommer ju att fortgå många år efter det att de tillfälliga vattenverksamheterna avslutats.

Buller - Nämnden anser att Trafikverket för sina ursprungliga förslag till villkor 14 och 15 inte tillräckligt tydligt har motiverat varför det finns ett behov av att frångå de nivåer på riktvärden som framgår av Naturvårdsverkets allmänna råd 2014:15. Man menar att bullersituationen i det redan utsatta området inte får förvärras. Som framgår på s. 28 i Trafikverkets ansökan, aktbilaga 1, så är orsaken till de föreslagna avstegen i dessa villkor att den nu aktuella ombyggnaden av E4/E2 måste

Sid 27 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

vara färdiga redan till 2030. En forcering av de vattenrättsliga arbetena blir således nödvändig för att kapaciteten avseende väganläggningen E4 Förbifart Stockholm, som öppnar det sistnämnda året, ska kunna nyttjas fullt ut.

Nämnden framhåller att sådana avsteg i stället bör bestämmas genom samråd alternativt genom ett godkännande från tillsynsmyndighet utifrån en tillämpning av det ursprungliga förslaget till villkor 16.

Orsaken till att Trafikverket nu föreslår avsteg redan i sina förslag till bullervillkor i målet är bland annat en kritik som tidigare riktats mot verket från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Detta inom ramen för en överprövning av en ansökan om bullerdispens för projekt Västlänken.

Masshantering - Precis som Huddinge kommun noterat har tyvärr vissa felskrivningar och en felaktig hänvisning smugit sig in ansökan med villkor. Det är följande förkortningar som ska gälla: mindre än ringa risk ska förkortas (MRR) och inte (MMR) mindre känslig markanvändning ska förkortas (MKM) och inte (MKN).

Nämnden har även förtydligat att begreppen MKM och känslig markanvändning (KM) inte kan härledas från Naturvårdverkets Handbok 2010:1 ”Återvinning av avfall i anläggningsarbeten”. Trafikverket tar tacksamt emot dessa påpekanden. Förslagen till villkor har justerats i enlighet härmed.

Nämnden har också efterfrågat ett förtydligande kring hanteringen av massor. Trafikverket har sedan denna ansökan lämnades in gjort en översyn av sin masshantering inom Östra Mälarens vattenskyddsområde. Detta arbete har bland annat föranletts av den översyn som Naturvårdsverkets gjort av sin handbok 2010:1 ”Återvinning av avfall i anläggningsarbeten”. Syftet för denna översyn har varit att massor ska nyttjas på ett mer hållbart och ändamålsenligt sätt. Trafikverkets revideringar av sina arbetssätt har här föranlett vissa ändringar av förslagen till villkor för aktuellt

Sid 28 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

vattenskyddsområde. Förhoppningen är en förbättrad hänsyn till skyddet för vattenskyddsområdet och nyttjande av massor som resurs. Trafikverket delar också nämndens uppfattning att syraproducerande sulfidberg som utgångspunkt inte ska användas för utfyllnader. Vad gäller denna typ av berg i förhållande till projektets masshantering så kommer alla bergmassor där misstanke om sulfidmineraliseringar förekommer att provtas i samband med schaktarbeten. För att kunna bedöma omgivningspåverkan och potentiella miljörisker relaterat till en eventuell hantering och nyttjande av bergmaterial med sulfidmineraliseringar har Trafikverket idag ett pågående samarbete med en forskargrupp i tillämpad geokemi vid Luleå tekniska universitet. Syftet med detta forskningssamarbete är att gemensamt öka kunskapen kring geologiska, mineralogiska, geokemiska och kemiska interagerande processer relaterade till sådant bergmaterial. Detta för att utveckla prediktionsmetoder för hantering av omgivningspåverkan och miljörisker.

Det finns dock idag inte något behov av villkor eller förtydliganden i övrigt kring skyddsåtgärder m.m. för hantering av sulfidberg. För det fall sådant berg skulle upptäckas kommer projektet löpande att tillämpa den kunskap som nu tas fram av Luleå tekniska universitet. Trafikverket anser därför att det varken finns ett behov av villkor eller att det överhuvudtaget skulle vara lämpligt med en sådan reglering. Samarbetet med Luleå tekniska universitet får här ses som en direkt tillämpning av försiktighetsprincipen.

Trafikverket förtydligar att massor enligt föreslaget till villkor 24 omfattar avfall. En anmälan om återanvändning av avfall kommer att upprättas till berörd kommun. Vad gäller frågan om bedömning och hantering av sulfidberg saknas det ett behov av villkorsreglering. En sådan reglering är inte heller lämplig. Om domstolen skulle finna det befogat med ett sådant villkor kan Trafikverket acceptera ett generellt utformat villkor som stipulerar att sulfidförande berg inte får orsaka försurning. Detta i enlighet med nämndens förslag.

Sid 29 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Föroreningar - Med anledning av vissa påpekanden från nämnden vill Trafikverket förtydliga att alla typer av arbeten som innebär schakt i eller intill förorenade områden kommer att anmälas till tillsynsmyndigheten. Detta kommer att ske i samband med byggskedet och antingen av Trafikverket eller av den byggentreprenör som upphandlats. Trafikverket kommer också att vid byggstart ha en tillräcklig kunskap om både föroreningsgraden och också om grundvattenförhållandena i markområden för schakter. Eventuella föroreningar kommer också att omhändertas och de åtgärder som då genomförts kommer att redovisas till tillsynsmyndigheten.

Vad gäller de frågor kring infiltration som nämnden belyser så är det osannolikt att ett eventuellt tillstånd för infiltration kommer att behöva tas i bruk. Yrkandet är här endast en försiktighetsåtgärd. Om en temporär infiltration dock kommer att behövas kommer den i första hand att utföras i något av de grundvattenrör som projektet redan installerat. Det vatten som infiltreras kommer då om möjligt att hämtas från en närliggande brandpost.

De risker som nämnden påpekat kring mobilisering av befintliga föroreningar vid denna typ av infiltrationsverksamhet är i allra högsta grad reell och något som Trafikverket också kommer att behöva förhålla sig till innan en infiltration kan påbörjas. Trafikverket kommer även här att redovisa ett kunskapsunderlag för tillsynsmyndigheten.

Utsläpp till vatten - Vad gäller de frågor som nämnden tar upp i förhållande till de riktvärden avseende utsläpp av länshållningsvatten som Trafikverket föreslagits i villkor 12, så har Trafikverket beaktat Huddinge kommuns jämförelsevärden vid framtagandet av de aktuella villkorsförslagen.

Vad gäller påverkan på miljökvalitetsnormer så är det projektets bedömning att de aktuella utsläppen av länshållningsvatten inte påverkar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet i de mottagande vattenförekomsterna ska ha enligt en miljökvalitetsnorm. Utsläppens förhållanden till denna status eller potential kommer att löpande att kontrolleras under hela byggprocessen.

Sid 30 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Nämnden har här även lyft frågor kring bästa möjliga teknik för rening av länshållningsvatten. En mängd olika tekniker finns tillgängliga för rening. I SBUF:s 12655 ”Hantering av länsvatten i anläggningsprojekt- Användbar teknik och upphandlingsfrågor” görs en uppdelning i fem olika tekniknivåer för rening av länshållningsvatten, från enkel billig teknik till mer avancerad och dyrare. I rapporten ges också förslag på provtagnings- och kontrolltekniker. Trafikverket har en mycket god kännedom om dessa förhållanden. Men det är idag, trots tillgänglig kunskap, alltför tidigt att redan inom ramen för denna ansökan närmare ange vilka faktiska reningstekniker som kommer att användas för projektets hantering av länshållningsvatten.

Omhändertagandet av länshållningsvatten ska kunna hantera varierande mängder nederbörd, en föroreningsgrad som ständigt ändras både till typ och också koncentration, platserna för reningsanläggningarna kommer ständigt att behöva förnyas med tillgång till ytor m.m. Dessutom måste man effektivt kunna få bort vattnet från schakter och arbetsområden utifrån arbetsmiljöhänsyn. De tekniska lösningar som kan tillmötesgå denna kravställning kan varken projekteras slutligt eller definieras ekonomiskt innan Trafikverket har handlat upp sin byggentreprenör.

Trafikverkets utgångspunkt vid förslaget till villkor 12 är därför att den valda villkorskonstruktion - med ett angivande av vissa ämnen och halter för länshållningsvattnet - ger ett uttryck för de kvalitetskrav som den framtida reningstekniken minst måste klara av. Vilka faktiska metoder som sedan ska användas för att uppnå detta ligger sedan inom ramen för entreprenörens frihet samt Trafikverket och tillsynsmyndigheten gemensamma arbete med kontrollprogram. På detta sätt uppnås en nödvändig flexibilitet där man undviker onödigt tidiga låsningar vid vissa teknikval - som sedermera kanske visar sig tekniskt eller ekonomiskt svåra att genomföra samtidigt som man ger incitament och utrymme för en teknikutveckling.

Sid 31 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Nämnden har också tagit upp frågor kring det urval av ämnen som kommer att analyseras enligt förslaget till villkor 12. Trafikverkets har här framför allt valt att analysera de normalt förekommande ämnen från jord- och bergschakter på land som kan påverka statusen hos de vattenförekomster som blir recipienter av länshållningsvatten.

För att bemöta nämndens frågeställning kring ett förtydligande av de skyldigheter som gäller för Trafikverket om riktvärdena för länshållningsvattnet överskrids så har Trafikverket föreslagit ett helt nytt villkor 13. Villkoret reglerar en skyldighet för Trafikverket att vidta åtgärder för det fall att riktvärdena överskrids. Den eller de reningstekniker som slutligen väljs kommer också att säkerställas att ytterligare kapacitet för rening ska kunna vidtas för det fall den ursprungliga nivån på reningstekniken inte skulle klara av att innehålla riktvärdena.

Områdesskydd - Nämnden har lyft frågor kring kompensationsåtgärder. Trafikverket har i dialog med Huddinges kommunekologer tillika reservatsförvaltare tagit fram förslag till kompensationsåtgärder för det intrång och den påverkan i övrigt som sker i Gömmarens naturreservat.

Yttrande av Region Stockholm Vattenverksamhetens påverkan på tunnelbanan - Det finns en pågående dialog mellan regionen och Trafikverket angående Tvärförbindelse Södertörns förhållande till tunnelbanans anläggning och driften av den. Behov finns att teckna ett eller flera avtal för att reglera frågor om t.ex. gemensam skyddszon och villkor för åtgärder i denna samt ansvar för eventuella skador och ersättningar. De frågor som dessa avtal ska belysa har dock ingen anknytning till vattenverksamheten. Detta har även berörts under inledningen till detta yttrande. Avtalsfrågorna har sin hemvist i processen med vägplan och Trafikverket hänvisar dit. Trafikverket ser inte heller på vilken laglig grund som ett eventuellt tillstånd för vattenverksamhet skulle kunna villkoras på att ett sådant avtal tecknas.

Sid 32 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Spårväg Syd - Trafikverket kan konstatera att Region Stockholms yttrande inte innehåller någon mer specifik tidplan över planeringsprocessen och genomförandet av Spårväg Syd.

Det är i och för sig teoretiskt möjligt att anläggandet av dessa båda infrastrukturprojekt kan komma att ske samtidigt, men då utifrån helt olika genomförandehorisonter. Trafikverkets vattenverksamheter är också i huvudsak tillfälliga och de kommer att utföras tidigt under projektets framdrift. Utifrån de båda projektens tidsplanering så bedömer Trafikverket idag att de vattenverksamheter som prövas i denna ansökan kommer att vara genomförda när väl byggnationen för Spårväg Syd inleds.

Vad gäller övriga frågor kring projektens gemensamma omgivningspåverkan så har Trafikverket goda erfarenheter av samordning mellan större infrastrukturprojekt i Stockholmsområdet. Som exempel kan nämnas samarbetet mellan Stockholms stads projekt Slussen och Trafikverkets projekt Getingmidjan samt projekt E4 Förbifart Stockholms samordning med anläggandet av de nya sträckningarna för tunnelbanan. Trafikverket anser också att det är av stor vikt att samverkan mellan regionen och Trafikverket fördjupas i de nu aktuella frågorna men det är ännu för tidigt att närmare konkretisera ett sådant samarbete och det är framförallt inte möjligt att hantera dessa frågor inom ramen för denna tillståndsansökan.

Yttrande av Tullinge segelsällskap Yrkanden och bestridanden m.m. - Trafikverket yrkar att mark- och miljödomstolen avvisar Tullinge segelsällskaps ersättningsyrkanden.

Trafikverket bestrider segelsällskapets yrkande om rättegångskostnader.

Trafikverket medger segelsällskapets yrkande om passage ut till Mälaren under E4 med den ändringen att passagen inte får stängas av under perioden 1 maj till och med den 1 oktober varje år. Så som slutligen framställts under huvudförhandlingen

Sid 33 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

bör detta dock inte villkorsregleras i målet. I sådant fall inom ramen för det allmänna villkoret. Avseende öppningens storlek kan Trafikverket i nuläget inte medge en större öppning än om 4 x 4 meter.

Frågor om ersättning m.m. - Det är i målet ostridigt att Tullinge segelsällskap har en nyttjanderätt att bedriva verksamhet med båtplatser och mastkran framförallt på fas-tigheten B. Fastigheten ägs av Huddinge kommun. Segelsäll-skapets verksamhet bedrivs på en landtunga i nära anslutning till de nuvarande Vårbybroarna. Den aktuella landtungan där segelsällskapet idag bedriver sin verksamhet kommer helt att försvinna. Detta med anledning av ianspråktagande av mark med permanent vägrätt för den ombyggda E4/E20 med en helt ny Vårbybro på platsen. Borttagandet av landtungan kräver även tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken.

Även om Trafikverket skulle få tillstånd från mark- och miljödomstolen att riva ut den aktuella landtungan så innebär inte detta att verket även får den nödvändiga markåtkomsten till exempelvis fastigheten B för att byggnat-ionen av den nya Vårbybron ska kunna genomföras. Trafikverket har här inte heller möjlighet att få sådan markåtkomst genom miljöbalkens regler om särskild tvångs-rätt för vattenverksamheter enligt 28 kap. 10 § miljöbalken. Denna bestämmelse omfattar nämligen inte markintrång från väg- eller järnvägsbyggande. Markåtkomst avseende den aktuella ombyggnaden måste således ske genom uppkomsten av vägrätt enligt 31 § väglagen. Detta är också det normala förfarandesättet vid alla Trafikverkets vägprojekt och detta oavsett om projekten även behöver tillstånd enligt miljöbalken.

När Trafikverket fått sådan vägrätt framgår det av 55 § väglagen att fastighetens ägare är berättigad till intrångsersättning och ersättning för annan skada. Detta motsvarar i sig vad som gäller enligt expropriationslagen och även nyttjanderättshavare har ersättningsrätt, jfr till exempel NJA 1968 s. 488, 1970 s. 412 och 2021 s. 676. Det får också anses ostridigt mellan Trafikverket och segelsällskapet att en rätt till ersättning föreligger med anledning av det kommande vägrättsintrånget och förhandlingar kring denna fråga har också förevarit. Dock är parterna idag inte överens

Sid 34 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

om ersättningens omfattning. Förhoppningen från Trafikverkets sida är dock att en överenskommelse ska kunna uppnås.

Om en överenskommelse inte blir möjlig följer det av 66 § väglagen att segelsällskapet har att väcka talan vid mark- och miljödomstol. Sådan talan väcks genom stämning. Ett sådant stämningsförfarande förutsätter dock att vägrätt uppkommit bland annat genom en fastställd plan.

De ersättningsyrkanden som segelsällskapet nu väckt i detta mål är således i sin helhet att hänföra till de kommande vägrättsintrången utifrån väglagen. Då mark- och miljödomstolen endast kan pröva yrkanden om ersättning för vägrättsintrång efter stämning enligt väglagen så saknar domstolen idag laglig möjlighet att pröva ersättningsanspråken. Dessa måste därför avvisas. Ersättningsregeln i 31 kap 16 § miljöbalken kan inte heller tillämpas då den endast är hänförlig till sådan markåtkomst som skett enligt 28 kap. miljöbalken.

Med hänvisning till att domstolen inte kan pröva dessa ersättningsfrågor saknas det anledning för Trafikverket att inom ramen för skriftväxlingen i detta mål närmare kommentera innehållet i aktbilagorna 31-36. Detta då underlag i dessa bilagor till yttrandet sin helhet synes vara relaterade till segelsällskapets rätt till ersättning enligt väglagen samt även ersättningsrättens ekonomiska omfattning, det vill säga frågor som inte kan prövas i målet.

Sakägare - Segelsällskapet menar att deras nyttjanderätt till den mastkran och de båtplatser som nu kommer att försvinna legitimerar dem som sakägare i detta mål och man har även yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

Den närmare avgränsningen av sakägarbegreppet vid tillståndsprövningar enlig 11 kap. miljöbalken finns inte reglerat i balken. Viss vägledning kring frågorna kan dock finnas i förarbeten och kommentaren till bland annat 16 kap. 12 § och 25 kap. 2 § miljöbalken. Den förstnämnda bestämmelsen berör rätten att överklaga domar

Sid 35 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

eller beslut och den andra regleringen handlar om sökandens ansvar för motparternas kostnader vid mark- och miljödomstolen i ansökningsmål om vattenverksamhet.

Traditionellt brukar man inom den miljörättsliga tillämpningen skilja på den materiella respektive den processuella sidan av sakägarbegreppet. Den materiella sidan av begreppet styrs bland annat utifrån ett rättssubjekts rätt till ersättning t.ex. med anledning av att en vattenverksamhet tar mark i anspråk för ändrad markanvändning. Det är också närmast på en sådan materiell grund som segelsällskapet nu motiverar sin påstådda sakägarställning i målet. Förlusten av mastkran och båtplatser sker dock, som beskrivits ovan, inte utifrån vattenverksamheten utan i stället utifrån ett vägrättsintrång och dessa förhållanden i sig kan således aldrig legitimera segelsällskapet som sakägare i detta mål.

Frågan blir då om segelsällskapet kan vara sakägare utifrån den processuella sidan av begreppet. Det är inte alldeles enkelt att definiera skillnaderna mellan dessa båda sidor av sakägarbegreppet men definitionen av den processuella sidan torde kunna härledas ur det ställningstagande som Högsta domstolen gör i NJA 2004 s. 590 I. Här slås fast att rätten att vara part i ett vattenmål och att överklaga - det vill säga att vara sakägare - skall tillkomma varje person som kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet genom den verksamhet för vilken tillstånd söks, om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig.

Den vattenverksamhet som skulle kunna innebära en möjlig skada eller olägenhet för segelsällskapet är de arbeten som kommer att bedrivas för anläggandet av de nya Vårbybroarna inom Fittjavikens vattenområde. Dessa arbeten finns beskrivna under avsnitt 8.2.2. i ansökan, aktbilaga 1. Inledandet av dessa arbeten förutsätter dock att hela det aktuella området - inbegripet den landtunga där segelsällskapet nu bedriver sin verksamhet - har ianspråktagits med vägrätt. Någon risk för sådana skador eller olägenheter från denna vattenverksamhet, som i sig skulle kunna legiti-

Sid 36 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

mera sällskapet som sakägare i detta mål, kan således inte att förutses. Segelsällskapet har då inte heller rätt till ersättning för sina rättegångskostnader i målet, varför Trafikverket bestrider detta yrkande.

Passage ut till Mälaren - Både Tullinge båtsällskap och Tullinge segelsällskap har framfört ett behov av passage för båttrafik ut till Mälaren från Alby- och Tullingesjön under den tid som Trafikverket bedriver sina ombyggnadsarbeten för de nya Vårbybroarna. Trafikverket har i sitt svar till båtsällskapet angivit att man kommer att säkerställa en vattenförbindelse från Albysjön samt Fittjaviken och vidare till Mälaren under ombyggnadstiden.

Båtsällskapet har i sin inlaga begärt att den tid som passagen ska vara öppen bör sträcka sig till och med september medan segelsällskapet angivit att passagen även bör omfatta oktober. Trafikverket gör den bedömningen att trafiken av fritidsbåtar inte kommer att ha behov av någon passage under oktober månad och tiden för öppning bör därför begränsas till och med september. Denna bedömning har även stöd i det förslag avseende tiden för passagen som båtsällskapet fört in i målet.

Yttrande av Länsstyrelsen i Stockholms län Befintliga tillstånd - För att undvika missförstånd har länsstyrelsen begärt att Trafikverket ska redogöra för vilka befintliga vattenrättsliga tillstånd vid Vårbybron som upphävs eller önskas upphävas. Samtliga befintliga tillstånd för de anläggningar som Trafikverket idag har på platsen för Vårbybron har endast omfattat rätten att uppföra anläggningar under ett byggskede. Tillstånden innefattar således inte någon pågående vattenverksamhet som t.ex. en permanent grundvattenbortledning. Trafikverket har nu yrkat på att alla de anläggningar som uppförts med dessa tidigare tillstånd ska rivas ut. Alla de anläggningar som tidigare uppförts och bibehållits med befintliga tillstånd kommer nu att utrivas, det vill säga tas bort i sin helhet. Trafikverket kan inte se på vilket sätt detta skulle kunna leda till missförstånd i framtiden och vad det överhuvudtaget finns att upphäva.

Sid 37 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Arbeten under grundvattennivå - Länsstyrelsen har lyft frågor kring synsätt på tillståndsplikt för grundvattenpåverkan utifrån Trafikverkets olika bedömningar avseende tillståndsplikten för bergschakt avseende bro 14S i jämförelse med jord- och bergschakt för bro 14Q. Man vill att Trafikverket tydligare redogör för den påverkan på grundvattnet som kan uppstå från bergschaktet för bro 14S i förhållande till det småvatten i svackan söder om Gömmarbäcken som riskerar att påverkas. Länsstyrelsen menar här att även detta bergschakts påverkan på grundvattnet kan vara tillståndspliktigt, oavsett aktiv bortledning. En tillståndsplikt, menar man, kan här uppkomma om förändringen av grundvattnet medför inte obetydliga konsekvenser för akvifär eller grundvattenberoende miljöer och detta oavsett om förändringen är permanent eller tillfällig.

Området för dessa schakter ligger i kanten av en förkastningsbrant som utgör Masmobergets gräns ned mot Masmo och området vid Fittjaviken. Området är komplext med brant stigande bergnivåer. Mindre svackor och ryggar gör att berggrundsytan varierar stort även i den mindre skalan. Bergytans trösklar styr grundvattennivåerna i de ovanliggande jordlagren som endast blir vattenförande under de perioder då stigande grundvattennivåer gör att vattnet kan strömma förbi trösklarna.

Bergschaktet för 14S bedöms hamna i en bergsluttning och schaktet dräneras naturligt av den fallande bergnivån mot nordväst. Bergschaktet för 14Q behöver däremot länshållas genom aktiv grundvattenbortledning. Dessa båda schakt, tillsammans med övriga schakt i området, bedöms också påverka grundvattennivån i den sandjordfyllda dalgången inom vilket det småvatten som länsstyrelsen nu omnämner är beläget.

Grundvattennivån i detta område är mestadels relativt djupt, cirka 4-5 meter under markytan. Småvattnet är troligen skapat genom ett uttag av sand och grus vilket skapat en lokal svacka i terrängen. Nivån på vattenspegeln i småvattnet bedöms motsvara grundvattenytan i området. En kontrollpegel finns installerad och den kontrolleras månadsvis inom ramen för kontrollprogrammet. Småvattnet var torrt

Sid 38 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

under slutet av sommaren både 2021 och 2022, och under kontrollperioden har vattendjupet varit som mest cirka tre decimeter. Oavsett den kommande avsänkningen från Trafikverket vattenverksamheter så verkar småvattnet således redan idag torkas ut utifrån de naturligt förkommande fluktuationerna av grundvattnet i området. I förhållande till grundvattnets djupa läge på platsen så är det Trafikverket bedömning att vegetationen i det aktuella området överhuvudtaget inte kommer att påverkas från den kommande avsänkningen. Även vad gäller det aktuella småvattnet så är konsekvenserna så obetydliga att någon tillståndsplikt för dräneringen av grundvattnet vid bergschaktet för bro 14S – utifrån det synsätt som länsstyrelsen nu skisserar – aldrig kan uppkomma. Den naturliga dräneringen av det sistnämnda bergschaktet bidrar dessutom bara till den totala avsänkningen i området. En avsänkning som i övriga delar omfattas av tillståndsplikt.

Vårby källa - I sitt yttrande belyser länsstyrelsen vissa frågor kring Vårby källa. Man menar att denna källa pekats ut som en möjlig reservvattentäkt i Huddinge kommuns översiktsplan och att en minskad tillrinning på -7,4 procent, vilket blir en konsekvens av projektet, kan inverka negativt på möjligheten att nyttja källan. Utpekandet i översiktsplanen innebär sannolikt också, menar länsstyrelsen, att Vårby källa uppfyller kriterierna som grundvattenförekomst. Detta kan i sin tur medföra att miljökvalitetsnormer kring kvalitativ status kan komma att råda i källans grundvattenmagasin i framtiden. Länsstyrelsen anser därför att det är problematiskt att tillrinningen minskas på det sätt som beskrivs i ansökan och man vill nu att Trafikverket ska redovisa vilka åtgärder som kan vidtas för att begränsa påverkan på tillrinningen till källan. Trafikverkets kontrollprogram bör dessutom omfatta flödet i källan. Man anser slutligen att Trafikverket också ska redogöra för vilket skydd mot olyckor som kommer att finnas för att minimera risken för föroreningsspridning till grundvattenmagasinet kring Gömmarbäckens passage.

Av Huddinge kommuns översiktsplan 2030 framgår följande på s. 45:

Sid 39 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Vårby källa bedöms här, enligt Trafikverkets uppfattning, i första hand som ett ställe för nödtappning av vatten och källan har inte, som länsstyrelsen nu antyder, status som en utpekad reservvattentäkt. Men denna formella distinktion innebär dock givetvis inte att källan eller grundvattenmagasinet skulle sakna skyddsvärde.

Inledningsvis vill Trafikverket framhålla att många av de frågor som länsstyrelsen nu belyser kring projektets påverkan på Vårby källa har sin hemvist i prövningen av vägplan. Drygt hälften av den minskade tillrinningen är till exempel en konsekvens av att vägdagvattnet från den nya E4/E20 på platsen nu i stället kommer att ledas till den reningsanläggning som planeras vid Vårbybron och detta istället för att bidra till grundvattenbildningen i området. Vad gäller spridning av föroreningar från driften av vägen så kommer vägbroarna över den nya Gömmarbäcksravinen att förses med påkörningsräcken samt kantsten så att fordonen blir kvar på vägen vid olyckor och att eventuella utsläpp då också stannar inom vägområdet.

Vad gäller spridning av föroreningar i övrigt så kommer den byggentreprenör som upphandlas att behöva förhålla sig till en särskild skyddszon med speciella restriktioner för arbetsmaskiner m.m. både intill Gömmarbäcken och också Vårby källas grundvattenmagasin. De åtgärder som Trafikverket föreslagit i sina förslag till villkor för Östra Mälarens vattenskyddsområde kommer även att bidra till skyddet för det aktuella grundvattenmagasinet.

Den minskade grundvattenbildningen och tillrinningen till källan i övrigt, utöver det som förloras från bortledningen av vägdagvattnet, har bland annat sin orsak i att vissa av Trafikverkets bergschakt ändrar grundvattenströmningen i området. Flödet blir nu till grundvattenmagasinet vid Masmo i stället för till Gömmarbäcksravinen. Minskningen beror också till viss del på den bortledning som sker via och den norra delen av bergtunnlarna genom Masmoberget. Den minskade grundvattenbildningen bedöms dock i första hand påverka vattenföringen i Gömmarbäcken och inte grundvattenmagasinet vid Vårby källa.

Sid 40 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Trafikverkets uppfattning, angående kapaciteten för Vårby källa avseende större uttag av vatten än vad tillståndet medger, är att detta beror på förutsättningen för det aktuella grundvattenmagasinet att fyllas på genom att inducera ett tillflöde från Gömmarbäcken där detta vattendrag passerar källan. Av denna orsak bedöms källområdets maximala kapacitet för reservvattenuttag, oaktat vattenkvalitetsfrågan, vara betydligt lägre än den totala områdesavrinningen. Den vattenverksamhet som Trafikverket bedriver påverkar inte denna del av Gömmarbäcken. Uppströms tas dock en vägkulvert bort. Detta återskapar en mer naturlig bäckfåra, vilket i sin tur bör förbättra förutsättningarna för ökad inducerad grundvattenbildning. Sammantaget bedöms den reducerade avrinningen som projektets vattenverksamhet och den ökade andelen vägyta med dagvattenavrinning till större del reducera flödet i Gömmarbäcken snarare än tillrinningen till grundvattenmagasinet där källan är belägen.

Vad gäller frågor kring kontrollprogram är det Trafikverkets avsikt att söka markägarens tillstånd att få mäta källutflödet med början i god tid före byggstart. Trafikverket har sonderat förutsättningarna genom en kontakt med Artesia grundvattenkonsult som år 2013 utredde förutsättningarna för att mäta flödet i källan, vilket kräver en viss installation i brunnshuset.

Förorenade områden - Länsstyrelsen misstänker att det skulle kunna finnas en kraftig förorening av framför allt av klorerade lösningsmedel i grundvattnet inom fastig-heten A. Fastigheten omfattas av påverkansområdet för de grundvattenpåverkande arbetena. Man vill därför att Trafikverket ska redovisa de undersökningar man gjort på fastigheten avseende förekomst av klorerade lösningsmedel. I den mån det bedöms som nödvändigt ska Trafikverket sedan föreslå lämpliga skyddsåtgärder eller om det finns ett sådant behov göra kompletterande undersökningar.

Utifrån de kunskaper som nu framkommit från länsstyrelsen kring förekomst av klorerade lösningsmedel på fastigheten så inser Trafikverket givetvis att de undersökningar som hittills genomförts angående fastighetsrelaterade föroreningar inte kan anses som tillräckliga. Därför avser Trafikverket att hantera denna fråga vidare i sitt kontrollprogram och i den fortsatta hanteringen kommer fler undersökningar

Sid 41 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

helt säkert behövas av förorenade massor, sediment och grundvatten. Dessa frågor kommer att hanteras i särskild ordning. Trafikverket hänvisar här också till det man redan anfört under rubriken ”Föroreningar” i sitt svar till nämnden i Huddinge kommun.

Vad gäller misstänkt förorening av klorerade lösningsmedel på fastigheten A så har Trafikverket [efter sitt bemötande ovan] fått tillträde till fastigheten och verket kommer nu att undersöka förekomsten av aktuell förorening.

Vattenskyddsområde - Länsstyrelsen har belyst frågor kring skyddet för Östra Mälarens vattenskyddsområde. Under byggskedet kommer Trafikverket att ställa höga krav på masshantering genom tillämpning av de föreslagna villkoren för detta vattenskyddsområde. I det underlag som ligger till grund för upphandling av byggentreprenör kommer krav att ställas på att vattentäkten inte får påverkas under entreprenadtiden. Vidare ställs krav på den blivande entreprenören för den etableringsyta som är belägen mellan planerad väganläggning och området för Vårby källa. Där får till exempel ingen uppställning av arbetsfordon ske och massor med halter över MRR.

Byggentreprenören kravställs även gällande användning av ytor för lagring och hantering av miljöfarliga vätskor och ämnen eller uppställning av fordon. Arbetsmaskiner ska förses med tätskikt som förhindrar infiltration och ytavrinning till grundoch ytvatten. Denna olje- och kemikalietäta ytan ska ha en sådan utformning att hela volymen miljöfarliga vätskor samlas upp inom ytans tätskikt i händelse av läckage.

Dessa begränsningar för byggentreprenören kommer att hanteras i kontrollprogrammet och uppföljas regelbundet genom riktade ronder från Trafikverket samt rapportering till tillsynsmyndighet. Trafikverket har redan genomfört översiktliga miljöundersökningar för en inledande bild av eventuell föroreningsproblematik i området. Sannolikt kommer entreprenören att behöva komplettera dessa för att bilden ska bli mer detaljerad. Här kommer också en dialog med rapportering tillsynsmyndigheten

Sid 42 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

att ske. Vad gäller framtida arbetssätt kring eventuell föroreningsproblematik så hänvisar Trafikverket också till det man redan anfört under rubriken ”Föroreningar” i sitt svar till nämnden.

Om en påträffad förorening bedöms utgöra en risk för vattenskyddsområdet så kommer givetvis VA-huvudmannen att kontaktas. Trafikverket ser här inget ytterligare behov av villkor kring dessa frågor. De villkor som redan föreslagits tillsammans med den allmänna bundenhet för en verksamhetsutövare under de beskrivningar av arbetssätt med mera som framkommer av ansökan samt därtill bifogade handlingar samt målet i övrigt får här anses fullt tillräckligt. Vad gäller felaktigt använda förkortningar så hänvisar Trafikverket till det man redan anfört under rubriken ”Masshantering” i sitt svar till nämnden.

Grundvattenberoende naturvärden och livsmiljö för groddjur - Länsstyrelsen har lyft vissa frågor kring kompensation och skyddsåtgärder för groddjur. Man anger även att den avverkningen som Trafikverket föreslår under april och juni kan vara problematisk med hänsyn till artskyddet för fåglar.

Trafikverket har tillsammans med reservatsförvaltaren för Gömmaren naturreservat kommit överens om lämpliga kompensationsåtgärder för bland annat det aktuella småvatten som länsstyrelsen nu lyfter fram. Lämpligheten av dessa kompensationsåtgärder prövas inom ramen för tillstånden avseende Gömmarens naturreservat. Även i vägplanen har vissa kompensationsåtgärder för naturmiljö arbetats in. Till exempel återskapandet av Gömmarravinen och friläggning av Gömmarbäcken. Det finns få lekvatten för groddjur inom Gömmarens naturreservat. Som anförts tidigare har det aktuella småvattnet sannolikt uppkommit genom att området använts som sandtäkt. Ca 200-300 meter öster om detta småvatten som nu utgör lekmiljö för groddjur finns dock en bäckmiljö med ett flertal pooler med stillastående vatten. Vattenmiljön är här fiskfri och bedöms fullgod som möjliga lekvatten för groddjur. Några nya lekplatser behöver således inte tillskapas.

Sid 43 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Den avverkningen som föreslås mellan april och juni bedöms inte komma i konflikt med artskyddet för fåglar. Detta beror till största delen på att området för avverkning är kraftigt bullerutsatt från trafiken på befintlig väg E4/E20. Reijnen & Foppen (1995) samt Reijnen m.fl. (1996) har studerat populationstäthet av häckande fåglar i skog vid olika nivåer på vägtrafikbuller. De första negativa effekterna uppstod redan vid bullernivåer på 42-47 dB(A) ekvivalent. Område har idag i huvudsak bullernivåer överskridande 55 dB(A) ekvivalent. Observationer i området har också bekräftat denna bild.

Riktvärden eller begränsningsvärden för länshållningsvatten - Trafikverket delar inte länsstyrelsens uppfattning att det skulle vara brukligt med begränsningsvärden under ett byggskede för denna typ av infrastrukturprojekt.

Mark- och miljööverdomstolen har i ett flertal domar accepterat att inläckagenivåer för grundvatten kan utformas som riktvärden under ett byggskede. Denna domstol har även accepterat att bullervillkor också utformas som riktvärden. Samma argumentering som Mark- och miljööverdomstolen för kring lämpligheten av riktvärden för grundvatten och buller kan även appliceras på utsläppen av länshållningsvatten. Utsläppen står i förhållande till heterogena förhållanden där både mängden vatten och också typ av föroreningar samt föroreningsgrader är svåra att förutsäga. Det är också fråga om tillfälliga verksamheter som förflyttar sig och där olika platser ger skilda förutsättningar. Detta sammantaget leder till att riktvärden är mer lämpliga. Begränsningsvärden förutsätter homogena förutsägbara förhållanden där utsläppen dessutom bör vara konstanta över tid och inte bara tillfälliga.

Miljökvalitetsnormer för vatten - En motorvägsmiljö är inte ett område som generellt kan betraktas som en högriskplats för PFAS men Trafikverket håller med om att det är en grupp av ämnen som ska analyseras. Trafikverket kommer att ta fram förslag på riktvärden för PFAS till huvudförhandlingen.

Sid 44 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Halten PFOS i recipienten Rödstensfjärden är i dag 2,46 ng/l Länsstyrelsens förslag på 0,65 ng/l, som i sig motsvarar miljökvalitetsnormer för ytvatten i Mälaren, är därför inte rimligt som riktvärde för det tillfälliga utsläppet av länshållningsvatten.

Yttrande av Spendrups Vårby udde - Som framgår under inledningen till detta yttrande har Spendrups lyft en mängd frågor som inte egentligen är relaterade till prövningen av vattenverksamheten, till exempel frågor som berör exploatering enligt plan- och bygglagen (PBL).

Påverkan på skola och skolgård - Enligt Spendrups så planeras en skola i byggnaden för Spendrups huvudkontor vid Vårby Udde. Vad gäller bullerpåverkan så har i miljöbedömningsprocessen översiktliga beräkningar utförts av byggbullernivåer för luftburet buller från anläggningsdelar som berör vattenverksamhet. Fördjupade studier ska göras av entreprenören i samband med produktionsplanering. Det är framför allt arbeten med brostöd vid Gömmarravinen som kan påverka planerad skola.

I detta område ligger bullernivåerna från trafiken på befintlig E4/20 idag mellan 55 och >75 dB(A). Ekvivalenta ljudnivåer över 60 dB(A) förekommer alltså från vägtrafiken vid de mest utsatta fasaderna redan idag, vilket i sig överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller dagtid. Trots eventuella skyddsåtgärder så bedöms inte riktvärden för utomhusnivåer kunna innehållas då så höga ljudnivåer råder i området, men Trafikverkets målsättning är att innehålla riktvärden inomhus. Detta ligger helt i linje med Naturvårdsverkets allmänna råd (2004:15) om buller från byggplatser.

Vårby källa - Spendrups har lyft vissa frågor kring påverkan på Vårby källa. Tyvärr har uppgiften om tillståndet fallit bort från tabell 3 på s. 18 i ansökan, aktbilaga 1. Trafikverket har dock kännedom om det tillstånd som meddelades i dom 153/1940 med Spendrups som nuvarande innehavare. Detta framgår bland annat av tabell 6.6 på s. 63 i miljökonsekvensbeskrivningen.

Sid 45 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

En viss minskad tillrinning kan som sagt uppkomma till området där Vårby källa är belägen. Trafikverket hänvisar här till det man redan anfört under rubriken ”Vårby källa” i sitt svar till länsstyrelsen. Vad gäller det möjliga kapacitetsuttaget för tillståndet är det Trafikverkets bedömning att detta inte kommer att riskeras av den reducerade tillrinningen. Under samma rubrik i svar till länsstyrelsen har Trafikverket också berört de frågor kring risker avseende förorening av källan som Spendrup nu lyft fram.

Länshållningsvatten och hantering av massor - Spendrups har även tagit upp vissa frågor kring länshållningsvatten och massor. Trafikverket hänvisar här till det som anförts tidigare under rubrikerna ”Utsläpp till vatten” och ”Masshantering” i Trafikverkets svar till nämnden respektive ”Förorenade områden” och ”Vattenskyddsområde” i svaret till länsstyrelsen.

Trafikverket ser här inget behov av ytterligare försiktighetsmått eller mer omfattande uppföljning, kontroll och mätning såvitt avser hanteringen av länshållningsvatten. De villkor och åtaganden som Trafikverket här påtagit sig är fullt tillräckliga.

Transporter - Bolaget har också lyft frågor kring transporter. I figur 3.13 i ansökans MKB finns en översiktlig illustration av transportvägar. Trafikverket kommer dock i stället att köra sina transporter inom de tillfälliga nyttjanderätter som framgår av blad 12 till plankartorna i bilaga 1 till aktbilaga 6 och sedan ut mot E4/E20 i sydvästlig riktning.

Skador på byggnader och influensområden för sättningar - Spendrups önskar att Trafikverket noggrant redovisar på vilket sätt befintliga byggnader på fastigheterna C och D kan komma att skadas av sättningar och vilka åtgärder Trafikverket i så fall kommer att vidta med anledning härav. Bolaget noterar även att de slutsatser som Trafikverket drar under avsnitt 8.5.4 ”Trafikplats Gömmaren” i ansökningshandlingen, det vill säga att det inte finns inte några byggnader som riskerar att skadas i trafikplatsens närhet, är felaktig.

Sid 46 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

I det tekniska underlaget till ansökan och i miljökonsekvensbeskrivningen redovisas byggnaderna inom fastighet C som potentiellt sättningskänslig. Detta då uppgifter om byggnadernas grundläggning samt markförhållanden i stort sett saknas i Huddinge kommuns bygglovsarkiv. Utifrån ett sådant begränsat kunskapsunderlag blir bedömningen av sättningskänslighet alltid konservativ, men det är inte säkert att detta alltid återspeglar de reella förhållandena. Det är därför i sammanhanget viktigt att notera att Trafikverket inte har några uppgifter som indikerar att det skulle förekomma lös och sättningsbenägen lera på fastigheten C, annat än möjli-gen under parkeringen invid byggnaden närmast Hamngatan och Hagaviken, se fi-gur 7.1 på s. 77 i ansökans MKB, aktbilaga 1. I vissa bygglovshandlingar från den 26 augusti 1964 för den byggnad som idag ligger närmast Hamnvägen bekräftar även det geotekniska underlaget att lös och sättningsbenägen lera saknas på fastig-heten, förutom vid det sydvästra hörnet.

I sammanhanget bör också lyftas fram att påverkan från den temporära grundvattenbortledningen för anläggande av brostöden nere vid Fittjaviken och vid Trafikplats Gömmaren inte bedöms nå fram till byggnaderna inom fastigheterna C eller D. Trafikverket kommer dock att följa upp sin omgivningspåverkan inom ramen för det kontrollprogram som tas fram i samråd med tillsynsmyndig-heten. Som en ytterligare säkerhetsåtgärd har Trafikverket även yrkat på att få ut-föra skyddsinfiltration inom de redovisade påverkansområdena. Vad gäller byggnaderna inom fastigheten D så är de dessutom grundlagda på fast mark, det vill säga på marklager utan lös och sättningsbenägen lerjord. Någon risk för påverkan från vattenverksamheten anser Trafikverket därför överhuvudtaget inte föreligga för dessa byggnader. Den bedömning som framgår under det avsnitt i ansökan som Spendrup nu hänvisat till kvarstår således.

Omläggning Gömmarbäcken - Spendrups påtalar att de inte har återfunnit någon närmare beskrivning om hur omläggningen av Gömmarbäcken kommer att ske i den del bäcken löper på deras fastigheter. De delar av Gömmarbäcken som i dagslä-

Sid 47 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

get är kulverterade under E4/E20 kommer att friläggas och dessa anläggningsarbeten ligger inom projektets permanenta vägrättsområde. De permanenta åtgärder som ska genomföras med avseende på Gömmarbäcken framgår i figur 3.10 i ansökans MKB och i Bilaga 1.7” Förslagsskiss Gömmarbäcken”.

På Spendrups fastighet D har projektet en tillfällig nyttjanderätt. Under byggskedet kommer de delar av Gömmarbäcken som ligger inom denna nyttjande-rätt och de kulverterade delarna under E4/E20 att omledas alternativt kulverteras så arbeten med att skapa den nya bäckfåran kan ske i torrhet, se avsnitt 3.2.2. ”Tempo-rär omledning av Gömmarbäcken” i ansökans MKB.

Övrigt - Den oro som Spendrup nu framfört kring påverkan på sina fastigheter rubbar inte Trafikverkets ursprungliga bedömning kring behovet av tid för oförutsedd skada.

Yttrande av Fastighets AB Fågelviksvägen och Stendörren Botkyrka Handel AB Sakägare m.m. - Fastighets AB Fågelviksvägen och Stendörren Botkyrka Handel AB kan accepteras som sakägare i målet.

Påverkan till följd av vattenverksamheten - Bolagen menar att det inte med stöd av nuvarande underlag går att bedöma konsekvenserna av vattenverksamheten för Stendörrens fastigheter. Trafikverket delar inte denna bild och ställer sig frågande till att vidta ytterligare utredningar. Verkets bedömning idag är att det hydrogeologiska utredningsarbetet ger ett väl underbyggt underlag för den nödvändiga konsekvensbedömningen av den vattenverksamhet som denna ansökan omfattar. Fram till byggstart och givetvis även under själva utförandet kommer dock mer kunskap inhämtas. Detta genom kontroll av grundvattennivåer, marksättning, schaktmassor, länshållningsvatten m.m. det vill säga den egenkontroll som omfattas av kontrollprogrammet.

Sid 48 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Avseende fastigheten A saknas grundläggningsuppgifter varvid de ansatts vara potentiellt sättningskänsliga. Detta kommer därmed beaktas inom kontrollprogrammet och Trafikverket kommer kunna vidta åtgärder om en skadlig påverkan skulle uppkomma under byggtiden. Notera att ingen permanent grundvattenbortledning kommer ske i området utan vattenverksamheten begränsas till byggskedet.

Påverkan till följd av buller, utsläpp till luft, transporter m.m. - Som framgår under inledningen till detta yttrande så hanteras omgivningspåverkan avseende driftskedet för den nya vägen inom vägplaneprocessen och detta avser även trafikbullret med avseende på Tegelbruket 1. Detta har bemötts i vägplanens granskningsutlåtande. Vattenverksamhetens följdverksamheter är redovisade och konsekvensbedömda i miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande ansökan.

Trafikverket delar inte bolagets uppfattning att det skulle finnas arbetslokaler med tyst verksamhet inom påverkansområdet. Såvitt Trafikverket känner till så finns det en folkhögskola, det vill säga en utbildningslokal i en av byggnaderna på A. Denna skola kommer att kategoriseras som en undervisningslokal vid tillämpning av bullervillkoren till tillståndet.

Misstänkt förorening på A - Bolagen påpekar att länsstyrelsen lyft frågan om misstänkt förorening på fastigheten A. Stendörren vill i detta sammanhang påtala att under den tid som bolaget ägt fastigheten har inte någon miljöfarlig verk-samhet bedrivits på fastigheten och bolaget har inte vidtagit någon åtgärd som kan ha riskerat att sprida eventuella föroreningar. Det är Trafikverket i egenskap av verksamhetsutövare som har att utreda föroreningssituationen på fastigheten. Trafikverket hänvisar här till det som anförts under rubriken ”Förorenade områden” i svaret till länsstyrelsen.

Ytterligare fastighetsägare eller särskilda rättighetshavare Trafikverket har inte kunskap om några ytterligare fastighetsägare eller särskilda rättighetshavare som behöver underrättas om ansökan.

Sid 49 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen har den 15 maj 2024 hållit huvudförhandling i målet.

Processuella frågor Rådighet – Trafikverket har rådighet genom 2 kap. 4 § 4 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Markåtkomst sker med stöd av vägrätt i vägplan.

Miljökonsekvensbedömningen – Trafikverket har bedömt att den sökta vattenverksamheten innebär betydande miljöpåverkan och har av den anledningen direkt utfört ett avgränsningssamråd med berörda myndigheter och organisationer samt särskilt berörda och allmänheten genom såväl annonsering, tillhandahållande av samrådsunderlag på Trafikverket webbsida, öppna hus samt möten.

Avgränsningen av gruppen särskilt berörda kan viss mån kritiseras då det enligt samrådsunderlaget inte framgår att berörda rättighetsinnehavare inkluderat de som berörs av förlust av båtplatser genom planerade arbeten, oavsett om detta är ett resultat av vägrätt i vägplan eller nu ansökt vattenverksamhet. Detta förhållande har dock enligt domstolens uppfattning läkts genom den öppenhet som projektet haft med samråd för såväl vägplan som aktuell tillståndsansökan vilket garanterat att berörda kunnat ta del av verksamhetens påverkan i tillräcklig form samt kunnat lämna synpunkter på denna.

Mark- och miljödomstolen finner att miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med de kompletteringar som skett under målets handläggning, inklusive förtydliganden under huvudförhandlingen, slutligt utgör ett tillräckligt underlag som gör det möjligt för domstolen att på det sätt som krävs identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna av den sökta verksamheten. Sammantaget anser domstolen att miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas och den specifika miljöbedömningen slutföras.

Sid 50 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Tillåtlighet Trafikverket hänvisar till 11 kap. 23 § 2 miljöbalken vid prövningen av tillstånd till vattenverksamhet. Enligt denna bestämmelse ska tillstånd lämnas till vattenverksamhet för väg vars anläggande har prövats i särskild ordning, om inte något annat följer av 2 kap. 9 § miljöbalken. Bestämmelsen gäller för en vägplan som fastställts enligt väglagen (1971:948). Vägplanen för Tvärförbindelse Södertörn fastställdes av Trafikverket i november 2022 och fick laga kraft i januari 2024 genom beslut av regeringen.

Det innebär att domstolen ska ge tillstånd till vattenverksamheten och att även lokaliseringen av den ansökta verksamheten är slutligt bestämd. Mark- och miljödomstolens uppgift är främst att, vid en prövning enligt miljöbalken, bestämma vilka villkor och andra bestämmelser som ska gälla för den ansökta verksamheten. Markoch miljödomstolen finner inte att det föreligger något hinder mot att meddela tillstånd.

Yrkanden Mark- och miljödomstolen bedömer, i motsats till Trafikverket, att de stödmurar som, bland annat, redovisas med läge enligt underbilaga 4 till domsbilaga 2 innebär en permanent grundvattenbortledning där bortlett grundvatten via de färdiga anläggningarna bortleds på sätt att tillstånd krävs. Därav ska tillståndet formuleras, så som i andra hand medgivet av Trafikverket, på sätt som framgår av domslutet.

Dispens enligt artskyddsförordningen Vid bedömningen av en verksamhet ska även bestämmelserna om skydd för djur och växter i 8 kap. miljöbalken tillämpas. De inventeringar som Trafikverket har låtit utföra visar att det inom området för den ansökta verksamheten förekommer arter som omfattas av artskyddsförordningens regler. Artskyddsförordningen (2007:854) är att se som en precisering av vad som kan följa av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter. Det innebär att domstolen med tillämpning av relevanta fridlysningsbestämmelser i artskyddsförordningen har att bedöma hur de skyddade arterna påverkas av den planerade verksamheten.

Sid 51 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Mark- och miljödomstolen finner att verksamheten så som den planeras träffar förbudet i 6 § artskyddsförordningen och att det föreligger skäl att i enlighet med 15 § samma förordning lämna dispens för redovisade åtgärder inom Gömmarens naturreservat och i ansökan angivet småvatten respektive tillfälligt arbetsområde. Åtgärder som avser insamling och flytt av mindre vattensalamander och vanlig groda kan enligt domstolens bedömning, med föreslagna åtaganden och villkor, genomföras utan att berörda arter påverkas negativt på ett sätt som inte kan godtas.

Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap. 4 § miljöbalken får en myndighet inte tillåta att en verksamhet påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm. Kravet att vattenmiljön inte får försämras på ett otillåtet sätt innebär att verksamheten inte får tillåtas om det skulle innebära att vattenmiljön försämras i strid med ett försämringsförbud som följer av ramdirektivet för vatten (direktiv 2000/60/EG). Till skillnad från försämringsförbudet, där bedömningen ska göras med utgångspunkt i den kvalitet som vattenförekomsten redan har, handlar äventyrandet om hur verksamheten eller åtgärden påverkar förutsättningarna att följa en miljökvalitetsnorm om den kvalitet (status) som den aktuella vattenförekomsten ska ha vid en viss angiven tidpunkt.

Mark- och miljödomstolen gör i denna del följande bedömning. Utredningen, så som den slutligt redovisats, ger med tillräcklig styrka vid handen att den ansökta verksamheten med angiven utformning och villkor tillsammans med skyddsåtgärder inte står i strid med försämringsförbudet. Inte heller kan den anses äventyra möjligheten att uppnå den status eller potential som det aktuella vattnet ska ha enligt miljökvalitetsnorm, i den mening som avses i 5 kap. 4 § miljöbalken. Hinder för den ansökta verksamheten av dessa skäl föreligger därmed inte.

Sid 52 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Villkor Trafikverket har under målets handläggning justerat yrkanden, villkorsförslag och åtaganden efter inkomna synpunkter från motparterna. Mark- och miljödomstolen bedömer att de villkorsförslag som slutligt yrkats av Trafikverket och av vilka flertalet medgetts av motparterna i huvudsak kan fastställas så som framgår av domslutet.

För några av villkoren och vissa frågor som berör villkorsskrivningen redovisar domstolen sin bedömning enligt vad som framgår nedan.

Villkor om vad som avses med byggtid och drifttid Mark- och miljödomstolen bedömer att medgivet tillstånd ska förtydligas med ett villkor om vad som avses med byggtid och drifttid på så sätt att bland annat tillsyn och kontroll kan ske och avgränsas på ett för alla parter tydligt sätt. Med byggtid avses tiden från och med tidpunkten då anläggnings- och byggnadsarbeten hänförliga till den tillståndsgivna vattenverksamheten påbörjas till och med tidpunkten för godkänd slutbesiktning av berörda broar respektive nu tillståndsgiva arbeten för Bergtunnlar vid Masmo. Det ska även föreskrivas att Trafikverket ska underrätta mark- och miljödomstolen och tillsynsmyndigheterna om när godkänd slutbesiktning föreligger. Med drifttid avses tiden efter byggtidens utgång.

Villkor om skydd av groddjur Med hänsyn till att mark- och miljödomstolen bedömt att medgivet tillstånd kräver en dispens enligt 15 § artskyddsförordningen från förbudet i 6 § samma förordning, ska de av Trafikverket föreslagna villkoren kompletteras på sätt att Trafikverket ska samråda med kommunen, samt att länsstyrelsen så som ansvarig för artskyddsfrågor ska godkänna såväl hur evakuering slutligt ska ske som det särskilda kontrollprogram som ska upprättas.

Sid 53 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Villkor om utsläpp till vatten I fråga om föroreningsgraden i det länshållningsvatten som antingen infiltreras eller släpps ut (villkor 13) har såväl länsstyrelsen som nämnden anfört att föreslagna riktvärden för PFAS och PFOS är allt för höga. Länsstyrelsen menar att dessa, i fråga om utsläpp till mark bör sänkas till de värden som framgår av SGU:s nya riktlinjer samt i fråga om utsläpp till ytvatten att halter av PFOS ska understiga 0,65 ng/l i utgående vatten och för PFAS att det inte får överstiga halten i den berörda vattenförekomsten Mälaren-Rödstensfjärden.

Trafikverket har i sin tur anfört att de förekomster av PFAS-ämnen som finns i området är befintliga och att det således inte går att hävda att den aktuella vattenverksamheten bidrar till denna förorening. Verksamheten kommer därmed inte att höja värdena i dricksvattenförekomsterna och den kan därför inte anses försämra eller äventyra förutsättningarna för att upprätthålla en god hälsa. Av praxis har enligt Trafikverket framgått att det föreligger en hög tröskel för vad som ska anses vara ett äventyrande. De villkor som föreslagits följer riktlinjerna som Stockholms stad har tagit fram och är därför tillräckliga.

Mark- och miljödomstolen gör i denna fråga följande bedömning.

De av Trafikverket föreslagna riktvärdena för PFAS , PFOS respektive PFOA innebär så som framgår ovan i relation till miljökvalitetsnormer ingen risk för otillåten påverkan. Med referens till förväntade flöden, dess haltinnehåll av nu aktuella ämnen samt förväntad tid för utsläppen samt riktvärden för övriga parametrar bedöms dessa även, när de kopplas till lägsta möjliga halt med bästa tillgängliga teknik, vara rimliga i relation till 2 kap. miljöbalkens hänsynsregler. Någon skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön kan inte förutses. Trafikverkets förslag till villkor godtas därmed.

I fråga om den delegation som medges i enlighet med villkor 15 har nämnden anfört att de vill kunna meddela närmare villkor om åtgärder och försiktighetshetsmått om

Sid 54 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

länshållningsvatten samt om ytterligare justeringar och parametrar avseende villkor 13 vid särskilda omständigheter.

Trafikverket, i sin tur, har anfört att ytterligare parametrar främst kan hanteras inom ramen för tillsynen och kontrollprogrammet.

Mark- och miljödomstolen bedömer att Trafikverkets förslag till villkor kan godtas som rimligt och ändamålsenligt.

Villkor om kontrollprogram för byggtid och drifttid I fråga om kontrollprogram delar domstolen vad Trafikverket anfört om separata kontrollprogram med olika fokusområden, nämligen (i) vattenverksamheten och (ii) byggverksamheten. Domstolen bedömer att det även kan vara motiverat att separera kontrollen under byggtiden från kontrollen under drifttiden och föreskriver därför villkor 28a och 28b så som framgår av domslutet.

Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun har yrkat att de ska godkänna kontrollprogrammet innan byggstart, något som Trafikverket motsatt sig.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att länsstyrelsen för sin del har tillstyrkt Trafikverkets villkorsförslag medan tillsynsmyndigheten i Botkyrka kommun inte lämnat någon egen uppfattning om Trafikverkets förslag. Domstolen finner inga objektiva skäl för att olika tillsynsmyndigheter ska ha samma rutiner för sin tillsyn och ser därför inga hinder för att upprättade kontrollprogram, oavsett om det innebär ett merarbete för verksamhetsutövaren, hanteras olika beroende av vilken tillsynsmyndighet som berörs. Yrkandet av nämnden i Huddinge kommun bifalls därför på sätt som framgår av domslutet.

Sid 55 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Villkor om ersättningsanläggning för Tullinge Segelsällskap m.fl. Segelsällskapet och Trafikverket har olika uppfattningar dels i frågan om segelsällskapet är sakägare i målet, dels om segelsällskapet (i detta mål) har rätt till ersättningsanläggning eller annan ersättning för den förlust som projekt Tvärförbindelse Södertörn innebär.

Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att nu medgivet tillstånd till schaktning av landtunga innebär att en i Österbygdens Vattendomstols dom 50/1953 från den 20 april 1955 medgiven vattenanläggning i form av vägbank rivs ut. Domstolen konstaterar därefter att det av nämnda dom tydligt framgår att en förutsättning för att tillstånd medgavs för att uppföra en fast bro med en segelfri höjd av 6,0 m över medelvattenytan, efter justerat yrkande av dåvarande Trafikverket (vägförvaltningen), var att en småbåtshamn anlades på norra sidan av vägbanken. Enligt då medgivet yrkande skulle vägförvaltningen stängsla in området för småbåtshamnen, uppföra mastkran och en mindre byggnad för förvaring av viss båtutrustning. Det framgår även att det åligger vägförvaltningen att för framtiden bibehålla och underhålla byggnaden. Därtill föreskrivs i domen (s.15-16) ett antal villkor för utförandet av småbåtshamnen vilka i korthet kan sammanfattas i den ska bestå av båtplatser (förtöjningsplatser) för 18 segelbåtar varav 12 av båtplatserna ska ha en minsta bredd om 4 m och 6 av båtplatserna ska ha en minsta bredd om 5 m. Hamnen ska vara tillgänglig från land, vara instängslad och inkludera låsbar grind, förrådsbyggnad med indragen el samt mastkran med lyftförmåga om cirka 1 ton. Underhållet av samtliga ovan nämnda anordningar ska för framtiden åvila vägförvaltningen med vissa mindre undantag.

Nu aktuell ansökan avser den vattenverksamhet som krävs för att bland annat kunna bygga en ny fast bro med läge till yta och höjd likt befintlig bro. Tillstånd och villkor enligt äldre tillstånd för att uppföra en fast bro med viss segelfri höjd gäller fortfarande. Trafikverket har inte ansökt om omprövning eller villkorsändring. Tidigare villkor som meddelats av Österbygdens vattendomstol för att medge fast bro ska

Sid 56 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

därför, för tydlighetens skull, föras över i det nya tillstånd som nu avser den vattenverksamhet som krävs för den nya anläggningen. Mark- och miljödomstolen föreskriver därmed villkor 29 på sätt som framgår av domslutet.

Är segelsällskapet vattenrättslig sakägare? Av domen från Österbygdens vattendomstol framgår på s. 44-45, i fråga om segelsällskapet som sakägare, att ”rätt till båtplatser, som nedan tillerkännes Tullinge segelsällskapet, tillkommer segelsällskapet såsom innehavare av nyttjanderätt till Tullinge lanthem 4 enligt avtal den 10 december 1948. Därest segelsällskapet upphör eller nyttjanderätten av annan anledning icke längre äger bestånd, återgår rätten till dessa båtplatser till vägförvaltningen.” På s. 77-78 anges nyttjanderätten mer detaljerat till ”sju båtplatser i småbåtshamnen vid Vårbyfjärden, varav två platser skola vara avsedda för större segelbåtar och ha en bredd av minst 5 m.”

I samma dom föreskrivs att tillåtligheten är knuten till att en småbåtshamn (med vissa krav) anläggs på den nu befintliga landtungan vid Vårbybroarna, en landtunga som enligt Trafikverket därmed utgör en vattenanläggning. I ett villkor föreskrivs att Trafikverket för framtiden ansvarar för att bibehålla och underhålla den anläggning som segelsällskapet alltjämt har ostridig nyttjanderätt till.

Mark- och miljödomstolen finner med hänsyn till detta och med hänvisning till rättsfallet NJA 2004 s. 590 att segelsällskapet är att anse som vattenrättslig sakägare i målet. Vad Trafikverket anfört föranleder ingen annan bedömning.

Delegation Samstämmighet föreligger i stort i fråga om den delegation som den tillståndsgivna verksamheten motiverar. Domstolen finner att föreslagen delegation är förenlig med 22 kap. 25 § miljöbalken och att det finns förutsättningar att förordna i enlighet med vad Trafikverket har yrkat. Delegation till tillsynsmyndigheten ska därför ske på det sätt som framgår av domslutet.

Sid 57 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Arbetstid för vattenverksamhet och oförutsedd skada Trafikverkets yrkande avseende arbetstid samt oförutsedd skada kan godtas. Då nu tillståndsgivna arbeten avseende vattenverksamhet inte bedöms innebära någon omgivningspåverkan eller skada som inte genom kontrollprogram fångas in under de femton år som arbetstid och tid för oförutsedd skada gemensamt innebär anser domstolen att tiden är tillräcklig.

Verkställighet När det finns skäl till det får mark- och miljödomstolen enligt 22 kap. 28 § första stycket miljöbalken förordna att tillståndet till en verksamhet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

Högsta domstolen har i ett rättsfall anfört följande om verkställighetsförordnande i mål om tillstånd enligt miljöbalken (NJA 2012 s. 623). Ett verkställighetsförordnande av domstol innebär att en lagakraftvunnen dom inte behöver avvaktas och är ur processuell synvinkel att se som ett undantag. Det får därför läggas på verksamhetsutövaren att påvisa konkreta skäl för ett verkställighetsförordnande och ange vilka beaktansvärda nackdelar som är förknippade med att tillståndet inte kan tas i anspråk omedelbart och vad som kan bli följden av att verksamheten förskjuts framåt i tiden. Det måste också krävas att verksamhetsutövarens intresse med viss marginal väger tyngre än de intressen som talar för att ett lagakraftvunnet avgörande bör föreligga innan tillståndet får tas i anspråk. Särskild hänsyn ska tas till de skador på miljön som kan uppstå om tillståndet omedelbart tas i anspråk och de möjligheter som finns att läka sådana skador om tillståndsbeslutet upphävs eller ändras.

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning.

Tvärförbindelse Södertörn och i synnerhet anläggande av Vårbybroarna och trafikplats Duvberget har stor koppling till färdigställandet av Förbifart Stockholm. Båda dessa infrastrukturprojekt har stor betydelse för kommunikationerna både regionalt

Sid 58 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

och nationellt. Nu aktuellt mål är därför av stort allmänt intresse och regeringen har beslutat om tillåtlighet av vägens sträckning.

Med hänsyn till verksamhetens utformning får risken för irreversibla skador anses som liten. De villkor som bestäms för vattenverksamheten har betydelse för hur stor risken är för skador på miljön, inklusive skyddade områden och enskild egendom. Med de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som följer av tillståndet bedöms denna risk vara liten. Trafikverkets intresse av att kunna ta tillstånd och dispenser i anspråk väger enligt domstolens mening tyngre än motstående intressen. De invändningar som har framförts om bl.a. risken för skada medför ingen annan bedömning.

Mark- och miljödomstolen finner därför att tillstånd och dispenser ska få tas i anspråk även om domen inte har fått laga kraft.

Övriga yrkanden Övriga yrkanden eller förslag som inte tillgodosetts genom uttryckliga åtaganden från Trafikverkets sida eller annars behandlats i denna dom, ska avslås.

Prövningsavgift Trafikverket har inte haft någon invändning mot den preliminärt fastställda prövningsavgiften om 400 000 kr. Det har inte heller i övrigt framkommit några skäl för att ompröva avgiften. Vid en prövning enligt 9 kap. 3 § andra stycket förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, finner domstolen att avgiften ska fastställas slutligt till samma belopp. Avgiften har redan betalats.

Rättegångskostnader Länsstyrelsen har yrkat ersättning för rättegångskostnader med ett totalt belopp om 171 200 kr, vilket avser 214 timmars arbete.

Sid 59 NACKA TINGSRÄTT DOM M 188-22 Mark- och miljödomstolen

Fastighets AB Fågelviksvägen och Stendörren Botkyrka Handel AB har yrkat ersättning för rättegångskostnader med ett totalt belopp om 105 588 kr, varav 100 800 kr för ombudsarvode (36 timmar) och icke avdragsgill moms, 4 788 kr.

KM2 Property AB, SKR Lager 34 KB och SKR Lager 30 KB har yrkat ersättning för rättegångskostnader med ett belopp om 136 240 kr, vilket avser 33,10 timmars arbete, att fördelas med en tredjedel på vartdera bolaget.

Trafikverket har medgett yrkandena enligt ovan och ska därför ersätta parterna för dessa kostnader.

Tullinge Segelsällskap har yrkat ersättning för rättegångskostnader med ett belopp om 153 812 kr inklusive moms i enlighet med kostnadsräkning. Trafikverket har bestritt yrkandet och inte kunnat vitsorda något belopp som skäligt i sig.

Mark- och miljödomstolen, som funnit att segelsällskapet är att anse som vattenrättslig sakägare i målet, finner inte skäl att ifrågasätta nedlagd tid för att bevaka segelsällskapets intressen vilka i sin helhet avsett ansökt vattenverksamhet. Trafikverket ska därför ersätta Tullinge Segelsällskap i enlighet med dess yrkande.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-01) Överklagande senast den 12 september 2024.

Anna Hagstad Ola Lindstrand I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Anna Hagstad, ordförande, och tekniska rådet Ola Lindstrand samt de särskilda ledamöterna Svante Lundquist och Inger Strömdahl