M 12633-23

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom endast på det sättet att tidsbegränsningen av tillståndet till bortledande av vatten upphävs.

2Borås kommun och Borås Energi och Miljö AB ska solidariskt betala ersättning för Länsstyrelsen i Västra Götalands läns rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 7 200 kr och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

SVEA HOVRÄTT DOM M 12633-23

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Borås kommun och Borås Energi och Miljö AB har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva tidsbegränsningen av tillståndet om 30 år. De har ingen erinran mot länsstyrelsens yrkande om ersättning för rättegångskostnader.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader med 7 200 kr, avseende myndighetens kostnad för handläggning av ärendet.

UTVECKNING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Borås kommun och Borås Energi och Miljö AB har anfört i huvudsak följande till stöd för sin talan.

Det finns inte skäl att tidsbegränsa tillståndet eftersom det avser ett långsiktigt uttag av vatten för kommunal dricksvattenförsörjning, verksamheten har pågått under lång tid och en bedömning av miljökonsekvenserna har kunnat göras fullt ut. En renovering av Sjöbo vattenverk kommer att vara förenad med stora kostnader och en sådan investering kräver en lång tillståndstid för att kunna motiveras. Under alla förhållanden saknas förutsättningar att genom ett ändringstillstånd tidsbegränsa det vattenuttag som enligt befintliga tillstånd har ansetts tillåtligt.

Vid ansökan om tillstånd har inget yrkande om tidsbegränsning framställts och ändringstillståndet innebär i vissa delar en inskränkning av befintliga tillstånd. Tidsbegränsningen ger upphov till tolkningsfrågor i förhållande till befintliga tillstånd. Om verksamheten efter utgången av 30-årsperioden ska återgå till villkor enligt befintliga tillstånd faller syftet med tidsbegränsningen, dvs. att få till en ny tillståndsprövning. Endast den beviljade ändringen bör kunna tidsbegränsas. Eventuella förändringar i miljön kan hanteras genom omprövning.

Länsstyrelsen har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. Tidsbegränsningen är motiverad eftersom det inte är möjligt att bedöma om verksamheten uppfyller

SVEA HOVRÄTT DOM M 12633-23

miljöbalkens hänsynsregler för en obegränsad tidsperiod och eftersom vattentillgången förväntas förändras över tid i och med klimatförändringar. En tidsbegränsning resulterar dessutom förmodligen i uppdaterade villkor och därmed att bästa möjliga teknik används.

Mark- och miljööverdomstolen har med stöd av 23 kap. 6 § miljöbalken avgjort målet utan att hålla huvudförhandling.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Möjligheten att tidsbegränsa tillstånd motiveras i förarbetena bland annat av att den tekniska utvecklingen och ökade kunskaper kan leda till att miljökrav ändras och skärps. En tidsbegränsning kan till exempel vara lämplig för verksamheter som har en kraftig miljöpåverkan (se prop. 1997/98:45 del 1 s. 344 och 479). Huvudregeln är dock att tillstånd inte ska tidsbegränsas om det inte finns skäl som talar för det (se Markoch miljööverdomstolens dom den 20 december 2007 i mål nr M 1631-07). En tidsbegränsning ska vara påkallad utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Vid bedömningen kan det beaktas att det finns osäkerhetsmoment i fråga om kunskapsläget, såsom effekten av pågående klimatförändringar, om dessa osäkerheter inte kan hanteras genom villkor eller genom möjligheten att återkalla eller ompröva tillstånd enligt 24 kap. miljöbalken (se bl. a. MÖD 2013:39 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 1 april 2016 i mål nr M 9574-15).

Det aktuella ändringstillståndet innebär ett totalt sett ökat uttag från ytvattentäkter för kommunal dricksvattenförsörjning. Mark- och miljödomstolen har motiverat tidsbegränsningen av tillståndet utifrån att vattentillgången på sikt kan komma att förändras till följd av klimatförändringar, att bortledningens effekter på naturmiljön, bland annat på närliggande Natura 2000-område Mölarp och Kröklingshage, inte fullt ut kan bedömas förrän maximal bortledning sker samt att tillståndet saknar en nedre gräns för avsänkning av Öresjön.

När ett vattenuttag, så som i detta fall, ska tillgodose ett allmänt intresse där behovet knappast kommer att förändras över tid har Mark- och miljööverdomstolen i tidigare

SVEA HOVRÄTT DOM M 12633-23

avgöranden inte funnit skäl att tidsbegränsa tillståndet (se det tidigare nämnda avgörandet M 9574-15 och däri nämnda avgöranden). Mark- och miljööverdomstolen bedömer att samma utgångspunkt bör gälla även i detta fall. Den osäkerhet som finns att hydrologin och grundvattenförhållandena på längre sikt kan komma att påverkas av klimatförändringar samt avsaknaden av sänkningsgräns är tillräckligt hanterad genom kraven i kontrollprogrammet om mätning av grundvattennivåer i anslutning till Natura 2000-området och förslag på åtgärder till tillsynsmyndigheten för att säkerställa att Natura 2000-området inte påverkas negativt. Därutöver finns möjligheten att återkalla och ompröva tillstånd enligt 24 kap. miljöbalken. Sammantaget bedömer Mark- och miljööverdomstolen, till skillnad från mark- och miljödomstolen, att det inte har framkommit tillräckliga skäl för att tidsbegränsa tillståndet om bortledande av vatten. Tidsbegränsningen ska därför upphävas.

Borås kommun och Borås Energi och Miljö AB ska solidariskt betala ersättning för Länsstyrelsen i Västra Götalands läns rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 7 200 kr och ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker (se 25 kap. 2 § andra stycket miljöbalken).

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 9 maj 2025.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Malin Wik, tekniska rådet Annika Billstein Andersson samt hovrättsråden Catharina Adlercreutz, referent, och Frida Göranson.

Föredragande har varit Fanny Vesterberg.

Bilaga A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mål nr M 5060-19 Mark- och miljödomstolen R1

Rättelse/komplettering

Dom, 2023-09-11

Komplettering, 2023-09-18 Beslut av: chefsrådmannen Christina Olsen Lundh Beslut om komplettering i enlighet med 17 kap. 15 § andra stycket rättegångsbalken. Av förbiseende har rätten underlåtit att i domslutet fatta ett beslut som skulle ha meddelats i samband med dom. Under domslut saknas följande. Tidsbegränsning Tillståndet till bortledande av vatten från Öresjö respektive Ärtingen gäller i 30 år från det att denna dom har vunnit laga kraft.

Sid 1 (41) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 5060-19 Mark- och miljödomstolen 2023-09-11 meddelad i Vänersborg

PARTER Sökande 1. Borås Energi och Miljö AB, 556527-5590

2Borås Stad

Ombud för 1 och 2: T.A och E.S

SAKEN Ansökan om tillstånd för bortledande av vatten för vattenförsörjning från Öresjö och reservvattentäkt Ärtingen samt lagligförklaring av vattenanläggningar

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen som härmed slutför miljöbedömningen, 1. lagligförklarar vattenanläggningarna, som utgörs av dricksvattenledning från Öresjö samt pumpanordningar på fastigheterna X, Y samt Z,

2ändrar, vad avser av bortledning av vatten för industriändamål, Västerbygdens vattendomstols deldom av den 29 september 1961, mål nr A 60/1961 så att Borås Energi och Miljö AB och Borås Stad ges tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken (1998:808) till att bortleda vatten från Öresjö vattentäkt av en volym av 2 000 m vatten per dygn i medeltal per månad,

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

det vill säga maximalt 730 000 m per år, dock högst 3000 m vatten under ett och samma dygn, 3. ändrar, vad avser bortledande av vatten för dricksvattenproduktion, Västerbygdens vattendomstols deldom av den 29 september 1961, mål nr A 60/1961 respektive Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom av den 7 november i mål M 181-00 så att Borås Energi och Miljö AB och Borås Stad ges tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till bortledande av vatten från Öresjö vattentäkt och bortledande av vatten från Ärtingen av en sammanlagd maximal volym vatten för dricksvattenproduktion uppgående till 32 000 m /dygn i medeltal per månad, det vill säga maximalt 11 680 000 m vatten per år, dock högst 40 000 m under ett och samma dygn.

Ärtingen, som ska utgöra reservvattentäkt, får endast nyttjas när vattentäkten Öresjö inte kan användas för den kommunala vattenförsörjningen. Nyttjande av Ärtingen i samband med drifttest får dock förekomma även när Öresjö nyttjas.

4bestämmer att det vid eventuell omprövning vad avser bortledande av vatten från Öresjö vattentäkt ska gälla en begränsning enligt 31 kap. 22 § miljöbalken av ersättningsrätten med en tjugondel (1/20) av värdet enligt andra stycket tredje punkten samma lagrum,

5bestämmer tiden för anmälan av ersättning för oförutsedd skada på grund av de ansökta vattenverksamheterna till 20 år räknat från lagakraftvunnen dom,

6förpliktigar Borås Energi och Miljö AB och Borås Stad att betala ersättning för rättegångskostnader till Länsstyrelsen i Västra Götaland med 16 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för denna dom tills betalning sker, samt

7fastställer prövningsavgiften, som är betald, till 140 000 kr.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Villkor

1Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Borås Energi och Miljö AB och Borås Stad har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet.

2Villkor i Västerbygdens vattendomstols deldom av den 29 september 1961, mål nr A 60/1961 respektive Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom av den 7 november i mål M 181-00 som gäller mätning och journalföring ska upphävas och ersättas med följande villkor.

Bortledda vattenmängder ska mätas och journalföras. Journalerna ska hållas tillgängliga hos Borås Energi och Miljö AB och Borås Stad. Mätning och journalföring ska omfatta redovisning av bortlett vatten per dygn för dricksvattenproduktion respektive industrivatten samt visa summeringar per månad och år. Journalen ska finnas tillgänglig i minst 10 år hos sökande.

3Kontrollprogram ska upprättas och lämnas in till tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter att tillståndet vunnit laga kraft. I kontrollprogrammet ska bland annat anges - mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder, - åtgärder i händelse av överträdelse av kontrollpunkt, - kontroll av förändringar i vattenstånd och bortledd vattenmängd, - mätning av grundvattennivåer i anslutning till Natura 2000-området ”Mölarp och Kröklingshage” samt - förslag på åtgärder för att säkerställa att Natura 2000-området inte påverkas negativt.

4Villkor i Västerbygdens vattendomstols deldom av den 29 september 1961, mål nr A 60/1961, att intagsledningen i Öresjö ska vara försedd med sil med 20 millimeter fria öppningar upphävs och ersätts med följande villkor som ska omfatta bortledning av vatten från såväl Öresjö som Ärtingen.

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Intagsledningar ska vara försedda med intagsil eller motsvarande som hindrar fisk från att föras med in i ledningen alternativt ska intagen vara utformade på så sätt att flödeshastigheten medger fisk god chans till flykt och undanmanöver så att någon fiskförlust inte uppstår i driften. Uppföljning av funktionen av detta skydd ska ske inom ramen för kontrollprogrammet.

Övriga yrkanden

Mark- och miljödomstolen avslår samtliga övriga yrkanden.

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Sjöbo vattenverk är Borås stads största vattenverk och förser utöver Borås stad även Fristad, Viskafors, Borgstena, Kinnarumma, Svaneholm, Sjömarken, Sandared och Sandhult med dricksvatten. Även Olsfors och Hultafors i grannkommunen Bollebygd erhåller dricksvatten från vattenverket. Sjöbo vattenverk försörjer totalt cirka 92 000 abonnenter med dricksvatten.

Sjöbo vattenverk är ett ytvattenverk, vilket innebär att dricksvattnet som produceras tas från ytvattentäkter. Den primära källan av vattnet är ytvattentäkten Öresjö. Råvatten kan även erhållas från reservvattentäkten Ärtingen som utgör reservvattentäkt för ovanstående kommundelar.

Borås stad har i en ny föreslagen översiktsplan beräknat att befolkningen i Borås stad kommer att uppgå till 140 000 personer år 2035. Majoriteten av den ökade befolkningen beräknas bosätta sig inom Sjöbo vattenverks distributionszon. Förflyttning sker även av personer bosatta utanför distributionszonen som flyttar in i distributionszon för Sjöbo vattenverk. Uppskattningsvis beräknas 95 % bosätta sig inom Sjöbo vattenverks distributionszon.

Borås Energi och Miljö och Borås stad (Sökandena) ansöker nu om tillstånd för bortledande av vatten för dricksvattenproduktion inom Borås kommun samt lagligförklaring av vattenanläggningar.

TIDIGARE BESLUT

Nedan redogörs för befintliga domar för Öresjö och Ärtingen avseende inte bara bortledande utan även reglering, vattenanläggningar, servitutsrättigheter m.m. För tydlighets skull ska noteras att Sökanden är huvudman för samtliga verksamheter nedan avseende Öresjö och Ärtingen utöver verksamheten avseende Ålgården vilken åligger Borås stad.

Bortledande Öresjö och Ärtingen samt reglering Ärtingen

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Vattendomstolens deldom A 60/1961 Genom Vattendomstolens deldom A 60/1961 föreligger tillstånd att från ett industrivattenverk utlägga en intagsledning i Öresjö och avleda en vattenmängd om 10,2 miljoner m per år med en maximal timförbrukning av 2 700 kubikmeter för produktion av industrivatten.

För tillståndet gäller följande villkor vad avser driften: Intagsledningen i Öresjö ska vara försedd med sil med 20 millimeter fria öppningar. Den ur Öresjö avledda vattenmängden skall mätas och journal föras över uttaget.

Miljödomstolens vid Vänersborgs tingsrätt dom M 181-00 Genom miljödomstolens vid Vänersborgs tingsrätt dom M 181-00 föreligger tillstånd att från sjön Ärtingen bortleda råvatten för kommunal vattenförsörjning om 22 500 m vatten/dygn i medeltal per månad, dock högst 28 000 m under ett och samma dygn, då vattentäkten Öresjö inte kan användas för den kommunala vattenförsörjningen. Tillståndet ger Borås kommun rätt att bygga om den befintliga dammanläggningen i Munkån för att reglera vattenståndet i sjön Ärtingen. Tillståndet avser även rätt att utföra sjöförlagd intagsledning med tillhörande intagssil och erforderlig förankring på botten av sjön.

Genom tillståndet ges även rätt att för framtiden bibehålla anläggningen för bortledande av råvatten från Ärtingen dels utföra sjöförlagd överföringsledning med erforderlig förankring på bottnen av Ärtingen samt att för framtiden bibehålla denna för överförande av vatten till Sjöbo vattenverk, dels utföra erforderliga gräv-, schaktnings- och muddringsarbeten i berörda vattenområden.

För tillståndet gäller följande vattenhushållnings- och kontrollbestämmelser:

Vattenståndet får, i mån av vad skötseln av dammanläggningen beror, inte överstiga dämningsgränsen +152,0 m under perioden 1 juni – 15 augusti och

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

+152,2 m under resterande tid av året. Då sjön utnyttjas som reservvattentäkt får sjön avsänkas till lägst nivån +151,1 m.

Via regleringsdammen skall ständigt framsläppas en minimitappning på 50 l/s till Munkån.

För kontroll av vattenstånden i Ärtingen skall en pegel anordnas på lämplig plats vid dammanläggningen. På pegeln skall tydligt utmärkas nivåerna +152,20 m, +152,00 m och +151,10 m.

Uttagen vattenmängd per dygn skall mätas när reservvattentäkten utnyttjas eller testkörs. Uttagna vattenmängder skall journalföras och journalerna hållas tillgängliga på Borås kommun.

Kontroll av minimitappningens storlek skall kunna ske genom anordnande av lämplig mätanordning eller på annat lämpligt sätt.

Övriga domar av relevans - Öresjö Västerbygdens vattendomstol deldom AM 39/58 Genom Västerbygdens vattendomstol deldom AM 39/58 av den 5 juni 1970 föreligger tillstånd till åtgärder vid Öresjös utlopp. Tillståndet avser upprensning av Viskan, utförande av gångbana på tät järnspont längs Viskans vänstra strand, utförande av kaj och vid behov tryckbank av sten för kajen längs Viskan, utläggning av erosionsskydd på Viskans slänter med undantag för de delar där berg förekommer, uppförande av ny bro över Viskan i Hallbergsgatans förläggning, utrivning av den befintliga Teaternbron, uppförande av ny bro över Viskan samt uppförande av och så länge aktuella arbeten pågår bibehållande av en fångdamm.

Västerbygdens vattendomstol deldom AM 39/58 Genom Västerbygdens vattendomstol deldom AM 39/58 av den 12 november 1976 föreligger tillstånd att rensa och kanalisera Viskan. Tillståndet gäller för upprensning och kanalisering av Viskan till givna dimensioner, utfyllnader, utrivning av kajer, utförande av kylvattenintag samt utläggande av erosionsskydd.

Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Dämning Öresjö (Ålgården) Västerbygdens Vattendomstol dom AM 76/39 Västerbygdens Vattendomstol har i dom i målet AM 76/1939 lämnat tillstånd till Borås Stad att vid Ålgården dämma vattenståndet i Viskan till +2,22 i ett lokalt höjdsystem.

Övriga domar av relevans - Ärtingen Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätts dom M 182-00 Genom Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätts dom M 182-00 föreligger tillstånd att utföra sjöförlagd vattenledning med erforderlig förankring på bottnen av Öresjö samt att för framtiden bibehålla ledningen för att överföra vatten från Ärtingen till vattenverket i Sjöbo. Det föreligger även servitutsrätt att ta i anspråk erforderligt vattenområde för bibehållande av vattenledningen och därmed sammanhängande åtgärder.

Vattenskyddsområde för Öresjö och Ärtingen Vattenskyddsområde d.nr. 513-20602-06 Länsstyrelsen har inrättat vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Öresjö ytvattentäkt vilket trädde i kraft den i jan 2009, Länsstyrelsen i Västra Götalands beslut om vattenskyddsområde d.nr. 513-20602-06.

Vattenskyddsområdet omfattar hela Öresjös avrinningsområde och omfattar därmed även Ärtingen och Rångedala.

YRKANDEN MM

Sökanden har i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen a. ska lämna Sökanden tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken (MB) till bortledande från Öresjö eller Ärtingen av sammanlagt maximal volym av vatten för dricksvattenproduktion uppgående till 32 000 m /dygn i medeltal per månad, dock högst 40 000 m under ett och samma dygn. Dvs max

Sid 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

32´x365=11 680´ m . Ärtingen får nyttjas när vattentäkten Öresjö inte kan användas för den kommunala vattenförsörjningen (reservvattentäkt). Nyttjande av Ärtingen i samband med drifttest kan dock förekomma även när Öresjö nyttjas. b. ska lämna Sökanden tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken (MB) till bortledande från Öresjö av sammanlagd maximal volym av vatten för produktion av industrivatten uppgående till 2 000 m vatten/dygn i medeltal per månad, dock högst 3 000 m vatten under ett och samma dygn. Dvs max 2´x365= 730´ m . c. Ska lagligförklara vattenanläggningarna, som utgörs av en dricksvattenledning samt pumpanordningar på fastigheterna X, Y samt Z.

Den totala volymen enligt nu sökt tillstånd och tidigare beviljade vattendomar avseende uttag från Öresjö och Ärtingen, se Västerbygdens vattendomstols dom A 60/1961 samt miljödomstolens vid Vänersborgs tingsrätt dom M 181-00, får inte överstiga nu ansökta volymer.

Därutöver har Sökandena yrkat att mark- och miljödomstolen ska a. bestämma tiden för anmälan av ersättning för oförutsedd skada på grund av de ansökta vattenverksamheterna till fem (5) år räknat från lagakraftvunnen dom, b. ska bestämma att det vid eventuell omprövning ska gälla en begränsning enligt 31 kap. 22 § MB av ersättningsrätten med en tjugondel (1/20) av värdet enligt andra stycket tredje punkten samma lagrum, c. förordnar att det blivande tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft, verkställighetsförordnande, d. föreskriver villkor i enlighet med Sökandenas förslag, e. godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Inget yrkande om arbetstid har framställts eftersom samtliga anläggningar redan är uppförda.

Sid 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Bolagets föreslagna villkor Sökandena har föreslagit följande villkor.

Allmänna villkoret Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Sökandena har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet.

Mätning och journalföring Uttagna vattenmängder ska journalföras och journalerna hållas tillgängliga hos Sökanden.

Kontrollprogram Ett förslag till kontrollprogram ska inges till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att tillståndet tagits i anspråk.

Bolaget har inte haft något att erinra mot länsstyrelsens begärda handläggningskostnader.

Grund för förstahandsyrkandet Bolaget har yrkat tillstånd för de ökade uttagsvolymerna med avstamp i att de tidigare domarna för Ärtingen och Öresjö, med de rättigheter dessa är förenade med, alltjämt ska vara gällande för Bolagets verksamhet. De rättigheter som föreskrivs i dessa tillstånd är nödvändiga även framöver för att kunna bedriva verksamheten. Det blir därmed en mycket större och betydligt mer komplicerad prövning om dessa tillstånd skulle upphävas. Bolaget ser i detta sammanhang varken anledning eller förutsättningar att upphäva tidigare tillstånd och anser vidare att ansökans avgränsning i övrigt är lämplig för prövningen och kan fastställas i dom.

Domen där vattenuttag från Öresjö beviljades 1961 (se ovan) innehåller rättigheter i enlighet med exempelvis utdraget nedan.

Sid 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

”Vidare lämnas staden tillstånd att för vattnets ledande till förbrukarna framdraga ledning över de staden icke tillhöriga stadsägorna 4485, 6071, 3045, 3073 och 3101 samt att i samma rörgrav nedlägga även en ledning från stadens vattenverk vid Sjöbo, att för framtiden bibehålla dessa vattenledningar med erforderliga luftningsoch tömningsventiler och för detta ändamål förfoga över nedan angivna markområden […]”

Detta är endast ett utdrag av de rättigheter domen är förenad med. Utdraget ovan visar tydligt att domen berör betydligt fler rättigheter än aktuell ansökan i fråga, då även exempelvis ledningsdragning från Sjöbo vattenverk ingick i prövningen. Skulle tidigare tillstånd upphävas kommer dessa rättigheter falla. Dessa rättigheter är inte under prövning i nu aktuellt mål. Det befintliga tillståndets fortsatta giltighet är alltså nödvändigt för att just inte riva upp andra rättigheter som krävs för ledning vidare från Sjöbo.

Även Ärtingen innehåller flera rättigheter kopplade till tillståndet, vilka framgår i domsbilaga 2 till respektive dom, M 181-00 samt M 182-00, och som även dessa måste ligga kvar. Sammantaget saknas det anledning att riva upp tidigare domar, samtidigt som det finns starka skäl för att dessa bibehålls.

Sökanden kan inte överblicka konsekvenserna av om de tidigare domarna skulle upphävas och har därtill baserat hela sitt nu ansökta tillstånd på att de tidigare tillstånden ligger kvar. Ett alternativ där de tidigare tillstånden upphävs skulle innebära att Bolaget, helt utan annan anledning och uppenbart utan nytta, skulle behöva utreda vilka andra rättigheter tillståndet är förenat med och pröva även andra delar av distributionsverksamheten på nytt. Detta kan inte anses rimligt med beaktande av att ansökan endast består i ökad mängd vatten att bortleda samt förändring av ändamålet i förhållande till tidigare dom för Öresjö.

Sökanden har i andra hand yrkat att,

Sid 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

för det fall domstolen anser att ansökan bättre prövas som tillstånd till ändring, att yrkandena för Öresjö och Ärtingen ska delas upp som ett tillstånd till ändring av respektive vattenverksamhet med förslag till villkor i enlighet med följande.

Öresjö Sökanden yrkar att mark- och miljödomstolen lämnar Sökanden tillstånd till ändring enligt 11 kap. miljöbalken för; a. bortledande från Öresjö vattentäkt (tidigare tillståndsgiven vattenverksamhet genom Västerbygdens vattendomstols deldom av den 29 september 1961, mål nr A 60/1961) av sammanlagt maximal volym vatten för dricksvattenproduktion uppgående till 32 000 m3/dygn i medeltal per månad, dock högst 40 000 m under ett och samma dygn. b. bortledande från Öresjö av sammanlagd maximal volym av vatten för produktion av industrivatten uppgående till 2 000 m3 vatten/dygn i medeltal per månad, dock högst 3 000 m3 vatten under ett och samma dygn.

Vidare yrkas att domstolen lagligförklarar vattenanläggning, som utgörs av dricks- vattenledning samt pumpanordningar på fastigheterna X, Y samt Z.

Förslag till villkor Öresjö Villkor 1: Allmänna villkoret Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Sökanden har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet.

Villkor 2: Mätning och journalföring Uttagna vattenmängder skall journalföras och journalerna hållas tillgängliga hos Sökanden.

Villkor 3: Kontrollprogram Ett förslag till kontrollprogram ska inges till tillsynsmyndigheten

Sid 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Sökanden yrkar vidare att mark- och miljödomstolen bestämmer att det vid eventuell omprövning ska gälla en begränsning enligt 31 kap. 22 § miljöbalken av ersättningsrätten med en tjugondel (1/20) av värdet enligt andra stycket tredje punkten samma lagrum.

Ärtingen Sökanden yrkar att mark- och miljödomstolen lämnar Sökanden tillstånd till ändring enligt 11 kap. miljöbalken för; a. bortledande från Ärtingen (tidigare tillståndsgiven genom mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt dom den 7 november i mål nr M 181- 00) av sammanlagt maximal volym av vatten för dricksvattenproduktion uppgående till 32 000 m /dygn i medeltal per månad, dock högst 40 000 m under ett och samma dygn.

Ärtingen får endast nyttjas när vattentäkten Öresjö inte kan användas för den kommunala vattenförsörjningen (reservvattentäkt). Nyttjande av Ärtingen i samband med drifttest får dock förekomma även när Öresjö nyttjas.

Förslag till villkor –Ärtingen

Villkor 1 Allmänna villkoret Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Sökanden har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet.

Villkor 2 –Mätning och journalföring Uttagna vattenmängder skall journalföras och journalerna hållas tillgängliga hos Sökanden.

Villkor 3 - Kontrollprogram Ett förslag till kontrollprogram ska inges till tillsynsmyndigheten.

Sid 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Befintliga villkor i M 181-00, M 182-00 och A 60/1961 Det noteras att befintliga villkor i M 181-00 och M 182-00 alltjämt gäller parallellt med ovan föreslagna villkor för Ärtingen. Detsamma gäller såvitt avser Öresjö beträffande de villkor och bestämmelser som anges i mål nr A 60/1961. Det fordras ingen upprepning av befintliga villkor, jfr tex utformningen av dåvarande miljödomstolens vid Östersunds tingsrätt fastställda domslut underliggande nedan nämnda MÖD 2010:52. Skulle domstolen ändå finna det påkallat att ta in en notering om att befintliga villkor i nämnda tre domar är tillämpliga även för nu ansökta tillstånd har Sökanden dock inga invändningar mot detta.

Det framställs inget yrkande om arbetstid eftersom samtliga anläggningar redan är uppförda. Därmed kan rätteligen ifrågasättas om någon tid för oförutsägbar skada alls ska fastställas, då tillståndet inte avser arbeten för vattenverksamhet, jmf. även lagkommentaren till 22 kap. 25 § miljöbalken och däri hänvisningen till NJA 2020 s. 359. Skulle domstolen trots detta anse det erforderligt med fastställande av tid för oförutsedd skada har Bolaget dock inga synpunkter på att så görs.

Noteras ska slutligen att Sökandens ersättningsrätt enligt 31 kap. 22 § och 23 § miljöbalken avseende Ärtingen i dom M 181-00 fastställts till en tjugondel och att något särskilt yrkande för nu aktuell ändring inte bedöms erforderligt utifrån vad som redan fastställts. Såvitt avser Öresjö där sådant förordnande inte fastställts, förefaller emellertid lämpligt att nu reglera om detta.

Grund för andrahandsyrkandet I andra hand kan tillstånd beviljas som tillstånd till ändring. Även detta alternativ innebär emellertid att de tidigare domarna och rättigheterna däri består. Då effekterna blir desamma anser Bolaget att tillstånd kan beviljas enligt avgränsningen i Bolagets ansökan, men ser samtidigt inga hinder mot att detta i stället sker genom tillstånd till ändring.

Sid 15 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

När det gäller ändring av en befintlig vattenverksamhet finns det inte något uttryckligt lagstöd för ett s.k. ändringstillstånd likt det gör för miljöfarlig verksamhet, jfr 16 kap. 2 § miljöbalken. Möjligheten till ändringstillstånd även för vattenverksamheter har emellertid berörts i flera statliga utredningar, se exempelvis SOU 2009:42, SOU 2013:69, samt SOU 2014:35, vilka konkluderat att man i princip inte bör skilja mellan miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet avseende möjligheten att åstadkomma ändringar av tidigare meddelade tillstånd.

Vidare konstateras det i SOU 2009:42 att ändringar i befintliga tillstånd av vattenrättslig tradition har ansetts vara möjliga. Ändringsmöjligheten har vidare, i vissa sammanhang, sagts kunna utläsas direkt av 11 kap. 3 § 1 p. miljöbalken, se härvid SOU 2009:42 s. 242.

Det har i praxis även i senare tid förekommit att tillstånd till ändring i befintliga vattenverksamheter, som i huvudsaklig överensstämmelse med förfarandet i 16 kap. 2 § miljöbalken, kommit till stånd, se härvid exempelvis MÖD 2010:52.

Detta rättsfall återges även som exempel i den ovan nämnda statliga utredningen SOU 2013:69. (Se s. 281 ”[många av VL:s regler lyftes helt oförändrade in i MB respektive LSV utan vidare analys. Detta har fått till följd att den stabilt förankrade och under lång tid allmänt accepterade ordningen i de äldre vattenlagarna rörande t.ex. prövningens omfattning fortfarande lever kvar. I enlighet härmed är utgångspunkten när det gäller prövningens omfattning avseende vattenverksamhet att ändringen prövas för sig utan en samlad prövning av hela verksamheten. Det gällande tillståndets rättskraft enligt 24 kap. 1 § MB anses hindra att hela verksamheten tas upp till prövning och i stället prövas enbart den sökta ändringen” samt tillhörande fotnot 11.) Rättsfallet rörde en sökt ändring i förhållande till ett befintligt tillstånd till vattenverksamhet. Sökandebolaget hade ansökt om ändring av sin befintliga vattenverksamhet avseende effektivisering och upprustning av ett vattenkraftverk, varvid en av följderna av den sökta ändringen var att en större vattenavledning skedde i förhållande till den tidigare tillståndsgivna vattenverksamheten. (Domslut: ”Sökanden medges tillstånd att upprusta och effektivisera aggregat vid

Sid 16 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Edensforsens kraftverk i Ångermanälven på det sätt som har beskrivits i ansökan samt att genom kraftverket avleda den vattenmängd som turbinerna förmår sluka, nominellt 340 m3 /s.”)

I förevarande fall, likt de omständigheter som gjorde sig gällande i MÖD 2010:52, är det alltså inte frågan om en s.k. omprövning, jfr 24 kap. miljöbalken, eller ett s.k. ändringstillstånd, jfr 16 kap. 2 § miljöbalken, utan just om en ändring av vattenverksamhet, vilket alltså ansågs möjligt enligt MÖD i ovan mål. Med anledning av rättsläget såsom det beskrivits i refererade utredningar samt utgången i MÖD 2010:52 får det anses tydligt att den prövning genom tillstånd till ändring som nu är för handen enligt Sökandens andrahandsyrkande är både möjlig och lämplig utifrån gällande rätt.

Lagstiftarens tanke har således aldrig varit, vid tillstånd till ändring i vattenverksamhet, att det ursprungliga tillståndet ska rivas upp vid en ändring. För det fall en ändring emellertid skulle leda till viss miljöpåverkan har MMD möjlighet att meddela försiktighetsmått i den delen.

Vad gäller tillståndets utformning ska således noteras att om MMD skulle utforma tillståndet och det sökta uttaget på motsvarande sätt som i MÖD 2010:52 skulle det innebära samma sak som enligt Sökandens förstahandsyrkande, dvs. att samtliga rättigheter och delar i det befintliga tillståndet kvarstår.

Begränsningen rörande ansökt volym Bolaget har förenat sitt yrkande i tillståndsansökan med en begränsning i att ansökt volym aldrig får komma att överskridas inom ramen för ansökt tillstånd enligt följande.

Den totala volymen enligt nu sökt tillstånd och tidigare beviljade vattendomar avseende uttag från Öresjö och Ärtingen, se Västerbygdens vattendomstols dom A 60/1961 samt miljödomstolens vid Vänersborgs tingsrätt dom M 181-00, får inte överstiga nu ansökta volymer.

Sid 17 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Det är därmed tydligt att Sökanden inte kommer att få tillgodogöra sig mer vatten än yrkad mängd enligt nu ansökt tillstånd, oavsett vad som anges om vattenuttag i de tidigare domarna. Att de befintliga domarna fortsatt är giltiga medför alltså ingen annan påverkan än den som beskrivits och bedömts inom ramen för ansökan.

Frågan om sänkningsgräns

En sänkningsgräns är varken behövligt eller aktuellt för uttaget i Öresjö utifrån att: i. det finns inte reglerat i nuvarande uttagsdom för Öresjö ii. alla miljökonsekvenser av uttaget är beskrivna och dessa regleras utifrån yrkat maxuttag iii. dämningen vid Ålgården är inte en del av nu aktuell uttagsprövning, behöver inte heller vara det och inte heller i den domen, som är en ren dämning, finns någon reglering om sänkningsgräns, endast om höga flöden.

Det har alltså inte bedömts erforderligt med någon gräns för avsänkning i någon av de befintliga domarna. Det har ansetts tillräckligt att reglera uttaget för Öresjö, samt dämning och höga flöden för Ålgården. Någon anledning att ändra uppfattning i detta avseende finns inte med anledning av den i stort marginella ökning av vattenuttag som ansökan avser.

Genom den miljökonsekvensbeskrivning som tagits fram finns samtliga bedömda konsekvenser av vattenuttaget redovisade. Redovisningen visar att fortsatt och utökat vattenuttag enligt ansökan är möjligt utan att innebära någon oacceptabel påverkan på omgivningen. Det förtjänar därtill att framhållas att den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen beskriver ett s.k. värsta-fall scenario med maximalt uttag. Maxuttaget är det som är dimensionerande för prövningen och det som även framgent bör regleras.

Sid 18 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Med hänsyn till den rätt som Sökanden idag besitter beträffande vattenuttag, samt genom ansökt uttag även framgent kommer besitta, skulle en tillkommande sänkningsgräns därtill bli problematisk utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Detta eftersom Sökanden genom sitt vattenuttag inte ensamt påverkar vattenståndet i Öresjö. Primära frågan är att dämningen vid Ålgården inte är en del av nu aktuell uttagsprövning, och givet ovan saknas det därtill behov av att ompröva denna utifrån här aktuell prövning. Därtill skulle en eventuell sänkningsgräns reglerad i tillståndet för vattenuttaget från Öresjö riskera att begränsa en eventuell senare prövning av dämningen vid Ålgården. Sammantaget föreligger varken behov eller förutsättningar för att reglera om en sänkningsgräns kopplad till här aktuella uttaget i Öresjö. Denna fråga regleras, i likhet med tidigare, av ansökt maxuttag.

Sökanden motsätter sig att de tidigare tillstånden skulle upphävas Sammantaget motsätter sig Sökanden starkt att de tidigare tillstånden skulle upphävas. Sökanden ser inte heller att det, utan yrkande därom, är möjligt att besluta om. Varken grund för eller behov av upphävande föreligger i något avseende.

Länsstyrelsen har tillstyrkt ansökan om tillstånd för bortledning av ytvatten för dricksvattenproduktion under förutsättning att följande yrkanden beaktas. Villkor - Villkor 2 (mätning och journalföring) enligt ansökan ska omfatta redovisning av dygnsuttag för dricksvattenproduktion respektive industrivatten samt visa summeringar per månad och år. Journalen ska finnas tillgänglig i minst 10 år hos sökande. - Villkor 3 (kontrollprogram) enligt ansökan ska ändras på så sätt att kontrollprogram ska upprättas och lämnas in till tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter att tillstånd meddelats. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens, utvärderingsmetoder samt åtgärder i händelse av överträdelse av kontrollpunkt. Tidsbegränsat tillstånd - Tillståndet ska tidsbegränsas till 30 år.

Sid 19 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Tid för oförutsedd skada - Tiden för oförutsedd skada ska bestämmas till 20 år. Testuttag från Ärtingen - Ett testuttag från Ärtingen får inte ske mellan 1 mars och 30 juni. Fiskars chans till flykt och undanmanöver - Intagsledningarna, både för dricksvattenproduktion och industrivatten, bör vara anpassade på så sätt att rensgaller och flödeshastighet medger fisk god chans till flykt och undanmanöver. Mätningar av grundvatten i anslutning till N 2000-området - Mätningar av grundvatten bör ske i anslutning till Natura 2000-området ”Mölarp och Krälingshage” inom ramen för kontrollprogrammet. Förslag på åtgärder för att säkerställa att Natura 2000-området inte påverkas negativt bör tas fram. Tidigare domar ska upphävas - De tidigare domarna gällande uttag av dricksvatten i Ärtingen samt uttag av industrivatten från Öresjö ska upphävas i samband med nu kommande prövning, om utfallet av prövningen är till fördel för sökanden.

Vidare har länsstyrelsen yrkat ersättning för handläggning av ärendet med 16 000 kronor. Beloppet avser genomläsning av handlingar och yttrande; sammanlagt 20 timmar á 800 kr/tim.

T.R har yrkat att tillåten minimivattenföring i Munkån ska ökas jämfört med nuvarande tillstånd, till en vattenföring som inte påverkar öringbeståndet negativt.

P.R har yrkat att för det fall det visar sig under eller efter de ansökta åtgärderna görs eller har gjorts, att de får negativa förändringar mot hur det är idag (före åtgärderna) på hans fastighet så ska marknadsmässig kompensation utgå.

L.G och M.T har yrkat att tiden för anmälan av eventuell skada inte ska begränsas till ett fåtal år.

Sid 20 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

S.L har inga synpunkter på bortledande av vattnet såvida den inte påverkar vattenförsörjningen negativt. I sådant fall har hon motsatt sig tillstånd.

K.H har yrkat på rätt till ersättning om tillståndet påverkar vattentillgången till brunnen.

ANSÖKAN Se domsbilaga 1 (ab 1, 20 och 62 samt 67 och 70).

Rådighet Borås Stad är ägare av fastigheten Z (vattenverket), med dess rätt till vattenområde sjöförlagda ledningar samt servitutsrättigheter, innehar rådigheten.

INKOMNA YTTRANDEN

Länsstyrelsen har yttrat sig enligt följande. Öresjö har nyttjats som ytvattentäkt sedan 1932, men inte tidigare tillståndsprövats utifrån dricksvattenuttag. Det finns ett flertal domar från vattendomstolen och markoch miljödomstolen, där Öresjö tidigare har meddelats tillstånd att utlägga intagsledning i Öresjö och avleda en vattenmängd om 10,2 miljoner m per år med en maximal timförbrukning av 2700 m för produktion av industrivatten. Borås stad har också tillstånd att vid Ålgården dämma vattenståndet i Viskan till + 2,22 i ett lokalt höjdsystem.

Vidare finns det tillstånd för Ärtingen att bortleda 22 500 m /dygn i medeltal per månad, dock högst 28 000 m under ett och samma dygn, då Öresjö inte kan användas för den kommunala vattenförsörjningen. Tillståndet ger också Borås kommun rätt att bygga om den befintliga dammanläggningen i Munkån för reglering av vattenståndet i sjön Ärtingen. Därtill ger tillståndet rätt att utföra sjöförlagd intagsledning med tillhörande intagssil samt erforderlig förankring på botten av sjön.

Sid 21 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Miljökvalitetsnormer Öresjö, Ärtingen, Munkån och Viskan omfattas av miljökvalitetsnormer, där samtliga är klassificerade som måttlig ekologisk status och ej god kemisk status.

Länsstyrelsen bedömer att vattenverksamheten är av betydande samhällsnytta då vattenuttaget är nödvändig för att säkerställa dricksvattenförsörjningen i Borås kommun. Länsstyrelsen bedömer att tillstånd till vattenverksamheten kan ges där hänsyn tas till Länsstyrelsens yrkanden. Bortledning av ytvatten har skett under många år och skillnaden nu är att kommunen vill lagligförklara uttaget samt öka uttaget för att matcha förväntad befolkningsnivå och efterfrågan till 2035.

Länsstyrelsen gör också bedömningen att möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna i berörda vattenförekomster inte försvåras av det nu ansökta uttaget, vilket också ligger till grund att Länsstyrelsen anser att ansökan kan tillstyrkas.

Tidsbegränsning av tillståndet Enligt prop. 1997/98:45 s. 479 del 1 är ett av skälen till att möjliggöra tidsbegränsade tillstånd att den tekniska utvecklingen och ökade kunskaper leder till att samhällets miljökrav ändras och skärps. Eftersom vattentillgången är en begränsad resurs som förväntas förändras med klimatförändringarna är det inte rimligt att tillstånd ska beviljas för annat än en tidsbegränsad period. Det är inte möjligt att bedöma om verksamheten uppfyller hänsynsreglerna för en obegränsad tidsperiod framöver. Länsstyrelsen anser därför att verksamheten inte ska ges tillstånd för annat än en rimligt avvägd överskådlig tidsperiod där det är möjligt att beskriva miljökonsekvenser och vattenbalans på ett adekvat sätt.

Tid för oförutsedd skada Länsstyrelsen bedömer att den förhållandevis långa perioden för oförutsedd skada är motiverat utifrån att vattenuttaget kommer ske under en lång tidsperiod och dessutom ökas i takt med befolkningstillväxten samt att ansökningshandlingarna inte har kartlagt och bedömt påverkan på grävda brunnar i området. Länsstyrelsen

Sid 22 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

bedömer att sökandes yrkande på 5 år för oförutsedd skada är allt för kort period med avseende på klimatförändringar och det uttag som kommer ske och ökas under en lång period.

Kontrollprogram Länsstyrelsen såsom tillsynsmyndighet bedömer att det är viktigt att det går att kontrollera större förändringar i vattenståndet och att den uttagna vattenmängden inte överstiger de tillståndsgivna vattenuttagen. Ett kontrollprogram ska därför upprättas och samrådas med tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter att tillstånd meddelats. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens, utvärderingsmetoder samt åtgärder i händelse av överträdelse av kontrollpunkt. Länsstyrelsen anser att 6 månaders tidsfrist att inkomma med ett kontrollprogram är en allt för lång tid utan kontrollpunkter för drift av dricksvattenproduktionen.

I närliggande Natura 2000-område (Mölarp och Krälingshage) är utmärkande områden bland annat lövsumpskog. Denna naturtyp är beroende av högt grundvatten och kan komma påverkas negativt av vattenuttaget. Länsstyrelsen yrkar därför på att mätningar av grundvatten bör ske i anslutning till området inom ramen för kontrollprogrammet. Förslag på åtgärder för att säkerställa att Natura 2000 området inte påverkas negativt bör tas fram.

Testuttag Om reservvattentäkten Ärtingen kommer nyttjas i full kapacitet kan detta innebära påtagliga effekter på sjöns fiskfauna då de grundaste områdena kommer torrläggas. Ska det genomföras testuttag är det därför viktigt att dessa görs under en period på fiskfaunan är minst känslig för låga ytvattennivåer. Länsstyrelsen yrkar därför på villkor om att eventuellt testuttag från Ärtingen inte får ske mellan 1 mars och 30 juni.

T.R har yttrat sig enligt följande. I ansökan anges att man söker tillstånd att öka bortledningen av vatten från Ärtingen med 42 procent från dagens 22 500 m /dygn i medeltal per månad till

Sid 23 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

32 000 m3/dygn i medeltal per månad jämfört med befintligt tillstånd. Det innebär rimligen längre perioder av minimivattenföring i Munkån jämfört med nuvarande tillstånd. Det kommer att påverka framför allt öringbeståndet negativt på grund av höjd vattentemperatur och att hägern lättare kan fånga fisk vid lågt vattenstånd i Mukån. Av dom av den 7 november 2002 i mål M 181-00 angående Ärtingen som reservvattentäkt framgår att minimivattenföringen i Munkån normalt är 70 liter per sekund men när Ärtingen tas i anspråk som reservvattentäkt kan den sänkas till 50 liter per sekund. Som fastighetsägare vid Ärtingen och Munkån och med erfarenhet av vattenregleringen sedan 2004 är bedömningen att öringen påverkas negativt redan vid 70 liter per sekund. Tillåten minimivattenföring i Munkån måste därför ökas jämfört med nuvarande tillstånd, till en vattenföring som inte påverkar öringbeståndet negativt.

P.R har yttrat sig enligt följande. Han har kostat på sin fastighet en hel del och har byggt om källare samt byggt pool med tillhörande pool-område. Fastigheten har idag inga problem med översvämningar eller problem vid låga vattenstånd i den närliggande Munkån. Ifall det visar sig under eller efter de ansökta åtgärderna görs eller har gjorts, att det blir negativa förändring mot hur det är idag (före åtgärderna), vill han bli marknadsmässigt kompenserad för detta.

L.G och M.T har yttrat sig enligt följande. De är ägare till fastigheten Å och potentiellt berörda av förändringar relaterat en tillståndsansökan som potentiellt kan få påverkan på deras vattentillgång. De får sitt vatten via en djupborrad brunn på sin tomt som ger mycket god tillgång till tjänligt vatten. Den närliggande fastigheten Ä, ägare M.M, har vidare ett servitut inskrivet; de är alltså två fastigheter som delar på vatten från aktuell brunn.

Av tillståndsansökan framgår att riskerna bedöms som mycket små att ett ökat uttag av vatten Från Öresjö skulle påverka brunnar i närområdet negativt. Det är dock just

Sid 24 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

enbart en bedömning och det är synnerligen viktigt att det byggs in ett kontrollsystem som säkerställer att eventuellt negativa effekter kan förebyggas och inte bara retroaktivt bekräftas. Vidare är det av största vikt att tiden för anmälan av eventuell skada inte begränsas till ett fåtal år då det torde kunna ta lång tid innan negativa följdeffekter av det ökade vattenuttaget kan fastställas.

S.L har yttrat sig enligt följande. Hon hyr nu ut bostaden till sin mormor som bor där. Fastigheten har enskilt vatten året om genom djupborrad brunn. Så länge som vattnet inte påverkas negativt har jag inga synpunkter på bortledande av vattnet. Skulle det innebära att det påverkar vattenförsörjningen till fastigheten negativt motsätter hon sig ansökan om tillstånd för bortledande av vatten. En sådan påverkan skulle kunna vara att hon som fastighetsägare behöver förändra vattenförsörjningen på något vis, eller att vattnet minskar eller tar slut till brunnen.

K.H har yttrat sig enligt följande Som ägare till fastigheten Ö, med egen brunn, förbehåller han sig rätten till ersättning om tillståndet till vattenverksamheten påverkar vattentillgången till brunnen.

BOLAGETS BEMÖTANDEN

Bemötande av länsstyrelsen Villkor 2; mätning och journalföring Sökanden har inget att erinra mot länsstyrelsens föreslagna förändring av villkor 2. Villkor 3; kontrollprogram Sökanden har föreslagit att ett förslag till kontrollprogram ska inges till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att tillståndet tagits i anspråk.

Sökanden anser att det föreslagna villkoret är ändamålsenligt, men om domstolen anser det motiverat har Sökanden inget att erinra mot att det av länsstyrelsens föreslagna villkor föreskrivs för verksamheten.

Sid 25 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Tidsbegränsning av tillståndet Sökanden instämmer inte i länsstyrelsens bedömning att tillståndet skulle behöva tidsbegränsas. Sökanden, som är en företrädare för det allmänna, ansöker om ett långsiktigt uttag och det saknas anledning att tidsbegränsa detta. Det är inte heller praxis att tidsbegränsning sker av tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken.

Det erinras om att Borås stad är medsökande i målet och att samtliga rådighetsfrågor är lösta över tid. Verksamheten har bedrivits under lång tid utan att påverka omgivningen och bedömningen är även framöver att verksamheten i stort inte påverkar omgivningen utöver vad som sker idag. Det saknas därmed, av flera skäl, anledning att reglera om ett tidsbegränsat tillstånd i strid med vad som vanligen sker för ifrågavarande prövningar.

Tid för anmälan om oförutsedd skada Det föreligger inget behov av en reglerad arbetstid, då alla anläggningar som krävs för verksamheten redan finns etablerade. Det är denna, redan uppförda, anläggning som kommer nyttjas över tid genom det nu ansökta tillståndet. Utgångspunkten i såväl lag som förarbeten är därmed att tiden för anmälan om oförutsedd skada sätts till fem år.

Nivån i Öresjö bedöms inte påverkas av ifrågavarande verksamhet på sätt att kunna påverka grävda brunnar i närområdet. Bedömningen avseende grävda brunnar är således att dessa inte kommer att påverkas av den ansökta verksamheten.

Sökanden har bedrivit verksamhet sedan 1932 (då Sjöbo vattenverk byggdes). Mot bakgrund av detta föreligger inga skäl till förlängd tid för anmälan om oförutsedd skada. Sökanden kan dock i andra hand godta att förlänga tiden till 10 år om domstolen finner det nödvändigt. 20 år, som Länsstyrelsen föreslagit, kan under inga förhållanden anses motiverat.

Testuttag från Ärtingen

Sid 26 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Testuttag från Ärtingen sker utifrån en säkerhetsaspekt. Det behöver ske spolning av ledningarna från Ärtingen för att förhindra att det sker slamansamlingar. Detta kan ske även då det inte sker något vattenuttag från Ärtingen.

Det behöver även ske testuttag från Ärtingen för att tillse att anläggningen fungerar, så att redundans i vattenförsörjningen säkras för Borås stad. Testuttagen från Ärtingen sker en gång per månad under cirka fyra timmar. Flödet är då 150 l/s. Testuttagen är av så små mängder att det inte påverkar fisken i Ärtingen, oavsett när testuttag sker. Det saknas således anledning att föreskriva ett undantag från testuttag för perioden mellan 1 mars och 30 juni.

Intagsledningar Sökanden har befintliga intagsledningar och avser inte att göra några förändringar av dessa. Sökanden har inte noterar att fisk tar sig in i ledningarna. Ledningarna är anpassade för fisken och Sökanden har vidtagit åtgärder tidigare, vilket redogjorts för i komplettering av Sökanden den 2 juli 2021.

Mätning av grundvatten Det sker en naturlig variation av nivåerna i sjön och grundvattennivåerna påverkas utifrån detta. Sökanden påverkar nivåerna i så liten utsträckning att det inte bedöms innebära någon skillnad för nivåerna i Natura 2000-området. Vattennivåerna har varierat mycket och under väldigt lång tid utan att detta påverkat Natura 2000 området. Skogen påverkas således inte av nivåvariationerna. Sökanden finner det därmed inte behövligt att följa upp påverkan på Natura 2000-området till följd av Sökandens verksamhet. Det ankommer inte på Sökanden i en tillståndsprövning att genomföra en generell miljöövervakning.

Tidigare domar De tidigare domarna för Ärtingen och Öresjö är förenade med olika rättigheter. De rättigheter som föreskrivs i dessa tillstånd är nödvändiga även framöver för att kunna bedriva verksamheten. Det blir därmed en mycket större och mer komplicerad prövning om dessa tillstånd skulle upphävas. Sökanden kan inte

Sid 27 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

överblicka konsekvenserna därav och har därtill baserat hela sitt nu ansökta tillstånd på att de tidigare tillstånden ligger kvar. Det saknas därtill anledning att upphäva de tidigare domarna.

Det kan även konstateras att påverkan från verksamheten är väldigt begränsad och att det därmed inte finns något behov av att upphäva tidigare domar utifrån ett påverkansperspektiv.

Sökanden har tydligt i yrkande angett följande. Den totala volymen enligt nu sökt tillstånd och tidigare beviljade vattendomar avseende uttag från Öresjö och Ärtingen, se Västerbygdens vattendomstols dom A 60/1961 samt miljödomstolens vid Vänersborgs tingsrätt dom M 181- 00, får inte överstiga nu ansökta volymer.

Det är därmed tydligt att Sökanden inte kommer att få ta ut mer vatten än yrkad mängd enligt nu ansökt tillstånd, oavsett vad som anges om vattenuttag i de tidigare domarna. Sökanden motsätter sig å det bestämdaste att de tidigare tillstånden skulle upphävas. Varken grund för eller behov av detta föreligger.

Bemötande av övriga yttranden Ärtingen utgör reservvattentäkt till huvudvattentäkten Öresjö. Det betyder att Ärtingen endast kommer att nyttjas för vattenuttag då huvudvattentäkten inte kan användas. Detta regleras i befintlig dom för Ärtingen (mål nr M 181-00) och har uttryckligen yrkats även för nu ansökt verksamhet. Uttag kommer därför att ske mycket sällan. Uttagen kommer också med stor sannolikhet då endast ske under en begränsad tid. Det kan noteras att sedan 2012 har uttag skett vid fem tillfällen och då vid ett fåtal dagar.

Reservvattenbortledning från Ärtingen är alltså sedan tidigare tillståndsprövad genom domen i mål nr M 181-00 och där ansedd tillåtlig. I domen regleras om en minimitappning till Munkån om 50 l/s.

Sid 28 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Beträffande villkor för här ansökta uttag i Ärtingen resp. Öresjö har i ansökan noterats att tidigare domar alltjämt gäller för uttagen som sådana. Särskilt har, beträffande Ärtingen, noterats att punkt 8 i domen i mål nr M 181-00 angående sökandens skyldighet att åtgärda eventuella skador på bryggor till följd av verksamheten, gäller när sjön nyttjas som reservvattentäkt och därmed även för nu ansökt uttag. För det fall domstolen, trots direkta tillämpligheten av gällande reglering i de tidigare domarna, av något skäl finner det påkallat att återupprepa dessa i nu aktuellt tillstånd eller hänvisa till dessa har Sökanden, som anförts i ansökan, i andra hand inga invändningar mot att så görs.

Det sedan tidigare reglerade minimiflödet i gällande dom för Ärtingen om 50 l/s gäller för uttaget.

Att det finns möjlighet att anmäla begäran om ersättning för oförutsedd skada innebär att en fastighetsägare har möjlighet att yrka ersättning för skador som inte förutsågs av mark- och miljödomstolen när tillståndet meddelades. Sökanden har inom ramen för de föreslagna villkoren yrkat att tid för anmälan av ersättning för oförutsedd skada på grund av verksamheten ska uppgå till fem år från det att tillståndet vunnit laga kraft. Sökanden kan acceptera en förlängning till tio år om domstolen finner det nödvändigt.

Noteras ska att någon arbetstid inte är aktuell för verksamheten.

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen har med stöd av 22 kap. 16 § andra stycket miljöbalken avgjort målet utan huvudförhandling.

Domstolen bedömer att målets omfattning och svårighetsgrad är sådan att det är tillräckligt att rätten vid målets avgörande består av ordförande och ett tekniskt råd.

Ansökt bortledning i relation till befintliga tillstånd – prövningens ram

Sid 29 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Frågan rörande miljöbedömningens slutförande (se nedan) samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll hänger mycket nära ihop med frågan om ansökan har en lämplig omfattning och är lämpligt avgränsad. Resultatet av prövningen måste täcka alla centrala frågor så att det finns förutsättningar att föreskriva villkor i alla delar som är relevanta från miljösynpunkt, samt att prövningen – oavsett om prövningsplikten följer av 9 kap. eller 11 kap. miljöbalken eller av båda – ska resultera i de villkor eller föreskrifter som fordras enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler (se MÖD 2006:6).

Sökanden har i första hand yrkat att ett nytt tillstånd med gemensamt angiven mängd bortlett vatten som ska gälla utöver befintliga tillstånd och i andra hand att föreliggande ansökan ska prövas som ändring av befintliga tillstånd. Länsstyrelsen har yrkat att de gamla tillstånden ska upphävas för det fall mark- och miljödomstolen bifaller nu aktuellt tillståndsansökans förstahandsyrkande.

Sökanden har, beträffande Öresjö, redan tillstånd att från ett industrivattenverk utlägga en intagsledning i Öresjö och avleda en vattenmängd om 10,2 miljoner m per år med en maximal timförbrukning av 2 700 kubikmeter för produktion av industrivatten. Därjämte ger tillståndet rätt - att vidta åtgärder vid Öresjös utlopp (upprensning av Viskan, utförande av gångbana på tät järnspont längs Viskans vänstra strand, utförande av kaj och vid behov tryckbank av sten för kajen längs Viskan, utläggning av erosionsskydd på Viskans slänter med undantag för de delar där berg förekommer, uppförande av ny bro över Viskan i Hallbergsgatans förläggning, utrivning av den befintliga Teaternbron, uppförande av ny bro över Viskan samt uppförande av och så länge aktuella arbeten pågår bibehållande av en fångdamm), - att rensa och kanalisera Viskan (upprensning och kanalisering av Viskan till givna dimensioner, utfyllnader, utrivning av kajer, utförande av kylvattenintag samt utläggande av erosionsskydd) samt - att vid Ålgården dämma vattenståndet i Viskan till +2,22 i ett lokalt höjdsystem.

Sid 30 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Vad gäller Ärtingen har sökanden redan tillstånd att utföra sjöförlagd vattenledning med erforderlig förankring på bottnen av Öresjö samt att för framtiden bibehålla ledningen för att överföra vatten från Ärtingen till vattenverket i Sjöbo.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att det sökta tillståndet, enligt sökandens yrkande, innebär att den totala volymen enligt nu sökt tillstånd och tidigare beviljade vattendomar avseende bortledning av vatten från Öresjö och Ärtingen (se Västerbygdens vattendomstols dom A 60/1961 samt miljödomstolens vid Vänersborgs tingsrätt dom M 181-00) inte får överstiga nu ansökta volymer. Det sagda innebär att sökandens yrkande innebär att sökanden vill att det nya tillståndet ska begränsa det gamla tillståndet samtidigt som det gamla tillståndet gäller ograverat. Som mark- och miljödomstolen uppfattar det är det mot den bakgrunden länsstyrelsens yrkande om att upphäva de gamla tillstånden ska ses.

Domstolen konstaterar vidare att yrkandena i förevarande mål innebär för Öresjös del att den tidigare maximala vattenbortledningen 64 800 m per dygn reduceras till max 43 000 m per dygn (40 000 m dricksvatten och 3 000 m industrivatten) och till 34 000 m (32 000 m dricksvatten samt 2 000 m industrivatten) per dygn i medeltal per månad.

För Ärtingens del betyder det att den tidigare maximala vattenbortledningen, 28 000 m dricksvatten per dygn och i medeltal 22 500 m per dygn, utökas till maximalt 40 000 m per dygn och 32 000 m per dygn i medeltal per månad.

Det handlar alltså, i praktiken och om maximal vattenbortledning sker, om reducering av maximal vattenbortledning per dygn från Öresjö samtidigt som det blir en utökning av den totala årsvolymen och om en ganska kraftig ökning av vattenbortledningen från Ärtingen. Enligt vad som yrkas ska det nu sökta tillståndet begränsa den maximalt tillåtna vattenbortledningen från Öresjö per dygn. Emellertid kommer de gamla tillståndet att gälla jämte de nya och rättskraften enligt 24 kap. 1 § innebär att tillståndets rättskraft gäller mot alla. Härvid kan osäkerhet

Sid 31 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

uppkomma huruvida den sammanlagda maximal volym uppgående till 32 000 m /dygn i medeltal per månad, trots den yrkade förtydligande passusen om att den totala vattenmängd som bortleds enligt nu sökt tillstånd och tidigare beviljade vattendomar avseende vattenbortledning från Öresjö och Ärtingen, se Västerbygdens vattendomstols dom A 60/1961 samt miljödomstolens vid Vänersborgs tingsrätt dom M 181-00, inte får överstiga nu tillståndsgiven volym, ska förhålla sig till tidigare tillstånd.

Eftersom det är yrkat att det tillstånd som nu är föremål för prövning ska ändra den rätt till bortledning av vatten som följer av tidigare tillstånd anser mark- och miljödomstolen att de tidigare tillstånden måste påverkas. Länsstyrelsen har här yrkat att de tidigare tillstånden ska upphävas vilket sökanden har motsatt sig. Domstolen har mot bakgrund av detta förelagt sökanden att närmare utveckla sin syn på förevarande ansökans relation till de gamla villkoren vilket sedermera resulterat i framställt andrahandsyrkande vilket enligt sökanden inte innebär någon reell förändring i sak relativt förstahandsyrkandet.

Tillståndets omfattning och närmare reglering måste framgå på ett tydligt och lättillgängligt sätt. Detta är avgörande för att verksamhetsutövaren ska ha förutsättningar att kunna bedriva en lagenlig verksamhet och för att tillsynsmyndigheten ska kunna uppfylla skyldigheterna inom sitt ansvarsområde på ett ändamålsenligt sätt. Till detta kommer de krav på rättssäkerhet som följer av att tillståndsvillkor är förenade med stränga sanktioner (se NJA 2006 s. 310 samt Mark- och miljööverdomstolens dom av den 30 juni 2022 i mål nr M 702-21).

Mark- och miljödomstolen anser att det är alltför svårt att överblicka vilka konsekvenser det får för verksamheten om tidigare tillstånd upphävs. Det hänger i sin tur samman med kopplingen mellan ansökans avgränsning och miljökonsekvensbeskrivningen; miljökonsekvenserna av ett upphävandebeslut finns inte redovisade på ett sådant sätt att det är en lämplig avgränsning av prövningen.

Av ovanstående följer att mark- och miljödomstolen anser att

Sid 32 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

1förevarande ansökan kan inte resultera i att ett tillstånd ges utan att de tidigare tillstånden på något sätt påverkas eller ändras (detta eftersom ansökan gäller samma sak, det vill säga vattenbortledning), samt att 2. ett nytt tillstånd som gäller parallellt med befintliga riskerar innebära att det svårligen kan överblickas vad som gäller, sammantaget, för sökandens möjlighet till bortledning av vatten från respektive sjö (också detta eftersom ansökan gäller samma sak, det vill säga vattenbortledning).

Domstolen anser således att sökandens förstahandsyrkande inte kan bifallas utan någon påverkan på de gamla tillstånden (jfr länsstyrelsens yrkande om att de ska upphävas).

När det gäller andrahandsyrkandet, att pröva förevarande ansökan som en ändring av tidigare tillstånd, gör mark- och miljödomstolen följande överväganden.

Regler om förutsättningar för omprövning tillsammans med regler om omprövningsförfarandet finns t.ex. i 24 kap. 5 § och 7 § samt 31 kap.20-23 §§ miljöbalken. Domstolen konstaterar här att omprövning, enligt de regler som finns om det, inte är aktuellt i förevarande mål. Saken gäller inte heller ändringstillstånd enligt 16 kap. 2 § miljöbalken eftersom det bara gäller för miljöfarlig verksamhet enligt definitionen i 9 kap. 1 § miljöbalken, alltså inte för vattenverksamheter. Frågan om motsvarande reglering för vattenverksamheter har behandlats av Mark- och miljööverdomstolen (MÖD), bland annat i dom av den 17 november 2017 i mål M 8189-16. MÖD konstaterar bland annat följande. Någon motsvarande reglering (som i 16 kap. 2 § miljöbalken) finns inte då det gäller vattenverksamheter. Utgångspunkterna för prövningens omfattning skiljer sig dock åt beträffande miljöfarlig verksamhet respektive vattenverksamhet. När det gäller miljöfarlig verksamhet är utgångspunkten att en samlad prövning [mark- och miljödomstolens kursivering] alltid ska ske när verksamhet ändras om det inte finns förutsättningar för ett ändringstillstånd. Bakgrunden till

Sid 33 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

detta finns i de s.k. påbyggnadstillstånd som var vanligt förekommande under miljöskyddslagens tid. I dessa fall begränsades prövningen till att endast avse ändringen och prövningen utmynnade i ett särskilt tillstånd som kompletterade grundtillståndet. Detta system kritiserades och i samband med miljöbalkens tillkomst uttalade regeringen bl.a. att en samlad prövning borde göras vid alla ändringar som inte var obetydliga. Till följd av uttalandena kom praxis under miljöbalkens första år att vara mycket restriktiv med att meddela påbyggnadstillstånd. Efterhand visade sig den restriktiva hållningen vara alltför långtgående och år 2005 förenklades tillståndsprövningen genom reglerna om ändringstillstånd som vid ändring av miljöfarlig verksamhet gav möjlighet att begränsa prövningen till att enbart avse ändringen och de villkor som har ett samband med ändringen (jfr prop. 2004/05:129 s. 61 f.). Den problematik kring påbyggnadstillstånd som har påverkat lagstiftningen om miljöfarlig verksamhet har inte varit aktuell då det gäller vattenverksamhet. Vid en sådan prövning är utgångspunkten att det gällande tillståndet har rättskraft och att det enbart är den sökta ändringen som prövas. Försiktighetsmått kan föreskrivas i förhållande till den sökta ändringen men får inte inskränka gällande tillstånd (se t.ex. MÖD 2009:37 och 2009:44).

MÖD drog sedan slutsatsen att det inte finns något hinder att vid prövning av ändring av en vattenverksamhet enbart pröva den sökta ändringen (se även rättsfallen MÖD 2010:52 och MÖD 2017:63). Problematiken som infinner sig är emellertid densamma som om ett nytt, parallellt tillstånd skulle meddelas, nämligen att sökt ändring inte får inskränka gällande tillstånd – vilket ju är vad sökanden yrkar att domstolen ska föreskriva i det nya tillståndet. Givet att det handlar om en sammanlagd utökning samt att inskränkningarna är på yrkande av sökanden anser domstolen emellertid att en inskränkning av det tidigare tillståndet måste vara möjlig. Med en sådan utgångspunkt återger sökandens andrahandsyrkande, på ett tydligare sätt, förevarande prövnings relation till de befintliga tillstånden samtidigt

Sid 34 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

som den miljökonsekvensbeskrivning som gjorts motsvarar just ändringen, det vill säga inte allt som de befintliga tillstånden omfattar.

Domstolen anser, i likhet med sökanden, att den tänkta rättsföljden av innebörden av första- och andrahandsyrkandena blir i princip densamma. Förstahandsyrkandet innebär att de gamla tillståndens omfattning vad avser mängden bortlett vatten ändras. Det handlar alltså om en ändring av de gamla tillstånden. Det innebär i sin tur, anser domstolen, att andrahandsyrkandet uttrycker den rättsliga innebörden av yrkandet på ett tydligare sätt. Eftersom andrahandsyrkandet i praktiken inte innebär någon annan yrkad rättsföljd än förstahandsyrkandet har mark- och miljödomstolen inte ansett det nödvändigt att kungöra eller på annat sätt kommunicera sökandens andrahandsyrkande.

Slutförande av miljöbedömningen Den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen får med hänsyn till verksamhetens art och omfattning anses uppfylla de krav som ställs i 6 kap. miljöbalken på ett sådant sätt att mark- och miljödomstolen kan slutföra miljöbedömningen. Det är endast för verksamheter där ansökan inkommit till tillståndsmyndigheten före den 1 januari 2018 som en miljökonsekvensbeskrivning ska godkännas (se punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen [2017:955] om ändring i miljöbalken).

Lagligförklaring och tillstånd måste prövas samtidigt Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att om utnyttjandet av anläggningen för vattenverksamhet även kräver en tillståndsprövning enligt miljöbalken måste frågan om lagligförklaring och tillstånd prövas samtidigt (jfr MÖD 2017:19). Mark- och miljödomstolen prövar inledningsvis tillståndsfrågan.

Rådighet Enligt mark- och miljödomstolen får det anses utrett att Borås Stad är ägare av fastigheten Z (vattenverket), med dess rätt till i vattenområdet sjöförlagda ledningar samt servitutsrättigheter, innehar rådigheten.

Sid 35 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Miljömålen Vid tillståndsprövningen tillämpas en rad bestämmelser som återfinns i olika kapitel i balken. Som ingångsvärden vid tillämpning av dessa bestämmelser gäller den precisering av balkens mål som framgår av 1 kap. i balken. Enligt 1 kap. 1 § andra stycket 1-5 ska balken tillämpas så att

1människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.

Till precisering och ledning för hur behovet av skydd och bevarande ska tillgodoses har riksdagen genom beslut den 28 april 1999 och den 25 november 2005 fastställt 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål (prop. 2000/01:130, rskr: 2001/02:36 och prop. 2004/05:150, sid 64 samt rskr: 2005/06:49). Miljökvalitetsmålen ska tjäna som vägledning i enskilda prövningar vid avgörandet av vilka miljöstörningar som bör föranleda hänsynstaganden i form av begränsningar, försiktighetsmått och skyddsåtgärder m.m. Avvägningar mellan behovet av skyddsåtgärder m.m. och hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och rimligt att uppfylla samt vägningen mellan nyttan av skyddsåtgärderna och kostnaderna för dem ska i varje enskilt fall göras enligt hänsynsreglerna i balkens andra kapitel. Mot bakgrund av ovanstående samt av vad som anförts och i övrigt framkommit i målet finner mark- och miljödomstolen anledning att, i ljuset av miljömålen, särskilt behandla frågor om påverkan på naturtypen lövsumpskog inom natura 2000-området och naturreservatet Mölarp till följd av eventuella förändringar i grundvattenförhållandena.

Lokalisering Verksamheten strider inte mot någon plan eller några områdesbestämmelser och

Sid 36 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

riskerar varken att äventyra beslutade miljökvalitetsnormer eller, relativt dessa, försämra kvaliteten på någon vattenförekomst. Såvitt framkommit strider verksamheten inte heller mot något av förbuden i artskyddsförordningen (2007:845). Vid angivna förhållanden får sökt vattenverksamhet anses förenlig med de allmänna hänsynregler och tillåtlighetsregler som är att aktuella vid prövningen. Tillstånd ska därför lämnas.

Lagligförklaring Vad gäller lagligförklaringen konstaterar mark- och miljödomstolen att det av utredningen i målet framgår att tillstånd saknas för aktuella anläggningar. Förutsättningen för laglighetsprövning enligt 17 § MP är därmed uppfylld. Vid bedömningen av lagligheten av en vattenanläggning som har tillkommit utan tillstånd före ikraftträdandet av miljöbalken ska de bestämmelser som gällde vid anläggningens tillkomst tillämpas, se 18 § MP.

Tillämplig lagstiftning för lagligförklaring av aktuella vattenanläggningar i form av intagsledning för dricksvatten i Öresjö samt tillhörande pumpanordning, vilka uppges ha etablerats 1989, är vattenlagen från 1983. Domstolen kan konstatera att det inte finns något som tyder på annat än att vattenanläggningen tillkommit i enlighet med bestämmelserna som gällde vid dess tillkomst. Anläggningen kan därför lagligförklaras.

Testbortledning av vatten från Ärtingen Länsstyrelsen har yrkat att testbortledningen av vatten från Ärtingen ska begränsas så att det inte får ske testbortledning av vatten mellan 1 mars och 30 juni. Sökandena har menat att testbortledning av vatten handlar om så små mängder att det inte påverkar fisken i Ärtingen, oavsett när bortledningen sker och att det därför saknas anledning att föreskriva ett undantag från testbortledning för perioden mellan 1 mars och 30 juni.

Domstolen konstaterar att det av handlingarna framgår att testbortledning av vatten ur Ärtingen sker en gång per månad med en bortledning av 150 l/s under cirka 4

Sid 37 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

timmars tid. Volymen råvatten som bortleds vid dessa tillfällen uppgår således till cirka 2160 m , vilket i förhållande till sjöns yta på 2,63 km , innebär en högst marginell påverkan på vattennivån i sjön. Någon skada på fisk till följd av testkörningen kan således inte förväntas oavsett under vilken årstid testet genomförs. Domstolen gör bedömningen att någon begränsning i tid vad avser testbortledning av vatten således ej behöver föreskrivas som villkor.

Intagssil Av handlingarna i målet framgår att fisk i mer än försumbara mängder tidigare fördes med in till verksamhetens intagskammare men att detta i princip upphörde då intagsgaller av plattjärn ersattes med rostfritt nät. Vattenverkets nuvarande utformning är konstruerad för en kapacitet av 30 000 m³/dygn. Det kommer därför att finns ett framtida behov av förnyelse, ombyggnad och tillbyggnad av processdelar i vattenverket samt förstärkning av pumpkapacitet för att klara den ansökta maximala mängden bortlett vatten om 40 000 m³/dygn. Dessa ombyggnader etc. kan innebära ett behov av åtgärd för att även efter ombyggnad undvika att fisk oavsiktligt förs med in i intagsledningar. Därav bör det föreskrivas ett särskilt villkor om att intagsledningar ska förses med intagssil alternativt utformas så att fisk inte förs med in i intagsledningarna.

Domstolen erinrar om att för det fall fisk återigen skulle noteras i avvikande omfattning i intagskammaren ska orsaken till detta utredas och åtgärder snarast vidtas för att undvika att fortsatt fiskförlust sker. Uppföljning bör ske inom ramen för ett kontrollprogram.

Sänkningsgräns Sökanden har utrett förutsättningarna för en eventuell sänkningsgräns och uppgett att en sänkningsgräns varken är behövlig eller aktuell för bortledning av vatten i Öresjö utifrån att det inte finns reglerat i nuvarande dom för Öresjö och att alla miljökonsekvenser av bortledningen av vatten är beskrivna och att dessa regleras utifrån yrkad maximal bortledning. Med hänsyn till den rätt som Sökanden idag besitter beträffande bortledning av vatten, samt genom ansökt bortledning även

Sid 38 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

framgent kommer besitta, skulle en tillkommande sänkningsgräns enligt Sökanden därtill bli problematisk utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Detta eftersom Sökanden genom sin vattenbortledning inte ensamt påverkar vattenståndet i Öresjö. Vidare har sökanden uppgett att någon sänkningsgräns inte heller erfordras med hänsyn till sättningsrisk och stabilitet för närområdet kring Öresjö och Viskan fram till dammen vid Ålgårda. Utförda beräkningar och utredningar visar även att sökt bortledning kan ske inom ramen för villkor gällande regleringen i Ålgården och utan risk för någon påtaglig skada på naturmiljön. Domstolen bedömer sammantaget i förevarande fall att det för vattenverksamheten, som är av betydande samhällsnytta och helt nödvändig för att säkerställa dricksvattenförsörjningen i Borås kommun, inte föreligger behov av att föreskriva någon sänkningsgräns. Domstolen anser dock att avsaknaden av en sänkningsgräns medför ett behov av kontroll och uppföljning av grundvattenförhållandena inom N2000-området på sätt framgår nedan.

Kontroll med avseende på närliggande Natura 2000-område Vad avser närliggande Natura 2000-område (Mölarp och Kröklingshage) förekommer naturtyper såsom lövsumpskog som är beroende av grundvattenförhållandena i området. Området är låglänt och marken består av svämsediment (sand) vilket innebär att grundvattenförhållandena sannolikt till stor del styrs av med vattenståndet i sjön. Av handlingarna i målet framgår att vattenståndet i sjön under torrår idag kan gå ner till ca 0,5 meter under markytan eller lägre vid ett extremår. Med den beräknade nya bortledningen från Öresjö kan nivån i sjön vid dessa tillfällen komma att sänkas av ytterligare mellan 0,1 –0,2 m. Den tillkommande avsänkningen bedöms inte medföra några förändringar med avseende på naturtyp eller naturtypens areal, vilket dock torde bero på såväl varaktighet som frekvens på framtida torrperioder. Bortledningen av vatten kommer succesivt att öka under en längre tid i takt med prognosticerad befolkningsökning. Med hänsyn till att det inte kan uteslutas att såväl hydrologin som grundvattenförhållanden i högre grad kan komma att påverkas av klimatförändringar och att någon sänkningsgräns därtill ej föreskrivs för verksamheten anser domstolen att det föreligger skäl att bifalla Länsstyrelsen yrkande om att mätningar av

Sid 39 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

grundvattennivåer inom Natura 2000-området ska ingå i kontrollprogrammet tillsammans med åtgärdsförslag.

Tidsbegränsning av tillstånd Domstolen anser att det finns skäl att tidsbegränsa tillståndet till 30 år. En tidsbegränsning är en del av tillståndet och inte ett villkor för verksamheten.

Vattentillgången kan på sikt komma att förändras och bortledningens effekter på naturmiljön kan inte fullt ut bedömas förrän maximal bortledning sker vilket förväntas vara runt 2035. Härtill kommer att det i detta tillstånd saknas en nedre gräns för avsänkning av Öresjö. Om effekter uppkommer är det viktigt att dessa kan beaktas i en ny tillståndsprövning så att eventuella behov av skyddsåtgärder inte behöver invänta en eventuell omprövning. Med hänsyn till ovanstående och till den påverkan på grundvattenförhållanden samt påverkan på naturtypen lövsumpskog inom Natura 2000 område och naturreservatet Mölnarp som verksamheten kan ge upphov till, och i förlängningen till miljökvalitetsmålen, finner domstolen att detta tillstånds giltighet i tid ska begränsas till 30 år, i enlighet med grundregeln i 22 kap 25 § 1.

Verkställighet Ett verkställighetsförordnande av domstol innebär att en lagakraftvunnen dom inte behöver avvaktas och är ur processuell synvinkel att se som ett undantag. Det får därför läggas på verksamhetsutövaren att påvisa konkreta skäl för ett verkställighetsförordnande och ange vilka beaktansvärda nackdelar som är förknippade med att tillståndet inte kan tas i anspråk omedelbart och vad som kan bli följden av att verksamheten förskjuts framåt i tiden. Det måste också krävas att verksamhetsutövarens intresse med viss marginal väger tyngre än de intressen som talar för att ett lagakraftvunnet avgörande bör föreligga innan tillståndet får tas i anspråk. Särskild hänsyn ska tas till de skador på miljön som kan uppstå om tillståndet omedelbart tas i anspråk och de möjligheter som finns att läka sådana skador om tillståndsbeslutet upphävs eller ändras (se Högsta domstolens avgörande, NJA 2012 s 623).

Sid 40 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

Med hänsyn till att dricksvattenförsörjningen i avvaktan på detta tillstånds laga kraft kan tillgodoses med stöd av befintliga tillstånd anser domstolen att det saknas skäl att bifalla yrkandet om verkställighetsförordnande.

Tid för anspråk i anledning av oförutsedd skada I en tillståndsdom ska anges den tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedd skada får framställas. Den tiden får bestämmas till lägst fem och högst tjugo år. Tiden räknas från utgången av den av domstolen bestämda tiden inom vilken arbetena ska vara utförda (se 22 kap. 25 § första stycket 14 samt 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken).

Sökanden har yrkat att tiden ska bestämmas till fem år. Länsstyrelsen har yrkat att tiden ska bestämmas till 20 år. Sökanden har i andra hand godtagit att förlänga tiden till 10 år om domstolen finner det nödvändigt.

Domstolen anser att det är lämpligt med så lång tid som möjligt, givet att eventuell påverkan sannolikt blir större mot slutet av vattenbortledningen, och bestämmer därför tiden till 20 år. Eftersom någon arbetstid inte är aktuell för verksamheten ska tiden inom vilken anspråk till följd av oförutsedd skada räknas från när lagakraftvunnen dom föreligger.

Ersättningsfrågor Flera närboende har yrkat på rätt till ersättning om tillståndet påverkar deras vattentillgång. Med beaktande av den utredning som sökanden redovisat i målet, vilken domstolen saknar anledning att ifrågasätta omfattningen och tillförlitligheten av, anser mark- och miljödomstolen att den nu tillståndsgivna verksamheten, med iakttagande av föreskrivna villkor, sannolikt inte ska komma att orsaka några skador för enskilda fastigheter. Det bedöms inte ske någon skadlig påverkan på möjligheten att nyttja omkringliggande brunnar för jämfört med dagens bortledning.

Skulle den nu tillståndsgivna verksamheten i framtiden ändå medföra skada eller

Sid 41 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 5060-19 Mark- och miljödomstolen

olägenhet på motstående intressen får frågan anmälas i den ordning som föreskrivs för oförutsedda skador. I sammanhanget bör påpekas att domstolen har föreskrivit att tiden inom vilket anspråk på ersättning för oförutsedd skada kan framställas ska sättas till 20 år.

Övrigt Det saknas skäl att föreskriva villkor utöver vad som anges i domslutet och vad sökanden i övrigt åtagit sig. Domstolens bedömning i övrigt framgår av domslutet och kräver ingen närmare motivering.

I och med att förevarande dom innebär en ändring av tidigare tillstånd endast med avseende på bortledande av vatten från Öresjö och Ärtingen, upphävs inte de tidigare tillstånden. Det innebär att samtliga befintliga tillstånd med villkor alltjämt gäller i den mån de inte ändrats genom detta tillstånd.

Övriga yrkanden, som inte tillgodosetts genom åtaganden från Borås Energi och Miljö AB och Borås Stad eller annars behandlats på annan plats i denna dom, ska avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-01) Överklagande senast den 2 oktober 2023.

Christina Olsen Lundh Erik Cardell I domstolens avgörande har deltagit chefsrådmannen Christina Olsen Lundh, ordförande, och tekniska rådet Erik Cardell.