M 13810-23

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom på så sätt att villkor 4, 12, 25 och 26 får följande lydelser.

4Arbetsmomenten i täkten, inklusive transporter inom täkten, ska bedrivas så att kraven i villkor 7 (se nedan) uppfylls. Samtliga arbetsmoment får bedrivas helgfria vardagar kl. 07.00-18.00. Borrning, krossning och sortering får även ske vardagar mellan kl. 18.00-22.00. Utlastning och transporter får bedrivas vardagar dygnet

SVEA HOVRÄTT DOM M 13810-23

runt samt i enlighet med vad som anges i andra stycket (se nedan). Asfaltproduktion får bedrivas helgfria vardagar dygnet runt.

Utlastning och transporter får i enstaka fall, och om det föreligger särskilda skäl, bedrivas vid andra tider. Tillsynsmyndigheten ska informeras vid sådana tillfällen.

12Bortledning av yt- och grundvatten från täkten ska ske via sedimentationsdamm, försedd med oljeavskiljande funktion, till recipient. Sedimentationsdammen ska vara ändamålsenligt utförd och dimensionerad. Den bortledda volymen vatten ska mätas och journalföras genom flödes- eller gångtidsmätning. Vattenuttagen ska journalföras månadsvis och hållas tillgängliga för tillsynsmyndigheten vid förfrågan.

Det utgående renade vattnet från sedimentationsdammen ska uppfylla följande halter som årsmedelvärden.

Total-kväve 10 mg/l Suspenderande ämnen 10 mg/l Oljeindex 1 mg/l

Årsmedelvärden ska baseras på representativa stickprover uttagna jämnt fördelade över året. Mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder ska i övrigt framgå av kontrollprogram.

25Vattenbortledning från brytningsområdet ska mätas med flödesmätare som dels registrerar det momentana flödet, dels summerar den vattenvolym som bortleds. Resultaten av mätningarna ska journalföras och hållas tillgängliga för tillsynsmyndigheten efter anmodan.

26Så länge bortledning av yt- och grundvatten från brytningsområdet sker ska bolaget minst en gång per kvartal mäta grundvattennivåerna inom redovisat influensområde och särskilt i de delar av Storsjöns tillrinningsområde där påverkan från verksamheten har bedömts ske. Kontroll ska i övrigt ske i den omfattning som

SVEA HOVRÄTT DOM M 13810-23 fastställs i kontrollprogram. Resultaten av mätningarna ska journalföras och hållas tillgängliga för tillsynsmyndigheten efter anmodan. 2. Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet i övrigt.

SVEA HOVRÄTT DOM M 13810-23

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Skanska Industrial Solutions AB (Skanska) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen - ska fastställa den ekonomiska säkerheten för avstädning och efterbehandling av området till ett belopp om 3 550 000 kronor, - ska upphäva villkor 24 i mark- och miljödomstolens dom, samt - ska ändra villkoren 4, 7, 12, 25 och 26 i mark- och miljödomstolens dom enligt följande.

Villkor 4 ska i första hand ges följande lydelse.

Arbetsmomenten i täkten, inklusive transporter inom täkten, ska bedrivas så att kraven i villkor 7 (se nedan) uppfylls. Samtliga arbetsmoment får bedrivas helgfria vardagar kl. 06.00-18.00. Borrning, krossning och sortering får även ske vardagar mellan kl. 18.00-22.00. Utlastning och transporter får bedrivas vardagar dygnet runt samt i enlighet med vad som anges i andra stycket (se nedan). Asfaltproduktion får bedrivas helgfria vardagar dygnet runt.

Utlastning och transporter får i enstaka fall, och om det föreligger särskilda skäl, bedrivas vid andra tider. Tillsynsmyndigheten ska informeras vid sådana tillfällen.

Villkor 4 ska i andra hand ges följande lydelse.

Arbetsmomenten i täkten, inklusive transporter inom täkten, ska bedrivas så att kraven i villkor 7 (se nedan) uppfylls. Samtliga arbetsmoment, exklusive borrning och skutknackning, får bedrivas helgfria vardagar kl. 06.00-07.00. Samtliga arbetsmoment, inklusive borrning och skutknackning, får bedrivas helgfria vardagar kl. 07.00-18.00. Borrning, krossning och sortering får även ske vardagar mellan kl. 18.00- 22.00. Utlastning och transporter får bedrivas vardagar dygnet runt samt i enlighet med vad som anges i andra stycket (se nedan). Asfaltproduktion får bedrivas helgfria vardagar dygnet runt.

SVEA HOVRÄTT DOM M 13810-23

Utlastning och transporter får i enstaka fall, och om det föreligger särskilda skäl, bedrivas vid andra tider. Tillsynsmyndigheten ska informeras vid sådana tillfällen.

Villkor 7 ska ändras på så sätt att meningen ”Ljudimmissionen får inte innehålla ofta återkommande impulser” ska utgå ur andra stycket och i övrigt ges följande lydelse.

Buller från verksamheten, inklusive arbetsmaskiner och transportfordon inom verksamhetsområdet, ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än nedanstående värden. - 50 dB(A) måndag-fredag kl. 06.00-18.00 - 45 dB(A) lördagar, söndagar och helgdagar kl. 07.00-18.00 - 45 dB(A) kvällstid kl. 18.00-22.00 - 40 dB(A) nattetid kl. 22.00-06.00

Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över

55 dB(A) får inte utföras nattetid (kl. 22.00-06.00).

Kontroll av buller ska ske så snart det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, samt i övrigt med det intervall som anges i kontrollprogrammet eller i samband med befogade klagomål efter tillsynsmyndighetens bestämmande. Kontroll ska ske antingen genom immissionsmätningar eller genom närfältsmätningar och beräkningar vid berörda bostäder. Ekvivalentvärden ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan, dock endast då verksamhet med representativa arbetsmoment faktiskt pågår.

Villkor 12 ska ändras på så sätt att ”Den bortledda volymen vatten ska mätas och journalföras genom flödes- eller gångtidsmätning. Vattenuttagen ska journalföras månadsvis och hållas tillgänglig för tillsynsmyndigheten och sakägare vid förfrågan.” ska utgå ur första stycket, samt att tredje stycket inte ska ställa krav på antalet stickprover.

Villkor 25 ska ändras på så sätt att ”verksamheten” ska ersättas med ”brytningsområdet”

SVEA HOVRÄTT DOM M 13810-23

Villkor 26 ska ges följande lydelse.

Så länge bortledning av yt- och grundvatten från brytningsområdet sker ska bolaget minst en gång per kvartal mäta grundvattennivåerna inom redovisat influensområde och särskilt i de delar av Storsjöns tillrinningsområde där påverkan från verksamheten har bedömts ske. Kontroll ska i övrigt ske i den omfattning som fastställs i kontrollprogram. Resultaten av mätningarna ska journalföras och hållas

tillgängliga för tillsynsmyndigheten efter anmodan.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har motsatt sig ändring av den ekonomiska säkerhetens storlek. Länsstyrelsen har medgett yrkade ändringar av villkoren 4 och 7 samt att villkor 24 tas bort. Länsstyrelsen har i huvudsak motsatt sig ändring av villkor 12 och 25 men inte haft någon synpunkt på att antalet stickprover regleras i kontrollprogrammet eller att ”verksamheten” respektive ”täktområdet” ändras till ”brytningsområdet” i villkor 25 och 26. Länsstyrelsen har för egen del yrkat att Markoch miljööverdomstolen ska återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för klargörande av vad som menas med formuleringen av villkor 26.

UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har utvecklat sin talan i enlighet med vad som redovisas löpande nedan.

Mark- och miljööverdomstolen har inhämtat remissvar från Samhällsplaneringsnämnden i Nässjö kommun.

P.S. har inkommit med ett yttrande och i huvudsak anfört att verksamheten riskerar att påverka berggrunden, Storsjön och Skärsjön samt närliggande brunnar. Han har härvid anfört att utredningen är otillräcklig vad avser påverkan på grundvattnet, på Storsjön och föroreningar från bergkrosset samt att det även finns en risk för förorening av källflödet till Skärsjön.

SVEA HOVRÄTT DOM M 13810-23

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Villkor 4 och 7 – arbetstider och buller

Skanska har i huvudsak anfört följande. Yrkandet avseende arbetstid för samtliga arbetsmoment utgår från vad som är att se som dagtid enligt Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Mark- och miljödomstolen har föreskrivit bullervillkor som utgår från Naturvårdsverkets, sedan lång tid, upphävda allmänna råd. Enligt bullerutredningen uppfyller verksamheten det riktvärde som gäller för dagtid enligt vägledningen. Det arbetstidsvillkor som föreskrivits innebär att Skanska inte kan starta arbetsmoment så som krossning och sortering innan kl. 07.00. Detta innebär att Skanska inte kan påbörja produktionen i den tid som krävs för att kunna leverera bergmaterial till kunder i rätt tid vilket skapar logistiska problem vid många byggarbetsplatser. Eftersom produktion av bergmaterial inte får starta förrän kl. 07.00 går det inte att använda nyligen krossat bergmaterial för asfaltproduktionen. Material som producerats dagen innan är alltid fuktigt till följd av dagg och/eller nattlig nederbörd och behöver torkas i asfaltverket vilket leder till en högre energiåtgång.

Transporter och utlastning bör i enstaka fall kunna få ske vid andra tider och det borde räcka att tillsynsmyndigheten ska informeras vid sådana tillfällen. Regleringen i villkor 4 innebär problem i det fall akuta reparationsarbeten måste genomföras, till exempel vid läckage på vattenledningar eller raserade banvallar eller vägkroppar. Varken Skanska, ledningsägaren eller järnvägs-/väghållaren kan i sådana fall invänta ett medgivande från tillsynsmyndigheten. Materialet måste nå platsen för reparationsarbetena omgående. I värsta fall inträffar en händelse natten mellan fredag och lördag, vilket innebär mer än två dygns väntetid innan begäran ens hanteras på tillsynsmyndigheten. Därutöver tillkommer tid för registrering och handläggning.

Regleringen i villkor 7 om att ljudimmissionen inte får innehålla ofta återkommande impulser är onödig och ytterligare ett avsteg från gällande vägledning alternativt en felskrivning. Det framgår av vägledningen att impulsljud får förekomma, men om så sker ska bullerriktvärdena sänkas med 5 dB(A). I det aktuella fallet saknas anledning

SVEA HOVRÄTT DOM M 13810-23

att påföra ett förbud mot impulsljud. I sammanhanget ska det också nämnas att det vid upprättande av den bullerutredning som bifogats ansökningshandlingarna inte noterats några impulsljud eller tonala ljudnivåer. Verksamheten ger således inte upphov till några impulsljud vid närliggande bostadsfastigheter.

Länsstyrelsen har inga invändningar mot yrkade ändringar och har anfört att bolagets förstahandsyrkande avseende villkor 4 överensstämmer med länsstyrelsens förslag.

Nämnden har anfört i huvudsak följande. Om det inte finns särskilda skäl, som befogade klagomål, ska Naturvårdsverkets reviderade rapport följas gällande tider. Mot bakgrund av att borrning och skutknackning kan upplevas som störande bör bolagets andrahandsyrkande för villkor 4 gälla. Vad avser verksamhet utanför villkorets tider vid till exempel akuta företeelser bör det räcka att tillsynsmyndigheten informeras enligt bolagets förslag. Vid detta förfarande kan det dock vara svårt för tillsynsmyndigheten att kontrollera och eventuellt begränsa verksamhetens tider, varför bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten regelbundet bör utvärdera de särskilda omständigheter som lett till verksamhet utanför villkorets tider.

Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning

Arbetstiderna och riktvärdena i Naturvårdsverkets ”Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller” (rapport 6538, publicerad 2015) bör utgöra utgångspunkt för reglering av buller i verksamhet av det aktuella slaget (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 mars 2025 i mål nr M 5837-24). Avgörandet fastställer dock inte generellt att det är arbetstiderna och riktvärdena i vägledningen som ska gälla (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 11 december 2019 i mål nr M 6644-18). Tvärtom måste en bedömning av vilka försiktighetsmått och begränsningar som ska gälla alltid göras utifrån förhållandena i varje enskilt fall. Det kan då finnas skäl att tillämpa andra tider och värden än de som anges i vägledningen (se Mark- och miljööverdomstolens domar den 11 juni 2020 i mål nr M 10421-18, den 11 maj 2023 i mål nr M 3267-22 och den 22 mars 2024 i mål nr M 8006-22).

SVEA HOVRÄTT DOM M 13810-23

För befintliga verksamheter har ett tidigareläggande av arbetstiden till kl. 06.00 godtagits när Naturvårdsverkets riktvärde för buller dagtid kunnat innehållas med god marginal (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 24 april 2018 i mål nr M 9015- 17). Även om verksamheten klarat av att innehålla riktvärdena har det i vissa fall ansetts motiverat att föreskriva särskilda arbetstider för vissa arbetsmoment (jmf Markoch miljööverdomstolens domar den 6 mars 2023 i mål nr M 11112-21 och den 18 mars 2025 i mål nr M 5837-24).

Det finns flera bostäder i närheten av verksamhetsområdet som, enligt bolagets utredning, utsätts för bullernivåer dagtid som tangerar de värden som enligt Naturvårdsverkets vägledning utgör utgångspunkt för bedömning av olägenhet [50 dB(A)]. Detta gäller även vid användande av en dämpad borrigg. Det framgår också av samrådsunderlaget att de närboende upplever bullerstörningar från verksamheten. Ett tidigareläggande av arbetstiden i enlighet med Skanskas yrkande innebär att närboende skulle påverkas av buller vid andra tider än de är vana vid. Även om kl. 06.00-07.00 enligt Naturvårdsverkets vägledning räknas till dagtid är det en tid på dagen som ur bullerhänseende kan upplevas som särskilt störande för närboende.

Det måste i bedömningen även tas hänsyn till att lokaliseringen av verksamheten ursprungligen är prövad gentemot de arbetstider som mark- och miljödomstolen föreskrivit.

Sammantaget utgör inte de av Skanska anförda konsekvenserna för verksamheten tillräckliga skäl för att tidigarelägga arbetstiden för verksamheten. Det är i detta fall inte heller motiverat att föreskriva särskilda arbetstider för fler arbetsmoment än de som framgår av villkor 4. Yrkandet om ändring av villkor 4 ska därför avslås i denna del.

Länsstyrelsen och nämnden har tillstyrkt att medgivande inte behövs vid utlastning och transporter i enskilda fall och då det föreligger särskilda skäl, utan det är tillräckligt att tillsynsmyndigheten informeras vid sådana tillfällen. Det saknas skäl att ifrågasätta denna bedömning. Bolagets yrkande ska därför bifallas och villkor 4 ändras i denna del.

SVEA HOVRÄTT DOM M 13810-23

Enligt villkor 7 får ljudimmissionen inte innehålla återkommande impulser. Bolaget har angett att verksamheten inte ger upphov till några impulsljud vid närliggande bostadsfastigheter och att det därmed saknas anledning att ha ett förbud mot impulsljud.

Mark- och miljööverdomstolen kan konstatera att ljud med återkommande impulser är särskilt störande. De ljudnivåer som föreskrivits i villkor 7 följer vidare Naturvårdsverkets vägledning för sådana verksamheter som inte ger upphov till återkommande ljudimpulser. Mot den bakgrunden och med hänsyn till att Skanska själv uppgett att verksamheten inte ska ge upphov till impulsljud vid bostäder saknas det skäl att ändra villkoret i denna del. Skanskas yrkande ska därmed avslås.

Det finns vidare inte skäl att ändra den sista meningen i andra stycket i villkor 7 till att endast gälla arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 dB(A). Det är oklart vad Skanska åsyftar med den yrkade ändringen. Markoch miljööverdomstolen bedömer att det som mark- och miljödomstolen föreskrivit bör stå fast.

Villkor 12 – bortledning av yt- och grundvatten via sedimentationsdamm

Skanska har anfört att det saknas miljömässig anledning att mäta mängden vatten som lämnar sedimentationsdammen. Detta dels eftersom den aktuella verksamheten står för en mycket liten andel av det totala flödet till recipienten, dels eftersom recipienten som sådan inte är känslig för den ringa variation i flöde som verksamheten ger upphov till. Det är fullt tillräckligt att mäta vattenflödet ut från brytområdet. För att uppfylla villkoret krävs att dammens utlopp byggs om. Det är oklart vad journalförda uppgifter ska användas till, särskilt mot bakgrund av att mark- och miljödomstolen föreskrivit villkor om mätning av bortlett vatten i villkor 25. Villkoret uppfyller inte de krav på tydlighet och förutsägbarhet som gäller vid villkorsskrivning. Det sker inte och kommer inte heller att ske något vattenuttag från sedimentationsdammen. Det är således oklart vad det är för uttag som ska journalföras. Den recipient- och utsläppsprovtagning som genomförts historiskt ger inte anledning att öka mätfrekvensen i den

SVEA HOVRÄTT DOM M 13810-23

omfattning som mark- och miljödomstolen föreskrivit i villkor 12. Det är oklart varför provtagningsfrekvensen reglerats i villkoret då det också anges att mätfrekvensen ska framgå av kontrollprogrammet.

Länsstyrelsen har anfört att genom att känna till vilken mängd vatten som kommer från verksamhetsområdet kan sedimentationsdammarna dimensioneras så att deras funktion vidmakthålls. Villkor 12 syftar till att mäta det vatten som pumpas från täkten för att ha kännedom om den mängd vatten man bortleder från området. Mätning enligt villkoret ingår i verksamhetsutövarens egenkontroll och är en förutsättning för att Sverige på sikt ska kunna leva upp till vattendirektivet. Villkoren 12 och 25 har en liten överlappande dubbelreglering i och med att mängden bortlett vatten ska mätas och journalföras, men syftar i övrigt inte på samma saker. Villkor 25 har ett fokus på mängden bortlett vatten, både momentant och summerat över tid, medan villkor 12 utöver mätning av kvantiteten av bortlett vatten även innebär en reglering av kvaliteten på utgående vatten. Då villkoren har olika syften behövs båda även fortsättningsvis. Mätfrekvensen är relevant från en så stor verksamhet men det kan i stället hanteras i kontrollprogrammet.

Nämnden har anfört att även små mängder av förorenat vatten kan ha en betydande miljöpåverkan om det tillförs kontinuerligt. Även om enskilda vattenutsläpp kan vara små, kan kumulativa effekter över tid leda till försämringar av vattenkvaliteten. Mätning av utgående vattenflöde från sedimentationsdammen är en förebyggande åtgärd som säkerställer att även små variationer i flödet övervakas och hanteras i tid. På grund av mottagandet av schaktmassor kan det finnas ett ökat behov av provtagning.

gör följande bedömning

Domstolen instämmer med länsstyrelsen att villkor 12 utöver mätning av kvantiteten bortlett vatten även innebär en kontroll av kvaliteten på det utgående vattnet. Vidare instämmer domstolen i det som nämnden och länsstyrelsen anfört, att det är en förutsättning för verksamhetsutövarens uppfyllande av försiktighetsprincipen och kravet på egenkontroll att Skanska har kännedom om dessa parametrar samt att

SVEA HOVRÄTT DOM M 13810-23

mätning och journalföring sker i enlighet med villkoret. Miljönyttan av att uppfylla villkoret överväger de nackdelar som en ombyggnation av utloppet innebär för Skanska. Skanskas överklagande ska därför avslås i denna del.

Även om det mot bakgrund av den utökade verksamheten i form av avfallshantering kan vara motiverat att fler stickprovsmätningar genomförs framstår det som rimligt att det exakta antalet regleras i kontrollprogrammet. Det får vidare anses tillräckligt att vattenuttagen journalförs månadsvis och hålls tillgänglig för tillsynsmyndigheten. Eventuella sakägare har därmed möjlighet att begära ut uppgifter från tillsynsmyndigheten. Överklagandet ska därför bifallas i denna del och villkoret formuleras i enlighet med domslutet.

Villkor 24 – begränsning av momentant vattenflöde från täkten

Skanska har anfört att det saknas skäl att reglera det maximala momentana utsläppet från verksamheten eftersom primärrecipienten utgörs av en våtmark vilken vattnet rinner genom i en sträcka av ca 200 m innan det rinner ut i Hökasjön. Varken våtmarken eller Hökasjön är känsliga för höga flöden. Dessa förutsättningar ger mycket goda flödesdämpande egenskaper. De pumpar som används för att leda bort vatten från brytningsområdet har också i sig en flödesdämpande effekt. Mätning och kontroll av bortlett vatten föreskrivs tillräckligt genom villkor 25. Våtmarken utgjorde recipient för avrinningen från området innan täktens etablering. Genom täktens etablering har avrinningsförhållandena till våtmarken ändrats. En del av nederbörden som tidigare skulle ha avrunnit direkt till våtmarken avrinner i stället till brytområden där det först infiltreras ner i täktbotten och leds sedan via pumpgropen till vattenreningsanläggningen innan vattnet når våtmarken. Pumpkapaciteten är lägre än den mängd nederbörd som naturligt kan ge upphov till höga flöden. Det innebär att täkten motverkar höga flöden till våtmarken och nedströms recipienter genom att fördröja vattnet.

En ombyggnad av utloppet från de välfungerande dammarna är en förutsättning för att villkor 24 ska kunna uppfyllas. Utifrån den kostnad anläggandet innebär är det inte rimligt att föreskriva villkoret.

SVEA HOVRÄTT DOM M 13810-23

Länsstyrelsen har inledningsvis anfört att våtmarksområdet som utgör primärrecipienten har en god flödesdämpande förmåga. Alltför höga flöden kan dock försämra våtmarkens funktion och medföra att det blir en för stor direkt avrinning i stället för infiltration genom våtmarken till Hökasjön. Risk för erosion och uppgrumling av området föreligger fortfarande om alltför stora flöden släpps i våtmarken, vilket kan påverka ekologin i recipienten negativt. Länsstyrelsen har senare i målet ändrat inställning och godtagit att utflödet får styras av pumparnas kapacitet och sedimentationsdammarnas nuvarande utformning.

Nämnden har anfört att villkoret syftar till att sedimentationsdammen ska upprätthålla en god reningskapacitet genom tillräcklig uppehållstid och därmed förhindra spridning av föroreningar. Försiktighetsprincipen bör tillämpas gällande bolagets bidrag av flöden till recipienten och Hökasjön. Hänsyn ska tas till långsiktiga effekter på vattenkvalitet och ekosystem.

Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning

Till skydd för nedströms liggande recipienter har mark- och miljödomstolen dels i villkor 12 ställt krav på den kvalitet som det utgående vattnet ska ha, dels i villkor 24 begränsat det momentana vattenflödet av bortlett vatten för att därigenom säkerställa våtmarkens infiltrerande funktion.

Även om våtmarken har god flödesdämpande förmåga är det viktigt att säkerställa att dess funktion vad avser infiltrering kvarstår. Det är också motiverat utifrån risken för erosion och uppgrumling att säkerställa att för stora flöden inte släpps till våtmarken. Mark- och miljööverdomstolen anser att den begränsning som pumparnas kapacitet utgör inte är tillräcklig, utan att villkoret är motiverat. Skanskas yrkande ska därför avslås.

SVEA HOVRÄTT DOM M 13810-23

Villkor 25 och 26 – mätning av vattenbortledning respektive grundvattennivåer

Skanska har anfört i huvudsak följande. Det är bortledning av grundvatten som utgör en tillståndspliktig vattenverksamhet och därför är det endast grundvattenbortledningen som ska mätas. Eftersom bortledning av grundvatten endast sker inom verksamhetens brytningsområde bör ”verksamheten” bytas ut till ”brytningsområdet” i villkor 25. Av samma skäl bör ”täktområdet” ändras till ”brytningsområdet” i villkor 26.

Skanska motsätter sig inte att grundvattennivåerna inom redovisat område ska mätas och att mätningarna ska journalföras. Villkoret föreskriver att journaler utöver mätningar och observationer ska hållas tillgängliga hos Skanska för var och en som anser sig berörda av vattenverksamheten. Det är otydligt vilka övriga journaler som avses i villkoret. Det är också otydligt om Skanska ska göra en bedömning huruvida någon som anser sig berörd av vattenverksamheten faktiskt är det. Det framgår inte heller var hos Skanska journalerna ska hållas tillgängliga eller i vilken form. Det finns inte heller något miljömässigt skäl för att bibehålla kravet om att hålla journaler tillgängliga för var och en som anser sig berörd av vattenverksamheten.

Länsstyrelsen har inte haft några synpunkter beträffande villkor 25. I fråga om villkor 26 har länsstyrelsen inledningsvis anfört att den inte har något emot att villkoret ändras så att ”täktområdet” ändras till ”brytningsområdet”, samt att ”journaler utöver mätningar” ändras till ”journaler över mätningar”. I övrigt har länsstyrelsen anfört att villkoret bör behållas eftersom det är rimligt och motiverat utifrån verksamhetens art och potentiella påverkan på kringliggande fastigheter. Länsstyrelsen har senare yrkat att målet ska återförvisas till mark- och miljödomstolen för att förtydliga vad som menas med formuleringen av villkor 26.

Nämnden har inte haft några synpunkter på att ”verksamheten” ändras till ”brytningsområde” i villkor 25 eller att ”täktområde” ändras till ”brytningsområde” i villkor 26. I övrigt har nämnden anfört att villkor 26 bör förtydligas.

SVEA HOVRÄTT DOM M 13810-23

gör följande bedömning

På de skäl som Skanska och länsstyrelsen angett finns anledning att förtydliga villkor 25 och 26 genom att begreppen ”verksamheten” respektive ”täktområdet” ändras till ”brytningsområdet”. Skanskas yrkanden i denna del ska därför bifallas.

Att mark- och miljödomstolen föreskrivit att journaler utöver mätningar och inte journaler över mätningar ska hållas tillgängliga hos sökanden är en uppenbar felskrivning. Bolagets yrkande om att skrivningen ska strykas på grund av dess oklara utformning ska därför avslås. Det saknas därmed också skäl att ta ställning till länsstyrelsens yrkande om återförvisning.

Eftersom verksamheten innefattar bortledning av grundvatten är det motiverat att föra journal över mätningarna. Det är dock tillräckligt att journalerna hålls tillgängliga hos tillsynsmyndigheten eftersom sakägare har möjlighet att ta del av dessa uppgifter genom tillsynsmyndighetens försorg. Villkoret ska mot denna bakgrund ändras i enlighet med domslutet.

Ekonomisk säkerhet

Skanska har i huvudsak anfört följande. Det stämmer inte att det skulle bli ökade kostnader om någon annan, till exempel tillsynsmyndigheten, måste tillse att efterbehandlingen utförs. En mindre kostnad kan möjligen uppkomma i samband med en upphandling av efterbehandlingsåtgärderna. Denna tillkommande kostnad ryms med marginal inom den ekonomiska säkerhet som Skanska har beräknat fram eftersom den utgår från en tillståndstid om 30 år. I domen har tillståndstiden begränsats till 20 år. Den ekonomiska säkerhet som beräknats av Skanska och som presenteras i ansökan är således drygt 600 000 kronor högre än vad den skulle varit om beräkningen utgått från en tillståndstid om 20 år. Den eventuellt tillkommande kostnaden motiverar i vart fall inte en ökning av den ekonomiska säkerheten med nära tre miljoner kronor. Det sker redan idag bortledning av vatten från brytningsområdet. En täktsjö kommer bildas alldeles oavsett om verksamheten av någon anledning tvingas avbrytas i förtid. Huruvida det tar lång eller kort tid för täktsjön att nå sitt förväntade maximala djup

SVEA HOVRÄTT DOM M 13810-23 spelar ingen större roll för efterbehandlingen och således inte heller för den ekonomiska säkerheten. Täktbotten är den del av täktsjön som först täcks av vatten om bortledningen upphör. Detta sker också relativt omgående om bortledningen av vatten avslutas. Länsstyrelsen har anfört att de inte har någon erinran mot de principer för beräkning av ekonomisk säkerhet som mark- och miljödomstolen utgått från. Nämnden har avstått från att yttra sig i denna del.

gör följande bedömning

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i den bedömning mark- och miljödomstolen gjort när det gäller beräkningen av den ekonomiska säkerheten. Det bolaget nu anfört medför ingen annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås i denna del. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2025-07-03

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Malin Wik, tekniska rådet Kerstin Gustafsson samt hovrättsråden Catharina Adlercreutz, referent, och Helen Blomberg. Föredragande har varit Niclas Arvidsson.

Bilaga A

Sid 1 (122) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 4412-21 Mark- och miljödomstolen 2023-10-06 meddelad i Växjö

SÖKANDE

Skanska Industrial Solutions AB, 556793-1638 112 74 Stockholm Ombud: G.H. Ombud: O.K. Ombud: M.L.

SAKEN

Ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken till fortsatt och utökad bergtäktsverksamhet m.m. på fastigheten A m.fl., Nässjö kommun Avrinningsområde: 67 (Motala ström) Koordinater (SWEREF99 TM): N: 6396928 E: 470223

DOMSLUT

Miljökonsekvensbeskrivningen

Mark- och miljödomstolen godkänner den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen.

Dispenser

Mark- och miljödomstolen lämnar med stöd av 15 § artskyddsförordningen (2007:845) Skanska Industrial Solutions AB dispens från förbuden i 8 och 9 §§ samma förordning avseende växterna grönvit nattviol (Platanthera chlorantha) och blåsippa (Hepatica nobilis) för utförande av de nedan tillståndsgivna verksamheterna och åtgärderna.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Tillstånd

A. Mark- och miljödomstolen lämnar Skanska Industrial Solutions AB tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken till fortsatt och utökad bergtäktsverksamhet inom fastigheterna B, A och C i Nässjö kommun, inom det verksamhetsområde och brytområde som framgår av bolagets exploateringsritning M101 daterad den 24 augusti 2023 (se domsbilaga 1).

Tillståndet omfattar losshållning med ett årligt uttag om maximalt 500 000 ton berg med undantag för tre valfria år under hela tillståndstiden då bolaget får utta maximalt 700 000 ton berg per år. Totalt omfattar tillståndet losshållning med ett sammanlagt totalt uttag om 9 000 000 ton berg, inklusive krossning och sortering.

B. Mark- och miljödomstolen lämnar Skanska Industrial Solutions AB tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken till att under hela tillståndstiden på ovan nämnda fastigheter årligen maximalt motta och lagra (som en del i att samla in), hantera, bearbeta och återvinna 40 000 ton betong, 60 000 ton jordoch schaktmassor, 50 000 ton entreprenadberg och 250 000 ton icke tjärhaltig asfalt; varav bolaget totalt sett under hela tillståndstiden får använda högst 100 000 ton schaktmassor och entreprenadberg för anläggande av bullervallar, ramper och arbetsytor m.m. inom verksamhetsområdet.

C. Mark- och miljödomstolen lämnar Skanska Industrial Solutions AB tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken till att under hela tillståndstiden på ovan nämnda fastigheter tillverka asfalt i en årlig sammantagen mängd om högst 250 000 ton.

D. Mark- och miljödomstolen lämnar vidare Skanska Industrial Solutions AB tillstånd till vattenverksamhet enligt miljöbalken, för att under den tid som täkt-

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

verksamhet pågår, inom brytningsområdet på fastigheterna B och A i Nässjö ko mmun (område B på exploateringsritning M101 – doms-bilaga 1) samt inom br ytningsområdet på fastigheten C i Nässjö kommun (område A på exploateringsritning M101 – domsbilaga 1) bortleda allt inläckande yt- och grundvatten till recipient, samt att i övrigt utföra och bibehålla de anläggningar; dammar, brunnar och ledningar m.m. som erfordras för vattenverksamhetens bedrivande.

Tillståndets tidsbegränsning

Tillståndet enligt punkterna A-D ovan gäller 20 år räknat från dagen för lagakraftvunnen dom frånsett vattenverksamheten på fastigheten C som gäller till och med d en 6 maj 2041 (se punkt D ovan).

Avfallstyper

Tillståndet till att ta emot och hantera icke-farligt avfall enligt punkterna B och C ovan omfattar följande typer av avfall enligt bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614) eller enligt bilaga och förordning som ersätter denna: 17 01 01 Betong 17 03 02 Andra bitumenblandningar än de som anges i 17 03 01 17 05 04 Annan jord och sten än den som anges i 17 05 03

Villkor för tillstånd till miljöfarlig verksamhet

1Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa utsläppen av föroreningar och andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt i målet har angett och åtagit sig.

2Uttag av berg får endast ske inom det i exploateringsritningen (domsbilaga 1) markerade brytområdet. Uttag av berg får som lägst ske till +284 m ö h (RH2000).

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Övrig verksamhet får inte ske utanför den i exploateringsritningen markerade gränsen för verksamhetsområdet.

Aktuellt brytnings- och verksamhetsområde ska märkas ut i terrängen med väl synliga och varaktiga markeringar under hela verksamhetstiden.

Kontroll av att verksamheten bedrivs inom brytnings- och verksamhetsområde enligt exploateringsritningen ska ske regelbundet. Uppföljning ska framgå av kontrollprogram där metoder, frekvens och utvärderingsmetod ska anges.

3På avsnitt inom verksamhetsområdet med olycksfallsrisker ska allmänheten på tydligt sätt, exempelvis genom stängsling eller skyltning, uppmärksammas på riskerna att beträda området.

4Arbetsmomenten i täkten, inklusive transporter inom täkten, ska bedrivas så att kraven i villkor 7 (se nedan) uppfylls. Samtliga arbetsmoment får bedrivas helgfria vardagar kl. 07.00-18.00. Borrning, krossning och sortering får även ske vardagar mellan kl. 18.00-22.00. Utlastning och transporter får bedrivas vardagar dygnet runt samt i enlighet med vad som anges i andra stycket (se nedan). Asfaltproduktion får bedrivas helgfria vardagar dygnet runt.

Utlastning och transporter får i enstaka fall, och om det föreligger särskilda skäl, bedrivas vid andra tider efter medgivande från tillsynsmyndigheten.

5Innan ett område som utgör biotop för grönvit nattviol eller blåsippa avbanas, ska bolaget vidta åtgärder i enlighet med vad som beskrivits i ansökan (omplantering av växterna på lämplig plats), för att förhindra påverkan på arternas bestånd i närområdet.

6All sprängning ska föregås av signal, tydligt hörbar inom minst 500 meter från verksamhetsområdets gräns. Berörda inom 1 km från verksamhetsområdets

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

gräns ska informeras om tidpunkt för sprängning minst ett dygn före sprängning. Detta gäller dock inte till de personer som uttryckligen uppgett för bolaget att de inte önskar sådan information före sprängning.

7Buller från verksamheten, inklusive arbetsmaskiner och transportfordon inom verksamhetsområdet, ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än nedanstående värden. 50 dB(A) måndag-fredag kl. 07.00-18.00 45 dB(A) lördagar, söndagar och helgdagar kl. 07.00-18.00 45 dB(A) kvällstid kl. 18.00-22.00 40 dB(A) nattetid kl. 22.00-07.00

Ljudimmissionen får inte innehålla ofta återkommande impulser. Nattetid (kl. 22.00-07.00) gäller dessutom att momentanvärden får uppgå till högst 55 dB(A) vid bostäder utomhus.

Kontroll av buller ska ske så snart det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, samt i övrigt med det intervall som anges i kontrollprogrammet eller i samband med befogade klagomål efter tillsynsmyndighetens bestämmande. Kontroll ska ske antingen genom immissionsmätningar eller genom närfältsmätningar och beräkningar vid berörda bostäder. Ekvivalentvärden ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan, dock endast då verksamhet med representativa arbetsmoment faktiskt pågår.

8Markvibrationer – definierade som högsta svängningshastighet i vertikalled – orsakade av sprängning, får inte överstiga 4 mm/s vid bostadshus vid mer än ett av de senaste tio mättillfällena och då uppgå till högst 6 mm/s. Vibrationerna ska mätas som toppvärde i sockel på bottenvåning enligt gällande Svensk Standard. Mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder ska i övrigt framgå av kontrollprogram. Mätning ska alltid utföras vid varje sprängning vid den byggnad som VA-huvudmannen förfogar över (vattenverket) på fastigheten D i Nässjö kommun.

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

9Luftstötvåg till följd av sprängning – mätt genom frifältsmätning – får vid bostadshus inte överstiga 120 Pa vid mer än ett av de senaste tio mättillfällena och då högst 150 Pa. Mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder ska i övrigt framgå av kontrollprogram.

10Verksamheterna ska bedrivas så att risken för störande damning minimeras. Uppkommer olägenhet från verksamheten ska åtgärder vidtas för att avhjälpa problemet. Saltning av täktområdet får inte ske.

11Utsläpp av stoft från asfaltverket ska ske via stoftavskiljare så att stofthalten i utgående luft från asfaltverket inte överstiger 20 mg/Nm . Mätmetod och mätfrekvens ska framgå av kontrollprogrammet.

12Bortledning av yt- och grundvatten från täkten ska ske via sedimentationsdamm, försedd med oljeavskiljande funktion, till recipient. Sedimentationsdammen ska vara ändamålsenligt utförd och dimensionerad. Den bortledda volymen vatten ska mätas och journalföras genom flödes- eller gångtidsmätning. Vattenuttagen ska journalföras månadsvis och hållas tillgänglig för tillsynsmyndigheten och sakägare vid förfrågan.

Det utgående renade vattnet från sedimentationsdammen ska efter rening uppfylla följande halter som årsmedelvärden. Total-kväve 10 mg/l Suspenderande ämnen 10 mg/l Oljeindex 1 mg/l

Årsmedelvärden ska baseras på minst sex representativa stickprover uttagna

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

jämnt fördelade över året. Mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder ska i övrigt framgå av kontrollprogram.

13Avfall enligt avfallskod 17 05 04 (enligt bilaga 3 till avfallsförordningen [2020:614]) som tas emot för lagring, hantering, bearbetning, och återvinning får inte innehålla högre föroreningsinnehåll och ej heller laka mer än vad som framgår av tabellen nedan. För det fall att massorna riskerar att innehålla andra typer av föroreningar (ämnen) som inte anges i tabellen och som skulle kunna påverka människors hälsa och miljön ska bolaget provta massorna, underrätta tillsynsmyndigheten om innehållet i massorna och invänta godkännande före massorna tas in på anläggningen.

Villkoret ska kontrolleras genom provtagning och analys av de massor som tas

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

emot enligt gällande Svensk Standard. Mätmetoder och mätfrekvens ska framgå av bolagets kontrollprogram.

14Betong som tas emot vid anläggningen får inte vara förorenat till följd av tidigare användning eller vara täckt eller målad med material som innehåller för miljön och människors hälsa farliga ämnen i signifikanta mängder.

15Innehållet av PAH-16 i den asfalt som tas emot vid anläggningen får inte överstiga 70 mg/kg TS (70 ppm).

16Det ska finnas skriftliga rutiner för mottagningskontroll och dokumentation av inkomna avfallsmassor. Mängden återvunna massor ska journalföras.

17Kemiska produkter och farligt avfall ska, med undantag för tankar för förvaring av bitumen och dubbelmantlade cisterner för fordonsbränsle, förvaras i täta behållare som är märkta med innehåll, på tätt underlag av resistent material, skyddat från nederbörd, skyddat från påkörning samt i övrigt hanteras på sådant sätt att spridning av förorening och tillträde förhindras för obehöriga. Ytor där flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall förvaras ska med beaktande av ovan nämnda undantag dessutom vara invallade. Invallningen ska rymma volymen för den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym och innesluta förekommande röranslutningar och ventiler till behållarna.

18Oljehantering inklusive tankning av fordon och uppställning av arbetsmaskiner ska ske på ett sätt så att spill och läckage förhindras. Utrustning för sanering av spill ska finnas lättillgängligt inom verksamhetsområdet.

19När täkten avslutas ska efterbehandling ske. Efterbehandling ska ske i huvudsak enligt den beskrivning som framgår av ansökan. Efterbehandling ska så långt möjligt ske succesivt och så snart verksamheten möjliggör efterbehandlingsåtgärderna. Senast tre år innan verksamheten beräknas upphöra ska en slutlig de-

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

taljerad efterbehandlingsplan inlämnas till tillsynsmyndigheten, upprättad i samråd med tillsynsmyndigheten och markägare. Efterbehandlingen ska omfatta hela verksamhetsområdet. Samtliga efterbehandlingsåtgärder ska vara slutförda senast vid tillståndstidens utgång om inte tillsynsmyndigheten beslutar annat. Tillsynsmyndigheten ska underrättas när efterbehandlingen är slutförd.

Området ska efterbehandlas på ett sätt som minimerar olycksriskerna för framtida besökare och säkerhetsanordningarna ska kräva minsta möjliga underhåll.

20När verksamheten upphör ska verksamhetsområdet vid behov saneras. Kemiska produkter och farligt avfall ska tas omhand. Bolaget ska utreda om verksamheten givit upphov till föroreningar – och om så är fallet – vidta åtgärder för att minska skadan.

21Aktuellt kontrollprogram, med angivande av mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder, ska finnas senast då tillståndet tas i anspråk eller vid den senare tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Kontrollprogrammet ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten.

Delegerade frågor avseende miljöfarlig verksamhet

Mark- och miljödomstolen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt ansvarig tillsynsmyndighet att vid behov föreskriva ytterligare villkor beträffande Undantag från verksamhetstider utifrån villkor 4. Åtgärder för att begränsa damning enligt villkor 10. Plats för lagring av de avfallstyper som framgår av villkor 13, 14 och 15. Efterbehandling och sanering enligt villkor 19 och 20. Kontroll.

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Villkor för tillstånd till vattenverksamheten

22Vattenverksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgivit eller åtagit sig i målet, om inte annat framgår av denna dom.

23Grundvattennivån till följd av täktverksamheten får under brytningstiden inte avsänkas till ett större djup än +283,5 m ö h (RH2000) inom den norra delen av det brytningsområde som framgår av exploateringsritning M101 (domsbilaga 1), och inte till ett större djup än 283,7 m ö h (RH2000) inom den södra delen av brytningsområdet (område 1), med undantag för områden med utgångspunkt från de pumpgropar som vid var tidpunkt kommer att finnas inom brytområdet.

24Det momentana utflödet av vatten från täkten får inte överstiga 20 l/s i utsläppspunkt från sedimentationsdammen.

25Vattenbortledning från verksamheten ska mätas med flödesmätare som dels registrerar det momentana flödet, dels summerar den vattenvolym som bortleds. Resultaten av mätningarna ska journalföras och hållas tillgängliga för tillsynsmyndigheten efter anmodan.

26Så länge bortledning av yt- och grundvatten från täktområdet sker ska bolaget minst en gång per kvartal mäta grundvattennivåerna inom redovisat influensområde och särskilt i de delar av Storsjöns tillrinningsområde där påverkan från verksamheten har bedömts ske. Kontroll ska i övrigt ske i den omfattning som fastställs i kontrollprogram. Resultaten ska journalföras. Journaler utöver mätningar och observationer ska hållas tillgängliga hos sökanden för var och en som anser sig berörda av vattenverksamheten.

27Om det inom tiden för anmälan av oförutsedd skada (se nedan under rubrik ”Oförutsedd skada”) uppstår akut vattenbrist* i enskild vattentäkt inom det redovisade influensområdet för tillgodoseende av fastighetens behov av vatten för hushåll, djurhållning eller för näringsverksamhet, med undantag av vatten för bevattning som sker i privat regi, åligger det sökanden, om det inte är uppenbart

Sid 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

att bristen inte hänför sig till bolagets vattenbortledning, att omgående efter anmodan från fastighetens ägare anordna med provisoriskt tillhandahållande av vatten för ovan avgivet ändamål intill dess vattenförsörjning kan anordnas permanent.

* Med akut vattenbrist avses när en enskild brunn inte kan tillgodose en normal vattenförbrukning i förhållande till dess normala kapacitet och rådande hydrologiska omständigheter.

28Aktuellt kontrollprogram, med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod, ska finnas senast då tillståndet tas i anspråk eller vid den senare tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Kontrollprogrammet ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och med huvudmannen för Storsjöns vattentäkt.

Delegerade frågor avseende vattenverksamheten

Mark- och miljödomstolen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt ansvarig tillsynsmyndighet att vid behov föreskriva ytterligare villkor beträffande Behov av fler grundvattenrör (observationsrör) och rörens placering utifrån vad som anges i villkor 26. Kontroll.

Åtaganden

Bolaget har bland annat åtagit sig följande åtgärder vilka inte särskilt regleras i villkoren ovan. - När borrning sker på första pall inom områden som inte exploaterats tidigare kommer bullerdämpande åtgärder att vidtas. Bullerdämpande åtgärder kommer också vidtas för att reducera bullerspridningen från kross- och sorterverk i det fall dessa verksamheter bedrivs under kvällstid.

Sid 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

- Det finns sedan tidigare sex stycken grundvattenrör inom verksamhetsområdet och i dess omedelbara närhet, vilka används för kontroll av grundvattennivån. Mätning kommer som minst att ske i dessa sex grundvattenrör för att följa upp eventuella nivåförändringar på grundvattnet.

- Framtida pumpgropar inom brytområdet kommer inte att flyttas närmare Storsjön jämfört med befintliga positioner.

- För att kontrollera halter av petroleumprodukter, kväve och suspenderat material i utgående vatten från sedimentationsanläggningen kommer fortsatt provtagning ske inom ramen för kommande kontrollprogram.

- Sprängningsarbetena kommer att planeras och anpassas för att påverkan från vibrationer och luftstötsvågen ska bli så liten som möjligt. Åtaganden kopplade till losshållning redovisas i avsnitt 6.6.2 i till ansökan bifogad miljökonsekvensbeskrivning, Bilaga B, flik 4.

Ekonomisk säkerhet

Tillståndet till den miljöfarliga verksamheten får inte tas i anspråk förrän bolaget ställt säkerhet om 6 500 000 kronor för kostnader för avstädning och efterbehandling av verksamhetsområdet. Säkerheten ska gälla i minst två år efter tillståndstidens utgång. Säkerheten prövas av mark- och miljödomstolen efter ansökan av bolaget. Säkerheten ska förvaras hos Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Ifråga om ekonomisk säkerhet till följd av verkställighetsförordnande avseende vattenverksamheten se nedan under rubriken ”Verkställighetsförordnande”.

Igångsättningstid

Mark- och miljödomstolen förordnar med stöd av 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken att den tid inom vilken den miljöfarliga verksamheten ska ha satts igång bestäms till senast två år efter lagakraftvunnen dom.

Sid 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Arbetstid

Mark- och miljödomstolen förordnar med stöd av 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken att de genom denna dom tillståndsgivna arbetena avseende vattenverksamheten ska vara utförda inom sju år efter lagakraftvunnen dom.

Oförutsedd skada

Anspråk enligt 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken på grund av oförutsedd skada ska, för att tas upp till prövning, framställas till mark- och miljödomstolen senast tretton år efter arbetstidens utgång.

Prövningsavgift

Mark- och miljödomstolen fastställer prövningsavgiften till 19 500 kronor. Överskjutande belopp om 9 807 kronor ska återbetalas till sökanden när denna dom vunnit laga kraft.

Återkallelse av tidigare tillstånd

Tidigare tillstånd för täktverksamheten (tillstånd meddelat av miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Jönköpings län den 1 juni 2006 och därefter fattade ändringstillstånd m.m. hänförda till grundtillståndet) upphör när detta tillstånd tas i anspråk. Bolaget ska meddela tillsynsmyndigheten när det nya tillståndet tas i anspråk.

Verkställighet

Tillstånden till den miljöfarliga verksamheten och vattenverksamheten får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft under förutsättning att bolaget ställer dels säkerhet för den miljöfarliga verksamheten enligt ovan (se rubriken ”Ekonomisk säkerhet”) dels ställer säkerhet hos länsstyrelsen för vattenverksamheten. Säkerheten för vattenverksamheten ska prövas av Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Rättegångskostnader

Skanska Industrial Solutions AB förpliktigas att ersätta Länsstyrelsen i Jönköpings län respektive Nässjö Affärsverk AB för rättegångskostnader med 55 200 kronor

Sid 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

(exklusive mervärdesskatt) respektive 316 700 kronor (exklusive mervärdesskatt). På respektive belopp utgår ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.

Övriga yrkanden

Mark- och miljödomstolen avslår övriga yrkanden som inte framgår av domslutet.

Sid 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

I ett område vid Forserum i Nässjö kommun bedriver Skanska Industrial Solutions AB (nedan benämnt Skanska alternativt bolaget) täktverksamhet. Täktverksamheten har sedan länge bedrivits på den aktuella platsen. Idag förser verksamheten Jönköpingsregionen med asfalt, ballast samt bergmaterial för bostads- och infrastrukturbyggande.

Enligt bolaget finns det fortsatt en stor efterfrågan och ett stort behov av bergmaterial av rätt kvalitet för tillverkning av bergmaterialprodukter för byggande av bostads- och infrastruktur samt tillverkning av asfalt i Jönköpingsregionen. Det bergmaterial som utvinns vid Forserum håller enligt bolaget en hög och jämn kvalitet och uppfyller kraven för ett stort antal olika användningsområden, bl.a. kraven för s.k. järnvägsmakadam. Verksamheten vid Forserum kan därför enligt bolaget tillgodose behovet för ett flertal olika användningsområden.

Inom verksamhetsområdet avser Skanska även att fortsätta och utöka med andra verksamheter så som asfaltproduktion, återvinning av schaktmassor m.m. Verksamheten omfattas också av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen), till följd av hantering av sprängmedel (mer än 10 ton sprängmedel kan komma att användas per sprängtillfälle).

I och med att Skanskas tillstånd till täktverksamhet snart upphör att gälla och eftersom det enligt bolaget finns en fortsatt efterfrågan på de produkter som produceras inom verksamheten ansöker Skanska om tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet m.m. enligt 9 kap. miljöbalken. Då även bortledning av yt- och grundvatten kommer att behöva ske från täktområdet söks dessutom tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Tillstånd söks för en tillståndsperiod om 20 år.

Sid 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

TIDIGARE BESLUT

Skanska har i dagsläget tillstånd till täktverksamhet från den 1 juni 2006 (Länsstyrelsen i Jönköpings läns beslut, dnr 551-7051-04 och 551-20270-08, miljödomstolens dom den 5 mars 2007 i mål nr M 1876-06 jämte Länsstyrelsen i Östergötlands läns beslut den 24 mars 2020 i dnr 551-4785-19). Tillståndet medger utvinning av totalt 6 000 000 ton berg med en maximal årlig utvinning av 500 000 ton. Tillståndet gäller till och med den 31 december 2026.

Tillverkningen av asfalt samt återvinning och lagring av asfalt bedrivs idag inom ramen för en anmälan (Nässjö kommun, dnr 99.783, respektive Länsstyrelsen i Jönköpings län, dnr 241-911898).

ANSÖKAN

Yrkanden

Skanska yrkar, så som bolaget slutligen bestämt sin talan, att mark- och miljödomstolen meddelar tillstånd till sökt verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken bestående i 1. att under 20 år från det att tillståndsbeslutet tas i anspråk bedriva fortsatt och utökad bergtäktsverksamhet inom fastigheterna Nässjö B, Nässjö A och Nässjö C med ett totalt uttag av 11 000 000 ton berg, inklusive krossning och sortering, in om det verksamhetsområde och brytområde som markerats i exploateringsritning M101 daterad 2023-08-24, 2. att under tillståndstiden ta ut maximalt 500 000 ton berg årligen. Dock får under tre valfria år, under tillståndstiden, uttag ske om maximalt 700 000 ton berg per år, 3. att årligen producera maximalt 250 000 ton asfalt, 4. att årligen motta och lagra som en del i att samla in, hantera, bearbeta och återvinna maximalt 40 000 ton betong och 60 000 ton jord- och schaktmassor, 5. att årligen motta, lagra och bearbeta maximalt 50 000 ton entreprenadberg, 6. att årligen motta, lagra, bearbeta och återvinna maximalt 250 000 ton icke tjärhaltig asfalt och 7. att använda högst 100 000 ton schaktmassor och entreprenadberg för anläggande av bullervallar, ramper och arbetsytor m.m. inom verksamhetsområdet.

Sid 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Skanska yrkar vidare, så som bolaget slutligen bestämt sin talan, att mark- och miljödomstolen meddelar tillstånd till ansökt verksamhet enligt 11 kap. miljöbalken bestående i 1. att under 20 år från det att tillståndsbeslutet tas i anspråk inom brytningsområdet på fastigheterna B och A (område B på exploateringsritning M101) samt till och med den 6 maj 2041 inom brytningsområdet på fas-t igheten C (område A på exploateringsritning M101) bortleda allt inläckande yt- och grundvatten till recipient och 2. att i övrigt utföra och bibehålla de anläggningar; dammar, brunnar och ledningar m.m. som erfordras för verksamhetens bedrivande, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som framgår av ansökan och tillhörande bilagor.

Skanska hemställer även, så som bolaget slutligen bestämt sin talan, att mark- och miljödomstolen 1. föreskriver villkor i enlighet med Skanskas förslag nedan, 2. godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen, bilaga B. allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges nedan i denna ansökan jämte bilagor, 3. beviljar dispens enligt 15 § artskyddsförordningen (2007:845) för den ansökta verksamheten avseende arterna grönvit nattviol och blåsippa, 4. bestämmer igångsättningstiden enligt 22 kap. 25 § miljöbalken till två (2) år från den dag tillståndet tagits i anspråk, 5. fastställer arbetstiden för vattenverksamheten till sju (7) år från den dag tillståndet tagits i anspråk, 6. bestämmer tiden för anmälan av ersättning för oförutsedd skada på grund av vattenverksamheten till tio (10) år räknat från utgången av arbetstiden, 7. förordnar att meddelat tillstånd får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft enligt 22 kap. 28 § miljöbalken, 8. hemställer om att den ekonomiska säkerheten ska fastställas till 3 550 000 kronor för fullgörandet av efterbehandlingen av verksamhets- och brytområdet, 9. att tidigare beslutad prövningsavgift ändras till 19 500 kr samt

Sid 21 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

10att de uppgifter som presenteras i Bilaga 1 till Skanskas yttrande av den 31 mars 2022 i sin helhet ska omfattas av sekretess enligt 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400 - OSL) med undantag för myndigheter och domstolar samt de uppgifter som framgår av Bilaga 2 – PM, yttrande den 30 augusti 2023, ang. mängd kvarvarande brytbart berg ska omfattas av sekretess enligt samma bestämmelse med undantag för myndigheter och domstolar.

Slutligen hemställer Skanska om att det befintliga tillståndet till verksamheten, meddelat av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Jönköpings län den 1 juni 2006, dnr 551-7051-04, och beslut om fastställande av slutgiltiga villkor den 7 maj 2009, dnr 551-20270-08, Mark- och miljödomstolens dom den 5 mars 2007, M 1876-06 samt Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsens i Östergötlands läns beslut om ändringstillstånd den 24 mars 2020, dnr 551-4785-19, ska upphöra att gälla vid den tidpunkt då Skanska tar det nya tillståndet i anspråk. Skanska ska skriftligen underrätta tillsynsmyndigheten om när bolaget avser ta det nya tillståndet i anspråk.

Förslag till villkor

Skanska föreslår, så som bolaget slutligen bestämt sig, att följande villkor ska gälla för tillståndet till miljöfarlig verksamhet.

Allmänt

1Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad Skanska har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i målet.

Utvinning

2Verksamhets- och brytningsområdet ska märkas ut i området på väl synligt sätt och med varaktiga markeringar under hela verksamhetstiden.

Sid 22 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

3Brytning av berg får endast ske inom den på exploateringsplan i ritning M101, daterad 2023-02-14, markerade gränsen för brytområde och inte på lägre nivå än +284 m inom område B respektive +284 m inom område A (RH2000).

Omgivningspåverkan

4Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska begränsas och får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än nedanstående värden.

50 dB(A) vardagar, kl. 06.00-18.00, 45 dB(A) kvällstid, kl. 18.00-22.00, samt dag- och kvällstid lördag, söndag och helgdag, 40 dB(A) nattetid, kl. 22.00-06.00.

Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 dB(A) får inte utföras nattetid kl. 22.00-06.00.

Kontroll av buller ska ske så snart det har skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer, samt i samband med befogade klagomål efter tillsynsmyndighetens begäran.

Uppföljning av ljudnivå ska framgå av kontrollprogram där mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder ska anges. Kontroll ska ske antingen genom immissionsmätningar eller genom närfältsmätningar och beräkningar vid berörda bostäder. Ekvivalentvärden ska beräknas för de tider då verksamheten faktiskt pågår.

5Markvibrationer till följd av sprängning, definierade som högsta svängningshastighet i vertikalled, mätt enligt gällande Svensk Standard, får inte överstiga 4 mm/s vid bostadshus vid mer än ett av de senaste tio mättillfällena och då uppgå till högst 6 mm/s.

Sid 23 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Vibrationerna ska mätas som toppvärde i sockel på bottenvåning. Mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder ska i övrigt framgå av kontrollprogram.

6Luftstötvåg till följd av sprängning, mätt genom frifältsmätning, får vid bostadshus inte överstiga 120 Pa vid mer än ett av de senaste tio mättillfällena och då högst 150 Pa. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard. Mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder ska i övrigt framgå av kontrollprogram.

Arbetstider

7Arbetsmomenten i täkten ska bedrivas så att bullernivåerna i villkor 4 uppfylls. Samtliga arbetsmoment får bedrivas helgfria vardagar kl. 06.00-18.00. Borrning, krossning och sortering får även ske vardagar mellan kl. 18.00-22.00. Utlastning och transporter får bedrivas vardagar dygnet runt samt i enlighet med vad som anges i andra stycket. Asfaltproduktion får bedrivas helgfria vardagar dygnet runt.

Transporter och utlastning får i enstaka fall bedrivas andra tider. Tillsynsmyndigheten ska informeras vid sådana tillfällen.

Damning

8Vid behov ska åtgärder vidtas för att minimera spridning av damm från täkten och täktverksamhetens samtliga moment. Saltning av täktområdet får inte ske.

9Halt av stoft i rökgaserna från asfaltverket får inte överstiga 20 mg/Nm . Mätmetod och mätfrekvens ska framgå av kontrollprogrammet.

Riskhantering

10På avsnitt med olycksfallsrisker ska allmänheten uppmärksammas på riskerna att beträda området.

Sid 24 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Vattenhantering

11Bortledning av vatten från täkten ska ske via sedimentationsdamm, försedd med oljeavskiljande funktion, till recipient.

12Innehållet av föroreningar i utgående vatten får som årsmedelvärde inte överstiga följande värden: Totalkväve 10 mg/l Suspenderande ämnen 10 mg/l Oljeindex 1 mg/l

Uppföljning av utsläpp till vatten ska framgå av kontrollprogram där mätpunkter och mätfrekvens ska anges.

Kemikaliehantering

13Kemiska produkter och farligt avfall ska, med undantag för tankar för förvaring av bitumen och dubbelmantlade cisterner för fordonsbränsle, förvaras i täta behållare som är märkta med innehåll, på tätt underlag av resistent material, skyddat från nederbörd, skyddat från påkörning samt i övrigt hanteras på sådant sätt att spridning av förorening förhindras och tillträde förhindras för obehöriga. Ytor där flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall förvaras ska med beaktande av ovan nämnda undantag dessutom vara invallade. Invallningen ska rymma volymen för den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym och innesluta förekommande röranslutningar och ventiler till behållarna.

14Oljehantering inklusive tankning av fordon och uppställning av arbetsmaskiner ska ske på ett sätt så att spill och läckage förhindras. Utrustning för sanering av spill ska finnas lättillgängligt inom verksamhetsområdet.

Efterbehandling

15Om täkten avslutas ska efterbehandling ske. Senast tre år innan täktverksamheten beräknas upphöra ska verksamhetsutövaren inge en slutlig efterbehandlingsplan till tillsynsmyndigheten, upprättad i samråd med tillsynsmyndigheten

Sid 25 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

och markägaren. Efterbehandlingsåtgärder ska vara slutförda så snart det kan ske i enlighet med fastställd efterbehandlingsplan, dock senast innan tillståndets utgång. Efterbehandlingsåtgärder ska i möjligaste mån ske successivt. Tillsynsmyndigheten ska underrättas när efterbehandlingen är slutförd.

Kontrollprogram

16Ett förslag till kontrollprogram ska inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter att tillståndet tagits i anspråk.

Skanska föreslår vidare att följande villkor ska gälla för tillståndet till vattenverksamhet.

17Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Skanska uppgivit eller åtagit sig i målet.

18Vattenbortledningen från verksamheten ska mätas med flödesmätare som dels registrerar det momentana flödet, dels summerar den vattenvolym som bortleds. Resultaten av mätningarna ska journalföras och hållas tillgängliga för tillsynsmyndigheten efter anmodan.

19Grundvattennivån till följd av täktverksamheten får under brytningstiden inte avsänkas till ett större djup än +283,5 meter (RH2000) inom den norra delen av det brytningsområde som framgår av exploateringsplan, ritning M101, och inte till ett större djup än 283,7 meter inom den södra delen av brytningsområdet, med undantag för områden med utgångspunkt från de pumpgropar som vid var tidpunkt kommer att finnas inom brytområdet.

20Om det inom den tid som medgivits för anmälan av oförutsedd skada uppstår akut vattenbrist* i enskild vattentäkt inom det redovisade influensområdet för tillgodoseende av fastighetens behov av vatten för hushåll, djurhållning eller för näringsverksamhet, med undantag av vatten för bevattning, ska det åligga

Sid 26 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Skanska, om det inte är uppenbart att bristen inte hänför sig till Skanskas vattenbortledning, att omgående efter anmodan från fastighetens ägare anordna med provisoriskt tillhandahållande av vatten för ovan avgivet ändamål intill dess vattenförsörjning kan anordnas permanent.

* Med akut vattenbrist avses när en enskild brunn inte kan tillgodose en normal vattenförbrukning i förhållande till dess normala kapacitet och rådande hydrologiska omständigheter.

Åtaganden om försiktighetsåtgärder m.m.

Utöver de villkor som föreslås ovan och inom ramen för det allmänna villkoret att meddelas i kommande tillstånd åtar sig Skanska också följande försiktighetsmått och begränsningar: - När borrning sker på första pall inom områden som inte exploaterats tidigare kommer bullerdämpande åtgärder att vidtas. Bullerdämpande åtgärder kommer också vidtas för att reducera bullerspridningen från kross- och sorterverk i det fall dessa verksamheter bedrivs under kvällstid.

- Det finns sedan tidigare sex stycken grundvattenrör inom verksamhetsområdet och i dess omedelbara närhet, vilka används för kontroll av grundvattennivån. Mätning kommer som minst att ske i dessa sex grundvattenrör för att följa upp eventuella nivåförändringar på grundvattnet.

- Framtida pumpgropar inom brytområdet kommer inte att flyttas närmare Storsjön jämfört med befintliga positioner.

- Vatten som avleds från verksamheten kommer att ledas till sedimentationsanläggning utrustad med oljeavskiljande anordning.

- För att kontrollera halter av petroleumprodukter, kväve och suspenderat material i utgående vatten från sedimentationsanläggningen kommer fortsatt provtagning ske inom ramen för kommande kontrollprogram.

Sid 27 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

- Det exemplar av orkidén grönvit nattviol som påträffats inom ansökt brytningsområde grävs upp och omplanteras på lämplig plats och för arten lämplig biotop. Om domstolen finner det nödvändigt genomförs samma skyddsåtgärd för de exemplar av blåsippa som påträffats inom ansökt brytningsområde.

- På avsnitt (platser) med olycksfallsrisker kommer allmänheten uppmärksammas på riskerna att beträda området.

- Sprängningsarbetena kommer att planeras och anpassas för att påverkan från vibrationer och luftstötsvågen ska bli så liten som möjligt. Åtaganden kopplade till losshållning redovisas i avsnitt 6.6.2 i till ansökan bifogad miljökonsekvensbeskrivning, Bilaga B, flik 4.

Flertalet skyddsåtgärder är redan vidtagna respektive vidtas löpande inom verksamheten och kommer också vara en del av den fortsatta utökade verksamheten (genom villkor), till exempel: anpassningar av bryt- och verksamhetsområde, fortsatt bortledning av grundvatten så länge verksamheten pågår, fortsatt drift, kontroll och underhåll av sedimentationsdamm för rening av vatten som avleds från verksamheten, skyddsåtgärder i samband med sprängningar, återkommande dammbekämpande åtgärder och åtgärder kopplade till kemikaliehantering.

Tillkommande skyddsåtgärder består bl.a. i eventuell flytt av påträffat exemplar av orkidén grönvit nattviol i enlighet med tidigare nämnt åtagande, eventuell flytt också vad gäller påträffade exemplar av blåsippa och på avsnitt (platser) med olycksfallsrisker kommer allmänheten uppmärksammas på riskerna att beträda området (villkorsförslag 10).

Sid 28 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Rådighet

För den vattenverksamhet som ska bedrivas krävs rådighet enligt 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Skanska äger fastig -heterna Nässjö B och Nässjö A samt innehar nyttjanderättsavtal avseende fastigheten Nässjö C. Skanska har därigenom rådighet över det vatten som finns inom de fastigheter där täktverksamheten bedrivs och inom vilka bortledning av grundvatten kommer att ske.

Arrendetiden avseende Nässjö C löper t.o.m. den 6 maj 2041 med möj-lighet till fö rlängning för Skanska (som arrendator) med två år i sänder. Mot denna bakgrund y rkar Skanska på tillstånd till vattenverksamhet motsvarande arrendeti-den, exklusiv e möjlighet till förlängning (se yrkande 1 för ansökt vattenverksamhet).

Ansökt verksamhet

Lokalisering Den aktuella verksamheten är belägen mellan Storsjön och Hökasjön, ca 3 km ostnordost om Forserums samhälle i Nässjö kommun, Jönköpings län. Området runt verksamheten utgörs i huvudsak av skogsmark, företrädelsevis barrskog. Den aktuella utvinningen sker i en bergsrygg, den tidigare utvinningen har medfört att verksamheten i stort sett är helt innesluten av befintliga bergväggar och brytfronter. Enstaka bostadsfastigheter återfinns öster, söder och norr om verksamheten. Avståndet mellan verksamhetens brytningsområde och närmsta bostadsfastighet uppgår till ca 200 m, avståndet från verksamhetsområdet uppgår till ca 130 m.

Den aktuella verksamheten vid Forserum är utpekad som en befintlig bergtäkt i Nässjö kommuns översiktsplan (Översiktsplan 2012), antagen den 28 februari 2013. Enligt Nässjö kommuns generella ställningstaganden ska täktverksamhet undvikas inom områden som pekats ut som särskilt värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Det ansökta verksamhets- och brytningsområdet har anpassats så att verksamheten inte

Sid 29 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

medför negativa miljöeffekter på områden med höga naturvärden eller särskilda bevarandeintressen. Den ansökta verksamheten strider därför inte mot översiktsplanen.

Täktverksamheten är utpekad som ett befintligt produktionsområde i Försörjningsplan för ballast i Jönköpings län. Enligt försörjningsplanen förser verksamheten flera kommuner och banverk med material för väg- och järnvägsbyggnad.

Nedströms täkten finns ett antal vattenförekomster i form av sjöar och vattendrag. De närmaste är Hökasjön och följt av Hökasjöbäcken, Lättarpasjön och Ribbingsnässjön, vilka alla utgör övrigt vatten enligt Vattenmyndigheternas miljödatasystem Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Genom de två sistnämnda sjöarna finns vattenförekomsten Lättarpasjön och Ribbingsnässjön i form av ett vattendrag.

Strax väster om verksamheten ligger Storsjön. Storsjön utgör vattentäkt för Forserums samhälle. Nässjö Affärsverk (NAV) är huvudman för vattentäktsverksamheten som innehar tillstånd från Söderbygdens Vattendomstol för bortledning av vatten. Enligt uppgifter från NAV, bortleds i genomsnitt 450 m /dygn, ca 5,2 l/s, från Storsjön till Forserums samhälle. Täkten förser ca 2 200 abonnenter i Forserum med vatten. Storsjön saknar idag vattenskyddsområde och föreskrifter enligt 7 kap. miljöbalken. NAV har för avsikt att starta arbetet med att upprätta ett vattenskyddsområde för Storsjön (Nässjö kommun, 2019).

Täktverksamheten vid Forserum är delvis belägen inom riksintresset för den framtida höghastighetsbanan, sträckan Linköping-Borås. Strax söder om verksamheten återfinns riksintresset för järnvägen Sandhem-Nässjö. Den ansökta ändringen berör inget av de utpekade riksintressena. Öster om Lättarpasjön finns ett riksintresse för naturvård med ett välbevarat odlingslandskap med naturbetesmarker.

Sid 30 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Behovsbedömning Ballast är den mängdmässigt största råvaran som produceras i Sverige, undantaget vatten. Sammanlagt producerades år 2019 ca 100 miljoner ballast i from av krossat berg, det är en ökning med ca 1,5 miljoner ton från år 2018. Ökningen är en fortsättning av den trend som påbörjades år 2015 och beror sannolikt på ett ökat samhällsbyggande. År 2017 påbörjades byggnationen av ca 70 000 bostäder. Med dessa stora satsningar på bostadsbyggande så förväntas behovet av bergmaterial öka ytterligare.

Ballasten har många olika användningsområden i samhället t.ex. fyllnadsmaterial i grundläggningsarbeten, väg- och järnvägsbyggen, betong och asfalt. Den absolut största delen av all ballast som produceras används till att bygga vägar. Som exempel på ballastanvändningen kan nämnas att för att bygga en normalstor villa går det åt uppskattningsvis 100 ton ballast och för en kilometer motorväg går det åt ca 64 000 ton.

Jönköpingsregionen är en växande region med omfattande exploateringsplaner, vilka alla kräver tillgång till kvalitativt bergmaterial och i vissa fall även asfalt. Vidare finns efterfrågan genom väg- och järnvägsprojekt. För att Skanska ska kunna lämna anbud på större samhällsbyggnadsprojekt så som väg- och järnvägsbyggnationer måste det finnas tillräckliga stora tillståndsgivna årliga volymer för att rymma såväl tillkommande projekt som den löpande verksamheten för den befintliga kundkretsen.

Skanska har bedömt att ett årligt uttag av maximalt 500 000 ton bergmaterial kommer att räcka för att förse marknaden inom avsättningsområdet med kvalitativt bergmaterial och asfalt. Med anledning av större infrastrukturprojekt finns dock därutöver ett behov av att under tre valfria år under hela tillståndstiden ta ut maximalt 700 000 ton berg.

Sid 31 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Om denna mängd inte tillåts finns risk för att Skanska antingen får säga nej till befintliga kunder eller inte kan vara med och lämna anbud, vilket skulle minska konkurrensen och ge negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Sammanfattningsvis är det av stor vikt att Skanska ges möjlighet att bedriva en årlig produktion motsvarande den ansökta mängden.

Vid huvudförhandlingen uppkom frågan hur mycket berg som finns kvar att bryta under nuvarande tillstånd. Bolaget har efter förhandlingen inkommit med en uppgift som visar på att det återstår en mindre mängd berg att bryta ut inom befintligt tillstånd, trots att tillståndstiden löper ut först den 31 december 2026.

Verksamhetsbeskrivning Det planerade verksamhetsområdet omfattar ca 47 ha varav brytningsområdet utgör ungefär 25 ha. Av exploateringsplanen, ritning M101 i bilaga till ansökan, framgår bl.a. gränserna för täktens verksamhets- och brytområde. All verksamhet kommer a tt bedrivas inom fastigheterna A, B och C i Nässjö kommun.

Den planerade täktverksamheten kommer att ske dels genom att nuvarande brytområde utökas mot söder och nordöst samt dels genom att ytterligare en pall bryts ut, förutom i täktens södra del. Brytning kommer som lägst att ske ner till nivån +284 m.

Verksamheten kommer att bedrivas på ett för branschen traditionellt vis med följande moment; avbaning, borrning, sprängning, krossning i flera steg, skutknackning, lastning och interna transporter, sortering och lagring och utlastning (se utförligare beskrivning nedan).

Då ny mark ska tas i anspråk börjar brytningsprocessen med att den jord som ligger ovanpå berget som ska brytas tas bort, avbanas. Avbaningen sker successivt allteftersom berget bryts ut.

Sid 32 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Borrning sker med hjälp av en borrbandvagn. Arbetet sker utifrån en tidigare upprättad borrplan där bland annat borrhålsdiameter och avstånd mellan borrhål och rader framgår. Utformningen av borrplanen bestäms av bergets kvalitet, önskat styckefall och laddning samt med hänsyn till vibrationer m.m.

Vid losshållning (sprängning) av berget används bulksprängmedel vilket levereras till täkten i för ändamålet godkända fordon, ADR-klassade bulktransporter. Inga sprängmedel förvaras i täkten. Sprängmedlet består av flera olika trögflytande komponenter som rätt blandat utgör funktionellt sprängmedel. Mängden sprängmedel i varje salva kommer att variera mellan ca 10-20 ton. När alla föreskrivna rutiner och skyddsåtgärder genomförts apteras laddningen. Avfyrningen av salvan sker i enlighet med en i förväg bestämd sprängplan. Laddning och sprängning sker alltid under en och samma dag. Produktionssprängningar kommer normalt att genomföras ca 15-30 gånger per år. Antalet sprängtillfällen kan variera beroende på utformningen av brytplaneringen. Därutöver kan mindre sprängningar göras för att driva ramper eller i efterbehandlingssyfte.

Det lossprängda bergmaterialet transporteras från bergets fot till krossanläggningen med hjälp av hjullastare. Där matas materialet ner i förkrossen vartefter det krossade materialet sedan förs vidare på transportband till en spindelkross för mellankrossning. Efter det finkrossas materialet i konkrossar i ytterligare ett eller två steg. Det krossade berget siktas upp i olika fraktioner vilka sedan transporteras till upplag i väntan på utlastning.

Vid sprängning kan det uppkomma stora block, s.k. skut, vilka är för stora för att direkt matas ner i förkrossen. Dessa block kan antingen sprängas sönder eller knackas till mindre block med hjälp av en hydraulhammare monterad på grävmaskin (skutknackning). Därefter kan materialet krossas i förkrossen. Mängden skut varierar beroende på bergets egenskaper och hur sprängningen utförs. Skuten samlas löpande på lämpligt ställe inom verksamhetsområdet inför vidare bearbetning, vanligtvis nära brytfronten.

Sid 33 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

I så stor utsträckning som möjligt produceras det material som för tillfället efterfrågas. Produktionsutfallet från en kross- och siktanläggning kan endast varieras inom vissa gränser varför det kan vara ofrånkomligt att vissa, för tillfället, ej efterfrågade fraktioner produceras. Dessa kan då behöva lagerhållas precis som när en förväntad hög efterfrågan av vissa produkter kräver att lager läggs upp i förväg. Lagerhållning av produkter kan därför behöva ske i betydande omfattning.

Skanska ansöker om tillstånd för att utvinna upp till 500 000 ton berg per år. Dock ska det under tre valfria år, under tillståndstiden, uttag få ske om maximalt 700 000 ton berg per år. Överlagrande jordlager kommer att avbanas och användas till efterbehandling eller försäljas, avbaningsmassorna består till största delen av morän.

Bergmaterialets kvalitet och användningsområde Det aktuella bergmaterialets tekniska egenskaper och lämplighet som samhällsbyggnadsmaterial har undersökts genom de omfattande provtagningar som Skanska genomfört under den tid som verksamhet bedrivits på platsen.

Undersökningarna visar att bergmaterialet uppfyller kraven för bergtyp 1 och även tjälfarlighetsklass 1, den lägsta klassen. Det innebär att bergmaterialet från Forserum inte uppvisar några tjällyftande egenskaper av betydelse. Undersökningarna visar att bergmaterialet lämpar sig väl som ballast i asfalttillverkning och betong. Bergmaterialet uppfyller även Trafikverkets krav på obundet material i förstärknings- och bärlager. Flyggeofysiska undersökningar från Sveriges geologiska undersökning (SGU) visar att det aktuella bergmaterialet uppvisar låga halter avseende de naturligt förekommande radioaktiva isotoperna kalium ( K), uran ( U) och torium ( Th).

Sammanfattningsvis kan Skanska konstatera att det bergmaterial som utvinns vid Forserum håller en hög och jämn kvalitet och uppfyller kraven för ett stort antal olika användningsområden.

Sid 34 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Asfalttillverkning Asfalttillverkning är tekniskt sett en relativt enkel process som i huvudsak består av att man i ett asfaltverk blandar olika stenmaterial (som först torkas) och tillsatsämnen med varmt bitumen i blandare. Den färdigblandade asfaltmassan varmhålls sedan i färdigvarufickor i väntan på lastning och transport. Även returasfalt kan tillsättas i asfaltverket.

Inom branschen pågår för närvarande arbeten med att ersätta det oljebaserade bitumen med en biobaserad produkt för att minska de utsläpp av koldioxid som följer av asfaltproduktionen.

Skanska ansöker även att producera asfalt i mängder om ca 100 000 ton årligen. För att kunna möta tillfälliga toppar i efterfrågan ansöker Skanska om en maximal produktion om 250 000 ton asfalt per år. Skanska ansöker därutöver om att årligen få ta emot upp till 250 000 ton s.k. returasfalt för inblandning i den asfaltmassa som nyproduceras.

Återvinningsverksamhet Skanska planerar att ta emot olika massor för återvinning vid anläggningen. Dessa kommer att utgöras av avfall så som schaktmassor, entreprenadberg, asfalt och betong etc. Innan mottagning genomförs en kontroll av massorna för att utreda eventuella föroreningar. Massorna lagras sedan till dess tillräckliga volymer finns tillgängliga för att sedan återvinnas genom t.ex. krossning och siktning. Massorna återvinns sedan i olika anläggningsändamål eller används som råvara vid asfalttillverkningen. Nedan anges de EWC-koder enligt avfallsförordningen (2020:614) för de avfallsslag vilka kommer tas emot vid anläggningen. 170101 Betong 170302 Andra bitumenblandningar än de som anges i 170301 170504 Annan jord och sten än den som anges i 170503

Sid 35 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Mellanlagring och återvinning av massor sker inom särskilda ytor. Olika avfallsslag samt entreprenadberg kommer vid behov hållas åtskilda. Det sker även en uppdelning av jordmassor då möjligheten till återvinning skiljer sig mellan grövre och finare fraktioner. Fräst asfalt kommer lagras under tak. Uppstår behov kan även andra ytor än de som pekats ut inom verksamhetsområdet komma att användas för återvinningsverksamheten. Återvinningsmassor med föroreningshalter över nivåerna för mindre än ringa risk (MRR - se rubriken nedan för kriterier gällande föroreningsinnehåll), men under de för känslig markanvändning, kommer endast att mellanlagras och återvinnas inom en särskild avgränsad yta för att inte förväxlas med övriga återvinningsmassor. Ytan kommer att vara tydligt avgränsad för att inte massorna ska kontaminera bergmaterial i närliggande upplag. I samband med huvudförhandlingen redogjorde bolaget mer i detalj för vilken yta som avsågs. Ytan för KMmassor är i den norra delen av täkten, se ab 168 i målet.

Vid synen, som hölls i samband med huvudförhandlingen, visade bolaget även var returasfalt lagras inför inblandning i den asfaltmassa som komma nyproduceras. Uppriven asfalt lagrades bland annat på asfaltytor i närheten av Skanskas sedimentationsdammar och på täktbotten i den norra delen av täkten. Fräst och krossad asfalt lagrades under tak för att tillse att den är så torr som möjligt inför inblandning till ny asfalt. Vad avsåg massor som innehåller halter under MRR avser Skanska att utnyttja alla de ytor som är tillgängliga inom verksamhetsområdet, dvs. åtskilt från ytorna i norr men därutöver var som utifrån förutsättningarna i täkten vid aktuell tidpunkt är bäst.

Skanska ansöker även att årligen ta emot, mellanlagra och återvinna upp till 100 000 ton rena massor i form av jord- och schaktmassor samt betong. Del av de mottagna schaktmassorna kan komma att användas för anläggningsändamål inom verksamheten, t.ex. bullervallar, interna transportvägar eller insynsskydd. Avslutningsvis ansöker Skanska även att ta emot och förädla upp till 50 000 ton entreprenadberg per år.

Sid 36 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Kriterier gällande föroreningsinnehåll

För mottagning av massor vid anläggningen finns särskilda kriterier gällande föroreningsinnehållet. Rena schaktmassor ska uppfylla Naturvårdsverkets föroreningsnivåer för mindre än ringa risk presenterade i Handbok 2010:1, Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Utöver detta planeras även att ta in schaktmassor med föroreningshalter upp till vad som anges som känslig markanvändning i Naturvårdsverkets rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark.

För betong som kan misstänkas vara kontaminerad av intilliggande element, t.ex. gamla fogar och tätningar i isolerglasfönster, bly från tätningar runt takgenomföringar, avtäckningar av murar och fönsterspröjs, kadmium från laminat eller oljor från eventuella läckage, ska analyssvar avseende PCB, oljor och tungmetaller lämnas. Halterna av PCB ska vara i princip "noll", det vill säga ej detekterbara (< 2 µg/kg). För oljor och tungmetaller görs jämförelse motsvarande Naturvårdsverkets riktvärden för "Känslig markanvändning".

Vid huvudförhandlingen uppgav Skanska att viss återvinningsverksamhet kan ge upphov till enstaka metallutsläpp.

Vid anläggningen tas endast emot returasfalt med max 70 ppm 16 PAH.

Vid huvudförhandlingen redogjorde Skanska för den mottagningskontroll som kommer att göras innan massorna tas emot vid bolagets anläggning. Detta för att tillse så att bolagets kravkriterier uppfylls.

Arbetstider Verksamheten kommer att bedrivas med full drift dagtid under helgfria vardagar kl. 06.00-18.00. Tillverkning av asfalt inklusive asfaltstransporter kommer normalt att ske vardagar kl. 05.00-18.00. Vid större projekt kommer produktionen även bedrivas på kvällar och nätter.

Sid 37 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Under kvällstid kl. 18-22 kommer utlastning, transporter och asfalttillverkning att ske. Utöver detta dessa moment kan även krossning och borrning komma att ske men då under förutsättning att bullerdämpande åtgärder först vidtas i enlighet med vad som anges i den till ansökan bifogade bullerutredningen.

Reparationsarbeten utförs normalt under dagtid men kan vid behov komma att utföras under andra tider.

I samband med specifika projekt eller vid hög efterfrågan kan asfalttillverkningen samt leveranser även behöva ske under helger.

Vid specifika projekt eller vid hög efterfrågan behöver transporter med bergmaterial till och från verksamheten kunna ske dygnet runt.

Vid huvudförhandlingen uppgav Skanska att anledningen till att bolaget begär utökad bullernivå mellan kl. 06-07 är att det är ett önskemål från kunder, inkluderat att det är kopplat till Naturvårdsverkets nyare föreskrifter.

Maskinpark För den planerade verksamheten krävs maskinutrustning i form av: - Borrmaskin för losshållning av berget - Krossanläggning i form av förkross, efterkross och finkross - Sikt-/sorteringsanläggning - Hjullastare för lastarbeten och interna transporter av material - Grävmaskiner för bl.a. matning, undanbärning, lastning av material och i samband med avbaningsarbeten - Dumper för interna transporter av material - Skutknack för delning av stenblock - Asfaltgranulator för krossning av asfalt inför återanvändning - Asfaltverk

Sid 38 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Vattenhantering och vattenverksamhet Ytvatten uppkommer inom verksamhets- och brytområdet till följd av nederbörd så som snö och regn och genom att vatten från omgivande markområden rinner in över brytfrontskanten.

Grundvatten uppkommer inom brytningsområdet till följd av att den nu ansökta utvinningen sker under grundvattennivån. Det yt- och grundvatten som ansamlas inom verksamheten kommer pumpas eller ledas via självfall, till mindre diken och i vissa fall genom kulvert till en sedimenteringsanläggning i den östra delen av verksamhetsområdet. Från sedimenteringsanläggningen leds sedan det renade vattnet till Hökasjön.

Den hydrogeologiska utredning som upprättats för ansökan visar att mängden vatten som behöver bortledas från verksamheten, vid fullt utbruten bergtäkt, uppgår till knappt 6 l/s (5,6 l/s) (dvs. ca 500 m /d resp. ca 180 000 m /år). Av denna mängd utgör knappt 0,3 l/s av inläckande grundvatten och ca 5,3 l/s av nettonederbörd som bildas inom brytningsområdet.

Vid verksamheten i Forserum finns två seriekopplade sedimentationsdammar. Den första dammen är grävd och försedd med vallar av krossat bergmaterial i syfte att dämpa vattnets strömningshastighet genom dammen och därigenom förbättra dammens sedimentationskapacitet. Den andra dammen är gjuten av betong. Från den första till den andra dammen rinner vattnet över ett överfallsvärn (även kallat skibord). Från den gjutna dammen lämnar vattnet via ett rörsystem (inverterad munk). Rörsystemet förhindrar att oljebaserade föroreningar lämnar dammen eftersom systemet inte släpper ut ytvatten. Skanskas dammsystem dimensioneras i enlighet med Trafikverkets publikation 2015:147 Öppna vägdagvattenanläggningar. Det innebär att vattnets uppehållstid i dammsystemet är ca 12 till 24 timmar, vilket enligt Trafikverket är tillräckligt för att gynna sedimentering av exempelvis suspenderat material och partikelbundna föroreningar som tungmetaller och PAH.

Sid 39 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Inverkan på grundvattennivåer

Skanska har låtit WSP utföra en hydrogeologisk utredning för att beskriva omfattningen av trycksänkningen på grundvattnet kring täkten samt hur denna kan komma att påverka allmänna och enskilda intressen. En grundvattenmodell har upprättats med hjälp av olika befintliga geologiska och hydrologiska underlag. För att anpassa den till platsspecifika förhållanden har även en rad olika fältundersökningar i form av brunnstester, sprickkartering, provpumpningar etc. utförts. Därefter har modellen kalibrerats mot t.ex. uppmätta nivåer i verksamhetens kontrollbrunnar. I utredningen beskrivs mer ingående hur modellen har byggts upp och vilka antaganden som gjorts.

För att inte riskera att underskatta avsänkningen är modellen konservativt ansatt, dvs. indata till modellen har valts så att påverkan ska överskattas snarare än underskattas. Denna modell har sedan använts för att simulera påverkan från den planerade verksamheten. Resultatet i form av influensområdet i berg (påverkansområde) visas nedan. Påverkansområdet motsvarar en trycksänkning i berg på 0,3 m eller mer.

Sid 40 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Utöver de konservativa beräkningar som gjorts i simuleringen ovan har även en känslighetsanalys utförts. Denna simulerar en situation med en hydrogeologiskt mer ogynnsam geologi än vad som bedömts finnas i området efter genomförda utredningar. Detta har skett genom att låta brytområdet få en större hydraulisk kontakt med den mer genomsläppliga sedimentära berggrunden. Täktverksamheten medför med känslighetsanalysen som grund ett mindre påverkansområde gentemot påverkansområdet från den kalibrerade modellen, förutom ett mindre område i den östra delen, inom Skanskas verksamhetsområde.

Beräknad grundvattensänkning i jordlager är lika stor eller mindre än trycksänkningen i det underliggande berget. Inom påverkansområdet är jordlagermäktigheten inom mindre områden upp till 10 m mäktiga. Ett mycket tunt jordlager innebär att det sannolikt saknas ett grundvattenmagasin i jord inom en övervägande del av påverkansområdet och att det således inte finns någon grundvattennivå att avsänka.

Sid 41 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Den hydrogeologiska utredningen omfattar en brunnsinventering, vilken utrett förekomsten av brunnar i området (energibrunnar, dricksvattenbrunnar eller bevattningsbrunnar). Resultatet från utredningarna som gjorts visar att det inte finns några brunnar inom beräknat influensområde. De brunnar som är belägna närmast påverkansområdet påträffas inom fastigheterna C och E.

Transporter Antalet transporter är beroende dels av hur mycket av respektive produkt som produceras dels av vilken typ av lastbil som används för att transportera produkterna. De lastbilar som vanligtvis används för transporterna har en lastkapacitet på ca 35 ton. Vid en maximal produktion om 700 000 ton berg beräknas verksamheten, baserat på 220 arbetsdagar per år, ge upphov till ca 91 uttransporter (182 fordonsrörelser) per dag. Återvinningsverksamheten beräknas i sin tur ge upphov till ca 13 uttransporter (26 fordonsrörelser) vid en maximal årlig hantering om 100 000 ton. Mottagningen och förädlingen av entreprenadberg beräknas även den ge upphov till ca 6 uttransporter (12 fordonsrörelser) vid en maximal årlig hantering om 50 000 ton per år.

Den ansökta verksamheten innebär även transporter av den färdiga asfaltsmassan men även transport av de insatsvaror som ingår i asfalten. En lastbil kan transportera ca 35 ton asfaltsmassa, det innebär att vid maximal produktion (250 000 ton) kommer verksamheten generera ca 32 uttransporter per dag (64 fordonsrörelser). Vid maximal hantering av returasfalt beräknas verksamheten ge upphov till 32 uttransporter per dag (64 fordonsrörelser). Transporter med insatsvaror för asfalten, bitumen m.m. uppgår till något eller några enstaka fordon per vecka.

När det gäller transportarbetet ska det poängteras att det material som tas in för återvinning vanligtvis transporteras till verksamheten genom s.k. returtransporter, dvs. transporter från arbetsplatser dit bergmaterial eller asfalt levererats. Del av det bergmaterial som produceras transporteras via tåg vilket reducerar antalet lastbilstransporter. Det ska även nämnas att antalet transporter som genereras av bergmaterialproduktionen blir lägre ju mer asfalt som produceras eftersom bergmaterial utgör ca

Sid 42 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

95 % av de insatsvaror som ingår i asfaltsproduktionen. Vid huvudförhandlingen uppgav Skanska att vid maximal produktion beräknas transporterna uppgå till ca 348 fordonsrörelser per dag och vid genomsnittlig produktion ca 80-100 fordonsrörelser per dag. Vidare uppgav bolaget att maximal produktion beräknas endast ske vid enstaka tillfällen (exceptionella händelser enstaka år) under tillståndstiden.

Efter huvudförhandlingen har Skanska reviderat uppgifterna kring antalet transporter med anledning av justerade yrkanden om uttag. Skanska anför att till skillnad från att 700 000 ton bergmaterial och 250 000 ton asfalt levereras ut från täkten vid maximal produktion kommer i stället 460 000 ton bergmaterial och 250 000 ton asfalt transporteras ut. Detta eftersom 240 000 ton av det bergmaterial som får produceras kommer att gå åt som insatsvara till asfaltsproduktionen tillsammans med 10 000 ton bitumen. Med beräkning av transporterna efter hur de faktiska flödena sker genereras då ca 200 fordonsrörelser per dag vid maximal produktion.

Mot denna bakgrund kommer påverkan från transporter från den ansökte verksamheten vid maximal produktion därmed bli avsevärt mycket mindre än de tidigare beräknade 350 fordonsrörelserna per dag. Dessutom begränsas möjligheterna till maximal produktion till tre år under tillståndstiden i enlighet med revideringen av yrkanden.

Flödet vid genomsnittlig produktion förväntas, såsom redovisats på huvudförhandlingen, upptill till cirka 80-100 fordonsrörelser per dag.

Det nu ansökta tillståndet medför ingen förändring avseende verksamhetens in- och utfart. Alla lastbilstransporter kommer fortsatt att gå söderut från verksamhetsområdet till väg 931.

Bränsle och kemikaliehantering Den stationära kross- och siktanläggningen drivs genom eldrift via det fasta elnätet. Mindre mängder el används även till platskontoret, personalutrymmen, pumpar, be-

Sid 43 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

lysning etc. Den mobila maskinparken använder diesel med inblandning av det förnyelsebara bränslet RME. Förvaring sker i godkända ADR-tankar, vilka är placerade på hårdgjord yta. Övriga kemiska produkter förvaras i miljöcontainers eller i verkstaden.

Asfaltverket drivs med gasol. Bitumen förvaras i uppvärmda tankar i anslutning till asfaltverket.

Avfall Avfall som uppkommer i verksamheten sorteras så långt som möjligt i fraktioner för att möjliggöra återvinning. Sortering sker av brännbart, hushållsavfall, organiskt avfall, olika typer av förpackningar, elektriska produkter, farligt avfall. Farligt avfall förvaras i separata behållare i miljöstation eller motsvarande. Spillolja samlas i fat i miljöcontainer och hanteras som miljöfarligt avfall.

För viss utrustning och vissa maskiner finns avtal med maskinleverantören om service och underhåll, vilket innebär att maskintillverkaren ansvarar för hantering av eventuellt avfall. De företag som reparerar och servar Skanskas maskiner har med sig nödvändiga oljor och vätskor. De ansvarar även för att ta med sig förbrukade oljor m.m. för slutligt omhändertagande.

Genom det interna kvalitetssystemet förvissar sig Skanska om att entreprenörer som utför transporter av avfallet har de nödvändiga tillstånd som krävs för att få transportera avfall.

Vid huvudförhandlingen, och efter fråga från rätten, klargjorde Skanska att de ansåg att något utvinningsavfall enligt definitionen i förordning (2013:319) om utvinningsavfall inte kommer att uppstå inom verksamheten. De avbaningsmassor som uppstår vid avbaning kommer bland annat att användas vid efterbehandling av täkten och utgör därmed inget avfall enligt definitionen av avfall.

Sid 44 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Efterbehandling När täkten är färdigbruten är avsikten att skapa en täktsjö genom att utpumpningen av vatten från brytområdet avslutas och den naturliga grundvattenytan återställs. Tiden för återfyllnad av täkten uppgår till ca 55-65 år.

Verksamheten och efterbehandling anpassas så att den blivande sjöns vattenyta går att nå från omgivande markområden. Övriga delar av verksamhetsområdet kommer att återföras till natur/skogsmark eller alternativt utvecklas för industriändamål. Utformningen av efterbehandlingen kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Den planerade principen för efterbehandlingen av täkten framgår av efterbehandlingsplanen i ritning M102, bilagd ansökan.

Sevesoverksamhet Den planerade verksamheten är klassad som Sevesoverksamhet till följd av hantering av mer än 10 ton sprängmedel vid ett och samma tillfälle i samband med sprängning. Sevesolagstiftningen tillämpas vid de verksamheter där farliga ämnen, i föreliggande fall sprängämne, förekommer eller kan förekomma i vissa mängder vilka motsvarar eller överstiger de mängder som anges i bilaga till Sevesoförordningen. I bestämmelserna finns en högre och en lägre kravnivå, och det är mängden farliga ämnen, tröskelvärdena, som definierar kravnivåerna i bilagan till Sevesoförordningen. Den maximala mängd farliga ämnen som förekommer eller kan förekomma vid ett och samma tillfälle ska tillämpas vid bedömningen av kravnivå. En summering av de gränsmängder som anges för respektive aktuellt ämne som avses hanteras i täkten visar att verksamheten omfattas av den lägre kravnivån men inte av den högre.

I bilaga till ansökan redovisas ett uppdaterat handlingsprogram, en uppdaterad riskanalys samt säkerhetsdatablad för respektive ämne som hanteras i täkten. Den kemdatabas som Skanska har uppdateras löpande med nya säkerhetsdatablad och ny information allt eftersom produkter eller tillverkare byts ut.

Sid 45 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Nässjö kommun ingår i Höglandets räddningstjänstförbund. På räddningstjänstförbundets hemsida redovisas de anläggningar och verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen. I anslutning till eller i närheten av Skanskas anläggning vid Forserum återfinns inga andra Sevesoverksamheter. Säkerheten eller eventuella risker med den verksamhet som Skanska bedriver kan därför inte påverkas av några andra anläggningar genom t.ex. kedjereaktioner. Inte heller finns några andra verksamheter eller andra anläggningar som kan påverka säkerheten vid Skanskas anläggning.

Förslag till kontroll av verksamheten

I enlighet med förslag till villkor, avser bolaget att inom tre månader från det att dom om tillstånd vunnit laga kraft, ta fram förslag till ett kontrollprogram för verksamheten. Kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Vid huvudförhandlingen uppgav sökanden att kontrollprogrammet även ska gälla för den ansökta vattenverksamheten.

Nedan redovisas exempel på omfattning av kontroll och åtgärder som kan komma att vidtas: - Gräns för verksamhets- och brytningsområde ska tydligt markeras i terrängen, så att risk för t.ex. fallolyckor minimeras. - Vid varje sprängning ska upprättas en sprängjournal. - Information om sprängning till närboende. För den som önskar via mejl eller sms. Ljud ska varna i samband med sprängtillfället. Omedelbart innan sprängning kommer det ske en översyn av riskområdet för att kontrollera att ingen finns i området. I övrigt ska Arbetsmiljöverkets föreskrifter vid sprängning följas. - Vibrationsmätningar kommer att ske i fastställda mätpunkter och intervall enligt det kontrollprogram som ska upprättas för verksamheten. - Provtagning kommer att ske på utgående vatten från sedimentationsdammen i enlighet med det förslag till kontroll av verksamheten som ska upprättas. - Säkerhetsdatablad för kemiska produkter som kan innebära miljörisker kommer att finnas samlade på platskontor och i kemikalieförråd.

Sid 46 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

- Kontinuerlig kontroll av slitage för att förebygga eventuella läckor på maskinparken. - Krav på åtgärder enligt tillståndsvillkor kommer att följas upp kontinuerligt och dokumenteras. - Eventuell överträdelse av meddelade villkor samt inkomna klagomål kommer att kommuniceras med tillsynsmyndigheten. - I enlighet med gällande krav, ska en årlig miljörapport för verksamheten sammanställas och skickas in till tillsynsmyndigheten. - Myndigheternas tillståndsbeslut, täktplan och övriga handlingar i ärendet samlas i en pärm som ska hållas tillgänglig på platskontoret eller som digitala handlingar. På samma vis samlas dokumentation av mätningar, analyser etc. - Verksamhetens effekter på grundvattennivån i riktning mot Storsjön kommer att kontrolleras genom observationer i grundvattenrör.

Miljökonsekvensbeskrivning och skyddsåtgärder

Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) omfattar hela den planerade verksamheten. MKB:n innehåller utöver en konsekvensbedömning av verksamheten även en beskrivning av de skyddsåtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas samt hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs. Av MKB:n framgår även ett nollalternativ liksom en redogörelse för alternativa lokaliseringar. En sammanfattning av de miljökonsekvenser som den ansökta ändringen bedöms ge upphov till redovisas nedan, liksom de skyddsåtgärder som Skanska avser vidta.

Nollalternativ Nollalternativet innebär att Skanskas ansökan om tillstånd inte godkänns. Vid en jämförelse med nollalternativet konstateras att Skanska inte ges möjlighet att fortsätta utvinningen av kvalitativt bergmaterial vid Forserum. Vid en jämförelse med nollalternativet konstateras vidare att behovet av bergmaterial i regionen måste täckas av en produktionsökning i befintliga täkter i regionen eller av en nyetablering av täktverksamhet på en annan lokalisering. Därför bedömer Skanska att planerad

Sid 47 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

täktverksamhet är det bästa alternativet och att verksamheten kan bedrivas utan orimlig påverkan på människors hälsa och miljön.

Alternativ lokalisering De alternativ som Skanska utrett utgörs av två alternativ, dels alternativet Öggestorp dels alternativet Äng. I utvärderingen av påverkan från de olika alternativen har dokumenterade skyddsvärden samt olika typer av enskilda och allmänna intressen beaktats t.ex. skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken, vattenintressen, närhet till bostäder etc. Bedömningen av påverkan baseras på avståndet till de olika intressena, möjlighet till anslutning till befintlig järnväg. Bergkvaliteten och jorddjupet är uppgifter vilka tagits fram av SGU.

Efter en analys av de alternativa lokaliseringarna, har Skanska kommit fram till att lokaliseringen av den befintliga anläggningen i Forserum sammantaget är den lämpligaste platsen för verksamheten. Lokaliseringen har generellt de bästa förutsättningarna för att kunna bedriva verksamheten med acceptabel påverkan på människors hälsa och miljön.

Inverkan på grundvattennivåer Den planerade bortledningen av grundvatten vid fullt utbruten täkt kommer att påverka grundvattennivån inom beräknat influensområde med den största påverkan närmast brytningsområdet, se mer under rubriken ”Vattenhantering och vattenverksamhet” ovan.

Brunnar

Samtliga omkringliggande brunnar är belägna utanför influensområdet varför någon påverkan inte bedöms uppstå i dessa brunnar. Trots att inga brunnar påträffats inom påverkansområdet motsätter sig inte Skanska att de två brunnarna (på fastigheten C) som avses och som redovisas i Bilaga 7 i den hydrogeologiska utredningen omfattas av villkor 20.

Sid 48 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Våtmarksområden

Vid den naturvärdesinventering som genomförts, och som bilagts MKB:n, har två våtmarksområden identifierats i anslutning till verksamheten. Det är dels Storsjöns våtmarksområde dels Hökasjöns våtmarksområde. Förändringen i grundvattentillförsel till följd av verksamheten har beräknats för båda våtmarkerna.

Vid fullt utbruten täkt kommer grundvattentillrinningen vid Hökasjöns och Storsjöns våtmarksområden att reduceras med ca 0,5 % vardera (med känslighetsanalysen som grund blir motsvarande reduktion ca 1 %). Vid båda våtmarksområdena beräknas alltså en relativt liten påverkan på grundvattensituationen vid fullt utbruten täkt. I och med att vatten även fortsättningsvis kommer att ledas bort via Hökasjöns våtmark och att bortledningen kommer att öka kommer våtmarken att få mer vatten än tidigare. Merparten av vattentillförseln till våtmarkerna sker dock inte med grundvattnet utan i kuperad terräng utgör nederbörden den dominerande tillrinningen.

Storsjön

Storsjön används idag som kommunal ytvattentäkt av Nässjö kommun. Som utgångspunkt för bedömningen av en eventuell påverkan på dricksvattenförsörjningen har en vattenbalans för sjön och dess tillrinningsområde ställts upp. Tillrinningen, från omkringliggande avrinningsområde, till sjön har därefter beräknats till 10 l/s. Inflödet av vatten från Storsjön till den fullt utbrutna täkten har beräknats med två metoder. Resultatet visar att tillflödet till sjön minskar med 0,03 l/s (0,02-0,05 l/s) motsvarande en reduktion med knappt 0,3 %. Verksamhetens påverkan på Storsjön som vattenintresse får därmed anses som relativt litet. Utöver påverkan på den naturliga vattenbalansen medger de domar som ligger till grund för vattenuttaget i sjön även en överledning av vatten från den nedströms liggande Skärsjön tillbaka till Storsjön-Hämtegölen i en mängd om 15 l/s. Möjligheten till återledning av vatten kompenserar mer än väl för den planerade verksamhetens påverkan.

Sid 49 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Skyddsåtgärder avseende påverkan på Storsjön

Skanskas hydrogeologiska utredning visar att den grundvattentrycksänkning som följer av den ansökta verksamheten, vid fullt utbruten bergtäkt, kan medföra en vattenbalansreducering i Storsjön.

Skanska ser i dagsläget inte något behov av kompensationsåtgärder eftersom NAV tar ut ca 450 m / dygn (5,2 l/s). I det fall vattenuttaget ökar till mer än ca 700 m /dygn (8,1 l/s) närmar sig uttaget en nivå där ett behov av kompensationsåtgärder inte kan uteslutas.

Kontroll grundvatten

Genom befintligt kontrollprogram övervakas grundvattennivåerna i sex brunnar i området kring täkten. Mätningen av grundvattennivån har skett sedan 2005. Dessa mätningar ger en god bild över tidigare nivåer och variationer. Även fortsättningsvis kommer kontroll i dessa rör att fortsätta.

Utöver befintliga kontrollrör kommer verksamhetens effekter på grundvattennivån i riktning mot Storsjön att kontrolleras genom ett system av grundvattenrör placerade mellan planerade brytfronter och brytningsområdets västra gräns.

Placering av ytterligare grundvattenrör tas förslagsvis fram i kontrollprogrammet i samråd med tillsynsmyndigheten.

Utsläpp till mark och vatten Vid bergtäktsverksamhet där vatten samlas upp och släpps ut brukar det generellt sett förekomma ett visst utsläpp av kväve i utgående vattnet. Det är heller inte ovanligt att det i utgående vatten förekommer mycket små bergmaterialpartiklar, så kallat suspenderat material. Vid all maskinkörning kan även spill eller läckage av petroleumprodukter uppstå vid t.ex. tankning eller om en hydraulslang inte är helt tät.

Påverkan på mark och vatten vid ett eventuellt utsläpp av petroleumprodukter härrörande från spill eller ofrivilliga läckage från t.ex. arbetsmaskiner bedöms ge små

Sid 50 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

och kortvariga negativa effekter medan utsläpp av kväve från sprängningar i täkten kommer ge små men långvariga negativa effekter eftersom utsläppen bedöms pågå så länge brytning sker. Vidare ger även utsläpp av suspenderat material i uppsamlat vatten upphov till mycket små men långvariga negativa effekter eftersom även detta utsläpp kommer pågå så länge brytning sker i täkten.

Skyddsåtgärder

För att rena utgående vatten från den ansökta verksamheten vid Forserum använder Skanska sedimenteringsdammar och översilning. Sedimentering kan tillämpas för både organiska och oorganiska föroreningsämnen, men fungerar generellt bättre för tyngre/svårlösliga organiska ämnen och metaller än för relativt lättlösliga organiska ämnen. Skanskas dammsystem dimensioneras i enlighet med Trafikverkets publikation 2015:147 "Öppna vägdagvattenanläggningar". Det innebär att vattnets uppehållstid i dammsystemet är ca 12 till 24 timmar, vilket enligt Trafikverket är tillräckligt för att gynna sedimentering av exempelvis suspenderat material och partikelbundna föroreningar som tungmetaller och PAH. Vid huvudförhandlingen framkom att yt- och grundvatten pumpas från täktbotten till sedimenteringsdammarna med hjälp av två stycken pumpar. Pumparnas gemensamma kapacitet uppgår till 10 l/s (3,5 + 6,5).

Från den gjutna sedimentationsdammen sker en diffus avrinning mot Hökasjön. Avrinningen sker ut över och genom ett mindre våtmarksområde. Under vattnets uppehållstid på översilningsytan renas vattnet av biologiska, fysikaliska och kemiska processer. Allt eftersom vattnet rinner nedför översilningsytan sedimenterar partikulärt bundna ämnen och organiskt material medan lösta ämnen tas upp av vegetationen eller adsorberas till markpartiklar. Rening av vatten genom översilningsområden (vegetationsfält) är bl.a. en metod som används i samband med torvtäktsverksamhet. Metoden beräknas sänka halten suspenderat material i utgående vatten med ca 72-84 %, halten totalkväve med ca 20-32 % och halten totalfosfor med ca 40-45 %. Den kemiska syreförbrukningen beräknas minska med ca 28-46 %.

Sid 51 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Vad gäller övriga skyddsåtgärder för att förhindra utsläpp till mark och vatten kan nämnas att dieselolja förvaras i en stationär dieseltank eller i godkända ADR-tankar. Eldningsolja förvaras i tank. De stationära tankarna står inuti en invallning och är nederbördsskyddad. Övriga kemikalier förvaras inomhus. Kemikalierna står uppställda på gallerdurk med uppsamlingskärl under. Absorberingsutrustning för spill finns tillgängligt både vid kemikalieförråd och i arbetsmaskiner. Skanska har rutiner för agerande vid eventuella olyckor i form av läckage etc. och all personal som arbetar i täkten har fått utbildning i dessa rutiner samt hur saneringsutrustning hanteras.

Samlad bedömning

Den ansökta verksamheten bedöms inte medföra några ökade flöden av betydelse till anläggningens sedimentationsdammar. Påverkan vid ett utsläpp av petroleumprodukter bedöms ge små och kortvariga negativa effekter. Utsläpp av kväve bedöms ge små och långvariga negativa effekter eftersom utsläppen bedöms pågå så länge sprängning och brytning sker. Vidare ger utsläpp av suspenderat material upphov till långvariga negativa effekter eftersom även detta utsläpp kommer pågå så länge brytning sker i täkten, dock bedöms de negativa effekterna som mycket små. De utredningar och provtagningar som genomförts visar att verksamheten kan bedrivas utan negativa miljöeffekter av betydelse. De skyddsåtgärder som beskrivs ovan är fullt ut tillräckliga för att förhindra olägenhet för människors hälsa eller miljön. Sammantaget bedöms den ansökta verksamheten inte medföra någon ökad miljöpåverkan i jämförelse med nuläget.

Utsläpp till luft Den ansökta verksamheten kommer att ge upphov till utsläpp till luft i form av avgaser, partiklar, damm och lukt. Utsläpp till luft kommer att ske från täktverksamheten, från transporter och från asfaltverket.

För boende på några hundra meters avstånd från täkten bedöms påverkan i form av damning och avgasutsläpp generellt bli liten. Vid mycket torr väderlek och ihållande vind som ligger på från verksamhetsområdet mot respektive bostadshus kan

Sid 52 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

viss störning av damningspåverkan förekomma. Någon hälsorisk bedöms dock inte förekomma. Då verksamheten kommer att pågå under många år kan påverkan antas vara långvarig även om den endast förekommer enstaka gånger per år för den enskilde. De negativa konsekvenserna bedöms därför bli långvariga men små.

Skyddsåtgärder

Skanska har en väl underhållen maskinpark som fortlöpande förbättras. När maskinparken uppdateras beaktar bolaget kravet om att bästa möjliga teknik ska användas, vilket bidrar till att begränsa utsläppen av avgaser. Hela den mobila maskinparken kommer att drivas med dieselolja av miljöklass 1 med inblandning av RME eller motsvarande bränsle med minst lika bra miljöegenskaper.

Dammbekämpning av transport- och upplagsytor sker genom vattenbegjutning. Vatten för dammbekämpning hämtas från grävda håligheter i täktbotten. Maskinparken kommer vid behov att vara försedd med utrustning för bevattning, dammtätningar eller dammsugning.

Samlad bedömning

Mot bakgrund av de allmänna förutsättningarna för spridningen i luft samt förhärskande vindriktning i förhållande till omkringliggande bostäder bedöms de negativa konsekvenserna som små men långvariga då utsläppen kommer förekomma under hela tillståndstiden.

Buller Skanska har tidigare genomfört tre stycken bullerutredningar avseende bergtäktsverksamheten vid Forserum. Utredningarna genomfördes år 2008, 2011 och 2019.

Bullerutredningen från år 2008 visar att verksamheten, vid mättillfället, gav upphov till en ekvivalent ljudnivå om 43 dB(A) vid fastigheten E (Juvarp) och 41 dB(A) vid fastigheten F (Sjövik). Av bullerutredningen från år 2011 är motsvarande ljudnivå 23 respektive 27 dB(A). Utredningen från år 2019 visade att verksamheten innehåller riktvärdena för tidsperioden kl. 07-18 vid full drift och

Sid 53 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

riktvärdena för tidsperioden kl. 22-07 vid drift av transporter, lastning samt tillverkning av asfalt. Samtliga bullerutredningar visar att verksamheten vid Forserum uppfyller gällande villkor och riktlinjer.

Det nu ansökta tillståndet innebär en utökning av verksamhets- och brytningsområdet samt en utökning av mängden bergmaterial och asfalt som tillverkas per år. Det ansökta tillståndet innebär även en utökning av den återvinningsverksamhet som bedrivs vid Forserum. För att utreda den bullerpåverkan som uppkommer till följd av den ansökta utökningen har Skanska har låtit Akustikkonsult i Sverige AB (Akustikkonsulten) utföra en utredning för att beräkna och bedöma den bullerpåverkan som den ansökta verksamheten har på omgivningen. Beräkningar har genomförts för ett flertal olika beräkningsfall där placeringen av maskinell utrustning varierar. Beräkningar har även gjorts för ett antal fall där bullerdämpad utrustning används.

Akustikkonsultens utredning visar att den ansökta verksamheten uppfyller Naturvårdsverkets riktvärden för industri och annat verksamhetsbuller under såväl dag-, kväll- och nattetid för de produktionsscenarion som är aktuella under respektive tidsperiod. Uppfyllelsen förutsätter för vissa scenarion att bullerdämpande åtgärder vidtas på kross- och sorterverk samt att borriggen bullerdämpas vid borrningsarbete på första pall i de utökade delarna av brytningsområdet, se mer nedan.

Vid huvudförhandlingen, efter fråga från rätten, uppgav Skanska att verksamheten inte kommer generera något impulsljud vid de bostäder som finns i verksamhetens närhet.

Skyddsåtgärder

I Forserum kommer skyddsåtgärder att vidtas för att dämpa bullerspridningen vid källan. Bland annat kommer borriggen som används för borrningsarbetena i vissa positioner att bullerdämpas, t.ex. genom bullerdämpad borrigg eller skärmning, och bullerdämpande åtgärder vidtas på kross- och sorterverk. Vidare kommer det också att väljas olika placeringar av den maskinella utrustningen så att den omgivande topografin nyttjas för att begränsa verksamhetens bullerbidrag mot bostadsfastigheter

Sid 54 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

och omgivande naturområden. För att reducera risken för att det uppstår missljud eller liknande genomförs kontinuerligt underhåll och service av maskinparken. I sammanhanget kan det också nämnas att de upplag som finns runt krossanläggningen kommer sällan att vara lägre än några meter, upplagen kommer därför skärma buller, krossar, siktar och till viss del även rörliga maskiner och på så vis minska bullerspridningen. Vid huvudförhandlingen uppgav bolaget att skutknackning sker i skydd.

Samlad bedömning

Den planerade verksamheten kommer att ge upphov till buller men inte i den omfattning att Naturvårdsverkets riktvärden överskrids vid närliggande bostäder. Inte heller kommer buller från trafiken att medföra någon olägenhet av betydelse. De negativa konsekvenserna bedöms som små men långvariga då det kommer förekomma bullrande verksamhet under i princip hela tillståndstiden.

Transporter Den ansökta verksamheten innebär transporter av förädlade ballastprodukter. En viss del av materialet transporteras via tåg men merparten av transporter sker med lastbil. Anslutning till väg 931 kommer att ske via befintlig utfart i verksamhetsområdets södra del. Se vidare för utförligare beskrivning av antalet transporter under rubrikerna ”Ansökan” och ”Transporter” ovan.

Lastbilstransporterna orsakar trafik på allmänna och enskilda vägar och till följd av trafiken genereras buller och utsläpp av avgaser. Vidare utgör trafiken en säkerhetsrisk. Vid en trafikolycka torde den största negativa miljöpåverkan ske om fordonets tank börjar läcka.

Skyddsåtgärder

Inom verksamhetsområdet har Skanska vidtagit skyddsåtgärder för att minimera trafikrelaterade olyckor genom att anpassa utlastningslogistiken så att den är enkelriktad. Vidare är den begränsad till endast vissa delar av täkten. Hastigheten på körvägar inom verksamhetsområdet kommer att begränsas till 20 km/h. Sikten vid in- och

Sid 55 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

utfarten till anläggningen är god åt båda riktningarna vilket bidrar till en trafiksäker anslutning till allmän väg. Om miljöklassade bränslen används minskar eventuellt den långsiktiga negativa miljöpåverkan som kan uppstå om bränslet skulle läcka ut. Rutiner för sanering och anmälan till kommunens räddningstjänst, ska finnas och vara känt av personalen och eventuell underentreprenör. I övrigt ska de aktuella transportvägarna hålla en så god standard att risken för olyckor minimeras.

Samlad bedömning

Vid en maximal produktion kommer 348 fordonsrörelser per dag att genereras (vilket bolaget efter huvudförhandlingen har reviderat till ca 200 fordonsrörelser). Vid normalproduktion kommer transporterna att kvarstå på ungefär samma nivå som idag (ca 80-100 fordonsrörelser per dag). De negativa konsekvenserna bedöms som små men långvariga då det kommer förekomma transporter under i princip hela tillståndstiden.

Vibrationer och luftstötvåg För att utreda påverkan från sprängningar har Skanska låtit utföra en riskanalys, avseende vibrationer och luftstötsvåg. Inom ramen för utredningen har en inventering av befintliga byggnader, vibrationskänsliga anläggningar eller andra objekt inom 1 000 m från verksamhetsområdet utförts. Skadekriterier för respektive objekt har sedan beräknats enligt Svensk Standard SS 460 48 66:2011 och SS 02 52 10. Innehålls dessa värden bedöms ingen skada uppkomma.

Skyddsåtgärder

Samtliga sprängningar kommer att dokumenteras i en sprängjournal. Här kommer att anges bl.a. datum och klockslag för sprängsalvan, laddningsmängder, antal hål samt försättning, hålavstånd och håldjup. Sprängjournalerna kan sedan vid behov användas för att planera och förbättra kommande sprängningar för att på så vis minska vibrationer och luftstötvåg.

För att minska vibrationsnivåer vid bostadshus norr och söder om täkten kommer åtgärder vidtas. Åtgärderna kan utgörs av att den samverkande laddningen minskas

Sid 56 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

från 100 kg till som minst 20 kg allt eftersom brytfronten avancerar mot nordväst. Alternativt kan även andra åtgärder vidtas i from av mer kontrollerad upptändning och särskild utformning av tändplanen. Sprängningsarbetena kommer att planeras och anpassas för att påverkan från vibrationer och luftstötsvågen ska bli så liten som möjligt.

Samlad bedömning

Påverkan från sprängning i form av vibrationer och luftstötvåg är av lokal, tillfällig karaktär och kommer att uppstå vid sprängtillfällen under hela den tid av tillståndstiden då brytning sker. Den planerade verksamheten kommer inte ge upphov till någon ökad påverkan då sprängning kommer ske på samma vis som tidigare. När brytfronten närmar sig bostadshus i norr och söder kommer sprängningen anpassas för att inte påverkan ska bli för stor. Antalet tillfällen då påverkan uppstår i omgivningen kan dock komma att öka vid maximal produktion. Sammanfattningsvis bedömer Skanska att utvinning av berg kan ske i de områden som omfattas av ansökan utan att föreslagna villkor eller praxis överskrids.

Naturmiljö Den planerade verksamheten kommer att innebära att tidigare oexploaterad mark inom den norra delen av verksamhetsområdet tas i anspråk för brytning av berg. I söder kommer täkten att utökas utanför nuvarande verksamhetsområdet. Ianspråktagande av nya områden innebär att den skog som finns i området successivt kommer att avverkas, därefter kommer avbaning att ske för att blottlägga bergöverytan. I och med detta tas befintliga naturmiljöer bort. Detta påverkar biotopvärden i området, vilka försvinner. Även arter som är knutna till dessa biotoper påverkas, antingen genom att de tas bort eller att biotoperna försvinner.

I naturvärdesinventeringen, som bilagts ansökan, beskrivs de naturvärdesobjekt samt artvärden som finns i området kring täkten och av vilka vissa kan komma att påverkas direkt eller indirekt av den planerade verksamheten.

Sid 57 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Skyddsåtgärder

Skanska har för avsikt att föreslå försiktighetsmått och skyddsåtgärder för att den ansökta verksamheten inte ska komma i konflikt med fridlysningsbestämmelserna. Dessa försiktighetsmått består bl.a. i att flytta det aktuella exemplaret av grönvit nattviol till en lämplig plats och biotop utanför det ansökta brytningsområdet. Genom att vidta nämnda försiktighetsåtgärder i samband med att exemplaret av grönvit nattviol flyttas vidhålls artens kontinuerliga ekologiska funktion i området. Skanska gjorde inför inlämningen av ansökan, bedömningen att artskyddsdispens inte borde behövas eftersom de skyddade arternas bevarandestatus i området sannolikt inte påverkas varvid förbuden i 8 och 9 §§ artskyddsförordningen därmed inte borde aktualiseras.

Skanska har dock även ansökt om dispens enligt 15 § artskyddsförordningen för den ansökta verksamheten avseende arterna grönvit nattviol och blåsippa. När det gäller grunder för dipsenskriteriet ingen annan lämplig lösning kan det inledningsvis nämnas att Skanska utrett olika lokaliseringsalternativ inom försörjningsområdet för Jönköping och Nässjö. Sammantaget visar Skanskas lokaliseringsutredning att inget av de undersökta alternativen är mer lämpliga för den aktuella verksamheten. Vidare är varken grönvit nattviol eller blåsippa rödlistade (LC) och finns väl utspridda och utbredda i större delen av i vart fall södra Sverige. De exemplar av dessa arter som finns inom täktområdet utgör således endast en liten del av det totala antalet exemplar som finns i länet respektive Nässjö kommun. Enligt Skanska utgör dessa grunder skäl för dispens.

Gällande våtmarksområdet vid Hökasjöns södra strand så avleder Skanska, och planerar fortsatt att avleda, vatten från täktverksamheten till Hökasjön genom Hökasjöns våtmarksområde. Därigenom medför planerad täktverksamhet ett ökat tillskott av ytvatten till Hökasjöns våtmarksområde. Det ökade tillskottet av ytvatten kan antas reducera effekterna av en minskad grundvattentillgång. Se även under rubriken ”Inverkan på grundvattennivåer” ovan.

Sid 58 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

En avslutad bergtäkt går inte att "återställa" men däremot att efterbehandla. En god behandling av landskapet genom medveten gestaltning och markbehandling är av största vikt. Studier visar att aktiva såväl som avslutade och efterbehandlade bergtäkter kan skapa nya livsmiljöer och nya naturvärden. Det förslag till efterbehandling som tagits fram för bergtäkten i Forserum innebär att delar av marken och området utvecklas till en s.k. täktsjö med till stor del bevarade brytfronter. Inom ramen för den föreslagna efterbehandlingen finns alltså förutsättningar för att gynna de djur- och växtarter som trivs i de miljöer som bergtäkter erbjuder, t.ex. brytfronter och öppna vattenytor. Den livsmiljö som branta bergsväggar utgör saknas ofta i urbaniserade och av människan påverkade miljöer vilket innebär att aktiva och efterbehandlade täkter ger en möjlighet för dessa arter att etablera sig. Sammantaget menar Skanska att den ansökta verksamheten vid Forserum kan betraktas som en framtida naturresurs. De nya landskapselement som skapas genom verksamheten kan tillföra naturmiljön nya biotoper och landskapliga kvaliteter som ersättning för de markmiljöer som försvinner eller ändrar karaktär i samband med verksamheten.

Samlad bedömning

Den samlade bedömningen av påverkan på naturmiljön är att det är möjligt att utöka brytområdet utan konflikt med naturvärden. Genom efterbehandlingsåtgärderna bildas nya biotoper som ersättning för dem som försvinner. De nya biotoperna innebär ett ekologiskt nytillskott och bör därför medverka till större biologisk mångfald i landskapet.

Kulturmiljö Inom eller i direkt anslutning till de områden som berörs av den ansökta ändringen finns inga registrerade fornlämningar eller kulturminnen. I Riksantikvarieämbetets register är området markerat som ett "berg med tradition och namn". I registren går området som sådant under benämningen "Trollbergen".

Skyddsåtgärder

Inga skyddsåtgärder rörande kulturmiljön kommer att vidtas.

Sid 59 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Samlad bedömning

Planerad verksamhet bedöms inte medföra någon påverkan på kulturmiljön eftersom de områden som berörs inte hyser några fasta fornlämningar eller kulturminnen.

Landskapsbild Det ansökta verksamhets- och brytningsområdet omfattas inte av några bestämmelser om landskapsbildskydd. Det finns inte heller några landskapsbildskyddade områden i närheten av den ansökta verksamheten.

All täktverksamhet innebär en påverkan på landskapsbilden, såväl under själva brytningen som efter avslutad verksamhet. Området är dock redan påverkat av befintlig täktverksamhet men med den planerade verksamheten kommer påverkan bli något större eftersom brytområdet utökas ytterligare. Bortsett från insyn från brytningsområdets omedelbara närhet, bedöms verksamheten inte komma att bli visuellt störande från den omgivande terrängen.

I samband med att verksamheten avslutas kommer området att efterbehandlas med hänsyn till bl.a. naturvården, se ovan. Efterbehandlingen innebär att området återgår till att bli ett naturligt inslag i landskapsbilden runt Forserums tätort.

De negativa konsekvenserna på landskapsbilden bedöms som små men kommer att fortgå under hela den planerade verksamhetstiden varefter de kommer minska när täkten efterbehandlats.

Skyddsåtgärder

För att reducera insynen till verksamheten har Skanska valt att utforma verksamheten på så sätt den utvinnande verksamheten sker i skydd av bevarade brytfronter. Genom att utforma verksamheten på detta sätt kan många verksamhetsrelaterade moment fortsatt bedrivas i skydd av brytfronten, därigenom reduceras verksamhetens bullerpåverkan samtidigt som insynen minskar. Skanska har även anpassat

Sid 60 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

verksamhetens brytningsområde så att insynen från exempelvis Hökasjöns östra strand minimeras.

Samlad bedömning

Negativa konsekvenser ur ett landskapsperspektiv bedöms som små. De kommer dock att fortgå under hela den planerade verksamhetstiden varefter de sedan minskar när täkten efterbehandlats.

Friluftsliv Söder, sydväst och delvis även inom det nu ansökta verksamhets- och brytningsområdet ligger Måletorp-Namnbackaberget-Trollebergen, ett område med vissa naturoch friluftsvärden som pekats ut i Nässjö kommuns översiktsplan. Området har, enligt Nässjö kommuns naturvårdsprogram, sedan länge utgjort ett naturligt och mycket välbesökt strövområde på grund av dess blandning av skilda naturtyper. Inom området finns flera stigar och leder.

För den allmänhet som vistas i täktens direkta närhet kommer den planerade verksamheten sannolikt att innebära en negativ konsekvens på upplevelsen av rekreation och friluftsliv, framförallt i form av påverkan från verksamhetens buller. Påverkan kommer att vara kopplad till verksamhetens arbetstider och fortgå under hela tillståndstiden. Under dagtid kommer verksamheten i huvudsak bedrivas på samma vis som tidigare och störningarna kommer inte att öka. Dock kan en ökning av de negativa konsekvenserna ske när verksamheten bedrivs under kvälls- och nattetid.

Skyddsåtgärder

För att minska bullerpåverkan från täkten se under rubriken ”Buller” ovan.

Samlad bedömning

Den planerade verksamheten bedöms ge upphov till små negativa konsekvens på friluftslivet. Eftersom de kommer pågå under hela tillståndstiden bedöms de dock som långvariga.

Sid 61 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Risk och säkerhet Vid all maskinkörning finns en risk för olyckor och haverier vilket kan få stor påverkan i form av t.ex. utsläpp. Utsläpp kan ge negativa konsekvenser om exempelvis petroleumprodukter släpps ut från anläggningen. Vid brytning i täkten bildas bergsbranter vid vilka ras eller fall kan leda till stora negativa konsekvenser gällande såväl personskador som materiella skador. Även vid sprängning finns risker i form av stenkast som är stenar av olika storlek vilka kastas ut från den övriga salvan. Stenarna är dock oftast inte särskilt stora men kan ge negativa konsekvenser i form av allvarliga personskador och materiella skador. Risken för brand i asfaltverk är mycket ovanliga och uppstår oftast vid hantering av bitumen eller kabelbränder. Båda dessa brandtyper släcks vanligtvis inte med vatten varför risk för förorenat släckvatten uteblir.

De risker som i huvudsak bedöms kunna uppstå i samband med täktens Sevesoverksamhet är läckage vid transport och hantering av produkter vid laddning samt personskador vid transport, hantering av explosiva varor och vid sprängning.

Skyddsåtgärder

Skanska är certifierat enligt ISO 14 001 och har rutiner för att fortlöpande identifiera olycksrisker och för att kunna reagera i händelse av olyckor och nödsituationer. Vidare finns fastställda rutiner i miljöledningssystemet för att mildra den miljöpåverkan olyckor kan tänkas orsaka inklusive regelbundna övningar med personalen.

Diesel förvaras i anläggningens egen cistern/er och mobila enheter använder ADRtankar. Rutiner samt säkerhetsdatasblad för samtliga oljor och kemiska produkter finns samlade och tillgängliga vid platskontoret.

För att minska risken för fallolyckor vid släntkrön kommer stenrader att kunna anläggas vid brantare partier. Kring de yttre delar av verksamhetsområdet där fallrisk föreligger i dagsläget finns stängsel. Inför varje sprängning ronderas området kring

Sid 62 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

täkten. Även signal avges för att uppmärksamma den allmänhet som eventuellt befinner sig i närheten på kommande sprängning. Allmänheten informeras också av Skanska om tidpunkten för planerade sprängningar.

Skyddsåtgärder för den Sevesoverksamhet som bedrivs består bland annat av beredskap vid läckage av sprängmedel i form av saneringsåtgärder, exempelvis lättillgängligt absorberingsmedel. Ett handlingsprogram enligt 8 § lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor har bifogats ansökan.

Samlad bedömning

Under förutsättning att tillräckliga skyddsåtgärder vidtas bedöms påverkan på människors säkerhet som mycket liten till följd av den planerade verksamheten. Riskerna till följd av Sevesoverksamheten bedöms som små beroende på egenskaperna hos det sprängmedel vilket används, hantering och de säkerhetsrutiner som finns. Det bedöms inte heller finnas några yttre faktorer som påverkar säkerheten negativt.

Miljökvalitetsnormer I föreliggande fall har Skanska bedömt att det med hänsyn till den ansökta verksamhetens art och omfattning är relevant att redogöra för hur Skanska ska undvika att verksamheten bidrar till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft, statusklassificering för grundvatten samt kvaliteten på vattenmiljön.

Utomhusluft

Miljökvalitetsnormer finns angivna för tillåtna högsta halter av kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i utomhusluft (luftkvalitetsförordningen 2010:477).

Verksamheten bedöms inte medverka till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids. Tillskotten av avgasutsläpp från ansökt verksamhet bedöms i sammanhanget vara så små att miljökvalitetsnormsaspekten inte är aktuell. Bedömningen

Sid 63 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

har gjorts med utgångspunkt från det i jämförelse ringa antalet transporter i området relaterat till trafiksituation vid ett nollalternativ samt utifrån verksamhetens lokalisering, utanför Forserum tätort.

Kvaliteten på vattenmiljön

Länsstyrelsen i Jönköpings län (Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt) har beslutat om miljökvalitetsnormer som uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Där framgår även i vilka fall Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl för undantag från de grundläggande kraven att uppnå god yt- och grundvattenstatus samt god ekologisk potential i vattenförekomsterna. Statusklassning av vattenförekomsterna finns att tillgå i VISS.

Vatten som avrinner från verksamheten avleds, via sedimentationsdamm och översilningsområde, till Hökasjön, via Hökasjöbäcken vidare mot Lättarpasjön, Ribbingsnässjön och Kvarndammen för att därefter nå Hjorteboån. Närmsta vattenförekomst som ingår i VISS är ett vattendrag benämnt Lättarpasjön-Ribbingsnässjön.

Bedömningen avseende Lättarpasjön-Ribbingsnässjön ekologiska status (måttlig) baseras på den hydromorfologiska kvalitetsfaktorn konnektivitet i vattendrag. Bedömning i sin tur bygger på höjddata och ortofoton. Kvalitetsfaktorn konnektivitet i vattendrag bedöms som dålig eftersom det finns artificiella vandringshinder i vattenförekomsten som hindrar nära nog alla vandringsbenägna fiskarter att förflytta sig genom ån.

Bedömningen avseende Lättarpasjön-Ribbingsnässjöns kemiska status är att den inte uppnår god kemisk status med avseende på kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Gränsvärdet för kvicksilver överskrids i alla Sveriges undersökta ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten.

Sid 64 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

När det gäller Lättarpasjön-Ribbingsnässjöns ekologiska status kommer den ansökta verksamheten inte medföra någon hydromorfologisk påverkan i den aktuella vattenförekomsten eller i någon annan nedströms belägen vattenförekomst. Verksamheten medför därför ingen påverkan på Lättarpasjön-Ribbingsnässjöns ekologiska status i denna del. Verksamheten hanterar vidare inga produkter innehållandes kvicksilver eller polybromerade difenyletrar. Den ansökta verksamheten bedöms därför inte påverka den aktuella vattenförekomstens kemiska status.

Sammantaget bedöms den planerade verksamheten inte inverka negativt på möjligheten att uppnå god kemisk och ekologisk status. Vidare framgår att inom eller i anslutning till den aktuella verksamheten finns, enligt VISS, inga grundvattenförekomster. De närmsta grundvattenförekomsterna finns vid Forserum och är belägna långt utanför det påverkansområde som beräknats fram i den hydrogeologiska utredningen, som bifogats ansökan.

Sammanfattningsvis menar Skanska att den aktuella verksamheten inte motverkar uppfyllelsen av god kemisk eller ekologisk status för ytvatten eller god kvalitativ eller kemisk status för grundvattnet i området.

Ställande av ekonomisk säkerhet

Enligt 9 kap. 6 e § miljöbalken får tillstånd till täkt endast meddelas om det för uppfyllandet av de villkor som ska gälla för tillståndet ställs säkerhet enligt 16 kap. 3 § miljöbalken. Säkerheter i samband med miljöfarlig verksamhet syftar till att skydda samhället, dvs. skattebetalarna, från att behöva stå kostnaden för efterbehandling i situationer där den ansvariga verksamhetsutövaren försatts i konkurs eller av någon annan anledning inte kan fullfölja sina skyldigheter.

För beräkning av ekonomiska säkerheter för bergtäktsverksamheter används regelmässigt Miljösamverkan Sveriges rapport Efterbehandling av täkter – en förtäkt vägledning. Miljösamverkans modell utgör en schablon och medför sammanfatt-

Sid 65 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

ningsvis att kostnaden för efterbehandlingen i det aktuella fallet överskattas eftersom modellen inte tar hänsyn till att verksamhetens brytningsområde efterbehandlas till en täktsjö.

Skanska föreslår att säkerheten för den ansökta verksamheten ska uppgå till 3 550 000 kronor. Föreslagen säkerhet bedöms vara väl betryggande för sitt ändamål. Förslaget bygger delvis på Miljösamverkan Sveriges beräkningsmodell, men där Skanska har beaktat val av efterbehandling.

Ersättning till sakägare för vattenverksamheten

Med anledning av att det inte finns någon enskild brunn belägen inom det bedömda påverkansområdet och inte heller någon annan risk för påverkan av enskilt eller allmänt intresse för vattenförsörjning till följd av den sökta vattenverksamheten har Skanska inte föreslagit att någon ersättning ska utgå.

Prövningsavgift

Skanska har erlagt en prövningsavgift om 29 307 kronor varav 5 000 kronor avser grundavgift och 24 307 kronor avser tilläggsavgift.

I prövningsavgiften ingår en beslutad kompletterande prövningsavgift om 9 807 kronor (ab 29) relaterad till den kompensationspumpning av vatten till Storsjön som var aktuell innan Skanska i januari 2023 justerade den yrkade brytnivån till 284 m (ab 121).

Med anledning av nämnd justering bör prövningsavgiften rätteligen vara den av Skanska ursprungligen föreslagna dvs. 19 500 kronor varav 1 500 kronor avser grundavgift och 18 000 avser tilläggsavgift.

Verkställighetsförordnande

Skanska har bland annat angett följande skäl som anledning till yrkat verkställighetsförordnande.

Sid 66 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Med anledning av att det endast återstår en mindre mängd berg att bryta ut inom befintligt tillstånd är det av mycket stor betydelse för Skanska att ett framtida tillstånd till fortsatt och utökad bergtäktverksamhet m.m. i Forserum förenas med omedelbar verkställighet. Annars riskerar brytningen av berg att redan inom en relativt snar framtid stoppas intill dess ett nytt lagakraftvunnet tillståndsbeslut enligt Skanskas ansökan föreligger, trots att befintligt tillstånd tidsmässigt löper ut först den 31 december 2026. Ett sådant stopp skulle innebära betydande nackdelar för såväl Skanska som det allmänna samtidigt som ett omedelbart ianspråktagande av tillståndet inte är förenat med risk för skador på miljön vilka kräver särskild hänsyn.

Tillåtlighet

Behov Det ansökta tillståndet avser en befintlig verksamhet på en väletablerad marknad. Mot bakgrund av vad som anges i ansökan och MKB:n står det klart att det föreligger ett behov av det bergmaterial som frigörs genom det ansökta ändringstillståndet.

De allmänna hänsynsreglerna I 2 kap. 2-6 §§ miljöbalken fastställs de allmänna hänsynsreglerna. Vidare framgår i 2 kap. 7 § att 2-6 §§ inte gäller om det kan anses orimligt att uppfylla dem. I den avvägningen bör särskilt kostnaden för åtgärder vägas mot den så kallade miljönytta som följer av den specifika åtgärden.

Bevisbörderegeln - 2 kap. 1 § miljöbalken

Skanska är medvetet om dess skyldighet att visa de förpliktelser som följer av hänsynsreglerna.

Löpande kontroller och mätningar av miljökonsekvenser så som buller, luftstöt och markvibrationer visar att normalt föreskrivna gällande riktlinjer och begränsningsvärden för täktverksamhet uppfylls. Vidare visas även att den planerade verksamheten genom utformning och avståndet till närmsta bebyggelse inte kan anses ge

Sid 67 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

upphov till någon oacceptabel störning. Det är sammanfattningsvis Skanskas uppfattning att det som redovisas i ansökan visar att den ansökta ändringen kan bedrivas på ett sådant sätt att hänsynsreglerna följs.

Kunskapskravet - 2 kap. 2 § miljöbalken

Miljöbalken anger att kunskap i rimlig omfattning ska finnas hos verksamhetsutövaren, med tanke på verksamhetens art och omfattning och vad som krävs för att skydda mot skador.

De erfarenheter som tidigare verksamhet har gett under flera år, kommer att tas till vara och användas i verksamheten inom det utökade brytningsområdet. Skanska har också genom sin breda och mångåriga erfarenhet i täktbranschen stor kunskap om den aktuella verksamhetstypen. Slutligen har även samrådet bidragit till värdefull information som tagits hänsyn till i ansökans utformning och lämpliga försiktighetsmått.

Skanska är väl medvetet om att generellt ställa höga miljökrav på sin verksamhet och även den verksamhet som följer av den ansökta ändringen kommer att drivas med högt ställda miljömål.

Genom egenkontroll kommer verksamhetens påverkan på miljön att följas upp vilket ger möjlighet att planera för att motverka att skada uppkommer.

Försiktighetsprincipen - 2 kap. 3 § miljöbalken

Genom de utredningar vilka genomförts inom ramen för denna ansökan och den egenkontroll som fortgår för befintlig verksamhet finns god kunskap om vilka skyddsåtgärder som är erforderliga för att minimera påverkan på omgivningen samt uppfylla de krav som ställs på verksamheten i tillståndet.

Skanska avser att förebygga eventuella risker för skador och olägenheter på så sätt som beskrivs i ansökan med bilagor och i villkor.

Sid 68 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Produktvalsprincipen - 2 kap. 4 § miljöbalken

Inom den aktuella verksamheten används kemiska produkter i form av oljor, smörjoch drivmedel. All användning och hanteringen sker enligt givna regler, vilket innebär mycket små risker för att människors hälsa eller miljön skadas. Inom den ansökta utökningen av brytningsområdet kan kemiska produkter komma att hanteras, ingen lagring i annat än i mycket begränsade mängder kommer dock att ske.

Skanska arbetar aktivt med att ersätta miljöfarliga ämnen med mer miljöanpassade alternativ så snart sådana finns att tillgå på marknaden och när de är ekonomiskt samt tekniskt likvärdiga. Detta arbete sker centralt och av personer med specialistkompetens inom området.

Hushållnings- och kretsloppsprincipen - 2 kap. 5 § miljöbalken Genom att tillåta den ansökta verksamheten ökar nyttjandegraden av den befintliga bergfyndigheten. Skanskas avsikt är att bedriva en långsiktig verksamhet i det aktuella området för att optimalt kunna tillgodogöra sig råvaran för framställning av bergmaterialprodukter.

Bergmaterialet från verksamheten har ett stort användningsområde med en stabil och kontinuerlig produktion under lång tid. Även fortsättningsvis kommer det att finnas ett stort behov av bergmaterial i Jönköpingsregionen.

Produkterna som kommer att utvinnas i verksamheten är rena naturmaterial och är i sin helhet återvinningsbara. Verksamheten kommer även att bidra till ökad återvinning och recirkulation av bygg- och anläggningsmaterial.

Genom tillverkning av det aktuella bergmaterialet minskar behovet av täkt i befintliga naturgrusresurser eftersom bergmaterial ersatt naturgrus i flertalet användningsområden. Mot bakgrund av ovanstående bedömer Skanska att det finns ett stort samhälleligt behov av bergmaterialprodukter från verksamheten och att den ansökta ändringen bidrar till att fylla behovet.

Sid 69 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Lokaliseringsprincipen - 2 kap. 6 § miljöbalken

Efter en inventering och analys av alternativa lokaliseringar, har Skanska kommit fram till att lokaliseringen av den befintliga anläggningen i Forserum sammantaget är den lämpligaste platsen för verksamheten. Lokaliseringen har generellt de bästa förutsättningarna för att kunna bedriva verksamheten med acceptabel påverkan på människors hälsa och miljön, se avsnitt 3 i MKB:n. Därutöver har den aktuella bergarten i täkten, diabas, goda tekniska egenskaper vilket gör den lämplig för merparten av alla ändamål där krossat bergmaterial används. Verksamheten och lokaliseringen av densamma har därtill sedan tidigare bedömts vara tillåtlig. Skanska anser att det är lämpligare att fortsätta utvinningen i en befintlig täkt än att starta upp en ny täkt i ett annat orört område.

Skälighetsprincipen - 2 kap. 7 § miljöbalken

Av redovisningen ovan framgår att verksamheten kommer att leva upp till de krav som uppställs i 2 kap. miljöbalken. Verksamheten kommer också att anpassas i skälig utsträckning för att ta vederbörlig hänsyn till människors hälsa och miljön.

Påverkan på omgivningen Den samlade bedömningen av den ansökta verksamhetens påverkan på omgivningen är att det är möjligt att fortsätta och i vissa delar utöka verksamheten utan konflikt med naturvärden, kulturmiljö, friluftsliv och landskapsbild. I viss mån kommer efterbehandlingen av täkten även att kunna skapa positiva konsekvenser för naturmiljön.

Miljökvalitetsnormer Som framgår av MKB:n föreligger ingen risk att verksamheten kommer att bidra till överskridande av någon förekommande miljökvalitetsnorm eller påverka någon kvalitetsfaktor negativt. Verksamheten bedöms vara tillåtlig enligt 5 kap. miljöbalken.

Sid 70 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Tillåtlighet för vattenverksamhet Den ansökta vattenverksamheten är en förutsättning för att kunna bedriva den planerade täktverksamheten och utgör därmed inget ändamål i sig själv.

Genom vattenverksamheten möjliggörs en långsiktig försörjning av samhällets behov av bergmaterial i regionen. Påverkan på omgivningen och risken för eventuella skador till följd av den sökta vattenverksamheten är begränsad. De utredningar som Skanska låtit utföra visar att bortledningen av grundvatten inte kommer att innebära någon olägenhet för enskilda eller allmänna intressen.

Mot bakgrund av ovanstående och med hänsyn taget till att befintliga pumpar och rörledningar kan nyttjas för den planerade grundvattenbortledningen får det anses uppenbart att vattenverksamheten är samhällsekonomiskt motiverad och att fördelarna från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt den ringa skada verksamheten kan antas orsaka.

INKOMNA YTTRANDEN

Myndigheter

Sveriges geologiska undersökning (SGU), Naturvårdsverket, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har avstått från att yttra sig.

Länsstyrelsen i Jönköpings län (länsstyrelsen) har efter att ha tagit del av ansökan, bolagets kompletteringar och bemötanden, vid huvudförhandlingen slutligen framfört bl.a. följande.

Sammanfattning

Länsstyrelsen tillstyrker tillståndsansökan under förutsättning att grundvattennivån anges med en decimals noggrannhet. Det innebär att grundvattennivån ska anges till lägst 283,5 m för att säkerställa möjligheten att nyttja Storsjön som vattentäkt enligt dess regleringsbegränsningar. Länsstyrelsen tillstyrker även Skanskas yrkande om dispens från förbuden i artskyddsförordningen avseende arterna grönvit nattviol och

Sid 71 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

blåsippa. Länsstyrelsen har vid huvudförhandlingen uppgett att myndigheten godtar den ingivna MKB:n samt tillstyrker yrkandet om verkställighetsförordnande.

Länsstyrelsen har vid huvudförhandlingen tillfrågat bolaget, utifrån den ansökta uttagsmängden, med vad som menas med ”enstaka” år vid bolagets beskrivning av verksamheten och huruvida den ansökta årliga maxuttaget avser just enstaka år eller inte. Bolaget har i dessa delar begärt att få återkomma efter huvudförhandlingen. Efter huvudförhandlingen har bolaget justerat sina yrkanden avseende maximala uttag totalt och på årsbasis. Under totalt tre år anges ett maxuttag (700 000 ton) som får överskrida övriga års maxuttag (500 000 ton). Länsstyrelsen har inte inkommit med några ytterligare synpunkter med anledning av detta.

Länsstyrelsen vidhåller att tilläggsvillkor krävs för asfalt, massor, energi och för att undersöka förekomsten av PFAS i yt- och grundvatten, i syfte att öka kunskapen om källa och omfattning. Länsstyrelsen vidhåller även att ett tilläggsvillkor ska införas för efterbehandling vid föroreningsskada. Allt enligt redovisningen nedan.

Yrkanden och förslag på delegerade frågor

Nedan framgår länsstyrelsens ställningstaganden till bolagets förslag på yrkanden och delegerade frågor.

Länsstyrelsen accepterar yrkande 1-7 avseende ansökt verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken, 1-2 avseende ansökt verksamhet enligt 11 kap. miljöbalken och yrkande 2, 3, 5, 7 och 9 vad avser övriga yrkanden (domstolens ant. tidigare yrkanden 1-10, 12, 14, 15 och 17).

Länsstyrelsen har synpunkter på yrkande 1 och 6 vad avser övriga yrkanden (domstolens ant. tidigare yrkanden 11 och 13) vilka framgår nedan.

Yrkande 1 – övriga yrkanden (tidigare 13) - Villkor

Länsstyrelsens förslag på tillägg och synpunkter på bolagets villkorsförslag framgår nedan.

Sid 72 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Yrkande 6 - övriga yrkanden (tidigare 11) - Oförutsedd skada

Länsstyrelsen accepterar yrkandet och förutsätter att ersättning för oförutsedd skada kan anmälas även under arbetstiden.

Synpunkter på bolagets förslag till villkor

Nedan framgår de förändringar som länsstyrelsen vill se av vissa villkor som bolaget har föreslagit. Länsstyrelsen accepterar följande av bolagets förslag till villkor: 1, 2, 3, 4, 7, 8, 9, 10, 12, 13, 14, 15, 17 och 18.

Allmänt villkor, villkor 1

Det finns sex grundvattenrör inom verksamhetsområdet och i dess omedelbara närhet. Länsstyrelsen önskar ett klargörande om huruvida bolaget åtar sig att ordna ersättningsrör med fullgod funktion i händelse av att ett eller flera av nuvarande rör slutar att fungera men som länsstyrelsen bedömer behövs för att kontrollera grundvattennivåerna på ett tillfredsställande sätt. Det ska i så fall framgå i tillståndet men inte nödvändigtvis i ett villkor. Det ska vidare framgå av domen att kontroll av grundvattennivåer bör regleras i kontrollprogrammet.

Markvibrationer, villkor 5

Täkternas produkter avsätts lokalt, vilket talar för att reglerna för olika bolag i största möjliga mån bör vara samma för den lokala marknaden. Även för större täktverksamheter i Jönköpings län begränsas markvibrationerna vanligtvis till 4 mm/s vid bostadshus. Bolaget anger själva att vibrationsnivån 4 mm/s kommer att innehållas med föreslagna skyddsåtgärder. Då brytningen dessutom kommer att ske närmare bostäder än tidigare anser länsstyrelsen att det är gränsen 4 mm/s som ska gälla. Länsstyrelsen anser att bolaget inte ska få mer tillåtande möjligheter till markvibrationer än vad som krävs för ändamålet. Vidare saknas enligt länsstyrelsen motivering från bolaget till behov av högre värden.

Utifrån ovanstående synpunkter föreslår länsstyrelsen att villkor 5 formuleras på följande sätt:

Sid 73 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

5Markvibrationer till följd av sprängning, definierade som högsta svängningshastighet i vertikalled, mätt enligt gällande svensk standard får inte överstiga 4 mm/s vid bostadshus. Vibrationerna ska mätas som toppvärde i sockel på bottenvåning. Mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder ska i övrigt framgå av kontrollprogram.

Efter att tagit del av bolagets bemötanden vidhåller länsstyrelsen ovanstående villkorsförslag.

Luftstötvåg, villkor 6

Även för täktverksamheter i Jönköpings län begränsas luftstötvågen vanligtvis till 120 Pa. Då brytningen dessutom kommer att ske närmare bostäder än tidigare anser länsstyrelsen att denna gräns ska gälla. Länsstyrelsen anser att bolaget inte ska få mer tillåtande möjligheter till luftstötvågor än vad som krävs för ändamålet.

Utifrån ovanstående synpunkter föreslår länsstyrelsen att villkor 6 formuleras på följande sätt:

6Luftstötvåg till följd av sprängning, mätt genom frifältsmätning, får vid bostadshus inte överstiga 120 Pa. Mätningarna ska utföras enligt gällande svensk standard. Mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder ska i övrigt framgå av kontrollprogram.

Efter att tagit del av bolagets bemötanden vidhåller länsstyrelsen ovanstående villkorsförslag.

Vattenhantering, villkor 11

Länsstyrelsen anser att bolagets förslag till villkor behöver justeras på följande sätt:

11Bortledning av yt- och grundvatten från täkten ska ske via sedimentationsdamm, försedd med oljeavskiljande funktion, till recipient.

Sid 74 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen har vid huvudförhandlingen noterat att bolaget accepterat länsstyrelsens förslag till ändring.

Kontrollprogram, villkor 16

Länsstyrelsen anser att kontrollprogram ska upprättas i dialog med tillsynsmyndigheten och att kontrollprogrammet ska innehålla kontroll av såväl den miljöfarliga verksamheten som vattenverksamheten. Vidare ska kontrollprogrammet godkännas av tillsynsmyndigheten.

Kontroll av buller och vibrationer, införsel av massor och asfalt ska ingå liksom påverkan på yt- och grundvattennivåer. Då det verkar föreligga olika syn på vad ett kontrollprogram ska innehålla kanske detta behöver tydliggöras i villkoret. Därutöver vill länsstyrelsen ha en skrivning som förtydligar att bolaget ska följa upp eventuella föroreningar i vatten. De föroreningar som avses är de som framgår i villkor 12, men även förekomsten av PFAS i ytvatten och grundvatten som leds bort. Länsstyrelsen föreslår därför följande formulering:

16Verksamheten ska kontrolleras enligt ett av tillsynsmyndigheten godkänt kontrollprogram. Programmet ska bland annat omfatta kontroll av buller och vibrationer, införsel av massor och asfalt samt kontroll av relevanta ämnen genom vattenanalyser. Vidare ska erforderlig kontroll av grundvattennivåer, inklusive vattennivån i borrade kontrollhål ske, för att verifiera slutsatserna i ansökan avseende verksamhetens påverkan på Storsjöns ytvattentäkt. Kontrollprogrammet ska i denna del tas fram i samråd med huvudmannen för vattentäkten.

Förslag till kontrollprogram ska sändas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft eller vid den senare tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer.

Sid 75 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen har vid huvudförhandlingen noterat att bolaget accepterat länsstyrelsens förslag till villkor med undantag för skrivningen om ”kontroll av relevanta ämnen genom vattenanalyser”. Länsstyrelsen vidhåller sitt förslag till villkor.

Grundvattennivån, villkor 19

Länsstyrelsen anser att grundvattennivån ska anges med en decimals noggrannhet. Det innebär att grundvattennivån ska anges till lägst +283,5 m (och inte 283 eller 284 m).

Länsstyrelsen anser att grundvattennivån inte får avsänkas till ett större djup än +283,5 m inom det brytningsområde som framgår av exploateringsplanen. Syftet med att fastställa nivån till +283,5 m är att undvika risk för påverkan på Storsjön.

Vid huvudförhandlingen uppkom frågan om det går att avgränsa brytområdet i två delar då NAV anser att grundvattennivån i det södra området, det område som ännu inte är brutet, inte bör sänkas till större djup än 283,7 m. Ett djup som bolaget kunde acceptera för det södra ännu outbrutna området (med angiven decimal). Länsstyrelsen efterfrågar därför en tydlig gränsmarkering mellan södra och norra området för att det inte ska försvåra tillsynen.

Vattenbortledning, villkor 20

Länsstyrelsen finner bolagets föreslagna definition av akut vattenbrist som bristfällig. Det behöver tydliggöras vad som är en "normal" vattenförbrukning och vad som är "normal" kapacitet. Vems skyldighet är det att påvisa vad ”normal” vattenförbrukning är och vad ”normal” kapacitet innebär om en akut situation uppstår?

Bolaget bör även förtydliga varför vatten för bevattning inte ingår i åtagandet vid akut vattenbrist. Näringsverksamhet ersätts men inte i det fall det gäller bevattning.

Länsstyrelsen har vid huvudförhandlingen noterat bolagets resonemang kring ovanstående frågor men konstaterat att det fortfarande råder en otydlighet kring vad som menas med ”normal”.

Sid 76 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen yrkar på ytterligare villkor

Länsstyrelsen saknar förslag på villkor från bolaget inom nedanstående områden. Länsstyrelsen yrkar därför på att villkor avseende dessa områden läggs in i tillståndet.

Hantering av massor, tilläggsvillkor

Länsstyrelsen föreslår ytterligare villkor avseende återvinning av asfaltsmassor i syfte att undvika spridning av föroreningar.

”Innehållet av PAH-16 i den asfalt som tas emot får inte överstiga 70 mg/kg TS (70 ppm).”

Länsstyrelsen föreslår vidare följande villkor om mottagningskontroll, som syftar till att undvika ofrivillig spridning av föroreningar och invasiva, främmande arter.

"Halter av föroreningar i de massor som tas in på anläggningen för att lagras, bearbetas eller återvinnas får inte överstiga nivåer för "mindre än ringa risk" för de ämnen som anges i Naturvårdsverkets handbok 2010:1 (tabell 4) eller senare uppdateringar av denna. Nivåerna avser såväl totalhalter som utlakningshalter av de angivna föroreningarna. För de ämnen som saknas i Naturvårdsverkets handbok får riktvärden för "känslig markanvändning" användas enligt Naturvårdsverkets rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark.

Villkoret ska kontrolleras genom provtagning och analys av de massor som tas emot enligt gällande svensk standard.

Massor som tas in eller lämnar verksamhetsområdet ska kontrolleras med avseende på sådana invasiva, främmande arter som framgår i rådets förordning (EU) nr 1143/2014. Om massorna innehåller invasiva, främmande arter ska omedelbara åtgärder för att förhindra spridning sättas in."

Sid 77 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen har noterat att bolaget motsätter sig länsstyrelsens villkorsförslag men har samtidigt vid huvudförhandlingen framfört att man anser att länsstyrelsen har kompromissat utifrån de synpunkter som bolaget sedan tidigare framfört på förslagen. Länsstyrelsen vidhåller därför sina förslag till villkor avseende hantering av massor.

Energianvändning, tilläggsvillkor

Länsstyrelsen konstaterar att bolaget i sitt svar på kompletteringsbegäran inte har beskrivit några förslag på åtgärder för aktuell verksamhet och hur de planerar att arbeta med energieffektivisering och övergång till förnybara energikällor, för att minska miljöpåverkan och därigenom säkerställa att bästa möjliga teknik för verksamheten används, enligt 2 kap. 3 § miljöbalken. Då aktuell verksamhet har en stor miljöpåverkan genom sin energianvändning, bör verksamheten kontinuerligt arbeta med åtgärder inom energihushållning och i första hand använda förnybara energislag enligt 2 kap. 5 § miljöbalken.

Länsstyrelsen bedömer utifrån ansökt mängd och bolagets tidigare energianvändning att täkten kommer vara bland de största täkterna i Jönköpings län sett till miljöpåverkan från energianvändningen.

Skanska har som koncern målsättningen att bli klimatneutrala till 2045. Sveriges Bergmaterialindustri och Fossilfritt Sverige har tagit fram en skrift "Färdplan för fossilfri konkurrenskraft". Länsstyrelsen noterar att det i den står bland annat; 2019- 2025 ökande elektrifiering, 2026-2035 halvering av fossila bränslen till år 2030 och 2035-2045 fossilfri bransch. Täkttillståndet söks för 30 år (domstolens ant: nu reviderat till 20 år) vilket innebär att det kommer spänna över hela färdplanen. Det villkor som länsstyrelsen föreslår nedan går alltså i linje med branschens mål för fossilfri framställning av bergmaterial. Det framgår också av färdplanen att minskad miljö- och klimatpåverkan även kan vara motiverat rent företagsekonomiskt.

Sid 78 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Utifrån det som har redovisats i bolagets komplettering av ansökan framgår det att ca 70 % av energianvändningen i täkten för år 2020 utgjordes av fossil energi. Därtill innebär ansökan att produktionen ska öka med 40 % per år sett enbart till uttaget av material. Det är oklart hur stor andel av den kommande utökningen som förväntas vara fossil.

Aktuell täkt är i dagsläget delvis elektrifierad och förutsättningar bör finnas för att ytterligare åtgärder genomförs inom området. Bolaget bör utreda och redovisa vilka åtgärder, som är tekniskt och ekonomiskt möjliga för att kunna övergå till fossilfri energiförsörjning för aktuell verksamhet.

Vidare anger länsstyrelsen att villkor inom energihushållning är vanligt förekommande i dagens tillståndsprövningar. I tillståndsprövningar inom andra branscher är villkorsformuleringar med energihushållningsplan vanliga och i vissa fall förekommer även villkorsformuleringar kopplat till begränsningsvärden, energikartläggning och krav på åtgärder med mera.

Energimyndigheten anger att det i flera rättsfall framgår att en förbättrad energihushållning bäst genomförs genom att verksamhetsutövaren har en uppdaterad energihushållningsplan och under driften av anläggningen successivt förbättrar hushållningen genom olika åtgärder.

Klimatpåverkan, minskat beroende av fossil energi samt minskad energianvändning är högt prioriterade samhällsfrågor och det är därför av stor vikt att bolaget kontinuerligt arbetar med dessa. Då bolaget i dag har en stor användning av fossil energi, vilket ger en hög miljöpåverkan, krävs ett aktivt arbete framgent.

Villkor med energihushållningsplan går i linje med krav som ställs inom bästa tillgängliga teknik (BAT), då BAT bland annat ställer krav på energieffektivitetsplan. Mark- och miljööverdomstolens dom i mål M 36-19 är ett exempel på att mycket mer långtgående energivillkor kan ställas kopplat till energihushållning och fossila

Sid 79 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

bränslen. Domen innebär att en avsevärt mindre täkt än Skanskas täkt, åläggs att elektrifiera täkten inom två år genom villkor i tillståndet.

Länsstyrelsen föreslår följande villkor:

”Övergång till förnybar energi Bolaget ska senast ett år efter att detta beslut vunnit laga kraft inkomma till tillsynsmyndigheten med redovisning av vilka möjligheter det finns att använda förnybar energi istället för fossil energi. Redovisningen ska innehålla nuläge och tekniskt genomförbara åtgärder samt beräknad energianvändning, miljöpåverkan, kostnad för respektive alternativ samt en tidplan för genomförande.”

I ansökan är det inte heller tillräckligt utrett vilka specifika åtgärder som på bäst sätt optimerar energianvändningen i aktuell verksamhet och därmed skulle vara lämpliga att reglera genom villkor. För att tydliggöra vikten av energihushållning bör ett villkor föreskrivas som tydliggör bolagets ansvar för ett systematiskt energihushållningsarbete som är tillgängligt för tillsynsmyndigheten.

Länsstyrelsen föreslår följande villkor:

”Åtgärder ska i skälig utsträckning successivt vidtas för att hushålla med energi i tillverknings- och stödprocesser. Åtgärderna ska utgå från en plan för energihushållning, som redovisar hur verksamhetens energianvändning kan effektiviseras. Av planen för energihushållning ska det framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra, resursbesparingen för respektive åtgärd samt vilka åtgärder som bolaget är berett att vidta och en motivering till varför övriga redovisade åtgärder inte kommer att vidtas. Vid uppdatering av planen ska den även innehålla en tidsplan och kostnaden för respektive åtgärd ska framgå. Planen ska uppdateras årligen och även innehålla en redovisning av vilka åtgärder som har genomförts. Planen ska hållas tillgänglig för tillsynsmyndigheten. Om det finns särskilda skäl får tillsynsmyndigheten bestämma ett annat intervall, än det ovan angivna, för aktualisering av planen eller redovisning av genomförda åtgärder. Planen för energihushållning ska

Sid 80 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

vara upprättad senast sex månader efter att tillståndet fått laga kraft eller vid den senare tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer.”

Vid huvudförhandlingen har länsstyrelsen även där noterat bolagets inställning, dvs. att bolaget måste ges frihet att arbeta med denna fråga utan att villkor föreskrivs. Länsstyrelsen menar dock att bolaget inte ska behöva vara oroligt för orimliga krav från myndighetens sida. Länsstyrelsen vidhåller därför sina förslag till villkor enligt ovan.

PFAS, tilläggsvillkor

Länsstyrelsen föreslår ett nytt tilläggsvillkor kopplat till PFAS-föroreningen som har uppmärksammats inom verksamhetsområdet.

Enligt analyser som bolaget har låtit genomföra innehåller grundvattnet i verksamhetsområdet PFAS. Hänsynsreglerna i miljöbalken talar för att verksamhetsutövaren behöver skaffa sig kunskap om huruvida den egna verksamheten bidrar till PFASspridning och i så fall på vilket sätt. Bolaget bör verifiera vilken nivå av PFAS som finns i grundvattnet samt undersöka vilket PFAS-innehåll som finns i ytvattnet från verksamheten.

Länsstyrelsen anser också att bolaget behöver utreda om den egna verksamheten kan vara en källa till PFAS och om det finns åtgärder att vidta för att förhindra vidare spridning, till exempel genom substitution av produkter.

Länsstyrelsen föreslår därför följande tilläggsvillkor:

"Bolaget ska utreda om verksamheten bidrar med PFAS till ytvatten eller grundvatten. Om bolagets verksamhet bidrar med PFAS till ytvatten eller grundvatten ska förslag på skyddsåtgärder redovisas till myndigheten så snart som möjligt men senast 2 år efter att tillståndet har tagits i anspråk eller vid den senare tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer."

Sid 81 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Vid huvudförhandlingen har länsstyrelsen tagit del av bolagets redovisning av nya analysresultat avseende PFOS samt bolagets fortsatta argumentation kring varför denna fråga inte bör regleras i villkor. Länsstyrelsen vidhåller dock sitt förslag till villkor.

Efterbehandling av föroreningsskada, tilläggsvillkor

Länsstyrelsen vill lägga till följande villkor som innebär att bolaget behöver utreda och hantera eventuell föroreningsskada som uppkommit på grund av verksamheten.

"Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten utreda om mark- och vattenområden samt eventuella byggnader och anläggningar kan ha förorenats av verksamheten. I sådant fall ska bolaget ansvara för efterbehandling och andra åtgärder som krävs för att avhjälpa en föroreningsskada eller för att hindra att en allvarlig miljöskada sker. Notera att efterbehandling i detta villkor syftar till de åtgärder, exempelvis provtagning och avhjälpande, som ingår i efterbehandlingsprocessen för förorenade områden."

Vid huvudförhandlingen framförde länsstyrelsen att myndigheten vidhåller sitt förslag till villkor trots bolagets argumentation om att frågan är en tillsynsfråga och inte en fråga för villkor i en tillståndsdom.

Övrigt

Vid huvudförhandlingen framförde länsstyrelsen att det är viktigt att domstolen fastställer om de avbaningsmassor, sediment i sedimentationsdammarna m.m. som uppstår genom verksamheten utgör utvinningsavfall och därmed om bolaget berörs av förordningen om utvinningsavfall eller inte.

Ersättning för rättegångskostnader

Länsstyrelsen yrkar att mark- och miljödomstolen ålägger sökanden att svara för länsstyrelsens kostnader i målet avseende de delar som berör tillstånd för vatten-

Sid 82 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

verksamhet. Länsstyrelsen yrkar på en ersättning om 55 200 kr (enligt kostnadsräkning i ab 166 i målet). Länsstyrelsen vill observera sökanden och domstolen på att moms inte utgår på angivet belopp.

Länsstyrelsen noterade vid huvudförhandlingen att bolaget accepterade kostnadsräkningen och ersättningen för rättegångskostnader.

Samhällsplaneringsnämnden i Nässjö kommun har i yttranden och vid huvudförhandlingen framfört bl.a. följande.

Samhällsplaneringsnämnden tillstyrker ansökan och anser att miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas under förutsättning vattenverksamheten inte påverkar Storsjön och trafiksituationen i Forserum, se nedan. Vidare har nämnden ingen erinran avseende bolagets yrkande om artskyddsdispenser och överlåter åt domstolen att avgöra frågan angående yrkat verkställighetsförordnande.

Påverkan på Storsjön

Samhällsplaneringsnämnden anser att det är av särskilt betydande vikt att Skanskas verksamhet inte påverkar Storsjön som vattentäkt för Forserums samhälle på ett sätt som försämrar vattenmängd och vattenkvalité. Vattentäktens kapacitet och förmåga att försörja Forserum med dricksvatten får inte under några förutsättningar försämras.

De beräkningar som gjorts för Forserums förväntade befolkningstillväxt under den aktuella perioden för ansökan bör sättas i proportion till kommunal fysisk planering snarare än baseras på en schablonsumma av hur kommunens befolkningstillväxt sett ut historiskt. Kommunen växer inte proportionerligt och Forserum är ett av de samhällen som har växt snabbare än resten av Nässjö kommun det senaste årtiondet. Efterfrågan på främst bostäder är stor och kommunen har därför i sitt förslag till ny fördjupad översiktsplan för Forserum tagit höjd för en betydande befolkningstillväxt, detta anses inte återspeglas i Skanskas utredningar.

Sid 83 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Trafik

Samhällsplaneringsnämnden anser också att de ökade trafikflödena som ansökan innebär påverkar Forserum negativt. Konsekvenserna av ett ökat flöde av tung trafik genom Forserum bör utredas närmare i syfte att se vad det innebär för trafiksäkerheten och bullernivåerna. Trafiksituationen på Jönköpingsvägen (genom Forserum) är redan i dagsläget mycket ansträngd och vägen är därför sårbar för ytterligare belastning från tung trafik. Trafiksäkerheten samt bullersituationen ska inte bli lidande på grund av ökade uttag från täkten.

Trafiksituationen i anslutning till trafikplats Forserum vid riksväg 31/40/47 är i dagsläget problematisk på grund av smala och korta av- och påfarter till och från riksvägen. Konsekvenserna för hur de ökade transporterna till och från verksamheten påverkar trafikplatsen samt Stenserydsvägen behöver utredas närmare. Vid huvudförhandlingen framförde nämnden att det enligt bolagets ansökan är stor skillnad på antalet transporter som sker ett genomsnittsår och antalet transporter som sker ett år med maximal produktion (enstaka år). Denna skillnad har stor betydelse för Forserums samhälle och behöver därför förtydligas.

Övrigt

Samhällsplaneringsnämnden är i nuläget tillsynsmyndighet över den ansökta asfaltstillverkningen. Nämnden ser positivt på en sammanhållen prövning och tillsynsansvar över verksamheten som bedrivs inom verksamhetsområdet.

Samhällsplaneringsnämnden anser sammantaget att verksamheten kan bedrivas enligt ansökan under förutsättning att ovanstående synpunkter beaktas, detta för att verksamheten inte ska ge upphov till olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Enskilda

Nässjö Affärsverk AB (NAV) har efter att ha tagit del av ansökan, bolagets kompletteringar och bemötanden, vid huvudförhandlingen slutligen framfört bl.a. följande.

Sid 84 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

NAV tillstyrker bolagets ansökan och godtar ingiven MKB. NAV vill samtidigt poängtera flera viktiga aspekter som rör skyddet av Storsjön som vattentäkt, se nedan.

Vidare anser NAV att Skanska behöver förtydliga sina motiv till den ansökta uttagsmängden berg (13 miljoner ton under 20 år). Finns verkligen det behovet och hur avser man ta ut den mängden?

Inledning

NAV noterar att Skanska justerat sina yrkanden avseende bl.a. sänkning av grundvattenytan samt eventuell kompensationspumpning från täkten in i Storsjön, och därmed till stor del tillmötesgått de invändningar som NAV haft mot den ansökta utökade verksamheten och dess påverkan på dricksvattentäkten Storsjön.

NAV noterar dock att vissa tvistigheter alltjämt föreligger, främst vad gäller frågan om avgränsningen av den primära zonen för det planerade vattenskyddsområdet, som aktualiserades bl.a. mot bakgrund av NAV:s tidigare yrkande om att målet skulle vilandeförklaras i väntan på regeringens beslut gällande yrkandet om interimistiskt förbud. NAV har dock återkallat yrkandet, med innebörden att frågan om inrättande av vattenskyddsområde, inklusive avgränsningen av den primära zonen, faller utanför denna prövning. NAV avstår därmed från att föra ytterligare argumentation i fråga om avgränsningen av den primära zonen och grundvattendelarens placering. Frågorna hanteras lämpligen inom ramen för prövningen av inrättande av vattenskyddsområde som sker hos länsstyrelsen.

Därutöver konstaterar NAV att verksamheten, trots justerade yrkanden, medför en förändring av Storsjöns tillrinningsområde samt att tillkommande verksamhet i form av hantering och mellanlagring av externa massor (bl.a. entreprenadberg) kommer att bedrivas. Det är därför av stor vikt att villkor meddelas i syfte att möjliggöra kontroll och uppföljning av verksamhetens påverkan på Storsjön och dess

Sid 85 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

tillrinningsområden. Enigt NAV finns inget utrymme för förlust av vatten och uppenbara risker måste undvikas. Hela det tillståndsgivna vattenuttaget från Storsjön behöver säkras för Forserums nuvarande och framtida behov.

Yrkanden

NAV yrkar att ett eventuellt tillstånd till utökad täktverksamhet förenas med de av Skanska föreslagna villkoren med de justeringar och tillägg som framgår nedan.

NAV yrkar ersättning för rättegångskostnader med ett belopp om 316 700 kr, exklusive moms, enligt kostnadsräkning (ab 167 i målet).

I kostnadsräkningen har NAV uppgett bland annat följande.

2022

Agnes advokater

Arbetet i målet avser inläsningar av material i målet, kontakter med mark- och miljödomstolen samt med klient och teknisk konsult, upprättande och revidering av kompletteringsyttrande samt ingivande till domstolen, genomgång av bemötande från Skanska och upprättande av yttrande i samråd med teknisk konsult och klient, ytterligare skriftväxling i målet inklusive yrkande om vilandeförklaring samt korrespondens och utredningar i frågan. A.L.: 7,2 tim á 2 800 kr = 20 160 kr A.B.: 73,2 tim á 1 500 kr = 109 800 kr Sammanlagt: 129 960 kr

SWECO

Granskning av Skanskas tekniska utredningar i målet samt upprättande av bemötanden och avstämning i projektet. Swecos timpriser redovisas som ett medelvärde för nedlagda timmar under perioden april 2022 fram till årsskiftet 2022/2023, p.g.a. att ramavtalstimpriser regleras i juli varje år. N.E.: 58,5 tim á 1 168 kr = 68 328 kr S.A.: 4 tim á 1 165 kr = 4 660 kr

Sid 86 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Sammanlagt: 72 988 kr

Ingenjör/projektledare VA (ej inkluderat VA-chef)

Sammanlagt: 11 844 kr

Totalt 2022: 214 792 kr (exkl. moms).

2023

Agnes advokater

Arbetet i målet avser genomgång av flera yttranden från Skanska med omfattande justering av ansökan samt villkor, upprättande av bemötanden i samverkan med teknisk konsult och bolaget, korrespondens med mark- och miljödomstolen samt förberedelser inför huvudförhandling.

A.L.: 6 tim á 2 900 kr = 17 400 kr A.B.: 10,3 tim á 1 500 kr + 7,5 tim á 1 750 kr = 28 575 kr Sammanlagt: 40 175 kr

SWECO

Avser granskning av justerad talan samt bolagets bemötande i samråd med uppdragsgivare och jurist. N.E.: 21,75 tim á 1 254 kr = 24 275 kr Sammanlagt: 27 275 kr

Ingenjör/projektledare VA (ej inkluderat VA-chef)

Sammanlagt: 7 164 kr

Deltagande vid huvudförhandling 22-23 augusti 2023

A.L.: 6,5 tim á 2 900 kr = 18 850 kr N.E.: 6,5 tim á 1 299 kr = 8 444 kr

Totalt 2023: 101 908 kr (exkl. moms).

Sid 87 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Justering av villkor

NAV har tagit del av Skanskas förslag till villkor samt åtaganden och försiktighetsmått och har följande önskemål om justeringar och tillägg.

Villkor 5

NAV:s vattenverk är lokaliserat i närheten av täktverksamheten och villkoret bör, utöver bostadshus, även omfatta vattenverket då detta är känsligt för sättningar samt utgör ett viktigt samhällsintresse. Motsvarande villkor i befintligt tillstånd innehåller ett särskilt åtagande avseende vibrationsmätningar vid vattenverket. Enligt befintligt tillstånd ska mätningar i vattenverket ske vid varje sprängning. Villkoret infördes efter synpunkt från NAV samt länsstyrelsen och det finns ingen anledning att i ett nytt tillstånd sänka kravet. Mot bakgrund av det sagda bör villkoret justeras på lämpligt sätt med innebörden att vibrationsmätningar vid vattenverket på fastigheten D ska göras vid varje sprängning.

Vidare anför NAV att även om nivåerna varit låga hittills är det inte en garanti för framtiden, och ett kontrollvillkor kan påminna om vikten av iakttagande av fortsatt försiktighet med hänsyn till verksamheten vid vattenverket.

NAV har vid huvudförhandlingen noterat Skanskas argument för att vattenverket inte ska ingå i villkoret men vidhåller samtidigt sitt förslag. NAV menar att det inte kan vara särskilt betungande för Skanska att vattenverket fortsatt ingår.

Villkor 16

Skanska behöver genom uppföljning och kontroll säkerställa att ytterligare påverkan på Storsjön inte sker eftersom en eventuell påverkan skulle kunna påverka dricksvattentäktens fortsatta funktion. Resultaten från de undersökningar som utförts har visat att berget till största delen är tätt, men också att betydande hydrogeologisk variation förekommer. NAV anser att det är lämpligt att det finns en kommunikation mellan verksamhetsutövaren vid bergtäkten och NAV. Men för att inte

Sid 88 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

onödigt tynga processen med upprättande av kontrollprogram torde det vara tillräckligt att bolagets åtagande avser att samråda med NAV inför framtagandet av kontrollprogrammet. Mot bakgrund av det sagda föreslår NAV följande villkor.

”Villkor 16 Kontrollprogram Verksamheten ska kontrolleras enligt ett av tillsynsmyndigheten godkänt kontrollprogram. Programmet ska bland annat omfatta kontroll av buller och vibrationer, införsel av massor och asfalt samt kontroll av relevanta ämnen genom vattenanalyser. Vidare ska erforderlig kontroll ske för att verifiera slutsatserna i ansökan avseende verksamhetens påverkan på Storsjöns ytvattentäkt. Kontrollprogrammet ska i denna del tas fram efter samråd med huvudmannen för vattentäkten.”

Vid huvudförhandlingen har NAV accepterat länsstyrelsens förslag till villkor om kontrollprogram (domstolens ant. vilket i stort överensstämmer med NAV:s förslag) med undantag för ” kontroll av relevanta ämnen”. Skanska accepterar med andra ord att programmet i valda delar tas fram i samråd med huvudmannen. Efter fråga från Skanska med vad som avses med ”verifiera” har NAV angett att det handlar om att säkerställa de bedömningar som gjorts i ansökan. Kontroller behöver omfatta grundvattennivåmätningar i de delar av Storsjöns tillrinningsområde där påverkan bedömts. Bedömd påverkan ska kunna verifieras och oförutsedd påverkan behöver upptäckas i tid. NAV har dock ingen anledning till misstro.

Villkor 19

Vid huvudförhandlingen har NAV framfört synpunkter vad avser hur djupt grundvattennivån får sänkas i täkten. Skanska har reviderat sitt förslag till villkor utifrån såväl länsstyrelsens som NAV:s synpunkter. NAV har framfört att de accepterar bolagets förslag till villkor som även kombinerats med ett åtagande om att nya framtida pumpgropar inte kommer att flyttas närmare Storsjön jämfört med befintliga.

NAV har även kommenterat det som domstolen och övriga deltagare såg vid synen, som genomfördes i samband med huvudförhandlingen, men där NAV dock inte deltog. NAV har särskilt framfört att det kan vara svårt att upptäcka små inläckage

Sid 89 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

jämfört med regnvattenflöden. Det kan vara en av anledningarna till att några läckage inte kunde noteras på de bergväggar som beskådades vid synen. Det är vidare svårt att förutse vilka sprickor som kan finnas i de outbrutna områdena som nu Skanska avser bryta ut. I de södra delarna finns delvis även en annan bergart (kvartsit) där sprickor kan förekomma mer frekvent än i det diabasberg där brytning skett fram till idag.

Rättegångskostnader

Efter att tagit del av Skanskas synpunkter, se under rubriken ”Bolagets bemötande nedan”, på yrkad ersättning för rättegångskostnader har NAV framfört följande.

I fråga om de synpunkter som Skanska framfört avseende nedlagd tid för att tillvarata NAV:s intressen i målet kan upplysas om att de 19 008 kr som bolaget yrkat ersättning för omfattar 33 timmar (576 kr/tim) som fördelas på möten med Skanska i form av ett teamsmöte och ett platsmöte, tid för att läsa Skanskas material som samrådshandlingar, ansökningshandlingar och yttranden i målet, beställning av konsultstöd genom Sweco och Agnes Advokater, medverkan i NAV:s egna yttranden och tid för att läsa igenom beställt material ifrån Sweco samt hålla ihop ärendet internt på NAV.

I fråga om storleken av yrkat belopp för juridiskt biträde kan konstateras att det inte torde råda något tvivel om att Skanskas initialt utformade ansökan hade sådana brister i fråga om risken för påverkan på vattenskyddsintresset att det fanns skäl att ifrågasätta ansökan och underliggande utredningar och bedömningar. Skanska valde trots detta att driva ansökan vidare och justerade sin talan i ett sent skede, som får förstås till följd av NAV:s utredningar och argumentation. Det är således en konsekvens av Skanskas processföring i målet att kostnaderna blivit förhållandevis höga och Skanska får därmed ta ansvar för sitt agerande. Detta gäller även yrkandet om vilandeförklaring av målet, som inte hade varit behövligt om Skanska hade justerat sin talan tidigare. Den justering av talan som skett är betydande, vid en jämförelse mellan initialt utformade yrkanden i fråga om brytningsdjup och totalt uttag, och skedde i ett mycket sent skede av processen.

Sid 90 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Som påpekats avser inga yrkade kostnader ersättning för frågor relaterade till processen hos länsstyrelsen och regeringen i fråga om inrättande av vattenskyddsområdet.

NAV vidhåller således att yrkad ersättning för rättegångskostnader är skälig och att arbetet har varit nödvändigt för att tillvarata NAV:s intressen i målet.

Övrigt

NAV har vid huvudförhandlingen även påtalat risken för förorening av vattentäkten, bland annat med anledning av de massor som bolaget avser hantera inom verksamheten och även vad gäller de föroreningar som redan påträffats (PFOS). NAV anser att det är lämpligt att det i tillståndet framgår vilken typ av material som får hanteras inom verksamheten.

U.K.M. m.fl., fastigheten G, har i ett gemensamt yttrande framfört följande. Fastigh eten har egen vattenbrunn och de yrkar att tillgång till dricksvatten för hela gården förblir oförändrat eller om skada uppstår ersätts till fullo. De kräver att långgående garantier tas fram för att säkra grundvattennivån, kvalitén på grundvattnet samt att angränsande vattensystem inte under några omständigheter kommer att påverkas med anledning av den planerade utvidgningen av bergtäkten.

J.S., fastigheten C, har vid huvudförhandlingen tillstyrkt ansökan och i ett skriftligt yttrande framfört följande. Den planerade avledningen av grundvatten från brottet och den därmed sammankopplade avsänkningen av grundvattnet ser han mycket allvarligt på. En avsänkning av grundvattnet kommer med stor sannolikhet medföra att grävda dricksvattenbrunnar, energibrunnar samt öppna källor för betande djur i omkringliggande betesmarker kommer att påverkas negativt och i värsta fall leda till en fullständig avsaknad av vatten. Det finns även starka skäl att anta att även växtligheten på hans fastighet skulle påverkas negativt vilket skulle vara förödande då det idag bedrivs ett aktivt jord- och skogsbruk.

Sid 91 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

De utökade transporterna med lastbil och den utökade arbetstiden (vardagar) om 16 timmar kommer dessutom att ge ett betydande ökat buller för fastigheten då lastbilarna är i en accelerationsfas när de passerar fastigheten söder ut.

P.S., fastigheten H, har i ett yttrande framfört bl.a. följande. Forserums betongindustri är belägen på en av de högsta punkterna i Götaland, den högsta kullen är över 350 m hög. Ett flertal åar har sin början här, bl.a. Huskvarnaån som rinner ut i Vättern. I utloppet har rödingen sin lekplats, ett för närvarande stressat bestånd.

De sprängningar bolaget gör har intensifierats och han känner av dem ända hem (marken skakar), trots att det är ett par km från täkten. Flera brunnar har sinat och har fått ”tryckas”. Dessutom är Skärsjön varifrån det ska pumpas vatten från till Storsjön, som är dricksvattentäkten för Forserum, en källsjö och har litet tillrinningsområde. Sprängningarna kan påverka berggrunden och källvattnet som strömmar upp i sjön.

Forserums betongindustri är belägen alldeles intill Forserums dricksvattentäkt. Han ställer sig frågande till varför man ska riskera både natur och dricksvatten, finns det inte bättre platser att anlägga en asfaltsåtervinning på. Allt kommer hänga på reningsutrustningen att den fungerar och inte går sönder. Läckage kommer ju att ske vilket inte går att säga hur det kommer att påverka naturen genom åren. Om 20 år kan läget vara ett annat än det som förutspås nu. Kanske tvingas man till fördyrande reningsutrustning för dricksvattnet i framtiden pga. läckage som kanske inte är försumbart vilket man kalkylerar med idag eller att rödingen i Vättern stressas ytterligare.

BOLAGETS BEMÖTANDE

Skanska har, genom skrivelser från mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt, beretts tillfälle att bemöta de synpunkter och yttranden som kommit in i målet. För att öka tydligheten har Skanska valt att bemöta inkomna yttranden var för sig. Vid

Sid 92 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

liknande synpunkter i inkomna yttranden görs hänvisningar till de svar som Skanska redan har lämnat i sin ansökan eller i tidigare yttrande till domstolen.

Skanska har vidare vid huvudförhandlingen bemött de synpunkter som inkommit skriftligen och även bemött de synpunkter som framförts vid huvudförhandlingen. Skanska har även i viss mån justerat sina yrkanden och villkorsförslag efter de synpunkter som framförts.

Myndigheter

Bemötande av länsstyrelsens yttranden och framförda synpunkter

Omfattning av produktionen och vad som avses med enstaka år

Skanska har under de senaste 10 åren i snitt brutit ut ca 250 000 till 300 000 ton berg per år. För att det ansökta maximala årliga uttaget ska uppgå till 700 000 ton krävs det att ett stort infrastrukturprojekt genomförs i närheten av täkten. Att bolaget söker om ett max-uttag hänger ihop med att bolaget ska kunna delta vid anbudsförfrågningar. I det fall tillståndet inte medger dessa större uttag kan Skanska inte delta vid sådana anbud. Vidare är det svårt att sia om framtiden och vad t.ex. Trafikverket har för planer. Detta skiljer sig med andra ord från andra branscher där man har mer förutsägbarhet i produktionsökningar. Skanska har svårt att ange exakt hur många år som avses när man säger ”enstaka år” mer än att det just avser enstaka år. Den genomsnittliga produktionen baseras i huvudsak på det kundunderlag man har idag och beräknas uppgå till ca 400 000 ton berg per år.

Bolaget har efter huvudförhandlingen reviderat sina yrkanden avseende ansökt uttag. Av yrkande framgår att bolaget ansöker om att producera maximalt 700 000 ton per år under tre valfria år. I övrigt maximalt 500 000 ton per år. Bolaget ansöker därmed om en total uttagsmängd om 11 000 000 ton under tillståndtiden (20 år).

Yrkande 1 – Villkor

Skanska bemöter respektive förslag på villkor nedan.

Sid 93 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsens synpunkter på bolagets förslag till villkor

Allmänt villkor, villkor 1

Omfattningen av kontrollen av grundvattennivåer kommer att regleras i kontrollprogrammet. I det fall ett grundvattenrör av någon anledning skulle bli obrukbart, anser Skanska att det är upp till tillsynsmyndigheten att besluta hur detta ska hanteras. Att föreskriva denna kontroll mer i detalj är inte lämpligt eftersom de olika delarna av täkten kan brytas ut olika fort. Exempelvis behöver ett grundvattenrör i den norra delen av täkten nödvändigtvis inte bytas ut om det skulle bli obrukbart i det fall att täkten redan är färdig bruten i denna del och brytning vid denna tidpunkt endast sker i den södra delen. Även vice versa gäller. Att borra och installera grundvattenrör är förenat med en stor kostnad. Om någon miljönytta inte uppnås med byte till ett nytt grundvattenrör, är kravet inte motiverat och därmed inte heller skäligt. Vidare anser Skanska att det inte är motiverat att skärpa kontrollen i ansökt verksamhet då den jämfört med nuvarande tillstånd inte kommer att bedrivas på djupare nivå eller närmare Storsjön.

Sammanfattningsvis regleras frågan lämpligtvis i kontrollprogrammet i samråd med tillsynsmyndigheten. Inom ramen för kontrollprogram ska det vara upp till tillsynsmyndigheten att besluta hur ett grundvattenrör som blir obrukbart ska hanteras samtidigt som Skanska åtar sig att följa tillsynsmyndighetens beslut, givet att beslutet är förenligt med rimlighetsavvägningen i 2 kap. 7 § miljöbalken.

Markvibrationer, villkor 5

Skanska vidhåller föreslaget villkor. Skanska menar att det finns en oförutsägbarhet vad gäller markvibrationer och därför behövs en viss flexibilitet i ett villkor som reglerar markvibrationer. Det outbrutna berget kan t.ex. skilja sig i karaktär jämfört med det som brutits och prognostiserade vibrationsnivåer kan därför skilja sig från verkliga. Vidare har villkoret straffrättslig verkan och även därav behövs en viss flexibilitet.

När verksamheter omprövas uppdateras villkor så att de följer rådande praxis. Skanskas villkorsförslag avseende markvibrationer är i linje med den praxis som

Sid 94 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

följer av avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen (se dom i mål M 9233- 13).

Luftstötvåg, villkor 6

Skanska vidhåller föreslaget villkor.

Skanska anser, i enlighet med praxis, och med vad som anförts ovan om markvibrationer att villkoret ska utformas som ett riktvärdesliknande begränsningsvärde.

Kontrollprogram, villkor 16

Skanska vidgår länsstyrelsens förslag till villkor för kontrollprogram utom i den delen som avser kontroll av relevanta ämnen genom vattenanalyser. Vid huvudförhandlingen framförde bolaget att hittills har några detekterbara halter av t.ex. PFOS inte upptäckts inom brytområdet. I Skanskas egen brunn inom brytområdet har därutöver förnyad provtagning gjorts av PFOS och där kunde konstateras förekomst av PFOS men halterna var betydligt lägre än de som redovisats i ansökan (0,29 ng/l). I opåverkade sjöar ligger halten på ca 0,4-0,5 ng/l. Det finns med andra ord ingen anledning till utökad kontroll i detta avseende.

Grundvattennivån, villkor 19

Skanska accepterar länsstyrelsens förslag till villkor 19. Skanska har även accepterat det tillägg som NAV framfört. Hur kontrollen av grundvattennivån ska genomföras regleras lämpligtvis i kontrollprogrammet. Bolaget har efter huvudförhandlingen inkommit med ett förtydligande om villkorets utformning.

Vattenbortledning, villkor 20

Akut vattenbrist kan definieras som när en enskild brunn inte kan tillgodose en normal vattenförbrukning i förhållande till dess normala kapacitet och rådande hydrologiska omständigheter.

Sid 95 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Villkorsförslaget, så som det är utformat, återfinns i många täkttillstånd utfärdade av mark- och miljödomstolen i Växjö, även för verksamheter i Jönköpings län. Anledningen till att bevattning har undantagits i villkorsförslaget är att mycket stora mängder vatten kan gå åt för detta ändamål beroende på vad och hur stora ytor som ska bevattnas, vilket är svårt att förutse. Vid huvudförhandlingen förtydligade bolaget att det avser bevattning som görs i privat regi och inte i näringsverksamhet. Kapaciteten i t.ex. en dricksvattenbrunn riskerar därmed att överstigas om stora mängder tas ut för bevattning istället för att brunnen används till vad den är avsedd för.

Länsstyrelsen yrkar på ytterligare villkor

Nedan följer bemötande av länsstyrelsens förslag på ytterligare villkor. För att se förslagen i sin helhet se yttrande från Länsstyrelsen i Jönköpings län ovan.

Hantering av massor, tilläggsvillkor

Skanska motsätter sig villkorsförslagen.

I den tekniska beskrivning som bifogats ansökan redogör Skanska för mottagningskriterierna avseende återvinningsmassor. Genom denna beskrivning och det allmänna villkor som Skanska föreslår (villkor 1) saknas skäl för att i särskilt villkor reglera föroreningshalten i de massor (inklusive asfalt) som planeras att tas emot och återvinnas vid anläggningen. Skanska vill även påpeka att länsstyrelsens villkorsförslag innehåller skarpare haltkriterier än de som Skanska har redovisat i ansökan.

Det saknas vidare skäl för att i särskilt villkor föreskriva om rutiner för mottagningskontroll m.m. Skanska anser att kontroll och dokumentation av mottagna massor med avseende på innehåll, ursprung och förekomst av föroreningar och s.k. invasiva arter ska hanteras i det kontrollprogram som upprättas för verksamheten. För att inte låta vara osagt har Skanska väl inarbetade och fungerande mottagningsrutiner för massor och material som tas emot vid de anläggningar som Skanska driver.

Sid 96 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Det ligger alltid i Skanskas intresse att massor som tas emot och hanteras på bolagets anläggningar hanteras med försiktighet och kontroll samt är lämpliga för avsedda ändamål.

Vid huvudförhandlingen angav även Skanska att SGU förespråkar återvinningsverksamhet i täkter. Vidare har Skanska erfarenhet från andra täkter där påverkan på mark och vatten från hantering av massor är väldigt låg.

Energianvändning, tilläggsvillkor

Skanska motsätter sig båda villkorsförslagen. Inledningsvis kan Skanska konstatera att det följer av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken att resurs- och hushållningsprincipen ska beaktas och bästa möjliga teknik ska användas. Enligt Skanskas mening saknas det anledning att i särskilda villkor föreskriva om att relevant lagstiftning ska följas. Vad gäller länsstyrelsens villkorsförslag i sak vill Skanska nämna följande. Den teknikutveckling som sker gör det olämpligt att via redogörelser binda upp sig till vissa tekniker och lösningar. Vidare, och mot bakgrund av de kraftigt varierande elpriser som råder i kombination med brister i överföringskapacitet, är det mycket svårt att beräkna och redovisa kostnader för åtgärder innan Skanska beslutar att genomföra dem. Skanska arbetar kontinuerligt med energieffektivisering och övergång till fossilfria bränslen inom koncernen som helhet vilket Skanska redogjort för tidigare (punkt 1.3 i Skanskas komplettering daterad den 31 mars 2022). Villkor likt de länsstyrelsen föreslår riskerar i förlängningen att minska de klimatåtgärder som Skanska genomför eftersom en åtgärd vid Forserums bergtäkt kan fördröja eller förhindra en annan, mer effektiv åtgärd, på en annan verksamhet som Skanska bedriver. Skanska vill i sammanhanget också poängtera att det inte är fråga om en permanent utökning av produktionen vid Forserum med 40 %. Det handlar snarare om att verksamheten ska ha möjlighet att under enstaka år och vid särskilda tillfällen ha tillräcklig produktionskapacitet för att tillgodose marknadens behov vid kraftigt förhöjd efterfrågan (t.ex. vid stora samhällsbyggnadsprojekt).

Sid 97 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

För att inte låta vara osagt är det Skanskas principiella uppfattning att myndigheter och domstolar bör låta etablerade verksamhetsutövare som Skanska, med beaktande av de allmänna hänsynsreglerna, på eget bevåg driva energiutvecklingen i sina verksamheter utifrån sina förutsättningar eftersom det ligger i sådana verksamhetsutövares intresse att reducera sin miljö- och hälsopåverkan samtidigt som det, i vart fall på sikt, ofta är förenat med kostnadsbesparingar att hushålla med och utveckla energianvändningen i den enskilda verksamheten. Här måste länsstyrelsen och andra myndigheter samt domstolar visa etablerade verksamhetsutövare tilliten att driva frågorna på eget initiativ och efter de förutsättningar som råder vid varje enskilt tillfälle.

PFAS, tilläggsvillkor

Skanska motsätter sig villkorsförslaget. I komplettering från den 5 oktober 2022 redovisas uppmätta halter av bland annat PFAS 11 och PFAS 4. Halterna i proven uppgår till 16 respektive 1,9 ng/l.

NAV påpekar i yttrande från den 2 november 2022 (aktbil 90) att då PFAS hittats i vatten från brunnen är detta olämpligt att tillföra Storsjön. Att halterna är så låga att de klarar Livsmedelsverkets dricksvattenkriterier kommenteras inte. Inte heller länsstyrelsen kommenterar i sitt yttrande från den 30 november 2022 (aktbilaga 98) att halterna ligger under kraven för dricksvatten. Halten PFAS 4 uppgår till 1,9 ng/l vilket understiger det nya gränsvärdet i Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2022:12. Mot bakgrund av de låga nivåer som uppmätts, och att halterna inte överskrider Livsmedelsverkets krav för dricksvatten, anser Skanska att föreslaget villkor är omotiverat.

Uppföljande provtagningar av vatten från dels samma brunn som tidigare provtagning (dricksvattenbrunnen), dels från pumpgropen i brytområdet har utförts under juni 2023. Halten PFAS 4 uppgår till 0,63 respektive 0,39 ng/l. För PFAS 21 uppmättes en halt om 3,5 respektive 5,3 ng/l. I Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12) ligger gränsvärden för PFAS 4 på 4 ng/l och PFAS 21 på 100 ng/l. Uppmätta halter ligger följaktligen långt under Livsmedelsverkets

Sid 98 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

gränsvärden. Skanska ifrågasätter därför motivet till och rimligheten i länsstyrelsens krav, särskilt då det i samhället finns en allmän diffus spridning av PFAS-ämnen som inte kan kopplas till en särskild föroreningskälla. Detta innebär att även i områden där PFAS inte använts kan halter mätas upp, t.ex. i vatten eller djur högt upp i näringskedjan.

Efterbehandling av föroreningsskada, tilläggsvillkor

Skanska motsätter sig villkorsförslaget. Då det inte har skett några tillbud eller olyckor som kan ha gett upphov till någon föroreningsskada som inte redan åtgärdats samtidigt som det inte finns några indikationer på förhållanden som skulle kunna leda till föroreningsskada anser Skanska att länsstyrelsens villkorsförslag är omotiverat. Vidare följer vad villkoret är avsett att reglera redan av tillämplig lagstiftning. Därutöver är villkorsförslaget inte tydligt. Sammantaget anser Skanska det vara tillräckligt att avhjälpande av eventuella föroreningsskador hanteras inom ramen för 10 kap. och 26 kap. miljöbalken och följaktligen inte behöver regleras i tillstånd. Vid huvudförhandlingen uppgav Skanska att frågor gällande föroreningsskada brukar hanteras som tillsynsärende hos länsstyrelsen och ska inte regleras genom villkor i tillståndet.

Bemötande av samhällsplaneringsnämndens yttrande Skanskas utredningar visar att den planerade verksamheten kommer att ge upphov till en minskad tillrinning till Storsjön vid fullt utbruten täkt. I det fall att det ställs krav på kompensation har Skanska lagt fram förslag på hur detta kan ske.

Trafikverket har varken i samrådet eller i remissförfarandet avseende Skanskas ansökan haft några synpunkter rörande trafiksituationen på de vägar som kommer användas för transporter till den ansökta verksamheten. Antalet transportrörelser har beskrivits i ansökan.

Enskilda

Bemötande av NAVs yttrande och synpunkter

NAVs synpunkter på Skanskas föreslagna villkor

Sid 99 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Villkor 5 – Markvibrationer

Med hänvisning till vad som redovisas nedan anser Skanska att det inte är motiverat med fortsatt kontroll av vibrationsnivåer vid fastigheten D. För det fall mark- och m iljödomstolen skulle vara av en annan uppfattning, kan Skanska acceptera fortsatt kontroll, men anser samtidigt att det skulle utgöra en alltför långtgående åtgärd att reglera kontrollen i villkor.

I gällande tillstånd föreskrivs i villkor 7 att vibrationsmätning i samband med sprängning alltid ska ske i en referenspunkt bland annat på fastigheten Snuggarp 2:7.

Enligt vad som framgår av SGUs jordartskarta ligger vattenverket inte på någon sättningskänslig jordart utan på isälvsmaterial. Det tekniska skadevärde som beräknats i ansökans riskanalys, angiven som Tillåten nivå markvibration, uppgår till 8 mm/s.

Skanska har utfört mätningar vid NAVs vattenverk på fastigheten D bl.a. under åren 2010-2023, med ett flertal sprängningar varje år. Den högsta uppmätta vibrationsnivån under perioden uppgår till 1,4 mm/s, vilket är långt under föreskrivet villkor.

Inom nuvarande brytområdet ligger tillståndsgivet brytdjup på nivå +284. Efter Skanskas reviderade yrkande (med avseende på brytdjup och omfattning) är det enbart täktens södra och östra delar som inte tidigare meddelats tillstånd till brytning ner till nivån +284. Båda dessa områden ligger längre från fastigheten D än vad redan tillståndsgivna områden gör.

Under de senaste dryga tio åren har uppmätta vibrationsnivåer vid fastigheten Snuggarp 2:7 varit låga, trots att brytningen bedrivits närmare än områdena i den södra och nordöstra delen av täkten. Som närmst ca 600 m. Det har heller inte kommit in några klagomål från NAV avseende vibrationer. Eftersom brytningen i ansökt verksamhet kommer att ske på längre avstånd från fastigheten än tidigare brytning och

Sid 100 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

att avståndsfaktorn är avgörande för vibrationsutbredningen, kan det på goda grunder antas att vibrationsnivåerna på fastigheten D kommer att vara lägre än vad som tidigare uppmätts. Mot bakgrund av ovanstående anser Skanska att det inte längre är motiverat med vibrationskontroll på den aktuella fastigheten.

I det fall NAV, trots vad som redovisats ovan, anser att det är nödvändigt med kon -troll kan Skanska åta sig att även fortsättningsvis inkludera fastigheten D i kontrol lprogrammet avseende vibrationsmätning.

Villkor 16 - Kontroll

Som redovisats ovan under bemötande av länsstyrelsens yttranden och synpunkter kan Skanska acceptera det förslag till villkor som länsstyrelsens och NAV:s förslag till villkor innebär (bortsett från kontroll av relevanta ämnen).

Vid huvudförhandlingen har Skanska uppgett att bolaget accepterar att kontrollprogram ska tas fram i samråd med NAV.

Villkor 19 - Grundvattennivåer

Skanska har accepterat den nivå som NAV föreslagit för det södra brytområdet. Skanska har vidare gjort ett åtagande om var nya pumpgropar ska få placeras.

Övrigt

Skanska anser i enlighet med vad som framförts till länsstyrelsen att risken för förorening är ytterst låg.

Rättegångskostnader

Som ombud i målet för Nässjö Affärsverk AB har Agnes Advokater under huvudförhandlingen inkommit med en kostnadsräkning om totalt 316 700 kr, exkl. moms, varav 188 985 kr avser ersättning till Agnes Advokater, 108 707 kr till Sweco samt 19 008 kr till NAV, det sistnämnda såvitt får förstås.

Sid 101 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Skanska har förståelse och respekt för komplexiteten i aktuella frågor och tidsåtgången för NAV:s insatser i målet. Samtidigt konstaterar Skanska följande.

NAV:s kostnader för "Ingenjör/projektledare" (19 008 kr) är till skillnad från Agnes Advokaters och Swecos kostnader inte preciserade i kostnadsräkningen. Skanska har därför svårt att bedöma skäligheten i den yrkade ersättningen i denna del.

Agnes Advokaters och Swecos kostnader för år 2022 motsvarar sammantaget en nedlagd tid om ca 143 timmar för år 2022. Skanska uppfattar engagerade individer hos Agnes Advokater och Sweco som mycket kompetenta och erfarna såvitt avser de vatten- och vattenrättsliga frågor som är aktuella i målet. Därför anser Skanska att den nedlagda tiden om ca 143 timmar under 2022 synes vara i högsta laget.

Vidare finner Skanska att den sammantagna yrkade ersättningen för Agnes Advokater (188 895 kr) ligger i häradet för vad Skanska ofta betalar till en advokat för dennes arbete med att företräda Skanska som ombud genom en hel ansökningsprocess i mark- och miljödomstolen. Därmed förefaller den yrkade ersättningen vara i det högsta laget även ur ett monetärt perspektiv, i vart fall beträffande år 2022 (129 600 kr). I sammanhanget kan det t.ex. ifrågasättas huruvida Skanska ska betala för NAV:s kostnader hänförliga till NAV:s yrkande om vilandeförklaring av målet (som i sin tur bottnar i NAV:s avslagna begäran om interimistiskt förbud inom föreslaget vattenskyddsområde för Storsjön).

Med hänvisning till ovanstående överlämnar Skanska till mark- och miljödomstolen att bedöma om de kostnader som NAV påkallar beträffande Agnes Advokater och Sweco för år 2022 är skäliga för att tillvarata NAV:s rätt. Skanska överlämnar också till mark- och miljödomstolen att bedöma skäligheten i NAV:s kostnader om totalt 19 008 kr.

Sid 102 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Beträffande yrkad ersättning för kostnader genererade av Agnes Advokater och Sweco år 2023 har Skanska inget att invända. Skanska medger följaktligen dessa kostnader om 59 025 kr respektive 35 719 kr.

Efter att NAV i bemötande på Skanskas ovanstående synpunkter preciserat kostnaderna som uppgått till 19 008 kronor för "Ingenjör/projektledare" har sökanden medgett dessa kostnader. Beträffande i övrigt tidigare ej medgivna kostnader vidhåller Skanska sitt ställningstagande, dvs. att till mark- och miljödomstolen överlämna bedömningen om de kostnader som NAV påkallat är skäliga för att tillvarata NAV:s rätt.

Bemötande av J.S.s yttrande Den hydrogeologiska utredning som upprättats för den ansökta verksamheten visar att det trycksänkningsområde som uppkommer till följd av grundvattenbortledningen inte berör någon dricksvatten- eller energibrunn. Därmed uppstår heller ingen påverkan på sådana brunnar inom verksamhetens närområde. Trycknivåsänkningar i grundvatten påverkar i regel inte normal växtlighet eftersom den får sin vattenförsörjning genom nederbörd. Trycknivåsänkningar kan dock påverka grundvattenberoende ekosystem. Den naturvärdesinventering som upprättats för ansökan visar dock att någon sådan påverkan inte uppkommer till följd av den ansökta verksamheten.

I likhet med vad Skanska anfört i bemötandet av länsstyrelsens yttrande (aktbilaga 59) är det inte fråga om en permanent utökning av produktionen vid Forserum med 40 %. Det handlar snarare om att verksamheten ska ha möjlighet att under enstaka år och vid särskilda tillfällen ha tillräcklig produktionskapacitet för att tillgodose marknadens behov vid kraftigt förhöjd efterfrågan (t.ex. vid stora samhällsbyggnadsprojekt).

Bemötande av U.K.M. m.fl.:s yttrande

Sid 103 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

I den hydrogeologiska utredningen som bolaget låtit utföra redovisas det påverkansområde som kan uppkomma till följd av den ansökta verksamheten vid fullt utbruten täkt, dvs. maximal utbredning i plan och djup. Påverkansområdets utbredning är begränsad till som mest ca 220 m från brytningsområdets gräns i riktning mot bostaden inom fastigheten G. Det innebär att påverkansområdet inte når fram till de brunnar som finns inom fastigheten och därmed uppkommer inte heller någon påverkan på fastighetens enskilda vattenförsörjning.

I sammanhanget kan det dock nämnas att om skada uppkommer på enskild egendom och denna skada kan härledas till en verksamhetsutövare (orsakssamband) är denne skyldig att utge ersättning för den skada som uppkommit. Den nu ansökta verksamheten skiljer sig inte nämnvärt från den verksamhet som bedrivs på platsen idag. Skanskas utredningar visar att verksamheten som sådan inte medför någon negativ påverkan av betydelse på vattenkvaliteten eller vattenkvantiteten i nedströms belägna recipienter.

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen har den 22-23 augusti 2023 hållit huvudförhandling och företagit syn i målet. Skriftväxling har fortsatt efter huvudförhandlingen.

Rådighet för vattenverksamheten

Enligt vad som framgår av ansökan äger Skanska fastigheterna B och A samt inneha r nyttjanderättsavtal med fastighetsägaren till fastigheten C. Nyttjanderättsavtalet med fastighetsägaren löper till och med den 6 maj 2041.

Mark- och miljödomstolen bedömer att bolaget har den rådighet som krävs enligt 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet för att bedriva den sökta vattenverksamheten (jfr 2 kap. 2 § samma lag). Tillståndstiden

Sid 104 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

för ansökt vattenverksamhet bör därför kunna bestämmas till 20 år från det att till-st åndet vinner laga kraft utom för fastigheten C, som begränsas till den 6 maj 2041. A llt i enlighet med bolagets yrkande.

Miljökonsekvensbeskrivning

Enligt den miljökonsekvensbeskrivning bolaget gett in bedöms de huvudsakliga miljöeffekterna från verksamheten vara inverkan på grundvattennivåer, buller, utsläpp till mark och vatten, utsläpp till luft, transporter samt vibrationer och luftstötvågor.

Mark- och miljödomstolen bedömer sammantaget att miljöeffekterna har beskrivits tillräckligt väl i den upprättade och inlämnade miljökonsekvensbeskrivningen (inklusive kompletteringar av denna) och att den därmed uppfyller kraven på en sådan beskrivning i 6 kap. miljöbalken. Den specifika miljöbedömningen kan därför slutföras genom denna dom och miljökonsekvensbeskrivningen godkännas. Vid huvudförhandlingen framkom dessutom inga invändningar från motstående intressen mot att miljökonsekvensbeskrivningen kunde godkännas.

Dispens från artskyddsförordningen

Bolaget har ansökt om dispens från förbuden i artskyddsbestämmelserna för de fridlysta växterna grönvit nattviol och blåsippa. Anledningen är att vid bolagets inventering av området har båda dessa arter påträffats och arterna berörs av ansökt verksamhet.

Varken länsstyrelsen eller kommunen har motsatt sig sökt dispens från artskyddsbestämmelserna.

Enligt mark- och miljödomstolens samlade bedömning i detta fall försvårar inte dispens från bestämmelserna i 8 och 9 §§ artskyddsförordningen upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för arternas bestånd, såväl lokalt som i deras naturliga utbredningsområden. Detta gäller under förutsättning att sökanden vidtar de åtgärder som bolaget åtagit sig (eller överlåtit till domstolen att avgöra huruvida de behöver

Sid 105 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

vidtas eller ej). Domstolen anser för tydlighetens skull att vilka åtgärder som bolaget ska vidta ska framgå i villkor för tillståndet (se domslutet ovan under rubriken ”Villkor för tillstånd till miljöfarlig verksamhet” [villkor 5]).

Slutlig miljöbedömning - tillåtlighet

Av ansökan framgår bl.a. följande. Den tillståndsansökta verksamheten avser ett uttag av berg i ett sedan tidigare exploaterat område (befintlig täkt). I anslutning till verksamhetsområdet finns vattentäkten Storsjön för vilken huvudmannen för vattentäkten (NAV) framfört farhågor för påverkan på tillrinningen till Storsjön samt påverkan på dess vattenkvalitet. Av den anledningen har Skanska under målets handläggning justerat sin ansökan och ansöker nu endast för täkt ner till ett brytdjup om som lägst +284 m.

Den planerade verksamheten är lokaliserad ca 3 km ost-nordost om Forserums samhälle. Enstaka bostäder återfinns öster, söder och norr om verksamheten. Avståndet mellan verksamhetens brytningsområde och närmsta bostadsfastighet uppgår till ca 200 m.

Den aktuella verksamheten vid Forserum är utpekad som befintlig bergtäkt i Nässjö kommuns översiktsplan. Storsjön saknar idag vattenskyddsområde och föreskrifter enligt 7 kap. miljöbalken men NAV har ett pågående arbete med att låta upprätta vattenskyddsområde för sjön. Storsjön har ett särskilt värde då reservvattentäkt saknas för dricksvattenförsörjningen i Forserum.

Av ansökan har det framkommit att det finns ett behov, en efterfrågan, av de produkter som bolaget avser producera. Bolaget har i sin ansökan föreslagit ett antal skyddsåtgärder och försiktighetsmått i form av villkor och åtaganden.

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning

Baserat på de utredningar som legat till grund för aktuell ansökan bedömer markoch miljödomstolen att det i huvudsak inte föreligger något hinder mot den nu sökta

Sid 106 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

verksamheten, vare sig för de miljöfarliga verksamheterna eller för vattenverksamheten. Denna bedömning görs med hänsyn till de bestämmelser som domstolen har att beakta avseende de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken, hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken, 15 kap. miljöbalken samt övriga bestämmelser i miljöbalken.

Utifrån den lokaliseringsutredning som bolaget har utfört bedömer domstolen vidare att det sannolikt är svårt att finna en från miljöskyddspunkt bättre plats för sådan brytning av berg med den kvalitet som bolaget redovisat i ansökan, utan att det medför orimliga kostnader. Därtill skulle en helt ny bergtäkt i ett annat område komma att medföra icke obetydliga olägenheter för omgivningen. Domstolen anser därför att den valda lokaliseringen av verksamheten uppfyller kraven i 2 kap. 6 § miljöbalken. Det ska dock påtalas att med anledning av närheten till Storsjön (och att sjön är en skyddsvärd vattentäkt som idag inte omfattas av vattenskyddsområde) blir domstolens kravställande (villkor) därefter.

Domstolen anser sammantaget, med beaktande av 2 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken, att det är möjligt att i huvudsak föreskriva villkor om skyddsåtgärder, försiktighetsmått och begränsningar som innebär att vare sig de miljöfarliga verksamheterna eller vattenverksamheten kan befaras föranleda olägenhet av väsentlig betydelse. De villkor som domstolen anser erforderliga för verksamheterna behandlas nedan.

Mark- och miljödomstolen bedömer därutöver att tillståndsgiven verksamhet inte strider mot stoppregeln i 2 kap. 9 § miljöbalken.

Vidare och under förutsättning att verksamheten utformas och drivs på det sätt som bolaget angett i ansökan och i enlighet med de villkor som framgår av domslutet an-

Sid 107 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

ser mark- och miljödomstolen att verksamheten inte riskerar att påverka ytvattenförekomsten Lättarpasjön och Ribbingsnässjön på sådant sätt att det skulle försämra eller äventyra möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna för ytvatten.

De utsläpp till luft som kommer att ske från verksamheten är i sammanhanget av begränsad omfattning och kommer i första hand påverka närmiljön genom damning. Med de villkor som framgår av domslutet instämmer därför domstolen i bolagets bedömning att verksamheten inte kommer medverka till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids.

Domstolen anser därför att det inte föreligger något hinder mot att meddela tillstånd i den ansökta omfattningen utifrån bestämmelserna i 5 kap. 4 och 5 §§ miljöbalken.

Mark- och miljödomstolen kan även konstatera att det i dagsläget inte finns några skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken inom verksamhetsområdet.

Vad avser de två fridlysta arterna grönvit nattviol och blåsippa har domstolen bedömt (se ovan) att dispens från artskyddsbestämmelserna kan meddelas för dessa (under vissa förutsättningar). I övrigt kan konstateras att verksamheten inte bedöms på ett betydande negativt sätt påverka de naturmiljöer (bl.a. våtmarksområden) som finns i nära anslutning till täkten.

Mark- och miljödomstolen finner inte heller skäl att ifrågasätta den hydrogeologiska utredning som bolaget presenterat i målet. Sökanden har genom åtaganden hanterat de förutsedda skador som kan uppstå på grund av vattenverksamheten. Vidare har bolaget gett förslag på hur framtida kontroll ska utföras och föreslagit en tid för framställan om oförutsedd skada. Mark- och miljödomstolen ser således inget hinder mot tillåtligheten vad gäller den ansökta vattenverksamheten. Genom denna dom ges bolaget tillstånd att bortleda allt det vatten som tillförs verksamhetsområdet ned till vissa specifika djup, se domslut. Det momentana utflödet av vatten från

Sid 108 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

täkten begränsas dock och får inte överstiga 20 l/s i utsläppspunkten från sedimentationsdammen (se nedan under rubriken ”Villkor för vattenverksamheten” samt villkor 24 i domslutet).

Sammanfattande bedömning av tillåtligheten Mark- och miljödomstolen bedömer sammanfattningsvis att det inte föreligger hinder mot att tillåta den ansökta täktverksamheten, asfalttillverkningsverksamheten, återvinnings- och vattenverksamheten i enlighet med bolagets yrkande på grund av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken; bestämmelserna för hushållning med mark- och vatten i 3-4 kap.; miljökvalitetsnormer i 5 kap.; skydd av områden i 7 kap.; artskydd i 8 kap.; vattenverksamhet i 11 kap. samt avfallsverksamhet i 15 kap.

Tillståndets omfattning och tidsbegränsning av tillstånd

Vad avser tillståndets omfattning begränsas det dels av totala uttagsmängder berg under hela tillståndstiden dels av maximala årliga uttagsmängder, liksom begränsningar för återvinning av avfall, asfalttillverkning samt bortledning av yt- och grundvatten. Allt i huvudsak enligt bolagets yrkanden. Vad avser den totala uttagsmängden berg som kan tas ut under hela tillståndstiden finner dock domstolen inte skäl att bevilja den ansökta mängden fullt ut utan begränsar den till 9 000 000 ton berg. Enligt vad som framgår av ansökan och MKB:n (och även utifrån vad bolaget uppgav vid huvudförhandlingen) uppgår den genomsnittliga årliga produktionen till ca 400 000 ton berg per år. Det är även utifrån dessa förutsättningar som bolaget har beräknat antalet transporter till och från verksamheten per dag (vid normalproduktion uppgår antalet fordonsrörelser till 80-100 stycken per dag). Då flera av de som yttrat sig i målet har framfört oro angående fler antal transporter (inte minst genom Forserums samhälle) finner domstolen att det är av särskild vikt att bolaget under ett

Sid 109 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

normalår uppfyller det som anförts i ansökan. Detta ger då en total uttagsmängd under hela tillståndstiden, inkl. tre år då maximal produktion får uppgå till 700 000 ton, om ca 9 000 000 ton berg.

Tillståndet för all verksamhet tidsbegränsas till 20 år från det att tillståndet vunnit l aga kraft frånsett vattenverksamheten på fastigheten C då bolaget efter den 6 maj 2 041 saknar den rådighet som krävs för vattenverksamheten på den fas-tigheten (se ovan under rubriken ”Rådighet”). (Se 16 kap. 2 § miljöbalken.) Av domslutet framgår även vilka avfallstyper som får hanteras i verksamheten.

Villkor

Nedan följer domstolens skäl till de villkor som framgår av domslutet, dels för de miljöfarliga verksamheterna dels för vattenverksamheten. Vid bedömning av vilka villkor som bör föreskrivas har domstolen vägt in såväl bolagets förslag till villkor som inkomna förslag från motstående intressen vad gäller villkor.

Utöver av bolaget föreslagna villkor har bolaget uppgett ett antal åtaganden. Domstolen har valt att precisera några av dessa åtaganden som villkor då de utgör viktig grund för tillåtligheten och övriga åtaganden anges under rubriken ”Åtaganden” i domslutet.

Villkor för de miljöfarliga verksamheterna Mark- och miljödomstolen föreskriver ett allmänt villkor enligt praxis. Genom detta villkor blir sökanden bl.a. bunden vid de åtaganden om skyddsåtgärder med mera som gjorts i målet. Se även åtaganden i domslutet.

Villkor föreskrivs vidare om avgränsning och utmärkning av brytnings- och verksamhetsområdet i huvudsak i linje med bolagets förslag till villkor. Av villkoret framgår även till vilket djup som brytning av berg som lägst får ske till (samma för område A som för område B). Verksamhetsområdets utbredning framgår av domsbilaga 1. Det är inom detta definierade område som den tillståndsgivna verksamheten får pågå. För att det ska vara tydligt för dem som kan röra sig i terrängen ska

Sid 110 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

brytnings- och verksamhetsområdet märkas ut med synliga och varaktiga markeringar. Av villkoret framgår även hur det ska kontrolleras.

Domstolen anser dessutom, liksom bolaget, att det bör föreskrivas villkor avseende skyddsåtgärder för att undvika olycksfall och uppmärksamma allmänheten på risker med att beträda området.

Ett särskilt villkor föreskrivs för arbetstider. Arbetstiderna för de olika arbetsmomenten i verksamheten utgår från bolagets yrkanden och beskrivning av verksamheten, dock med den skillnaden att timmen mellan kl. 06.00-07.00 även fortsättningsvis kommer utgöra natt. Med anledning härav tillåts därför inte att samtliga arbetsmoment utförs under den timmen. Anledningen är att utan denna begränsning riskerar verksamheten annars att överskrida de i domslutet föreskrivna bullerkraven, se mer nedan. Domstolen ser det dock som möjligt för bolaget att även med denna inskränkning kunna producera den mängd bergkross m.m. som bolaget ges tillstånd till. Domstolen anser att tillsynsmyndigheten ska få medge undantag från de tider som föreskrivs i villkor 4, allt i enlighet med vad som framgår av domslutet. Genom att begränsa arbetstiderna blir det tydligt för såväl bolaget som närboende när verksamhet får bedrivas.

Mark- och miljödomstolen anser att ett särskilt villkor bör föreskrivas med anledning av den dispens från artskyddsbestämmelserna som ges i och med denna dom. Villkoret är i linje med bolagets åtaganden. Uppföljning av villkoret ska ske via den årliga miljörapporten.

I ansökan framgår på vilket sätt närboende och andra i närområdet av täkten kommer att uppmärksammas om kommande sprängning. Domstolen anser att även detta bör preciseras i villkor och föreskriver därför villkor om information till berörda. Detta görs för att undvika att berörda blir överraskade av bolagets sprängningar. Bolaget har i ansökningshandlingarna och vid huvudförhandlingen angett att information till närboende kan komma att ske antingen via mejl eller sms.

Sid 111 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Villkor för buller från verksamheten föreskrivs i huvudsak i enlighet med bolagets förslag. Mark- och miljödomstolen bedömer att bolaget kommer att kunna innehålla de nivåer som framgår av villkoret vid samtliga de bostäder som finns i närområdet. Enligt domstolen har bolaget inte angett något tillräckligt tungt vägande skäl till att ändra villkoren för buller under tiden kl. 06.00-07.00 vardagar utöver att Naturvårdsverket har ändrat sina riktlinjer. Med beaktande av att det skulle kunna innebära en ökning av bullernivåerna för närboende med 10 dB(A) vardagar kl. 06.00- 07.00 anser domstolen att de av bolaget angivna skälen inte motiverar annat. Det har vidare framförts synpunkter från närboende angående bl.a. störningar från buller. Som nämnts ovan bedömer domstolen att inskränkningen avseende buller och arbetstider för verksamheten inte innebär någon obefogad begränsning av den tillståndsgivna produktionen. (Jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 11 december 2019 i mål M 6644-18 respektive den 11 maj 2023 i mål M 3267-22.)

Villkor för markvibrationer föreskrivs enligt bolagets förslag. För närboende kan dock markvibrationer upplevas som obehagliga. Vidare kan det vid allt för höga vibrationer uppkomma skada på byggnader eller andra fasta anläggningar. Domstolen anser därför att frågan är viktig att reglera men finner inte anledning att föreskriva villkor på det sätt som länsstyrelsen föreslår. Inte minst utifrån de skäl som bolaget har angett, t.ex. att villkoret har straffrättslig verkan och att behov finns av viss flexibilitet, samt utifrån rådande praxis. (Jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 juni 2023 i mål M 3917-22.) Däremot anser domstolen liksom NAV att markvibrationer även fortsättningsvis ska kontrolleras vid NAV:s vattenverk på fas-t igheten D, allt på det sätt som framgår av domslutet. Domstolen anser, liksom NAV, att detta är skäligt och inte mer betungande än att bolaget kan fortsätta utföra detta.

Villkor föreskrivs på samma sätt och av motsvarande anledning för luftstötvågor. Även detta villkor föreskrivs enligt bolagets förslag.

Villkor för att minska spridning av damm bör även det föreskrivas i huvudsak i enlighet med bolagets förslag till villkor. Genom villkoret förpliktigas bolaget att vidta

Sid 112 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

åtgärder i det fall problem uppstår. Tillsynsmyndigheten ges dessutom delegation att vid behov föreskriva ytterligare villkor.

Villkor föreskrivs i huvudsak enligt bolagets förslag avseende rening av stoft i rökgaserna från asfaltverket. Kravnivån sätts utifrån gängse krav vid liknande anläggningar.

Villkor föreskrivs även vad gäller skyddsåtgärder för utsläpp av bortlett yt- och grundvatten. Bolaget har i ansökan redovisat anläggningen för rening av utgående vatten (sedimentationsdammen), liksom att den uppvisades vid synen som genomfördes i samband med huvudförhandlingen. Domstolen bedömer dammen som tillräckligt stor och väl utformad för att begränsa utsläppen av föroreningar i utgående vatten från ansökt verksamhet. I detta har även beaktats den flödesbegränsning som domstolen beslutar om under villkor för vattenverksamheten. Vidare anser domstolen att krav på utsläppshalter i det vatten som leds bort från anläggningen bör bestämmas för att förhindra påverkan på de nedströms liggande recipienterna. Enligt vad bolaget har redovisat i ansökan, utifrån branschpraxis och bolagets egna yrkade förslag på villkor bedömer domstolen att de halter som framgår av domslutet kommer att kunna innehållas. Domstolen ställer även krav på hur ofta utsläppshalterna ska kontrolleras. Eftersom domstolen även begränsar vilka typer av massor som får hanteras inom verksamheten, se mer nedan, anser domstolen att villkor avseende ytterligare parametrar för närvarande inte är behövligt. Däremot kan det finnas behov av att mäta (kontrollera) fler än de parametrar som framgår av villkoret, vilket i så fall får hanteras inom ramen för bolagets kontrollprogram.

Domstolen anser att det i villkor bör definieras kravnivåer på det avfall som får tas emot vid anläggningen och föreskriver därför villkor därom. Sökanden har i handlingarna och vid huvudförhandlingen angett att bolaget huvudsakligen kommer att ta emot jord och sten (schaktmassor) som uppfyller kraven för mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets vägledning 2010:1 ”Återvinning av avfall i anläggningsarbeten” (tabell 4, s. 47). Bolaget har även angett att det kan förekomma mottagning av massor som har högre halter än så men aldrig halter över gränsen för s.k.

Sid 113 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

känslig markanvändning (enligt Naturvårdsverkets rapport 5976, ”Riktvärden för förorenad mark”). Domstolen anser liksom länsstyrelsen att halter av föroreningar i de massor som tas in på anläggningen och som genomgår behandling och återvinns där, eller utanför anläggningen ska klara de MRR-krav som framgår av Naturvårdsverkets vägledning 2010:1. Domstolen anser dock inte, till skillnad från länsstyrelsen, att de riktvärden som anges i Naturvårdsverkets rapport ”Riktvärden för förorenad mark” rent generellt kan användas för sådana parametrar som inte finns angivna i Naturvårdsverkets vägledning 2010:1. Det kan behövas en individuell bedömning för respektive ämne i det fall andra ämnen kan konstateras utöver de som anges för MRR. Det ska påtalas att området kommer att utgöra ett naturområde (sjö) efter efterbehandlingen och att verksamheten delvis med stor sannolikhet även kommer att ligga inom ett kommande vattenskyddsområde för Forserums vattentäkt. Halter av föroreningar i massor inom verksamheten bör därför begränsas för att inte riskera förorening av mark och vatten. Bolaget har vid huvudförhandlingen anfört att SGU har förespråkat återvinningsverksamhet i täkter. Domstolen anser att det måste göras en individuell bedömning för varje enskild plats. Vid denna bergtäkt måste som sagt stor hänsyn tas till vattentäkten Storsjön. Mark- och miljödomstolen anser vidare, liksom länsstyrelsen, att totalhalterna för samtliga parametrar bör bestämmas utifrån nyss nämnda tabell i Naturvårdsverkets vägledning (tabell 4). Domstolen föreskriver därför ett villkor med såväl totalhalter som lakhalter, se domslut. Genom att massorna avses kontrolleras innan mottagning sker vid anläggningen ser domstolen inte något problem med att uppfylla dessa krav. Enligt villkor 13 i domslutet ska bolaget även underrätta tillsynsmyndigheten och invänta ett godkännande innan massorna får återvinnas och eller användas på anläggningen om massorna riskerar innehålla andra föroreningar än de som anges i villkoret. På så sätt kan tillsynsmyndigheten göra den individuella prövning som nämnts ovan.

Motsvarande villkor bör även föreskrivas för övriga avfallstyper som tillståndet omfattar. Villkor föreskrivs därför för mottagning av betong och för asfalt utifrån de krav-kriterier som bolaget i huvudsak har angett i ansökan eller vid huvudförhandlingen gällande dessa typer av avfall.

Sid 114 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Utöver ovanstående krav-kriterier på det avfall som får tas emot vid anläggningen bör tillsynsmyndigheten ges delegation att föreskriva ytterligare villkor avseende var respektive avfall får lagras inom täkten (inför behandling eller avyttrande). Sökanden har i ansökan och vid huvudförhandlingen beskrivit hur bolaget avser hantera t.ex. schaktmassor. Mark- och miljödomstolen kunde vid synen som företogs i samband med huvudförhandlingen konstatera hur bl.a. asfalt lagrades på olika platser inom täkten. Med anledning av de risker som kan föreligga vid lagring av de olika avfallstyperna ges därför tillsynsmyndigheten möjlighet att föreskriva ytterligare villkor avseende plats för lagring av de avfall som framgår av villkor 13, 14 och 15, se under rubriken ”Delegerade frågor” avseende miljöfarlig verksamhet i domslutet.

I 7 kap. 7 § avfallsförordningen (2020:614) finns bestämmelser om skyldigheten för den som yrkesmässigt behandlar icke-farligt avfall att föra anteckningar om datum för mottagande, ursprung, mängd med mera. Domstolen föreskriver med utgångspunkt från dessa bestämmelser ett villkor om vad som bör ingå i rutiner som avser mottagning och hantering av avfallsmassor samt vilken dokumentation som bör ske.

Villkor för förvaring av kemiska produkter och farligt avfall föreskrivs enligt bolagets förslag och som länsstyrelsen accepterat. Villkor föreskrivs även för oljehantering, tankning och uppställning av arbetsmaskiner. Allt för att förhindra att oavsiktliga utsläpp av kemiska produkter och avfall leder till förorening av mark och vatten.

Efterbehandlingen av täkten är ett moment i den tillståndsgivna verksamheten och ska vara avslutad inom tillståndstiden. Domstolen bedömer därför, i likhet med bolaget, att förslag till slutlig efterbehandlingsplan ska ges in till tillsynsmyndigheten i förväg innan täkten ska avslutas. Tillsynsmyndigheten bör även genom delegation ges möjlighet att föreskriva ytterligare villkor. Efterbehandlingsåtgärder bör dock i möjligaste mån utföras successivt och på ett sådant sätt som minimerar olycksriskerna för framtida besökare, vilket även framgår av villkoret om efterbehandling i domslutet.

Sid 115 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Domstolen anser att det finns behov av ett villkor avseende vilka krav som ska ställas på verksamhetsutövaren om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör (jfr 22 kap. 25 a § fjärde punkten miljöbalken). Ett villkor om detta föreskrivs därför i enlighet med vad som framgår av domslutet. För de avhjälpandeåtgärder som det eventuellt kan finnas behov av att vidta efter avslutad täktverksamhet finns bestämmelser i 10 kap. miljöbalken.

Det föreskrivs även ett villkor om att ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för de miljöfarliga verksamheterna, i huvudsak i likhet med länsstyrelsens förslag till villkor om kontrollprogram, samt att tillsynsmyndigheten inom ramen för delegation ges möjlighet att reglera kontrollen mer i detalj, utöver vad som följer av 26 kap. miljöbalken. Bolaget kan med fördel, efter samråd med tillsynsmyndigheten, specificera hur och när till exempel kontroll av buller samt utsläpp till recipient och föroreningar i massor (inkl. förekomst av invasiva arter) ska ske. Vidare anser domstolen att kontrollprogrammet ska finnas framtaget redan när tillståndet tas i anspråk men ger samtidigt tillsynsmyndigheten möjligheten att förlänga denna tidpunkt.

Övrigt

Vad avser länsstyrelsens förslag på energivillkor anser domstolen liksom bolaget att det istället kan hanteras utanför ramen för villkor för denna bergtäkt. Bolaget har i ansökan och vid huvudförhandlingen redovisat sina intentioner vilket tillsynsmyndigheten inom ramen för tillsynen kan följa upp (t.ex. i miljörapporten). Mot denna bakgrund anser domstolen att de två av länsstyrelsen föreslagna villkoren inte ska föreskrivas, jfr Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 11 maj 2023 i mål M 3267-22.

Vidare anser domstolen att frånsett det som regleras i villkor 20 kan såväl påträffade föroreningar inom verksamhetsområdet som undersökning av förekomst av

Sid 116 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

PFAS hanteras inom den löpande tillsynen. Domstolen föreskriver därför inga ytterligare villkor i dessa delar.

Mark- och miljödomstolen anser vidare att den sökta verksamheten inte ger upphov till utvinningsavfall på det sätt som framgår av förordningen (2013:319) om utvinningsavfall. Kravet på att ansökan ska innehålla en avfallshanteringsplan för utvinningsavfall är därmed inte tillämpligt. Viss tveksamhet kan råda vad avser det sediment (slam) som uppkommer i sedimentationsdammen. Vid synen framkom dock att den hitintills inte någon gång har tömts. Domstolen anser att frågan är av mindre betydelse och hanteras bäst av tillsynsmyndigheten.

Delegation för de miljöfarliga verksamheterna Mark- och miljödomstolen anser att delegation bör ges till tillsynsmyndigheten i enlighet med vad som framgår av domslutet.

Villkor för vattenverksamheten Mark- och miljödomstolen föreskriver ett allmänt villkor enligt praxis. Genom detta villkor blir sökanden bl.a. bundet vid de åtaganden om skyddsåtgärder med mera som gjorts i målet.

Villkor om lägsta grundvattennivå bör bestämmas utifrån de uppgifter som bolaget i samband med huvudförhandlingen har accepterat och som framgår av domslutet. Mark- och miljödomstolen vill särskilt påtala det åtagande som bolaget då framförde avseende placering av nya pumpgropar (se åtaganden i domslutet). Nivåerna utgör även grund för beräkning av influensområdenas utbredning, vilket inte minst har betydelse för vilken påverkan som har förutsetts.

Bortledningen av yt- och grundvatten från verksamhetsområdet kommer att ske, enligt vad som framgår av ansökan, via en sedimentationsdamm och vidare till recipienten. Mark- och miljödomstolen bedömer att maximal momentan mängd som får bortledas bör föreskrivas i villkor med ledning av de uppgifter som bolaget angett i

Sid 117 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

ansökan och vad som framkom vid huvudförhandlingen och synen. För att sedimentationsdammen ska upprätthålla en god reningskapacitet krävs det att uppehållstiden i dammen fortsätter vara den som bolaget redovisat. Tidvis bör dock högre momentana flöden kunna accepteras utan att de årliga föreskrivna utsläppshalterna riskerar att överskridas. Bolaget uppgav vid huvudförhandlingen att de två pumpar som är placerade i täktbotten idag har en gemensam kapacitet på 10 l/s. Domstolen anser därför, med anledning av utökat brytområde och dammens dimensionering, att ett maximalt momentant flöde om 20 l/s bör föreskrivas som villkor, se ”Villkor 24” i domslut.

Villkor om mätning av bortledd volym yt- och grundvatten samt grundvattennivåer i omgivningen bör föreskrivas med ledning av vad som är praxis i denna typ av mål. Tillsynsmyndigheten ges delegation att föreskriva krav på utplacering av ytterligare observationsrör i den mån det kan anses påkallat (liksom ersätta befintligt rör i de fall det blir obrukbara).

Villkor föreskrivs även för det fall akut vattenbrist uppstår i enskild vattentäkt i huvudsak enligt bolagets förslag. Villkoret förtydligas något vad gäller till vem eller vilka villkoret vänder sig utifrån de klargöranden som framkom vid huvudförhandlingen. Det ska även påtalas att även om enskild vattentäkt på fastigheten Måletorp 1:1 ligger precis utanför influensområdet har bolaget angett att den ska omfattas av detta villkor.

Villkor om kontrollprogram för vattenverksamheten bör föreskrivas med samma lydelse som för tillståndet till de miljöfarliga verksamheterna. Vidare ges tillsynsmyndigheten delegation att föreskriva ytterligare villkor beträffande kontroll. Vid framtagande av program för kontroll av grundvattennivåer ska samråd ske med NAV, i enlighet med vad NAV har framfört och som sökanden accepterat.

Sid 118 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Delegation för vattenverksamheten Mark- och miljödomstolen anser att delegation bör ges till tillsynsmyndigheten i enlighet med vad som framgår av domslutet.

Ekonomisk säkerhet

För att säkerställa att de avslutnings- och återställningsåtgärder som ska ske i samband med att täktverksamheten upphör kan fullgöras ska enligt 9 kap. 6 e § och 16 kap. 3 § miljöbalken en säkerhet ställas. Bolaget har yrkat att en ekonomisk säkerhet fastställs som uppgår till 3 550 000 kronor. Underlag för bolagets beräkning framgår av ansökan. Förslaget bygger delvis på Miljösamverkan Sveriges beräkningsmodell för efterbehandling av täkter, men där bolaget beaktat val av efterbehandlingsmetod.

Mark- och miljödomstolen bedömer att den säkerhet som bolaget föreslagit inte är för sitt ändamål av betryggande storlek utan istället bör sättas till 6 500 000 kronor (baserat på samma modell som bolaget använt). Mot bakgrund av att de kostnader som bolaget har angett kan bli större i det fall någon annan, t.ex. tillsynsmyndigheten, måste tillse att efterbehandling sker utifrån den efterbehandlingsplan som bolaget angett anser domstolen att säkerheten behöver vara större än den bolaget har angett. Vidare kommer det att dröja många år innan en täktsjö utbildas i området (enligt bolaget uppemot 65 år), inte minst på grund av lågt inflöde av grundvatten. Domstolen anser därför att täktsjön inte ska beaktas på det sätt som bolaget har gjort. Vidare är detta i linje med Mark- och miljööverdomstolens dom den 6 juni 2023 i mål M 11112-21. Mark- och miljödomstolen erinrar sökande om att bolaget vid ett senare tillfälle har möjlighet att begära omprövning av den ekonomiska säkerheten om omständigheterna skulle vara sådana att säkerheten är för hög i förhållande till de sannolika kostnaderna vid verksamhetens avveckling.

Säkerheten ska vidare gälla minst två år efter tillståndstidens utgång i det fall tillsynsmyndigheten beslutar om förlängd tid för efterbehandling. Säkerheten ska godkännas av mark- och miljödomstolen och förvaras hos Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Sid 119 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

När det gäller ekonomisk säkerhet till följd av verkställighetsförordnande avseende vattenverksamheten se nedan under rubriken ”Verkställighetsförordnande”.

Igångsättningstid för de miljöfarliga verksamheterna

Bolaget har yrkat om en igångsättningstid för de miljöfarliga verksamheterna på två år från den dag att tillståndet tagits i anspråk. Ingen har motsatt sig detta. Domstolen anser att igångsättningstiden ska bestämmas enligt vad som framgår av domslutet.

Arbetstid för vattenverksamheten och tid oförutsedd skada

När ett tillstånd avser arbeten för vattenverksamhet ska den tid inom vilken arbetena ska vara utförda anges i domen. Bolaget har yrkat att arbetstiden ska bestämmas till 7 år (jfr 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken) från den dag tillståndet tagits i anspråk. Domstolen anser att arbetstiden ska bestämmas enligt vad som framgår av domslutet.

Vidare ska i domen anges den tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedd skada får framställas. Den tiden får bestämmas till lägst fem och högst tjugo år. Tiden räknas från utgången av den av domstolen bestämda arbetstiden (jfr 22 kap. 25 § första stycket 14. och 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken).

Domstolen bedömer, utifrån den beskrivning av hydrogeologin i området som bolaget har redovisat, att någon risk för skada inte föreligger. Domstolen bedömer vidare att de influensområden och de avsänkningar som redovisats är korrekt uträknade och angivna. Uppstår ändå skada får anmälan om sådan oförutsedd skada göras till mark- och miljödomstolen särskilt, inom de tider som anges nedan.

Mark- och miljödomstolen anser utifrån ovanstående bestämmelser och en tillståndstid på 20 år att tiden för oförutsedd skada ska bestämmas till 13 år från arbetstidens utgång. Tiden för oförutsedd skada inkluderar då hela tillståndstiden, vilket med anledning av de skyddsvärden som finns i närheten av täkten (framförallt vattentäkten Storsjön) får anses skäligt.

Sid 120 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Återkallelse av tidigare beslut

När detta tillstånd tas i anspråk ska det ersätta det tidigare meddelade tillståndet för befintlig täktverksamhet, allt i enlighet med vad som framgår av domslutet och utifrån vad bolaget har yrkat.

Verkställighetsförordnande

Bolaget har yrkat på verkställighetsförordnande avseende den ansökta verksamheten. Som skäl har bolaget bl.a. framfört att den volym berg som befintligt tillstånd medger uttag snart är utbruten och att ett stopp i produktionen skulle innebära betydande nackdelar för såväl Skanska som det allmänna samtidigt som ett omedelbart ianspråktagande av tillståndet inte är förenat med risk för skador på miljön vilka kräver särskild hänsyn.

Ingen av myndigheterna eller enskilda har motsatt sig att domstolen meddelar verkställighetsförordnande.

När det finns skäl för det får mark- och miljödomstolen enligt 22 kap. 28 § miljöbalken förordna att ett tillstånd till en verksamhet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft. Utgångspunkten är dock att ett ianspråktagande av ett tillstånd får ske först när tillståndsbeslutet vunnit laga kraft. För att verkställighetsförordnande ska meddelas krävs att det finns skäl för det, t.ex. att arbeten måste utföras före en snabbt annalkande vinter (prop. 1997/98:45, del 2, sid. 247).

Mark- och miljödomstolen anser att, med hänsyn till att det rör sig om fortsatt brytning vid ett område som tidigare bedömts tillåtlig och att ett produktionsstopp i avvaktan på det nya tillståndet ska vinna laga kraft skulle medföra betydande olägenheter för sökande, det finns tillräckliga skäl för att medge verkställighetsförordnande för de sökta verksamheterna (MÖD 2003:21). En förutsättning är dock att bolaget ställer de ekonomiska säkerheter som framgår av domslutet. Vidare har bolaget att följa de villkor som i och med detta avgörande gäller för tillståndet.

Sid 121 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

Prövningsavgift

Mark- och miljödomstolen ska i samband med att handläggningen av målet avslutas pröva avgiftens skälighet med särskild hänsyn till prövningens omfattning. Domstolen får därvid minska eller efterskänka avgiften (9 kap. 3 § förordningen [1998:940] om avgifter för prövning och tillsyn).

Mark- och miljödomstolen har fastställt två prövningsavgifter med anledning av bolagets yrkanden. Dels 19 500 kronor i beslut av den 7 september 2021, dels 9 807 kronor i beslut av den 29 november 2021.

Med anledning av att bolaget har justerat sina yrkanden och inte längre avser utföra kompensationspumpning finner domstolen att prövningsavgiften ska fastställas till 19 500 kronor. Således ska 9 807 kronor återbetalas till bolaget när denna dom har vunnit laga kraft.

Rättegångskostnader

Länsstyrelsen i Jönköpings län har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 55 200 kronor (exkl. moms), vilket bolaget godtagit. Detta belopp ska därför utges av sökanden till länsstyrelsen.

Nässjö Affärsverk AB (NAV) har yrkat ersättning med 316 700 kronor (exkl. moms) för rättegångskostnader i målet. Sökanden har ifrågasatt NAV:s yrkande. Bolaget har dock överlåtit till mark- och miljödomstolen att avgöra skäligheten i de delar där bolaget ifrågasatt NAV:s beräkningar, se under rubrikerna ”Bolagets bemötande” och ”Rättegångskostnader” ovan.

Mot bakgrund av målets omfattning anser domstolen att yrkad rättegångskostnad är skälig för att tillvarata NAV:s rätt (18 kap. 8 § rättegångsbalken). Vid denna bedömning noterar domstolen särskilt att sökanden efter synpunkter och utredningar från NAV har justerat sina yrkanden och anpassat verksamheten mer utifrån de förutsättningar som råder på plasten. Utan dessa justeringar och anpassningar är det

Sid 122 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4412-21 Mark- och miljödomstolen

inte givet att tillstånd hade meddelats. Mark- och miljödomstolen förpliktigar därför sökanden att till Nässjö Affärsverk AB betala den yrkade ersättningen.

Sekretessförordnande

Bolaget har yrkat att uppgifter som presenteras i två av bolaget ingivna skrivelser (ab 34 och 171) i sin helhet ska omfattas av sekretess.

Mark- och miljödomstolen noterar att innehållet i skrivelserna inte lagts fram vid huvudförhandlingen. Det finns därför inte skäl att nu i domslutet förordna om fortsatt sekretess för skrivelserna (43 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400] - OSL). Domstolen erinrar om att innehållet i skrivelserna trots detta kan omfattas av sekretess i enlighet med OSL. Uppgifterna i skrivelserna har under målets handläggning hanterats som att de omfattas av sekretess enligt OSL. Om någon enskild hos domstolen framöver skulle begära ut uppgifterna kommer domstolen att särskilt pröva sådan begäran utifrån vad som stadgas i tryckfrihetsförordningen och OSL (2 kap. tryckfrihetsförordningen och 6 kap. OSL).

Övriga yrkanden

Mark- och miljödomstolen avslår övriga yrkanden som inte särskilt tas upp i domslutet ovan.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-01) Överklagande senast den 27 oktober2023.

Urban Lund Viktor Forsell I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Urban Lund, ordförande, och tekniska rådet Viktor Forsell samt de särskilda ledamöterna Tommy Hammar och Ann-Christine Vösu.