M 15355-23
Skadestånd enligt lagen om allmänna vattentjänster. Ett stopp i en ledning för dränering och dagvatten har orsakat översvämningsskador på och i ett bostadshus. Det har inte framstått som klart mer sannolikt att stoppet inträffat i den del av ledningen som kommunen ansvarar för, varför fastighetsägarnas skadeståndstalan har ogillats.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-06-26 M 15355-23 060302 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2023-11-10 i mål nr M 4032-22, se bilaga A PARTER Klagande
Ombud för 1 och 2:
Motpart Östersunds kommun
Ombud:
SAKEN Skadestånd enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen fastställer punkten 2 i mark- och miljödomstolens domslut.
SVEA HOVRÄTT DOM M 15355-23
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
och (klagandena) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens domslut såvitt avser punkten 2 och bifalla yrkandet om skadestånd.
Östersunds kommunen (kommunen) har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.
UTVECKLING AV TALAN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Parterna har åberopat samma omständigheter och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i mark- och miljödomstolen.
Parterna har åberopat samma bevisning som i mark- och miljödomstolen. Mark- och miljööverdomstolen har tagit del av förhören i mark- och miljödomstolen genom uppspelning. Tilläggsförhör har hållits i Mark- och miljööverdomstolen med , och .
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Mark- och miljööverdomstolen prövar inledningsvis frågan om skadeorsak.
I likhet med mark- och miljödomstolen anser Mark- och miljööverdomstolen att det genom utredningen är visat att vatten trängt igenom husgrunden till bostaden på fastigheten och orsakat skador på och bostadshus och dess inredning. Det är också enligt Mark- och miljööverdomstolen visat att stopp i en vattenledning, genom avlagringar av sediment, var i vart fall en orsak till att vattnet trängde in i bostadshuset.
och har gjort gällande att ett stopp först inträffade i den ledning som går i gatan i dess längdriktning (huvudledningen), vilket är en del av den kommunala VAanläggningen, som VA-huvudmannen ansvarar för. Detta stopp
SVEA HOVRÄTT DOM M 15355-23
har sedan orsakat ett andra stopp i den servisledning för dag- och dräneringsvatten som löper från bostadshusets nordöstra sida, passerar fastighetsgränsen och ansluter till huvudledningen vid en brunn i gatumarken. Kommunen har anfört att något stopp inte har inträffat i någon del av ledningssystemet som kommunen ansvarar för.
Enligt grannen uppgav en av de personer som dagen efter översvämningen utförde en spolning i huvudledningen att det var ett stopp 10 12 meter upp i gatan, vilket skulle innebära att stoppet fanns i kommunens huvudledning flera meter nedanför servisledningen till och fastighet. Mot detta talar P uppgift om att det inte fanns något stopp i huvudledningen, vilket också framgår av hans anteckning i ärendehanteringssystemet skapad den 22 april 2021. Det har vidare framkommit att huvudledningen har en större lutning och en större dimension än servisledningen som, vid den aktuella tidpunkten, var den enda ledning som anslöt till huvudledningen uppströms det av och påstådda stället för stoppet. Detta talar mot att ett stopp pga. avlagringar av sediment skulle ha uppkommit i huvudledningen. Enligt Mark- och miljööverdomstolen framstår det sammantaget som osannolikt att vattenskadorna orsakades av ett stopp i huvudledningen.
Med hänsyn till ovanstående får det i stället antas att det var fråga om ett stopp som inträffade någonstans i servisledningen mellan brunnen intill bostadshusets östra hörn och brunnen i gatumarken där servisledningen ansluts till huvudledningen. Servisledningen har en svag lutning och en mindre dimension. Att det fanns ett stopp i den ledningen stöds även av uppgift att den person, hos det av honom anlitade bolaget, som utförde spolning uppgav att stoppet släppte vid spolningen av servisledningen den 23 april 2021. Det orsakssamband som och har gjort gällande får anses täcka även ett sådant händelseförlopp.
En förutsättning för att deras talan ska få framgång är då att det framstår som klart mer sannolikt att stoppet har inträffat i den del av servisledningen som kommunen ansvarar för, dvs. sträckan från huvudledningen vid brunnen i gatumarken fram till förbindelse-punkten, som antas ligga i fastighetsgränsen, än i den del som fastighetsägarna ansvarar för, dvs. sträckan från förbindelsepunkten in mot dräneringen vid huset.
SVEA HOVRÄTT DOM M 15355-23
I besiktningsrapporten, som upprättats av från fastighetsägarnas försäkringsbolag, har antecknats stopp ute i kommunens brunn ute på den intilliggande vägen. Filmning av den brunnen pågick, men filmning var inte möjlig på grund av att rören till hälften satt igen. Detta har fått till följd att dräneringsrören runt fastigheten blivit vattenfyllda, och vatten har trängt in via grundmuren har uppgett att nämnda uppgifter i protokollet härrör från någon av de personer som var på plats och att det inte var hans egna iakttagelser eller slutsatser.
har uppgett att servisledningen filmades den 22 april 2021, varvid något stopp inte kunde påträffas i ledningen fram till förbindelsepunkten. I ärendet har han filmade servisledningen till fastigheten, där vi inte kunde se några brister som orsakat det tog stopp för filmkameran längre in i ledningen, i den delen som fastighetsägarna ansvarar för, och att detta kan ha berott på en brunn eller en krök i ledningen.
I senare inspelade filmer syns mörka färgskiftningar i servisledningens botten och sidor som skulle kunna indikera att sediment tidigare avlagrats högt upp i ledningen och orsakat ett stopp. Sådana färgskiftningar förekommer dock i större delen av ledningen och, såvitt framgår, på båda sidor om förbindelsepunkten.
Den bevisning som åberopats talar alltså i olika riktningar. Efter en värdering av den bevisning som lagts fram och övriga omständigheter, anser Mark- och miljööverdomstolen att det inte framstår som klart mer sannolikt att stoppet har inträffat på den del av servisledningen som kommunen ansvarar för.
Domstolen ansluter sig således till mark- och miljödomstolens bedömning i denna del, vilket innebär att överklagandet inte kan bifallas. Mark- och miljödomstolens domslut i överklagad del (punkten 2) ska alltså fastställas.
SVEA HOVRÄTT DOM M 15355-23 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2025-07-24
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs och Åsa Hanna, tekniska rådet Ingrid Johansson och hovrättsrådet Katarina Berglund, referent.
Sid 1 (16) ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 4032-22 Mark- och miljödomstolen 2023-11-10 meddelad i Östersund
PARTER Kärande
Ombud för 1 och 2: Svarande Östersunds kommun
Ombud:
SAKEN Ansökan om stämning angående skadestånd på grund av översvämning, , Östersunds kommun
DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avvisar och talan såvitt avser att Östersunds kommun ska åläggas skadeståndsskyldighet enligt skadeståndslagen (1972:207).
Mark- och miljödomstolen avslår och talan enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412).
Sid 2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4032-22 Mark- och miljödomstolen
Vardera parten ska stå sin rättegångskostnad såvitt avser talan enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412).
och ska ersätta Östersunds kommun för dess rättegångskostnader såvitt avser talan enligt skadeståndslagen med 7 472 kr exklusive mervärdesskatt. På beloppet ska ränta utgå enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för dom till dess betalning sker.
Sid 3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4032-22 Mark- och miljödomstolen
BAKGRUND och ( m.fl.) äger gemensamt fastigheten Östersund . På fastigheten finns ett bostadshus som utgör deras permanentbostad. Den 21 april 2021 inträffade en översvämning i källaren i bostadshuset med stora skador på såväl huset som lösöret som följd. Anledningen till översvämningen var inträngande grundvatten.
m.fl. har gjort gällande att det har varit stopp i den kommunala vaanläggningen som tjänar deras fastighet och att Östersunds kommun, som vahuvudman, ska ersätta dem för skadorna. Östersunds kommun har motsatt sig betalningsansvar.
YRKANDEN M.M. m.fl. har yrkat att mark- och miljödomstolen ska förplikta Östersunds kommun att till var och en av dem utge 223 392 kr 50 kr öre, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 16 januari 2023 (dagen för delgivning av stämning) till dess betalning sker.
De har vidare yrkat ersättning för sina rättegångskostnader med 125 283 kr, varav 93 726 kr avser arbete, 1 500 kr förlorad arbetsinkomst, 1 837 kr resekostnad, 1 223 kr analyskostnad, 2 800 kr ansökningsavgift och 24 197 kr mervärdesskatt. För det fall de vinner målet enligt skadeståndslagen yrkas att kommunen ersätter hälften av 125 283 kr.
Östersunds kommun har bestritt käromålet i dess helhet men vitsordat sättet att beräkna ränta. För det fall kommunen bedöms vara skadeståndsskyldig ska skadeståndet jämkas. Yrkade belopp för garderober (punkt 3 i aktbilaga 4), sopcontainer (punkt 10 och 11 i aktbilaga 4), avfuktare (punkt 12 i aktbilaga 4) och golvfärg m.m. (punkt 14 och 15 i aktbilaga 4) vitsordas som skäliga i och för sig.
Kostnader för att ersätta möbler (punkt 1, 2 och 4 6 i aktbilaga 4), musikinstrument
Sid 4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4032-22 Mark- och miljödomstolen
(punkt 7 och 9 i aktbilaga 4), mattor (punkt 8 i aktbilaga 4) och kostnaden för att spola dräneringen (punkt 13 aktbilaga i 4) vitsordas som skäliga i och för sig men det bestrids att kommunen ska ersätta dessa utan ytterligare bevisning avseende skadornas storlek (punkt 1, 2, 4-6, 8 i aktbilaga 4), till följd av medvållande (punkt 7 och 9 i aktbilaga 4) och att kommunen inte ska betala spolning av m.fl. dränering (punkt 13 i aktbilaga 4).
Östersunds kommun har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader till den del de avser talan enligt skadeståndslagen med 9 340 kr inklusive mervärdesskatt, avseende 8 timmars arbete. Kommunen har motsatt sig att betala m.fl. rättegångskostnader såvitt avser talan enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412), LAV. För det fall kommunen förlorar målet i den delen, och domstolen bedömer att ersättningsskyldighet föreligger, vitsordas kostnaderna för ansökningsavgift om 2 800 kr samt 10 000 kr för arbete plus mervärdesskatt som skäligt.
GRUNDER m.fl. Det har uppstått två stopp i kommunens dagvattenledning, dels i ledningen i Konvaljevägen, dels i ledningen mellan bostadshuset och kommunens brunn, båda på kommunens sida av förbindelsepunkten. Det andra stoppet i ledningen är en följd av det första stoppet. Stoppen har medfört att dräneringsrören runt bostadshuset på har blivit vattenfyllda. Det har i sin tur lett till att vatten har trängt in genom grundmuren och orsakat omfattande skador på bostadshuset och lösöre. Kommunen är såsom va-huvudman ansvarig för skadorna då kommunen, trots vetskap om att vattnet är mineralrikt och rikligt, inte har vidtagit tillräckliga skyddsåtgärder genom att regelbundet kontrollera och spola avloppsledningen. Försummelsen har orsakat stoppen i va-ledningen och därmed också vattenskadorna i bostadshuset. Kommunen har vidare agerat vårdslöst genom att inte före stoppet i dagvattenledningen förlänga ledningen till Konvaljevägens båda skänklar utan endast till en, vilket kommunen har beslutat om 1988.
Sid 5 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4032-22 Mark- och miljödomstolen
I första hand ska skadestånd utgå enligt 45 § LAV och i andra hand ska skadestånd utgå enligt skadeståndslagen. Skadestånd enligt den senare grunden görs gällande även om stoppet i va-ledningen inte visas ha varit på kommunens sida av förbindelsepunkten.
Östersunds kommun Det vitsordas att bostadshuset på har drabbats av en vattenskada, till följd av att grundvatten har trängt in genom grundmuren, vilken har kommit till fastighetsägarnas kännedom den 21 april 2021. Det vitsordas också att vattnet är mineralrikt och att någon särskild åtgärd till följd av det, inte har vidtagits. Någon sådan har dock inte behövts.
Det bestrids att det har varit stopp i dagvattenledningen och att det har orsakat översvämning i bostadshuset på . Det är inte visat att en skyldighet enligt LAV, eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, har åsidosatts. Det är inte heller visat att det har varit fråga om någon vårdslöshet. Med anledning av det föreligger ingen skadeståndsskyldighet till följd av 45 § eller 46 § LAV eller på annan grund.
För det fall domstolen ändå bedömer att det är visat att kommunen är ansvarig för det påstådda stoppet i ledningen, är det inte visat att detta ensamt har medfört att vatten har trängt in i bostadshuset på . Det är inte heller visat att skadorna har uppgått till yrkat belopp. För det fall domstolen bedömer att skadeståndsskyldighet föreligger ska beloppet i vart fall jämkas på grund av medvållande från m.fl. sida.
UTREDNING och har till stöd för sin talan åberopat partsförhör med dem båda samt vittnesförhör med grannen .
Östersunds kommun har åberopat vittnesförhör med , som var arbetsledare på Östersunds kommun och som besökte m.fl.
Sid 6 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4032-22 Mark- och miljödomstolen
efter att vattenskadan hade inträffat, vittnesförhör med , som arbetar som skadeutredare på Länsförsäkringar Jämtland och som också besökte m.fl. efter vattenskadan, samt förhör med partssakkunnige som arbetar med va-frågor inom Östersunds kommun.
Domstolen har på begäran av m.fl. hållit syn på Konvaljevägen vid vilken domstolen har iakttagit var de olika brunnar som har hänvisats till är belägna på såväl som ute i Konvaljevägen. Båda parter har vidare åberopat syn på ett flertal inspelningar från ledningar vilka domstolen också har tagit del av. (Dessa finns under fliken Förhör i domstolarnas handläggningssystem Vera.)
Båda parter har åberopat en omfattande skriftlig bevisning vilken framgår av bilaga 1 till domen.
Av den muntliga och skriftliga bevisningen som har åberopats har huvudsakligen följande framkommit dels i fråga om händelseförloppet, dels avseende väsentliga omständigheter.
1988 Översvämning inträffade på fastigheten.
Fastigheten dränerades.
Sammanträdesprotokoll avseende grundvattenproblem vid Konvaljevägen i Brunflo, samt beslut av tekniska nämnden, Östersunds kommun (ab 14), upprättades.
Ritning avseende dagvattenledningar upprättades (ab 45).
Sid 7 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4032-22 Mark- och miljödomstolen
2021-04-21 m.fl. upptäckte vatten i källaren på bostadshuset. Av uppgifter från framgår att det inte kan ha läckt in vatten i källaren före denna tidpunkt. Det vet hon eftersom tvättstugan är i källaren och då hon besöker den varje dag. Hon hade inte tidigare sett några tecken på vatten.
Ocab var på plats.
fick larm och åkte till fastigheten och tog prov på vattnet.
2021-04-22 Ocab var på plats.
Länsförsäkringar Jämtland genom genomförde besiktning och konstaterade att det var grundvatten som trängde in i bostadshuset. Försäkringsbolaget var därmed inte skyldig att ersätta skadan. En besiktningsrapport upprättades av vilken framgår bl.a. följande. Vid datum för besiktning, tyder skadan på stopp ute i kommunens brunn ute på den intilliggande vägen. Filmning av den brunnen pågick, men filmning var inte möjligt på grund av att rören till hälften satt igen. Detta har fått till följd att dräneringsrören runt fastigheten blivit vattenfyllda, och vatten har trängt in via grundmuren. Hörd över vad som har angetts i protokollet har i huvudsak berättat att det som är antecknat är vad som har sagts vid besiktningen. Han minns inte om det var någon som var där och sög när han var där. Han såg inte själv att det var stopp.
Kommunen var på plats med två tekniker. var på plats del av tiden. Kommunen filmade och spolade ledningarna (W åkeri) minns inte i vilken ordning filmning och
Sid 8 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4032-22 Mark- och miljödomstolen
spolning utfördes i dagvattenledningen. Han var med vid filmning från brunnen i gatan in mot och förbi förbindelsepunkten (dvs. servisledningen). Där fanns inget stopp. Han är 80 90 procent säker på att de filmade förbi förbindelsepunkten. Han gjorde bedömningen att stoppet inte var i kommunens ledning utan att problemet låg i m.fl. dränering.
En händelse skapades i kommunens händelsesystem av (ab 32). Av händelserapporten framgår i huvudsak att det togs ett vattenprov och konstaterades att det var grundvatten som hade trängt in i bostadshuset, att servisledningen filmades och att det inte fanns några brister i den som kunde ha orsakat att vatten trängt in i bostadshuset samt att en extra dagvattenledning som låg i gatan också fungerade som den skulle, och spolades. Det framgår vidare att m.fl. uppmanades att renspola sin dränering.
Uppstartsdatum för beställningen av spolbil från W åkeri.
(granne och åberopad som vittne) iakttog händelseförloppet. Han har uppgett att han pratade med en av de personer som utförde spolningen och berättat att denne sagt att det var stopp i gatan 10 12 m upp, vilket var i höjd med m.fl. altan. Han tänkte att det var tur i oturen för m.fl. eftersom stoppet då var i kommunens ledning.
2021-04-23 Avloppsservice gick igenom dräneringsledningarna. Vid denna spolning släppte stoppet, enligt uppgift från , och vatten kunde rinna ut från dräneringen ut i dagvattenledningen. har berättat att Avloppsservice gick igenom dräneringen och konstaterade att det inte var något fel på den. De gick sen ut till vägen och spolade servisledningen från kommunens
Sid 9 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4032-22 Mark- och miljödomstolen
brunn i gatan in mot deras fastighet varvid ett stopp upptäcktes som de lyckades pola bort.
Detta datum är angivet som leveransdatum på Avloppsservice faktura.
2021-04-23 (?) Enligt var kommunen åter på plats efter att hade genomfört spolning. har uppgett att han tror att det var på fredagen (dvs. den 23 april) men är osäker på dagen, men säker på att det var efter den 22 april. Kommunen filmade från m.fl. brunn vid hushörnet ut mot förbindelsepunkten. Inget stopp kunde konstateras men dräneringen var spolad av Avloppsservice då. Detta var en extra kontroll av kommunen på grund av att P hade ringt honom efter att dräneringen hade spolats och då spolkillen ska ha sagt att stoppet borde ligga på kommunens sida.
2022-07-07 Kommunen anlägger en dränering om fem meter upp mot kommunens parkmark men på m.fl. fastighet.
2022-08-22 Beslut avseende ansvarsärendeskadeärende från if, kommunens försäkringsbolag fattades - avslag.
2022-11-22 m.fl. filmar dagvattenledningen i gatan, servisledningen och dräneringsrören.
2023-04-19 m.fl. filmar i två av brunnarna.
Sid 10 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4032-22 Mark- och miljödomstolen
2023-06-19 Kommunen filmar dagvattenledningen i gatan och servisledningen.
2023-08-13 m.fl. tar vattenprov från en brunn utanför Konvaljevägen 3.
2023-09-07 m.fl. får analysresultat från Hjortens laboratorium (ab 71).
Instans
DOMSKÄL Handläggning Mark- och miljödomstolen har avgjort målet efter huvudförhandling.
Talan enligt skadeståndslagen ska avvisas Mark- och miljödomstolen kan, oavsett vad som har anförts i målet, endast pröva m.fl. talan utifrån bestämmelserna i LAV. Domstolen har inte möjlighet att i en och samma rättegång handlägga frågor som har samband med ett miljömål men som egentligen ska prövas av annan domstol. Mål med s.k. blandade grunder, dvs. mål i vilka det åberopas grunder som tar sikte på exempelvis miljöbalkens ersättningsregler och mål där allmänna skadeståndsrättsliga grunder åberopas, kan inte handläggas i samma rättegång, varken i mark- och miljödomstol eller på allmän avdelning i tingsrätt (se prop. 2009/10:215 s. 145 f.). Då det utgör ett rättegångshinder för domstolen att pröva sådana grunder, vilket domstolen har att självmant beakta, ska dessa, jämlikt reglerna i 34 kap. rättegångsbalken, avvisas (se Rättegångsbalken, Fitger m.fl., kommentaren till 10 kap. 17 §, JUNO).
Bevisbördans placering Huvudmannen, dvs kommunen, har bevisbördan för att den allmänna vaanläggningen fyller sitt ändamål och tillgodoser skäliga anspråk på säkerhet. Bevisbördan för att det har uppstått en skada för vilken va-huvudmannen är
Sid 11 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4032-22 Mark- och miljödomstolen
ansvarig vilar dock i princip på den som påstår att skadan har orsakats på ett visst sätt alltså på m.fl. Om en fastighetsägare har drabbats av en översvämning i sin källare måste denne alltså, för att få framgång med sin talan, visa att skadan beror på något som huvudmannen svarar för.
Avseende bevisningens styrka har Högsta domstolen i ett flertal avgöranden haft anledning att uttala sig om vilken grad av bevisning som ska krävas till styrkande av att en uppkommen skada har haft en viss angiven orsak. Ett något lägre beviskrav än normalt har därvid uppställts då särskilda svårigheter har ansetts föreligga att framlägga en fullständig bevisning om att andra skadeorsaker har varit uteslutna. Kravet har i vissa fall formulerats så att det i betraktande av samtliga omständigheter ska framstå som klart mera sannolikt att orsaksförloppet varit det som den skadelidande påstår än att något av de sakförhållanden som hans motpart har åberopat utgjort skadeorsaken (se NJA 1991 s. 481 och där anmärkta rättsfall).
Kommunen har inte åsidosatt sin underhållsskyldighet av va-anläggningen m.m. Såsom domstolen har uppfattat m.fl. talan har de gjort gällande att kommunen inte har underhållit sina ledningar i tillräcklig omfattning, dels pga. av det mineralrika vattnet, dels pga. att kommunen inte har genomfört den extra dränering som man beslutade om 1988.
Beträffande det mineralrika vattnet framgår det av den skriftliga bevisningen åberopad av kommunen utdrag ur Svenskt vattens publikationer P110 och U11 samt vittnesförhör med att kommunens ledningar i Konvaljevägen uppfyller de kriterier som finns avseende dimensionering och minimilutning för självrensning av spill- och dagvattenledningar. m.fl. har gjort gällande att de spår av avlagringar som kan ses på dagvattenledningens väggar visar att det har varit ett stopp. Kommunen har vidgått att de spår av avlagringar som finns i dagvattenledningen, som har visats genom de filmklipp från ledningarna som har åberopats, visar att det kan ha stått vatten i ledningarna men att det är oklart när det i så fall har skett. Kommunen har vidare framfört att det slam som visas i
Sid 12 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4032-22 Mark- och miljödomstolen
filmerna bör sköljas bort vid regn då fastighetens ena stuprör är kopplat till ledningen.
Domstolen bedömer att spåren av avlagringar i dagvattenledningen visar att det mest troligt stått vatten eller slam upp till den nivå som framgår i de olika videoklippen av ledningen, men att det inte är fastställt när det har skett. Vidare konstaterar domstolen att det inte finns något som indikerar att dagvattenledningen skulle ha varit helt eller nästintill helt igensatt utifrån de spår som har noterats. Även om vattnet har varit särskilt mineralrikt och det har förekommit viss slambildning vid något tillfälle, bedömer domstolen utifrån vad som har anförts ovan tillsammans med den dimension och lutning som ledningen har och som med råge överstiger standarden enligt Svenskt vatten, att kommunen inte har åsidosatt sin underhållsskyldighet av ledningen.
Vad vidare avser tekniska nämndens protokoll från 1988 där det Föreslås att dagvattenledningarna förlängs i Konvaljevägens båda ca 150 000 kr så att grundvattnet från parkmarken kan ledas in i kommunens va-nät samt nämndens beslut som har antecknats i protokollet 1. Förlänga dagvattenledningar i Konvaljevägen i Brunflo till en kostnad av 150 000 kr, vilket sedermera inte har blivit utfört såvitt avser parkmarken ovan , konstaterar domstolen att varje fastighetsägare svarar för dränering av grundvattnet på sin fastighet (jfr NJA 1971 s. 468). Därvid kan tilläggas att det enligt domstolens mening inte heller är visat att tekniska nämndens beslut den 22 september 1988 omfattar annat än dagvattenledningar. De dräneringar som visas på kommunens ritning nämns inte i nämndens beslut eller i sammanträdesprotokollet och ritningen är daterad den 3 oktober 1988, det vill säga efter nämndens beslut. Det är inte heller
just de dräneringar som är inritade på kommunens ritning och inte själva dagvattenledningarna.
Domstolen bedömer sammantaget att kommunen har visat att den allmänna vaanläggningen fyller sitt ändamål och tillgodoser skäliga anspråk på säkerhet.
Sid 13 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4032-22 Mark- och miljödomstolen
Kommunen har inte, utifrån vad som har prövats ovan, åsidosatt en skyldighet enligt lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
Det har varit stopp i ledningen på någon sida av förbindelsepunkten Genom den utredning som har lagts fram är det dels visat att bostadshuset på har drabbats av en vattenskada till följd av inträngande grundvatten, dels att det har förelegat ett stopp antingen i den kommunala va-anläggningen, i bostadshusets dränering eller m.fl. del av servisledningen. Den springande punkten, och vilket m.fl. måste göra klart mer sannolikt, är att det har varit stopp på kommunens sida av anläggningens förbindelsepunkt och inte på m.fl. sida av förbindelsepunkten.
Vad gäller förbindelsepunkten kan domstolen konstatera att dess läge inte är särskilt fastställt av kommunen men kommunen har, så som domstolen uppfattat det, gjort gällande att förbindelsepunkten är belägen i servisledningen i fastighetsgränsen. Av LAV framgår att förbindelsepunkten ska finnas i fastighetens omedelbara närhet (se 12 §), med vilket avses i eller intill fastighetsgränsen, om det inte finns särskilda skäl för en annan placering. Enligt domstolens bedömning får det anses tillräckligt utrett att förbindelsepunkten är belägen i fastighetsgränsen.
Det är inte visat att det har varit stopp på kommunens sida av förbindelsepunkten m.fl. har gjort gällande att det har varit helt eller delvis stopp i kommunens dagvattenledning i gatan vilket i sin tur har orsakat ett stopp i servisledningen. Till stöd för det har de dels själva lämnat uppgifter bl.a. om hur det såg ut i de olika brunnarna efter att vatten hade trängt in i bostadshuset, dels åberopat förhör med ett vittne grannen som ska ha pratat med en av dem som arbetade med spolningen den 22 april 2020. Personen ska ha sagt till att det var ett stopp 10 12 m upp i gatan som de höll på att spola ur. Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att betvivla varken de uppgifter som och har lämnat eller de uppgifter som T
Sid 14 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4032-22 Mark- och miljödomstolen
har lämnat. Domstolen kan dock notera att ingen av dem har någon särskild kunskap om va-anläggningar samt att de uppgifter har lämnat är andrahandsuppgifter som kommer från en för domstolen okänd person. Domstolen bedömer därför dels att uttalandet om att stoppet var 10 12 m upp i gatan i sig har ett lågt bevisvärde, dels att uttalandet är väldigt vagt i förhållande till stoppets läge.
m.fl. har vidare åberopat Länsförsäkringars besiktningsrapport i vilken vissa uttalanden har gjorts avseende stoppet (se s. 7 ovan). Kommunen har i sin tur åberopat vittnesförhör med som har skrivit rapporten. Som framgår ovan har inte själv gjort några iakttagelser av stoppet utan endast antecknat i protokollet vad som har berättats för honom (s. 7). Vad som anges i protokollet får därmed anses ha ett lågt bevisvärde avseende stoppets läge i förhållande till förbindelsepunkten.
Vidare har vid vittnesförhör med framkommit att stoppet försvann vid spolningen som genomfördes av Avloppsservice den 23 april 2021, när spolning genomfördes från brunnen i gatan, i servisledningen, in mot huset (se s. 8 9 ovan). Förbindelsepunkten är belägen där i mellan, vid fastighetsgränsen. Domstolen finner inte anledning att betvivla vad har berättat men kan konstatera att inte har uppgett var i servisledningen stoppet fanns samt att har uppgett att han dagen före Avsloppsservice spolning var med när servisledningen filmades från brunnen i gatan in mot bostadshuset och förbi förbindelsepunkten samt att inget stopp i ledningen då fanns (se s. 7 8 ovan). Mark- och miljödomstolen finner inte anledning att ifrågasätta heller denna uppgift. Sammantaget bedömer därför domstolen att m.fl. inte har gjort klart mer sannolikt att det har varit frågan om vare sig ett eller två stopp (helt eller delvis), som har varit belägna på kommunens sida av förbindelsepunkten. Käromålet ska därför ogillas.
Sid 15 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4032-22 Mark- och miljödomstolen
Sammanfattning av domstolens bedömning Mark- och miljödomstolen kan inte pröva om skadestånd ska utgå enligt skadeståndslagen utan endast enligt va-lagen. Kommunen har visat att den inte har åsidosatt sin underhållsskyldighet av va-anläggningen. m.fl. har inte lyckats göra klart mer sannolikt att de har drabbats av vattenskadan till följd av ett stopp i kommunens del av va-anläggningen. Deras talan kan därmed inte vinna bifall.
Rättegångskostnader m.fl. har hävdat att det oavsett utgång i målet finns särskilda skäl att ålägga kommunen att ersätta m.fl. rättegångskostnader. De har till stöd för det anfört att kommunen har känt till vad som behövde göras avseende vattnet från parkmarken sedan 1988, vilket framgår av tekniska nämndens protokoll från 1988. Kommunen har dock inte genomfört vad som har beslutats. Kommunen har vidare undanhållit från sitt försäkringsbolag att man har spolat ledningen i gatan och dessutom tagit allt för lång tid på sig att fatta sitt beslut.
Kommunen har motsatt sig att det föreligger särskilda skäl att fördela rättegångskostnaderna på annat sätt än enligt huvudregeln i LAV.
I 56 b § första stycket LAV anges att parterna, som huvudregel, ska stå sina egna kostnader i mål som handläggs som tvistemål och som inte omfattas av reglerna i 56 a § samma lag. Endast om det finns särskilda skäl kan huvudregeln frångås. Särskilda skäl har bl.a. ansetts föreligga om en fastighetsägare har fått bära en tung utredningsbörda eller drivit ett s.k. pilotmål av stort allmänt intresse (se NJA 1988 s. 457). Enligt mark- och miljödomstolens mening har det inte förelegat några sådana omständigheter i målet. De omständigheter som m.fl. har framfört utgör inte särskilda skäl. Det finns därmed inte anledning att frångå huvudregeln att vardera parten ska bära sin kostnad. m.fl. yrkande om ersättning för rättegångskostnader ska därmed avslås.
Sid 16 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4032-22 Mark- och miljödomstolen
Vad gäller kommunens yrkande om ersättning för rättegångskostnader avseende m.fl. talan enligt skadeståndslagen om 9 340 kr inklusive mervärdesskatt, konstateras att talan i den delen har avvisats. m.fl. är därmed att beakta som tappande part (se 18 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken) och ska ersätta kommunens kostnader. Rätten till ersättning omfattar normalt mervärdesskatt. m.fl. har dock anfört att ersättning för skatten inte ska utgå. Domstolen delar denna bedömning.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-01) Överklagande senast den 1 december 2023. Prövningstillstånd krävs.
För mark- och miljödomstolen
Malin Almqvist Målet har avgjorts av rådmannen Malin Almqvist, ordförande, och tekniska rådet Ragnar Asklund.