M 6098-24
MÖD fann att det inte fanns fog att förbjuda avverkning av skog under viss tid trots att en tjäder observerats i området.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-02-16 M 6098-24 060202 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-04-10 i mål nr M 55-24, se bilaga A PARTER Klagande Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA Ombud:
Motpart Sveriges Ornitologiska Förening - BirdLife Sverige SAKEN Avverkningsanmälan avseende fastigheten i Vilhelmina kommun
Instans
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
1Mark- och miljööverdomstolen avvisar Sveriges Ornitologiska Förening - BirdLife Sveriges yrkande om att förbjuda skogsbruksåtgärder m.m.
2Med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställer Mark- och miljööverdomstolen Skogsstyrelsens beslut den 20 december 2023 att avsluta ärendenr A 36220-2023 utan åtgärd.
SVEA HOVRÄTT DOM M 6098-24
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (SCA) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen med ändring av mark- och miljödomstolens dom ska fastställa Skogsstyrelsens beslut att avsluta ärendet utan åtgärd.
Sveriges Ornitologiska Förening - BirdLife Sverige (föreningen) har yrkat att Markoch miljööverdomstolen ska förbjuda skogsbruksåtgärder i de delar av anmälan som utgör betydelsefull natur-/kontinuitetsskog och som tretåig hackspett behöver för att finnas kvar i området samt i övrigt föreskriver skogsbruksåtgärder som bibehåller kontinuerlig ekologisk funktion för tretåig hackspett, talltita och järpe
SCA har begärt att föreningens yrkande ska avvisas.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
SCA har bl.a. anfört följande.
Det har inte funnits anledning att meddela något förbud för angiven tidsperiod, varken med hänsyn till tjäder eller med anledning av någon annan i ärendet förekommande art. Föreningen har endast kort påstått att föryngringar av tjäder och järpe on kring arten och vad domstolen eventuellt skulle behöva besluta om har inte presenterats. I de handlingar som åberopats av föreningen anges endast en observation av en födosökande tjädertupp daterad den 14 augusti 2023. Observationen kan omöjligtvis vara tillräckligt underlag för att meddela ett förbud mot skogsbruksåtgärder under en sjättedel av året. Det finns ingen indikation på att trakten utgör en lekplats för tjäder som föranleder något särskilt hänsynstagande.
Enligt ett senare yttrande från föreningen, som inte kommunicerats ens för kännedom innan målet avgjordes till bolagets nackdel, påstås att ungkullar av både tjäder och järpe noterades vid besöket. Något närmare underlag som stödjer detta har inte getts in från föreningen.
SVEA HOVRÄTT DOM M 6098-24
Bolagets skogsbruk skulle bli avsevärt försvårat om man under mer än två månaders tid i motsvarande situationer skulle behöva begränsa skogsbruket bara för att en så vanlig och livskraftig fågel som tjäder observerats på plats någon tid på året. Den eventuella störning som en avverkning skulle innebära för tjäder kan inte ha någon betydelse för att bibehålla populationen på en tillfredställande nivå och artskyddsförordningens (2007:845) förbud aktualiseras därmed inte.
Länsstyrelsen i Västerbottens län och Skogsstyrelsen har den 15 augusti 2024
innebärande att i normalfallet är generell hänsyn enligt målbilderna tillräckligt. Det beräknas finnas 70 000 par i länet. Det framgår vidare av Naturvårdsverkets rapport En förvaltningsinriktad kunskapssammanställning och analys av
trott, att en del tjädrar etablerat spelplatser i yngre skog och att fåglarna i många fall ändrade sitt födosök från äldre till mer ungskog när andelen ungskog i området ökade.
Mark- och miljödomstolens dom innebär endast en begränsning i tiden då avverkning får genomföras på grund av tjäder och domen har inte överklagats av föreningen. Någon ändring till nackdel för bolaget kan och får inte ske enligt grundläggande rättsprinciper.
Föreningen har bl.a. anfört följande.
Skogsstyrelsen har inte agerat på information om förekomst av bl.a. tretåig hackspett, talltita och järpe inom avverkningsanmälan. Avverkningsområdet består av kontinuitetsskog, har generellt höga värden för biologisk mångfald och är sannolikt av betydelse för den kontinuerliga ekologiska funktionen (KEF) för tretåig hackspett. Verksamhetsutövaren är därmed ålagd att utreda hur planerat skogsbruk i området kan säkerställa KEF för både den och andra särskilt prioriterade/fridlysta arter. Det krävs försiktighetsåtgärder för att den störning som den anmälda åtgärden kan leda till inte ska försvåra arbetet med att bibehålla/återupprätta populationen av tretåig hackspett, talltita och järpe på/till en tillfredsställande nivå. Om avverkningen skulle tillåtas
SVEA HOVRÄTT DOM M 6098-24
innebär det i förlängningen full frihet för skogsindustrin att, bit för bit, avverka all skog med livsmiljökvaliteter för tretåig hackspett utanför juridiskt skyddade områden, vilket skulle ha en enorm påverkan på artens populationsstorlek och bevarandestatus. Skogsstyrelsen har underlåtit att ta sitt ansvar som naturvårdande myndighet och har i aktuellt ärende inte uppfyllt de krav som gällande lagstiftning och rättspraxis ställer.
Ett förfarande där en omprövning endast kan innebära fördelar för den som överklagar tidigare beslut riskerar att leda till en mängd överklaganden bara för att säkerställa möjligheten att överinstansens avgörande ska kunna falla till båda parternas fördel. Det är tydligt att den planerade avverkningen riskerar att ödelägga viktiga habitat och förstöra KEF för tretåig hackspett m.fl. arter. Mark- och miljööverdomstolen bör således komma till slutsatsen att ett beslut som endast omfattar tiden för avverkning (i förhållande till förekomsten av tjäder) strider mot gällande EU-rätt och svensk rättspraxis.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Rättegångsfel
Ett ärende får enligt 22 § första stycket lagen (1996:242) om domstolsärenden (ärendelagen) inte avgöras utan att den som är part har fått kännedom om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än parten och har fått tillfälle att yttra sig över uppgiften. Det framgår av mark- och miljödomstolens akt att bolaget varken fått kännedom om eller möjlighet att yttra sig över föreningens yttrande som gavs in till mark- och miljödomstolen den 28 februari 2024. Yttrandet är av sådan karaktär att bolaget borde ha fått tillfälle att yttra sig över det innan mark- och miljödomstolen avgjorde målet. De undantag från kommuniceringsskyldigheten som finns i 22 § andra stycket har inte varit tillämpliga.
Att mark- och miljödomstolen inte kommunicerat handlingarna utgör ett rättegångsfel som kan antas ha påverkat målets utgång. Rättegångsfelet har dock avhjälpts i Markoch miljööverdomstolen där bolaget i sitt överklagande, efter att ha tagit del av yttrandet, har haft möjlighet att bemöta uppgifterna.
SVEA HOVRÄTT DOM M 6098-24
Avvisning av yrkande
Föreningen har i sitt svar på bolagets överklagande framställt ett yrkande om att Markoch miljööverdomstolen ska förbjuda skogsbruksåtgärder m.m.
I målet har endast SCA överklagat mark- och miljödomstolens dom. Enligt 27 § andra stycket ärendelagen får Mark- och miljööverdomstolen inte ändra det överklagade beslutet till klagandens nackdel på ett sätt som inte omfattas av klagandens yrkande. Bestämmelsen, som enligt 5 kap. 1 § första stycket lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska tillämpas i målet, ger uttryck för den allmänna principen om förbudet mot reformatio in pejus. Föreningens yrkande ska därför avvisas.
Bedömning i sak
SCA har gjort gällande att det inte funnits fog för mark- och miljödomstolen att besluta om förbud för skogsbruksåtgärder inom det avverkningsanmälda området under perioden 10 april 15 juni.
Det framgår av mark- och miljödomstolens domskäl att tidsperioden är satt utifrån att föryngringar av tjäder observerats i området. Det Mark- och miljööverdomstolen har att ta ställning till är därför om det funnits fog för det aktuella förbudet med anledning av uppgifterna om tjäder. Vid den prövningen behöver domstolen göra en bedömning av artens förekomst i området samt om arten påverkas av avverkningen, och om så är fallet, om det är möjligt att föreskriva skyddsåtgärder så att skada inte uppstår. För detta ändamål måste det finnas underlag som medger en tillräckligt säker bedömning av risken för påverkan på skyddade arter (MÖD 2013:13).
Av 2 kap. 1 § miljöbalken följer att alla som bedriver en verksamhet är skyldiga att visa att hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas. Verksamhetsutövaren måste därför kunna redogöra för miljökonsekvenserna av sitt handlande; i det här fallet hur avverkningen påverkar skyddade arter.
SVEA HOVRÄTT DOM M 6098-24
Det framgår inte av handlingarna att SCA har gjort någon inventering av eventuell förekomst av skyddade arter inom området inför avverkningsanmälan. Under handläggningen hos Skogsstyrelsen lämnade föreningen uppgifter om att det vid en inventering i området den 14 augusti 2023 observerades föryngringar av bl.a. tjäder.
Det åligger SCA, och inte föreningen, att genomföra erforderliga inventeringar av området. Föreningens uppgifter om förekomst av bl.a. tjäder har inte motbevisats av SCA. Mark- och miljööverdomstolen ser ingen anledning att ifrågasätta föreningens observation av tjäder och utgår därför i den fortsatta bedömningen från att arten förekommer i området.
Tjädern finns upptagen på fågeldirektivets bilaga 1 och är livskraftig i Sverige. Den största delen av populationen finns i norra delen av Sverige.
Med hänsyn till tjäderns gynnsamma bevarandestatus, både nationellt och regionalt, samt att det är fråga om en enstaka observation bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det inte finns anledning att tro att tjädern kommer att påverkas av den anmälda avverkningen på ett sådant sätt att det finns skäl för skyddsåtgärder. Det saknas således skäl att förbjuda avverkningen under någon tidsperiod.
Sammanfattningsvis ska överklagandet bifallas och Skogsstyrelsens beslut fastställas.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik och Mikael Hagelroth, referent, tekniska rådet Annika Billstein Andersson samt hovrättsrådet Katarina Welin.
Föredragande har varit Sofia Gunnarsson.
Sid 1 (12) ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 55-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-10 meddelad i Östersund
PARTER Klagande BirdLife Sverige Motpart SCA Skogsfastigheter AB Ombud: ÖVERKLAGAT BESLUT Skogsstyrelsens beslut i ärende nr A 36220-2023 SAKEN Avverkningsanmäld skog, , Vilhelmina kommun DOMSLUT
1Mark- och miljödomstolen ändrar Skogsstyrelsens beslut endast på så sätt att skogsbruksåtgärder förbjuds inom det avverkningsanmälda området under perioden 10 april 15 juni.
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet i övrigt.
2Vad mark- och miljödomstolen förordnat i beslut om inhibition den 5 januari 2024 ska inte längre gälla.
Sid 2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 55-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-10
BAKGRUND SCA Skogsfastigheter AB (SCA) har till Skogsstyrelsen anmält en planerad föryngringsavverkning om 3,06 hektar på fastigheten i Vilhelmina kommun. I anmälan angavs att de hänsynstaganden som verksamhetsutövaren avsåg att vidta bland annat var att lämna kvar äldre barrträd, äldre/grova lövträd, döda träd och tillskapade högstubbar. I anmälan angavs vidare att skyddszoner planeras mot skogligt impediment och vatten samt att kantzon lämnas mot bäck.
I samband med Skogsstyrelsens handläggning av ärendet inkom uppgifter från BirdLife Sverige (BirdLife) bl.a. om att området berörs av habitatmodell för tretåig hackspett och att ringhack noterats inom det avverkningsanmälda området. Utöver detta har även noterats talltita, tjäderföryngring och föryngring av järpe i eller i anslutning till avverkningsanmälan.
Skogsstyrelsen har sedan avslutat ärendet genom en tjänsteanteckning från den 20 december 2023. Av denna framgår följande.
Tjäder Tjädern förekommer i större skogsområden över hela landet från norra Skåne upp till fjällens björkregion, däremot saknas den på Öland och Gotland. Starkare populationer finns i utpräglade skogsbygder, särskilt i norra Sveriges inland och i fjällnära områden. Man räknar med att 90 % av populationen finns i landets norra delar. Skogsstyrelsen gör den samlade bedömningen att fynd av tjäder inte skulle kräva ytterligare utredning av markägaren och därmed inte heller kräva särskilda försiktighetsmått. Uppgiften bedöms därför inte påverka utgången av ärendet.
Järpe Järpe förekommer över i stort sett hela Sverige där det finns större barrskogsområden. God miljöhänsyn vid åtgärd bedöms tillräckligt. Skogsstyrelsen gör den samlade bedömningen att fynd av järpe inte kräver ytterligare utredning eller särskilda försiktighetsmått.
Sid 3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 55-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-10
Talltita Talltitan är vanligt förekommande i Västerbotten. Räcker med generell hänsyn vid skogsbruksåtgärder.
Tretåig hackspett Skogsstyrelsens och länsstyrelsens gemensamma bedömning för tretåig hackspett i Västerbottens län är att det finns en livskraftig population av tretåig hackspett i inlandet och framförallt i de fjällnära kommunerna. Sedan den 1 oktober 2022 är det enligt artskyddsförordningen inte förbjudet att störa fåglar om störningen saknar betydelse för att bibehålla populationen av arten på en tillfredställande nivå. Skogsstyrelsen gör den samlade bedömningen att spår av tretåig hackspett inte skulle kräva ytterligare utredning av markägaren och därmed inte heller kräva särskilda försiktighetsmått. Uppgiften bedöms därför inte påverka utgången av ärendet. Habitatmodellen bedöms vara för generell för att ge skäl till vidare utredning i ärendet.
BirdLife har överklagat Skogsstyrelsens s.k. icke-beslut till mark- och miljödomstolen.
Mark- och miljödomstolen har på yrkande av BirdLife den 5 januari 2024 beslutat att förbjuda avverkning och andra skogsbruksåtgärder inom det avverkningsanmälda området till dess målet slutligen avgjorts eller annat beslutats.
YRKANDEN M.M. BirdLife har, förutom yrkandet om inhibition, i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen ska förbjuda skogsbruksåtgärder i de delar av avverkningsanmälan som utgör särskilt betydelsefull natur-/kontinuitetsskog och som den tretåiga hackspetten behöver för bibehållen kontinuerlig ekologisk funktion. I andra hand har BirdLife yrkat att ärendet ska återförvisas till Skogsstyrelsen för förnyad handläggning samt att Skogsstyrelsen anmodas att förelägga om kunskapsunderlag för tretåig hackspett som innefattar frågan om huruvida betydande miljöpåverkan
Sid 4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 55-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-10
och bruten kontinuerlig ekologisk funktion riskeras. Till stöd för sin talan har BirdLife anfört i huvudsak följande.
Området besöktes av ideella inventerare den 14 augusti 2023, då ringhack utförda av tretåig hackspett noterades inom avverkningsområdet. Området ingår sannolikt i ett permanent revir som fortsätter ner i angränsande nyckelbiotop i söder. Ytterligare sex rödlistade arter återfanns i området; garnlav (NT), lunglav (NT), rödbrun blekspik (NT), skrovellav (NT), talltita (NT, §4), korallblylav (S) och stuplav (S), vilka är kännetecknande för barrnaturskogar med höga naturvärden. Utöver detta observerades föryngringar av både tjäder och järpe.
Någon inventering gällande tretåig hackspett eller andra naturvårdsarter har inte presenterats av verksamhetsutövaren. Avverkningsområdet är sannolikt av betydelse för den kontinuerliga ekologiska funktionen för tretåig hackspett. Verksamhetsutövaren måste därmed föreläggas att utreda hur det planerade skogsbruket i området kan säkerställa den kontinuerliga ekologiska funktionen för arten. Det krävs sannolikt försiktighetsåtgärder för att den störning som den anmälda åtgärden kan leda till inte ska försvåra arbetet med att återupprätta populationen av tretåig hackspett till en tillfredsställande nivå.
Med anledning av bl.a. Mark- och miljööverdomstolens domar i mål nr M 9596-22 och de tre snarlika målen M 4238-23, M 4248-23 och M 4258-23 bör Skogsstyrelsen initiera en undersökning som inkluderar förekomst av tretåig hackspett i det aktuella området och innefattar frågan om arten riskerar att utsättas för betydande miljöpåverkan vid utförande av planerad avverkning.
Det planerade avverkningsområdet utgörs delvis av kontinuitetsskog, vilket är vad K-skogsskiktet pekar ut. Detta skikt är värdefullt som utgångspunkt vid bedömning av var man kan förvänta sig höga naturvärden, eftersom K-skogsskiktet i regel återger områden som aldrig har blivit kalavverkade. Flygbild från 1960-talet visar
Sid 5 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 55-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-10
område aldrig har kalavverkats. Det finns/fanns därmed kvar äldre träd som bibehåller trädkontinuiteten för de arter som kräver detta. Det kvarvarande trädskiktet från 1960-talet har alltså inneburit en kontinuitet för arter som inte skulle ha överlevt om skogen hade kalavverkats. Den uppväxande skogen i övrigt har sannolikt blivit naturligt föryngrad och har fått en flerskiktad struktur, vilket innebär stora värden för fågelarter som talltita (NT, §4), tjäder (§4) och järpe (§4). Att den flerskiktade strukturen bibehålls efter skogsbruksåtgärder i området är helt nödvändigt för att dessa ska finnas kvar.
Den omfattande utarmning av livsmiljöer som skett, och fortsatt sker, inom stora delar av den tretåiga hackspettens utbredningsområde, ska ligga till grund för att konstatera att de delar av populationen som hittills och i dagsläget inte varit utsatta för ett lika högt tryck måste tillskrivas ett extra högt värde i avseendet att bevara eller återupprätta artens bevarandestatus på/till en tillfredsställande nivå. Skogsstyrelsens resonemang att andelen skyddad skog i Vilhelmina kommun är jämförelsevis hög kan därvid inte tillskrivas något betydande värde.
Varken frivilligt avsatta hänsynsytor, FSC-certifieringen eller verksamhetsutövarnas interna skogliga strategier har något juridiskt skydd varför domstolen svårligen kan ta dem i beaktning vid bedömning av upprätthållandet av den kontinuerliga ekologiska funktionen för berörda arter. Ytterligare avverkningar i det aktuella området riskerar att ödelägga den kontinuerliga ekologiska funktionen och framtida häckningsmöjligheter för tretåig hackspett utanför juridiskt skyddade områden. Såväl svensk lagstiftning som EU:s direktiv och förordningar tydliggör att enbart juridiskt skyddade områden är helt otillräckliga för att på sikt upprätthålla nödvändiga populationer av mer hänsynskrävande arter, vilket måste vägas in i enskilda beslut. På grund av omfattande avverkningar i omgivningarna runt den aktuella avverkningsanmälan råder avsevärd brist på äldre grandominerad skog, vilket den tretåiga hackspetten kräver för att överleva. När det gäller den allmänna hänsynen vid skogsbruk så saknas i denna hänsyn och förebyggande artskyddsåtgärder med utgångspunkt från ekologiska krav för tretåig hackspett och den beaktar inte heller habitatförlusten och konnektiviteten för tretåig hackspett.
Sid 6 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 55-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-10
Om den kontinuerliga ekologiska funktionen säkerställs för den arten så ökar sannolikheten högst väsentligt att den bibehålls även för många andra.
SCA anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak följande till stöd för sin inställning.
Utifrån Skogsstyrelsens och länsstyrelsens bedömning av den tretåiga hackspettens populationsnivå och den aktuella åtgärdens möjliga påverkan på denna finns inget skäl att utreda frågan närmare. Mark- och miljööverdomstolens avgöranden i mål nr M 4238-23, M 4248-23 och M 4258-23 avsåg omständigheten att ringhack påträffats efter Skogsstyrelsens beslut och att det saknades motivering till Skogsstyrelsens ställningstagande, varför målet återförvisades. Avgörandena ger ingen vägledning av betydelse i förevarande fall då fynden i fråga redan har bedömts av Skogsstyrelsen. Beträffande Mark- och miljööverdomstolens avgörande i mål nr M 9596-22 avser det ett annat geografiskt område än här (Västernorrlands kustland) där den tretåiga hackspetten är mera sällsynt förekommande, skogen har en annan sammansättning och där Skogsstyrelsen och länsstyrelsen också i sin gemensamma artskyddslista har en annan bedömd status för arten.
Det berörda området ligger i anslutning till en av SCA registrerad nyckelbiotop. Det omfattas av frivilliga avsättningar och är ett sammanhängande område om ca 38 hektar främst bestående av granskog, men också barrblandskog och tallskog längst i söder. Utöver detta finns också en frivillig avsättning om ca 9 hektar bestående av granskog som ligger en knapp kilometer ost-nordost om området. Inkluderat den frivilliga avsättningen finns det enligt Skogliga Grunddata mer än 100 hektar äldre skog öster om det avverkningsanmälda området.
Att det kan förekomma tretåig hackspett i området är mycket väntat, utifrån att det finns en stark population av arten i Västerbottens fjällkommuner och att det finns fynd i närområdet som registrerats i Artportalen sedan år 2010 och framåt, i huvudsak inom SCA:s frivilliga avsättning. Naturvärdena inom området sydost om det avverkningsanmälda området är sådana att SCA har ansett det motiverat att det
Sid 7 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 55-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-10
ska vara frivilligt avsatt. Det aktuella avverkningsområdet har i samband med det målklassningsarbete som gjorts genomgått en bedömning av naturvärden, vilket har resulterat i att naturvärdena inte är lika höga som på omkringliggande marker och att området kan brukas med normal hänsyn.
I närområdet finns stora frivilliga avsättningar samt växande skog som enligt BirdLifes egen habitatmodell kan utgöra ett intressant habitat för tretåig hackspett. Av den kartredovisning som getts in tillsammans med synpunkterna till Skogsstyrelsen kan dock inte utläsas att modellen ger utslag för något habitatvärde inom avverkningsområdet. Det bestrids också att det avverkningsanmälda området utgörs av s.k. kontinuitetsskog. Av flygbild från år 1965 framgår att det största området vid fotograferingen antingen var genomhugget eller under uppväxt. Exakt vilket är svårt att avgöra enbart utifrån flygbilden, men kontrasten mot omgivningen med uppvuxen skog är tydlig.
Sammantaget finns det inte anledning att förbjuda avverkning av området. Det finns heller inte anledning att återförvisa ärendet till Skogsstyrelsen för ytterligare utredning.
DOMSKÄL Talerätt Mark- och miljödomstolen bedömer att Skogsstyrelsens underlåtenhet att fatta beslut i aktuellt avverkningsärende är överklagbart (jfr Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 28 oktober 2020 i mål M 13871 19). Vidare konstaterar mark- och miljödomstolen att BirdLife uppfyller de kriterier som anges i 16 kap. 13 § miljöbalken. Föreningen har därför rätt att överklaga Skogsstyrelsens beslut.
Tillämpliga bestämmelser Reglerna om fridlysning av vilda fåglar och vissa andra djur i artskyddsförordningen utgör en implementering av bl.a. fågeldirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009
Sid 8 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 55-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-10
om bevarande av vilda fåglar) i svensk rätt.
Enligt 4 § första stycket 4 artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktlig störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod. All störning av vilda fåglar är emellertid inte förbjuden. Störning av vilda fåglar träffas inte av förbudet om störningen saknar betydelse för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller för att återupprätta populationen till den nivån. EU-domstolen har slagit fast att avverkning som påverkar en viktig livsmiljö för sällsynta fågelarter kan utgöra en förbjuden störning (jfr Mål C-441/17, dom av den 17 april 2018,
omständigheter som kan tala för att nivån inte kan anses vara tillfredsställande är att den aktuella fågelarten är nationellt rödlistad, finns upptagen på fågeldirektivets bilaga 1 eller att populationen har genomgått en konstaterad kraftig minskning (se FM 2022:5 s. 3 f.).
Frågan i målet Målet gäller en anmälan till Skogsstyrelsen om en skogsbruksåtgärd som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Av 2 kap. 1 § miljöbalken följer att alla som bedriver en verksamhet är skyldiga att visa att hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas. Därmed måste verksamhetsutövaren kunna redogöra för miljökonsekvenserna av sitt handlande, vilket i det här fallet handlar om hur åtgärden påverkar skyddade arter. Verksamhetsutövaren ska med detta som utgångspunkt, söka kompletterande information om specifika artförekomster och delge denna information till myndigheter i samband med en anmälan eller tillståndsansökan. Vid behov ska myndigheten hjälpa verksamhetsutövaren med förtydligande av vad som krävs (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 augusti 2023 i mål nr 9596-22). Skogsstyrelsen får även enligt 12 kap. 6 § miljöbalken förelägga den anmälningsskyldige att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön eller, om sådana åtgärder inte är tillräckliga och det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön, förbjuda verksamheten.
Sid 9 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 55-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-10
Skogsstyrelsen har haft en skyldighet att bedöma om det föreligger risk för skada på en fridlyst art och att, under vissa förutsättningar, förelägga om åtgärder. För att kunna göra en sådan prövning måste en bedömning göras av skyddade arters förekomst i området och om det med anledning av den planerade åtgärden föreligger risk för skada på arten på sätt som anges i artskyddsförordningen. Om så är fallet måste också göras en bedömning av om det är möjligt att föreskriva skyddsåtgärder så att inte skada uppstår. För detta ändamål måste det finnas underlag som medger en tillräckligt säker bedömning av risken för påverkan på skyddade arter (se MÖD 2013:13).
Mark- och miljödomstolens bedömning Artförekomster i området För att kunna bedöma om förbuden i 4 § artskyddsförordningen aktualiseras måste det först bedömas om skyddade arter förekommer inom det aktuella avverkningsområdet.
Under handläggningen hos Skogsstyrelsen har BirdLife inkommit med uppgifter om att det vid inventering i området den 14 augusti 2023 gjordes fynd av ringhack utförda av tretåig hackspett inom det anmälda området. Ytterligare sex rödlistade arter återfanns i området; garnlav (NT), lunglav (NT), rödbrun blekspik (NT), skrovellav (NT), talltita (NT, §4), korallblylav (S) och stuplav (S). Utöver detta observerades föryngringar av tjäder och järpe. Dessa uppgifter har inte bestridits av SCA. Baserat på observationerna gör mark- och miljödomstolen bedömningen att i vart fall tretåig hackspett, tjäder, järpe och talltita förekommer mer än tillfälligt i området.
Föreligger risk för skada på arterna Vad gäller frågan om det med anledning av den planerade åtgärden föreligger risk för skada på arterna på sätt som anges i artskyddsförordningen och vilka försiktighetsmått som i förekommande fall kan behövas gör domstolen följande bedömning.
Sid 10 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 55-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-10
Den tretåiga hackspetten finns upptagen på fågeldirektivets bilaga 1 och arten är nära hotad enligt Artdatabankens rödlista. Av Artdatabanken framgår att en minskning av populationen pågår eller förväntas ske och att minskningstakten har uppgått till 29 (4 45) procent under de senaste 15 åren. Minskningstakten för den - och miljödomstolen bedömer att den tretåiga hackspetten uppfyller flera exempel på omständigheter som kan tala för att nivån inte kan anses vara tillfredsställande (jfr FM 2022:5 s. 3 f.)
Tjädern finns upptagen på fågeldirektivets bilaga 1 och är livskraftig i Sverige och ojämnt spridd med 90 % av populationen som återfinns i landets norra delar, från Värmland, Dalarna och Gästrikland och norrut. Starkare stammar finns i mer utpräglade skogsbygder, särskilt i norra Sveriges inland och i fjällnära områden. Järpe finns upptagen på fågeldirektivets bilaga 1 och på grund av en märkbar beståndsminskning uppfylls kriterierna för NT. Järpe finns i sammanhängande grandominerad skog över hela Sverige.
Tjäder och järpe är skyddad enligt artskyddsförordningen vilket innebär ett förbud mot att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod.
Talltita häckar i barr- och blandskog. Den förekommer i nästan hela landet, undantaget Gotland och södra Skåne. Minskningstakten de senaste 10 åren medför att kriterierna för Nära hotad uppfylls.
Skogsstyrelsen har bedömt att spår av tretåig hackspett, tjäder och järpe inte skulle kräva ytterligare utredning av markägaren och därmed inte heller kräva särskilda försiktighetsmått. Vad gäller talltita har Skogsstyrelsen bedömt att arten är vanligt förekommande i Västerbotten och att det räcker med generell hänsyn vid skogsbruksåtgärder.
Sid 11 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 55-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-10
Skogliga värden i området Domstolen konstaterar att det anmälda avverkningsområdet ligger i direkt anslutning till en nyckelbiotop som utgörs av barrnaturskog och som uppgår till sammanlagt ca 38 hektar. Utifrån vad som framkommit av utredningen i målet har dessa områden höga naturvärden vilka gynnar bl.a. den tretåiga hackspetten. Med hänsyn härtill, och vad som framkommit gällande registrerade fynd av spår från tretåig hackspett, bedömer domstolen att dessa områden är ett kärnområde för tretåig hackspett. Enligt Artportalen har även tjäder, orre, järpe, duvhök, större hackspett och talltita observerats i nyckelbiotopen. Det aktuella området för avverkning utgörs enligt utredningen i målet dock inte av kontinuitetsskog och påvisar lägre naturvärden än den angränsande nyckelbiotopen.
Sammanfattningsvis Mot bakgrund av det avverkningsanmälda områdets förhållandevis ringa storlek, kvalitet, och att det finns lämpligt habitat som nyttjas av arterna i den angränsande nyckelbiotopen, gör mark- och miljödomstolen den sammantagna bedömningen att den anmälda avverkningen kan tillåtas. Då föryngringar av tjäder har observerats i området gör mark- och miljödomstolen dock bedömningen att inga skogsbruksåtgärder bör genomföras i det avverkningsanmälda området under perioden 10 april 15 juni. Med denna försiktighetsåtgärd tillsammans med verksamhetsutövarens planerade hänsyn bedömer domstolen att avverkningen kan ske utan att förbuden i artskyddsförordningen riskerar att överträdas med avseende på tretåig hackspett, tjäder, talltita och järpe eller övriga arter. Vad BirdLife har anfört i sitt överklagande ändrar inte denna bedömning. Detta innebär att det saknas skäl att återförvisa ärendet till Skogsstyrelsen på denna grund. Överklagandet ska därmed avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD-02) Överklagande senast den 2 maj 2024. Prövningstillstånd krävs.
Marit Åkerblom Lovisa Lind Eirell
4 12 -2 id 55 S
M ,
de an en st ör ri
df ju
or gs , in m
lo dn
rb re
ke be t Å ri it va ar r
M ha n e
ne nd an ga m 10 ra åd 4- ed sr -0 ör M ef F O 24 ch l. D 20 it el
ir ag E lt d de in r . L ha a åg
e is sv
nd ov er T ra L V T t Ä gö _ de ow R en av rå S ol __ nk s G st ka ra __ en m F IN is __ ol e T do kn st in S __ jö m te ol D il __ h do ar N m __ I oc C U h S R oc