M 6629-24

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-02-16 M 6629-24 060202 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-04-24 i mål nr M 480-24, se bilaga A PARTER Klagande

Ombud för 1 och 2: Motpart Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping SAKEN Förbud mot avverkning på fastigheterna och i Skellefteå kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM M 6629-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen i första hand ska upphäva Skogsstyrelsens beslut och i andra hand undanröja underinstansernas beslut och återförvisa ärendet till Skogsstyrelsen för fortsatt handläggning.

Skogsstyrelsen har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med bl.a. följande tillägg.

Skogsstyrelsens beslut innebär en mycket påtaglig begränsning av pågående markanvändning för skogsbruk på fastigheten. Det måste vara Skogsstyrelsen som tillsynsmyndighet som har bevisbördan för att det finns förutsättningar att i tillsynsbeslut förbjuda föryngringsavverkningen genom att gå utöver de hänsynsytor som verksamhetsutövaren har redovisat. Detta särskilt som beslutet de facto för den enskilde har samma effekt som ett beslut om områdesskydd. Vilka närmare sakförhållanden och andra överväganden som ligger till grund för Skogsstyrelsens ställningstagande om att avverkning utanför de redovisade hänsynsytorna skulle vara förbjuden har inte presenterats i beslutet.

Förekomst på rödlistan medför inte med någon automatik att nivån inte är tillfredställande i fågeldirektivets mening. Det är en del av en samlad bedömning. Statusen på rödlistan är baserad på äldre data och nyare data ger andra indikationer som också bör leda till andra slutsatser. Mark- och miljödomstolen har mot bakgrund av den statistik som presenterats beträffande såväl förekomsten av en tretåig hackspett i standardrutterna som i frågan om utvecklingen av miljöer som är av betydelse för arten gjort en felaktig bedömning av populationsnivån för tretåig hackspett.

SVEA HOVRÄTT DOM M 6629-24

De har gjort vad Skogsstyrelsen och domstolarna genom olika avgöranden har efterfrågat genom att efter konstaterad förekomst av tretåig hackspett undersöka livsmiljövärdena för arten på fastigheten och anpassat avverkningen utifrån detta. Trots att en sådan undersökning har presenterats har varken Skogsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen ens bemött eller analyserat resultatet i sina respektive avgöranden.

Vid prövningen måste bedömningen ske utifrån hur skogen ser ut i dag, vilket redovisas genom den livsmiljöinventering som getts in i målet. Det går inte att beakta hur området kommer utvecklas framöver.

Skogsstyrelsen har bl.a. anfört följande.

Skogsstyrelsen bedömer att den tretåiga hackspetten i Västerbottens kustland inte har en tillfredställande populationsnivå men en granskning måste ske i varje enskilt ärende.

Beslutet har utgått från de ekologiska krav som den tretåiga hackspetten har på sin livsmiljö. Häckningsreviret är mycket stort, 25 100 hektar, och vinterområdet är ännu större. Då det i landskapet runt omkring det aktuella avverkningsärendet finns mycket sparsamt med skog kvar som kan utgöra en lämplig livsmiljö för den tretåiga hackspetten är förbudet nödvändigt för att arten ska kunna finnas kvar i området.

Det aktuella förbudsområdet omfattar en hänsynskrävande biotop med en stor mängd döda och döende träd. En stor del av granarna inom området är försvagade och kommer inom en kort framtid utgöra ett lämpligt livsmiljösubstrat för hackspetten och området kommer därmed bli än mer lämpligt för arten.

Skogsstyrelsen ifrågasätter inte att populationsnivån för tretåig hackspett kan vara högre än tidigare genomförda skattningar men fågeltaxeringen indikerar en minskning med ca tio procent per år de senaste 15 åren i Västerbottens län. Vidare är arealen lämpliga habitat i länets östra delar generellt färre och de minskar på grund av ett mer intensivt brukande.

SVEA HOVRÄTT DOM M 6629-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Det är ostridigt att det förekommer tretåig hackspett inom det avverkningsanmälda området. Frågan är om den anmälda avverkningen riskerar att strida mot artskyddsbestämmelserna för tretåig hackspett.

Det är förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att bibehålla populationen på en tillfredställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller återupprätta populationen till den nivån (se 4 § första stycket 4 artskyddsförordningen [2007:845]). Av praxis framgår att en tillfredställande nivå bör vara en nivå som innebär att en fågelart långsiktigt kan finnas kvar inom sitt naturliga utbredningsområde. I den bedömningen behöver lokala förekomster och regional status beaktas i förhållande till förekomsten på nationell nivå. (Se Mark- och miljööverdomstolens dom den 9 februari 2023 i mål nr M 11988-21 och MÖD 2024:24.) Exempel på omständigheter som kan tala för att nivån inte är tillfredställande är att den aktuella fågelarten är nationellt rödlistad, finns upptagen på fågeldirektivets bilaga 1 eller att populationen har genomgått en konstaterad kraftig minskning (se förordningsmotiven Fm 2022:5, s. 4).

Den tretåiga hackspetten är nationellt rödlistad som nära hotad (NT) och finns upptagen på fågeldirektivets bilaga 1. Av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Artdatabanken framgår vidare att populationen har minskat de senaste 15 åren. Markoch miljööverdomstolen delar mark- och miljödomstolens bedömning att den utredning som och har åberopat inte har samma bevisvärde som det underlag som SLU, som är ansvarig för rödlistan, presenterar på artfakta avseende populationsutvecklingen för tretåig hackspett. Tretåig hackspetts bevarandestatus på nationell nivå kan således inte anses gynnsam.

Det är inte självklart hur en lokal respektive regional population ska avgränsas (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 4 november 2025 i mål nr M 4863-25). Skogsstyrelsen har anfört att populationen av den tretåiga hackspetten har en

SVEA HOVRÄTT DOM M 6629-24

tillfredsställande nivå i Västerbottens inland men att den närmare kusten inte har en tillfredställande sådan. Arealen lämpliga habitat i länets östra delar är mindre än i inlandet och minskar ytterligare på grund av ett mer intensivt brukande.

Mark- och miljööverdomstolen finner inte skäl att ifrågasätta Skogsstyrelsens bedömning att den tretåiga hackspettens populationsnivå inte är tillfredställande öster om gränsen för fjällnära skog och utgår därför i den fortsatta bedömningen från att inte heller artens regionala bevarandestatus kan anses tillfredsställande.

Skogsstyrelsen har uppgett att det i landskapet runtomkring det avverkningsanmälda området finns mycket sparsamt med skog kvar som kan utgöra en lämplig livsmiljö för den tretåiga hackspetten och att det är nödvändigt med förbud för att arten ska kunna finnas kvar i området. och har å sin sida uppgett att de har planerat särskilda skyddsåtgärder för att avverkningen inte ska utgöra en sådan störning som träffas av bestämmelserna i artskyddsförordningen. De kommer bl.a. att spara de områden som har högt livsmiljövärde för den tretåiga hackspetten genom väl tilltagna hänsynsytor.

Av 2 kap. 1 § miljöbalken följer att alla som bedriver en verksamhet är skyldiga att visa att hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas. Verksamhetsutövaren måste därför kunna redogöra för miljökonsekvenserna av sitt handlande; i det här fallet hur en avverkning påverkar den tretåiga hackspetten och att föreslagna skyddsåtgärder är tillräckliga.

Mark- och miljööverdomstolen finner inte anledning att ifrågasätta Skogsstyrelsens uppgifter om att det i området finns endast sparsamt med skog kvar som kan utgöra lämplig livsmiljö för den tretåiga hackspetten. och har inte redogjort närmare för på vilket sätt de av dem föreslagna skyddsåtgärderna skulle vara tillräckliga för att skydda den tretåiga hackspettens livsmiljö. Med hänsyn till den tretåiga hackspettens nationella och regionala bevarandestatus samt bristen på lämpliga livsmiljöer i området finner Mark- och miljööverdomstolen att den sökta åtgärden riskerar att försvåra återupprättandet av en

SVEA HOVRÄTT DOM M 6629-24

gynnsam bevarandestatus avseende tretåig hackspett i dess naturliga utbredningsområde. Det finns därför skäl att förbjuda avverkningen i enlighet med Skogsstyrelsens beslut.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att det aktuella förbudet inte är oproportionerligt. och överklagande ska därför avslås vilket innebär att mark- och miljödomstolens dom står fast.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik och Mikael Hagelroth, referent, tekniska rådet Annika Billstein Andersson samt hovrättsrådet Katarina Welin.

Föredragande har varit Sofia Gunnarsson.

Sid 1 (17) ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 480-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-24 meddelad i Östersund

PARTER Klagande , ,

Ombud 1-2: ÖVERKLAGAT BESLUT Skogsstyrelsens beslut den 19 januari 2024 i ärende nr A 16183-2023, se bilaga 1 SAKEN Förbud mot avverkning på fastigheten , Skellefteå kommun DOMSLUT Mark-och miljödomstolen avslår överklagandet och rättar det överklagade beslutet

Sid 2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 480-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-24

BAKGRUND gav den 11 april 2023 in anmälan om föryngringsavverkning avseende fastigheten Skellefteå , som till lika delar ägs av honom och till Skogsstyrelsen. Av den till anmälan fogade kartan framgår att det anmälda avverkningsområdet även omfattade fastigheten Skellefteå . Även denna fastighet ägs till lika delar av och .

Skogsstyrelsen meddelade den 19 januari 2023 följande beslut mot .

Skogsstyrelsen förbjuder dig att inom ett visst område på fastigheten utföra följande åtgärder. 1) Avverka, röja eller på annat sätt avlägsna levande, döende och döda träd samt buskar inom ett ca 11,8 hektar stort område. 2) Utföra skogsbruksåtgärder inom hela det anmälda området under tidsperioden 1 april till och med 31 juli. Området som beslutet gäller framgår av kartan på sidan 5. Skogsstyrelsen har snitslat ut området med egen RÖD-GUL snitsel märkt naturhänsyn. Norra delen följer den av SCA snitslade kantzonen mot myren. Skogsstyrelsen förenar beslutet i punkten 1 med ett vite om två miljoner kronor (2 000 000 kronor). Vitet fördelas enligt följande: : 1 000 000 kronor. : 1 000 000 kronor. Beslutet gäller omedelbart även om det överklagas. Beslutet gäller fram till dess att de anmälda åtgärderna är utförda.

Av den till beslutet fogade kartan framgår att även förbudsområdet omfattar del av båda fastigheterna. Såväl som har delgivits beslutet.

och har nu överklagat beslutet till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. och har i första hand yrkat att Skogsstyrelsens beslut ska upphävas. I andra hand har de yrkat att Skogsstyrelsens

Sid 3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 480-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-24

beslut ska undanröjas och ärendet återförvisas för fortsatt handläggning. Om en återförvisning förenas med ett interimistiskt förbud mot avverkningsåtgärder ska detta förbud vara gällande i högst sex månader från att domstolens avgörande vunnit laga kraft. Till stöd för talan har de anfört i huvudsak följande.

Sammanfattning av grunder Populationen av tretåig hackspett är stabil. Avverkningen sker utanför häckningsperioden och kan därmed inte utgöra en störning under denna tid. Områdena med störst tillgång till döda och döende träd och högt livsmiljövärde för tretåig hackspett kommer att sparas genom väl tilltagna hänsynsytor. Områdena utanför hänsynsytorna håller endast ett medelhögt livsmiljövärde. Skogsstyrelsens vägledning om tretåig hackspett efterföljs även utanför hänsynsytorna. De skyddsåtgärder som vidtas i samband med avverkningen är lämpliga och tillräckliga för att avverkningen inte ska utgöra en sådan avsiktlig störning som har betydelse för att bibehålla eller återupprätta populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå.

Planerad åtgärd och hänsyn har med SCA som ombud anmält en planerad avverkning på ca 24,7 ha till Skogsstyrelsen. I samband med planering av avverkningen har SCA påträffat spår av tretåig hackspett och därför planerat för särskilda försiktighetsåtgärder och anpassningar. Den generella hänsyn som lämnas enligt SCA-nivån är att: a) samtliga träd som uppfyller definitionen på naturvärdesträd sparas. Begreppet naturvärdesträd inkluderar särskilt gamla och grova träd liksom träd med bohål vilka anges som särskilt viktiga för många fåglar. b) all stående och liggande död ved lämnas. c) färsk död ved tillskapas genom att minst 3 högstubbar/ha tillskapas av förekommande trädslag men främst av lövträd. d) minst 10 träd (över 15 cm i diameter) lämnas i genomsnitt per hektar antingen i grupper, hänsynsytor eller som enskilda spridda träd. e) kala ytor begränsas genom att brytande trädgrupper med minst 10 träd lämnas på ett sätt så att inga stora kala ytor större än 3 ha uppstår.

Sid 4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 480-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-24

f) SCA systematiskt minimerar risken för körskador på mark, vatten och hänsynsytor i samband med drivning.

Den mera platsspecifika hänsyn som planeras på denna fastighet utöver SCA-nivån ovan är att: a) 5,3 procent av fastigheten är frivilligt avsatt i markägarens gröna skogsbruksplan som upprättats av Skogsstyrelsen b) 4,8 ha lämnas som generell hänsyn (motsvarar 18 procent av arealen) se utformning av hänsynen i bilaga 2 till yttrandet till Skogsstyrelsen. Hänsynen koncentreras kring fuktigare områden med döende granar. c) Inom hänsynsytorna kommer granar att mekaniskt skadas för att skapa ett kontinuerligt tillskott av stående död ved. d) Trakten återbeskogas med gran så långt som det är möjligt (tall väljs där gran inte kommer att etableras väl). e) Avverkningen genomförs inte under perioden 1 april 31 juli som är häckningsperiod för tretåig hackspett.

Tretåig hackspett Skogsstyrelsens uppgift om att arten finns med på Rödlistan 2020 är korrekt, men det får påtalas att nära hotad (NT) är den lägsta klassningen och det är först om en art listas som VU, EN eller CR som den över huvud taget anses vara hotad. Uppgifterna om populationsminskning och minskning av kvalitén på artens habitat (som redogörs för på Artdatabanken) kan ifrågasättas enligt följande.

Populationsutvecklingen för Tretåig hackspett nationellt En främsta faktor för att tretåig hackspett tagits upp på Rödlistan 2020 som nära hotad (NT) är uppgifter om att minskningstakten har uppgått till 29 procent under de (vid listningen) senaste 15 åren. Om utgångspunkten för denna bedömning var data från år 2019 och 15 år tillbaka till år 2004 kan den uppgiften i och för sig framstå som riktig, då det skulle träffa det tidsintervall som markerats med röda streck nedan.

Sid 5 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 480-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-24

Det man missar med ett sådant intervall är att värdena några år före starttidpunkten var väsentligt lägre, samtidigt som värdena några år efter sluttidpunkten också var högre. Det framstår närmast som att vilket annat 15-årsintervall som helst i dataserien 1998-2022 skulle ge ett bättre utfall. Om tidsintervallet exempelvis hade tidigarelagts tre år (blå streck) hade statistiken visat en kraftig ökning och om de hade senarelagts till senast tillgängliga data hade det istället varit oförändrat.

I det längre perspektiv som den ovanstående grafen 1998-2022 redovisar är det fråga om en årlig ökning på 0,9 procent. Över en längre tid är förhållandena relativt stabila men fluktuationerna i statistiken mellan enskilda år kan slå hårt. De stora skillnaderna år från år kan exempelvis förklaras med att det i genomsnitt är relativt få individer per år som siktas vid standardrutterna (28 resp. 31), att tretåig hackspett är en skygg art som är relativt svår att upptäcka vid inventeringar samt naturliga variationer i häckningsframgång mellan åren.

Svensk Fågeltaxering har nyligen sammanställt data från standardrutterna för år 2023. Nedan redovisas grafen från underlaget som alltså är senast tillgängliga data för ett 15-årsintervall (tre generationer).

Sid 6 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 480-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-24

Av informationen kan utläsas att den årliga förändringstakten inom 15-årsintervallet är -0,3 procent och att det nationellt inte föreligger någon statistiskt säkerställd förändring av populationen. Populationen bedöms också i TRIM-analysen som stabil. Det kan utifrån detta klart ifrågasättas om artens populationsutveckling hade kunnat vara ett kriterium som kan ligga till grund för att lista arten som nära hotad idag. Nästa rödlista publiceras först år 2026 men beslut idag måste fattas på de faktiska uppgifter som ändå finns nu.

Skogsstyrelsen har angett att myndigheten tillsammans med Länsstyrelsen har kommit fram till att arten inte har en tillfredsställande populationsnivå närmare kusten. Hur myndigheterna har nått fram till den slutsatsen och vilket underlag som finns för det har inte presenterats. Då påståendet ligger till grund för ett allvarligt och mycket kostsamt ingripande mot enskilda fastighetsägare är det givetvis Skogsstyrelsen som har bevisbördan för påståendet.

Död ved och gamla skogar i Sverige Födotillgången för tretåig hackspett är knuten till tillgången på död ved. Detta har också omnämnts som en faktor vid rödlistningen. Att död ved förekommer i äldre skogar är vanligt och naturligt. Det är förstås en förklaring till varför sådana miljöer utpekas som värdefulla för tretåig hackspett. I Sverige ökar mängden gammal skog som är viktig för biologisk mångfald, vilket framgår av rapporten SLU Skogsdata 2023. Det sätt som skogsbruk bedrivs sedan ett antal år tillbaka, exempelvis med

Sid 7 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 480-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-24

sammanhängande frivilliga avsättningar, lämnade hänsynsytor samt detaljhänsyn också i ett bredare perspektiv, innebär alltså att mängden död ved i skogarna ökar även utanför de områden som är formellt skyddade.

hög andel död ved av lämplig kvalitet beräknas med viss sannolikhet att påverka beståndet negativt även kommande 15- Sveriges officiella statistik på området. Statistiken visar ingen negativ påverkan på populationen och mängden död ved i skogarna är ökande.

Att det sker avverkningar i skogar som tidigare inte har avverkats med dagens metoder är i sig riktigt, men på en övergripande nivå medför det inte minskad tillgång på gammal skog eller död ved. De åtgärder som vidtas vid avverkningar som genomförs idag, de områden som avsätts frivilligt och de hänsynsytor som lämnas för att växa in i framtida skogsbestånd gör att det på landskapsnivå kommer att finnas förutsättningar för arten att vara kvar.

Nyligen har också en rapport från Skogsindustrierna publicerats, Biologisk mångfald i skogen, Tillstånd trender och miljöarbete. Där framgår bl.a. att mängden död ved har ökat sedan 1990-talet och att arealen gammal skog har ökat. Där framgår också att den hänsyn som lämnas idag får effekt långt framåt i tiden.

Den sammantagna bilden där det av statistik med längre tidsserier samt färsk statistik på den senaste 15-årsperioden i kombination med att gammal skog och död ved ökar i skogslandskapet tyder på att förhållandena för tretåig hackspett inte är så illa som de framställs. Arten har en stabil populationsutveckling i landet, även med det skogsbruk som bedrivs idag och den döda ved som härbärgerar insekterna som utgör föda till arten är ökande.

Studier av tretåig hackspett till stöd för populationsnivån Förekomst av tretåig hackspett i Västerbotten har studerats av Ferry B, Ekenstedt J & Green M. 2021. Densities of the Eurasian Three-toed Woodpecker Picoides

Sid 8 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 480-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-24

tridactylus calculated from sap row surveys are on par with estimates from fixed route bird censusing. Ornis Svecica 31: 94 106. I studien påtalas att det på standardrutterna i fågeltaxeringen endast observerats tretåig hackspett på 2 av de 14 undersökta rutterna medan färska spår av tretåig hackspett påträffas på alla rutterna. Det är alltså betydligt mer ovanligt att få se arten än att påträffa spåren av den. I studien påtalas också att det även i de delar av Västerbotten som varit långsiktigt påverkade av aktivt skogsbruk påträffades spår av tretåig hackspett, om än med lägre densitet än i den fjällnära skogen.

Utifrån observationerna i studien skattas att det finns ca 7 900 par tretåig hackspett i Västerbottens län, att jämföra med tidigare skattningar på 1 600-3 000 par. Detta kan jämföras med Artdatabankens artfakta, där det anges att antalet reproduktiva individer i hela landet skattas till 15 800. Utifrån observationerna i studien framstår Artdatabankens populationssiffra som mycket låg, Beräknad densitet av tretåig hackspett bedöms vara lägre i kustområdet än i de fjällnära skogarna. Det är dock normalt att populationer har olika densitet i olika geografiska områden och betyder inte att påverkan i sådana områden alltid ska anses som en störning av betydelse för att bibehålla artens populationsnivå i det bredare perspektiv som fågeldirektivet måste avse.

Mot denna bakgrund anser vi att det finns en tillräckligt stark population av tretåig hackspett i landet och länet för att avverkningen i det här målet med platsanpassade hänsynsåtgärder ska kunna genomföras utan att vara en sådan störning som har betydelse för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå.

Genomförd inventering och hänsynsytor Att tretåig hackspett kan finnas och har födosökt inom området kan konstateras både utifrån de spår som SCA påträffat i samband med planering av avverkningen och genom de spår som Skogsstyrelsen har påträffat vid senare platsbesök.

Sid 9 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 480-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-24

Med anledning av förekomsten av tretåig hackspett har SCA på uppdrag av fastighetsägarna genomfört en livsmiljöinventering på platsen. Inventeringen är genomförd med en förenklad metod som tagits fram av Skogsstyrelsen och i den har metodalternativ B, stamantal, tillämpats. En skillnad är dock att provytorna har lagts ut objektivt i ett rutmönster istället för en subjektiv bedömning av platser som den enskilde inventeraren bedömer vara representativa. Denna justering är rimlig och nödvändig för att man ska få en rättvisande bild av områdets styrkor och svagheter och att så långt som möjligt undvika subjektiva moment i inventeringen där en inventerare går till ytor där man med ögat ser att det finns mer död ved än annars (eller försöker undvika desamma). Ett sådant resultat kan inte heller ligga till grund för beslut som avser en större yta än vad som faktiskt har undersökts. Resultatet från inventeringen är att avverkningsytan till sin helhet ger 143 poäng, vilket är i den nedre delen av att ha en hög livsmiljöklass. När endast de provytor som ingår i den planerade avverkningen efter redovisad hänsyn räknas blir poängen istället 96, ett medelhögt värde. Inventeringen visar att lämnade hänsynsytor är de som har ett högre livsmiljövärde för tretåig hackspett.

Det kan anmärkas att det troligtvis är mycket sällan som en inventering av en normal skog ger ett lågt värde det förekommer nästan alltid döda eller döende träd i skogen. Som framgår av figuren nedan finns det i norra Norrland i genomsnitt ca 6,5 m3 död ved per ha utanför formellt skyddade områden. Med Skogsstyrelsens inventeringsmetodik skulle det innebära att gränsen för ett medelhögt värde på 5 m3 per ha redan i genomsnittlig skog i alla åldrar är överskriden.

Värdet fördelar sig på alla åldersklasser i skogen och är stigande. Detta innebär i det här fallet också att den skog som ligger utanför de planerade hänsynsytorna endast har medelhögt livsmiljövärde för tretåig hackspett, i linje med de nivåer som gäller för skogsmark i allmänhet. Detta talar för att livsmiljön inte är sådan att det finns anledning till förbud mot avverkning här. Att området punktvis har delar med högre förekomst av död ved kan inte medföra förbud mot avverkning av stora områden som inte har lika höga livsmiljövärden, utan det är något som man får förhålla sig

Sid 10 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 480-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-24

till vid planering av avverkningen. Vidare redogörs för hur planerade åtgärder relaterar till skogsstyrelsens vägledning om tretåig hackspett.

Skogsstyrelsen har i beslutet inte kommenterat eller bemött inventeringsresultatet.

trots att det i praktiken är det som ligger till grund för ett mycket ingripande förbudsbeslut och skapande av ett de facto-naturreservat. Det framgår inte heller tydligt vad som lett fram till Skogsstyrelsens bedömning att en avverkning inom området utanför hänsynsytorna skulle leda fram till en otillåten störning för tretåig hackspett. Redovisningen av hänsynsytor har över huvud taget inte kommenterats av Skogsstyrelsen i beslutet vilket är en tydlig brist.

Tillämpning av lagstiftning Det finns inget i lagstiftningen som tyder på att aktuella bestämmelser är avsedda att tillämpas så att pågående markanvändning förbjuds för stora markområden genom att förbud mot avverkning meddelas i fall som detta. I MÖD 2017:7 uttalas att övervägande skäl talar för att det inte varit lagstiftarens avsikt att fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen skulle kunna ges en tillämpning som innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Utgångspunkten är att regler om områdesskydd i första hand ska tillämpas i en sådan situation. MÖD:s färska avgöranden den 28 februari 2024 ändrar inte dessa ställningstaganden, utan reglerar istället vad som kan ligga till grund för en eventuell dispens.

Av fågeldirektivets artikel 3.2 a) framgår just att skyddet i första hand ska innefatta avsättande av skyddade områden. Avsättning av skyddade områden sker genom ett systematiskt arbete med förutsägbara förutsättningar för fastighetsägare där de områden som på lång sikt bedöms mest värdefulla väljs ut. Det sker inte genom att i enskilda avverkningsanmälningar plocka ut några hektar, förbjuda avverkning och skapa de facto-naturreservat. Ingenting tyder på att detta från EU:s sida varit avsikten med fågeldirektivet eller artskyddsförordningen.

Sid 11 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 480-24 Mark- och miljödomstolen 2024-04-24

Om domstolen trots detta skulle finna att åtgärden strider mot artskyddsförordningen är det alltjämt inte förenligt med gällande rättsprinciper att fatta beslut om förbud mot åtgärden med stöd av 12 kap. 6 § MB och artskyddsförordningen. Proportionalitetsprincipen innebär att ingripanden från det allmännas sida ska ske på det sätt som är minst ingripande för den enskilde. Vid tvivel om vad lagstiftaren avsett måste reglerna också tillämpas enligt principerna om in dubio mitius, vid tvivel det mildare för en enskilde.

Artskyddsförordningen är inte avsedd att ha en tillämpning som innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras och saknar också bestämmelser om ersättningsrätt. Det har i så fall istället ålegat Skogsstyrelsen att i ljuset av fågeldirektivet artikel 3.2 a) besluta om ett biotopskyddsområde med förutsebar och lagreglerad rätt till ersättning för fastighetsägaren alternativt att överlämna till Länsstyrelsen om att besluta om ett naturreservat av samma skäl. Detta kan i så fall åstadkommas genom att Skogsstyrelsens beslut undanröjs och ärendet återförvisas för fortsatt handläggning.