M 8432-24

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-02-06 M 8432-24 060305 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-05-27 i mål nr M 4041-23, se bilaga A PARTER Klagande Naturskyddsföreningens länsförbund i Västernorrland Ombud: Motpart Scaninge Holding AB Ombud: SAKEN Tillsyn av avverkningsanmäld skog på fastigheten i Sollefteå kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen avslår Naturskyddsföreningens länsförbund i Västernorrlands yrkande om att Mark- och miljööverdomstolen ska inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen.

SVEA HOVRÄTT DOM M 8432-24

Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens dom och Skogsstyrelsens beslut den 27 november 2023 i ärende nr A 20312-2022 samt återförvisar ärendet till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling. Mark- och miljööverdomstolen förordnar, till dess Skogsstyrelsen avgjort ärendet eller förordnat på annat sätt, att avverkning och därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder enligt anmälan i Skogsstyrelsens ärende nr A 20312-2022 inte får vidtas på fastigheten i Sollefteå kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM M 8432-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturskyddsföreningens länsförbund i Västernorrland, Naturskyddsföreningen, har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och i första hand förbjuda skogsavverkning eller andra skogsbruksåtgärder i det avverkningsanmälda området och i andra hand återförvisa ärendet till Skogsstyrelsen för fortsatt handläggning. Naturskyddsföreningen har även yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen om bl.a. rättelse 2025/90867 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet).

Scaninge Holding AB, SCA, har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturskyddsföreningen har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen och i huvudsak gjort följande tillägg. Naturskyddsföreningen har gjort nya fältbesök i den avverkningsanmälda skogen. Den 8 och 11 juni 2024 sågs ytterligare tre färska och tre äldre ringhack av tretåig hackspett inom området samt ett äldre ringhack strax utanför området. Dessutom hittades två knärotslokaler, vardera 20 30 plantor, inom och en knärotslokal strax utanför området. Fynden av knärot var inte kända när målet behandlades av mark- och miljödomstolen. Vid besök den 6 december 2024 noterades två adulta individer av tretåig hackspett i området. Vidare noterades ytterligare 7 ringhack, vilket innebär att det nu totalt noterats 23 ringhack, varav 12 färska ringhack i området. I den avverkningsanmälda skogen har minst 16 naturvårdsarter varav 13 rödlistade och 9 fridlysta arter sina livsmiljöer. Utöver knärot och tretåig hackspett riskerar främst järpe och talltita påverkas negativt av avverkningen, framför allt genom att skogen förlorar sin flerskiktade struktur.

Landskapet runt Taråberg är kraftigt fragmenterat av hyggen och plantageskog. I stort sett samtliga kvarvarande naturskogspartier i den gröna infrastruktur där den tretåiga hackspetten har sitt fortplantningsområde är avverkningsanmälda.

SVEA HOVRÄTT DOM M 8432-24

Delar av det avverkningsanmälda området består av hänsynsytor som lämnats vid en tidigare avverkning med ärendenummer A 3464-2001. Lämnad miljöhänsyn från tidigare avverkningar får inte avverkas (se Kammarrätten i Sundsvalls dom den 16 januari 2015 i mål nr 3312-13). Även om någon hänsynsyta inte är inritad i anmälan från 2001 står det i anmälan att skyddszoner ska lämnas mot öppen jordbruksmark. Det finns inga andra jordbruksmarker i dessa trakter än ängsmarkerna runt Taråberg. Överlappet med den lämnade skyddszonen och den nya avverkningsanmälan är ca 1 hektar.

Mark- och miljööverdomstolen behöver begära förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom det finns oklarheter i tolkningen av EU-rätten avseende artikel 2 och 5 i fågeldirektivet. Dessutom är rådets beslut om rättelse av den svenska språkversionen av fågeldirektivet ogiltig eftersom de fel som gjorts gällande inte kan anses vara uppenbara. Inte heller har dessa fel förekommit i endast en eller två språkversioner.

SCA har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Den påverkan som åtgärderna kan ha på knärotsfynd som redovisats utlöser inte artskyddsförordningens förbud. Åtgärderna är planerade utifrån förutsättningen att tretåig hackspett förekommer i området och innehåller den hänsyn som behövs. Området pekas inte ut som ett potentiellt revir för tretåig hackspett i BirdLifes habitatmodell för arten, vilket indikerar att området inte har betydelse för att bibehålla eller återupprätta populationen av tretåig hackspett till en tillfredsställande nivå. Det har genomförts en häckfågelinventering i området under våren och sommaren 2025. Inventeringsrapporten visar att den i målet aktuella åtgärden kan genomföras utan att vara en störning av betydelse för att bibehålla eller återupprätta populationen av tretåig hackspett på en tillfredsställande nivå.

Praxis och allmänna förvaltningsrättsliga principer talar för att det inte finns något hinder mot att göra en ny anmälan på ett område även om man fått ett förbud mot avverkning av samma område och trots att femårsperioden för den första avverkningsanmälan inte löpt ut än. I ljuset av detta finns inte heller något hinder mot att göra en ny avverkningsanmälan inom ett tidigare redovisat hänsynsområde. Skogsstyrelsen ska

SVEA HOVRÄTT DOM M 8432-24

därefter förutsättningslöst pröva om det finns anledning att förbjuda eller på annat sätt begränsa den anmälda åtgärden.

Den svenska språkversionen av fågeldirektivet är nu rättad. Det finns inget som tyder på att regeringen har haft för avsikt att ha strängare förbudsregler än vad som följer av fågeldirektivet. Det finns inte anledning att inhämta förhandsavgörande från EUdomstolen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen har att pröva om något av förbuden i artskyddsförordningen (2007:845) aktualiseras för den avverkning som har anmälts till Skogsstyrelsen.

Enligt 4 § första stycket artskyddsförordningen är det, såvitt nu är av intresse, förbjudet att avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg (punkten 2) och att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå eller återupprätta populationen till den nivån (punkten 4). Av praxis framgår att en tillfredställande nivå bör vara en nivå som innebär att en fågelart långsiktigt kan finnas kvar inom sitt naturliga utbredningsområde. I den bedömningen behöver lokala förekomster och regional status beaktas i förhållande till förekomsten på nationell nivå. (Se MÖD 2024:24 och Mark- och miljööverdomstolens domar den 9 februari 2023 i mål nr M 11988-21 och den 4 november 2025 i mål nr M 4863-25.) I 7 § artskyddsförordningen uppställs förbud mot att bl.a. plocka eller förstöra vissa angivna växter i deras naturliga utbredningsområde i naturen.

Av 2 kap. 1 § miljöbalken följer att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd är skyldiga att visa att hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas. I 2 kap. 2 § miljöbalken uppställs krav på verksamhetsutövaren att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda miljön mot skada eller olägenhet, det så kallade kunskapskravet. Kunskapen ska finnas innan åtgärden vidtas (se prop. 1997/98:45 del 1 s. 211 och

SVEA HOVRÄTT DOM M 8432-24

del 2 s. 14). Kraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem, se 2 kap. 7 § miljöbalken. Artskyddsförordningen är att se som en precisering av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter (se t.ex. MÖD 2013:13). Verksamhetsutövaren avseende en avverkning måste således kunna redogöra för miljökonsekvenserna av sitt handlande vilket innefattar hur åtgärden påverkar skyddade arter. Med utgångspunkt i den kunskapen ska verksamhetsutövaren söka kompletterande information om specifika artförekomster och delge myndigheter informationen i samband med en anmälan. Myndigheten ska vid behov hjälpa verksamhetsutövaren med förtydligande av vad som krävs. (Se Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 augusti 2023 i mål nr M 9596-22.)

Ansvarsfördelningen mellan verksamhetsutövaren och staten när det gäller underlaget vid en avverkningsanmälan har berörts i ett flertal utredningar (se Skydd av arter vårt gemensamma ansvar, SOU 2021:51 s. 886 ff., Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen, SOU 2020:73 s. 773 f. samt Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk, SOU 2024:91 s. 272 f.). Ett synsätt som redovisas är att verksamhetsutövaren ansvarar för att ta fram platsspecifikt underlag om påverkan på arter och behovet av skyddsåtgärder medan Skogsstyrelsen, utifrån en samordnande funktion inom skogsbruket, ansvarar för att tillhandahålla övergripande information om arters ekologi och skyddsbehov i landskapet (se SOU 2021:51 s. 892).

I den blankett som fylls i vid en avverkningsanmälan ska uppgifter om planerad hänsyn till olika naturmiljövärden lämnas, bl.a. hänsyn till arter. Ett korrekt ifyllande av blanketten förutsätter således att verksamhetsutövaren vet var på fastigheten skyddsvärda och hänsynskrävande arter och miljöer finns. Verksamhetsutövarens redogörelse för artförekomst m.m. är dessutom en förutsättning för att Skogsstyrelsen och överprövande instanser ska kunna ta ställning till behovet av hänsyn samt om föreslagen hänsyn är relevant och tillräcklig.

I anmälningsblanketten har SCA angett att 3,10 ha avses avverkas för att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden. I blanketten har angetts att hänsyn ska lämnas

äldre/grova lövträd, hålträd/boträd, döda stående eller liggande träd, trädsamlingar,

SVEA HOVRÄTT DOM M 8432-24

ovanliga trädslag och buskar, träd med brand-/kulturspår, naturliga och tillskapade högstubbar samt hassel, lind, lönn, ask, alm, rönn och sälg sparas. Någon hänsyn till arter, med angivande av vilka arter hänsynen avser, har inte redovisats. Under övriga upplysningar framgår dock att avverkning inte ska ske under häckningsperioden med hänsyn till talltita. Skogsstyrelsen har inte fattat ett motiverat beslut med anledning av avverkningsanmälan. I Skogsstyrelsens bekräftelse av anmälan, benämnt kvittomail, daterat den 17 maj 2022 anges att avverkning får påbörjas tidigast den 28 juni 2022.

Den 7 juni 2023 inkom uppgifter om knärot, talltita och duvhök inom avverkningsområdet. Skogsstyrelsens bedömning av observationerna har dokumenterats den 14 juni 2023 i en tjänsteanteckning rubricerad Sammanställning av artfynd och bedömningar. Den 21 november 2023 har Naturskyddsföreningen Västernorrland gett in en skrivelse, Tillsynsbegäran - information om höga naturvärden och fridlysta arter i avverkningsanmälan A 20312-2022 i Sollefteå kommun. Begäran avser tillsynsbeslut enligt miljöbalken. SCA har därefter bett om ett beslut från Skogsstyrelsen. I en ny sammanställning daterad den 27 november 2023 har Skogsstyrelsen bedömt att ingen av de rapporterade arterna behöver utredas mer. Beträffande den tretåiga hackspetten har Skogsstyrelsen bedömt att det inte är sannolikt att det aktuella området ingår i ett häckningsområde då området är av ringa storlek och den kringliggande skogen är väldigt fragmenterad vad gäller andelen äldre skog. Beträffande spillkråka har Skogsstyrelsen angett att skydd av boträd kan prioriteras om detta är aktuellt, men att det i det aktuella ärendet inte finns några uppgifter om boplats inom området. Fyndet av födosökande duvhök och talltita som registrerats i Artportalen den 8 september 2018 har Skogsstyrelsen bedömt inte vara en tillräckligt stark indikation på att det aktuella området utgör ett häckningsområde för duvhök och talltita. Vidare är talltitan enligt Skogsstyrelsen inte en prioriterad art i Västernorrland. Samma dag har sammanställningen bifogats i ett brev till SCA, som information om Skogsstyrelsens bedömning av om arterna behöver utredas mer. Två dagar senare skickades sammanställningen till Naturskyddsföreningen Västernorrland som en bilaga till ett epostmeddelande. I meddelandet lämnades en upplysning om hur Skogsstyrelsens nollbeslut kan överklagas. Det är oklart om Skogsstyrelsen anser att sammanställningen utgör underlag i ärendet om avverkningsanmälan eller är ett beslut i det ärendet. Mark- och miljödomstolen har angett att sammanställningen från den 27 november 2023 är det

SVEA HOVRÄTT DOM M 8432-24

överklagade beslutet och att det är ett beslut i ärende A 20312-2022, dvs. i ärendet avseende den avverkningsanmälan som gavs in i maj 2022.

Under målets handläggning i Mark- och miljööverdomstolen har SCA genomfört en häckfågelinventering med tre inventeringstillfällen i avverkningsområdet. Av inventeringsrapporten framgår att tretåig hackspett, lavskrika, talltita och järpe har noterats. Enligt SCA visar rapporten att avverkningen kan genomföras utan att påverka skyddade arter och deras livsmiljö på ett förbjudet sätt. Till Mark- och miljööverdomstolen har det även kommit in ytterligare uppgifter om förekomst av knärot inom och i närheten av avverkningsområdet.

Som framgått ovan åligger det verksamhetsutövaren att, inför anmälan om avverkning, inhämta det kunskapsunderlag som krävs för att blanketten för anmälan om avverkning ska kunna fyllas i på ett fullständigt sätt. Det följer av instansordningsprincipen att ett ärende som huvudregel ska prövas på ett fullständigt underlag av första instans. Mer omfattande kompletteringar bör således inte bedömas först i högre instans. Utifrån ingivet underlag har Skogsstyrelsen att bedöma eventuell påverkan på skyddade arter och om risken för påverkan kan minskas genom vidtagande av hänsyn samt om den hänsyn som verksamhetsutövaren föreslår i sin anmälan är relevant och tillräcklig för de arter som finns i området. Av Skogsstyrelsens bedömning bör också framgå hur Skogsstyrelsen har avgränsat fågelarters lokala och regionala population och hur påverkan på artens population och kontinuerlig ekologisk funktion bedömts. I detta fall har nya observationer av både knärot och ett flertal fågelarter liksom ny utredning tillkommit under processens gång. Bedömningen av om det nu befintliga underlaget är tillräckligt för att ta ställning till vilka arter som påverkas av den anmälda avverkningen och om de av SCA föreslagna skyddsåtgärderna är relevanta och tillräckliga bör göras av Skogsstyrelsen som första instans.

Det bör också påpekas att omständigheten att Skogsstyrelsen har avstått från att fatta ett formellt och mer fullödigt motiverat beslut med hänvisning till tillämpliga bestämmelser försvårar en överprövning, jfr 32 § förvaltningslagen (2017:900). Det är

SVEA HOVRÄTT DOM M 8432-24

för Mark- och miljööverdomstolen oklart om Skogsstyrelsen bedömt att avverkningsärendet enligt 12 kap. 6 § miljöbalken fortfarande pågått när sammanställningen upprättades den 27 november 2023 eller om Skogsstyrelsen uppfattat begäran om tillsyn från Naturskyddsföreningen Västernorrland som ett önskemål om tillsyn enligt 26 kap. miljöbalken och att sammanställningen är ett beslut enligt tillsynsbestämmelserna i 26 kap. miljöbalken.

Sammantaget är det inte lämpligt att bedöma avverkningens förenlighet med artskyddsförordningen i Mark- och miljööverdomstolen, utan målet ska återförvisas till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling.

Mot bakgrund av den bedömningen saknas det skäl att ta ställning till Naturskyddsföreningens yrkande om ogiltigförklaring av den språkliga rättelsen av fågeldirektivet och om inhämtande av förhandsavgörande från EU-domstolen i övrigt.

Mark- och miljööverdomstolen förordnar, till dess Skogsstyrelsen avgjort ärendena eller förordnat på annat sätt, att avverkning och därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder enligt anmälningarna inte får vidtas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Malin Wik, tekniska rådet Annika Billstein Andersson samt hovrättsråden Kristina Dreijer och Helen Blomberg, referent.

Föredragande har varit Elin Fockström Haubitz.

Sid 1 (7) ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 4041-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-27 meddelad i Östersund

PARTER Klagande Naturskyddsföreningens länsförbund i Västernorrland Motpart Scaninge Holding AB Ombud: ÖVERKLAGAT BESLUT Skogsstyrelsens beslut i ärende nr A 20312-2022, se bilaga 1 SAKEN Avverkningsanmäld skog, , Sollefteå kommun DOMSLUT

1Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet. 2. Vad mark- och miljödomstolen har förordnat i beslut om inhibition den 22 januari 2024 ska inte längre gälla.

Sid 2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4041-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-27 BAKGRUND Scaninge Holding AB (bolaget) har den 17 maj 2022 avverkningsanmält ett område på fastigheten i Sollefteå kommun. Avverkning av området har fått påbörjas tidigast den 28 juni 2022.

Den 7 juni 2023 har Skogsstyrelsen m.fl. informerats om att det inom det avverkningsanmälda området finns ett flertal fridlysta arter. Skogsstyrelsen har dock bedömt att åtgärder för knärot, duvhök och talltita inte har behövts utredas vidare. Den 21 november 2023 har Naturskyddsföreningens länsförbund i Västernorrland (naturskyddsföreningen) inkommit med en tillsynsbegäran till bl.a. Skogsstyrelsen med anledning av att sammanlagt 12 naturvårdsarter har hittats i området. Skogsstyrelsen har då upprättat en sammanställning över de fridlysta arterna och bedömt att någon ytterligare utredning av dessa inte har behövt vidtas.

Naturskyddsföreningen har överklagat Skogsstyrelsens beslut att inte vidta några åtgärder med anledning av avverkningsanmälan, till mark- och miljödomstolen. I överklagandet har Naturskyddsföreningen bl.a. angett att det vid besök i skogen den 14 januari 2024 inom avverkningsområdet har noterats två järpar, två talltitor och ytterligare fyra ringhack av tretåig hackspett, varav två färska och ett äldre. Dessutom har ett färskt ringhack även noterats strax utanför det avverkningsanmälda området.

Mark- och miljödomstolen har på yrkande av naturskyddsföreningen den 22 januari 2024 beslutat att avverkning enligt anmälan nr A 20312-2022 tills vidare inte får ske.

YRKANDEN M.M. Naturskyddsföreningen har, som det måste uppfattas, i första hand yrkat att markoch miljödomstolen ska förbjuda avverkning och i andra hand att målet ska återförvisas till Skogsstyrelsen för vidare handläggning. Föreningen har till stöd för sitt överklagande anfört i huvudsak följande. I den avverkningsanmälda skogen har hittills 13 naturvårdsarter varav 12 rödlistade och 6 fridlysta arter noterats. Om ytterligare besök genomförs när marken är snöfri är det sannolikt att fler rödlistade

Sid 3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4041-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-27 och kanske även fridlysta arter återfinns. Det finns aktiva revir för tretåig hackspett och talltita samt ett permanent revir för järpe i området.

Skogen är en barrblandskog med bitvis stort inslag av död stående granved, vilken utgör den tretåiga hackspettens viktigaste födoval. Det finns även inslag av grova tallar och aspar som spillkråkan behöver för sin häckning. Talltitan födosöker och hamstrar mat i hänglavsrika skogar. Delar av den avverkningsanmälda skogen är hänglavsrik. SCA har anmält att avverkning ska ske av de flesta granar och tallar men att lövträd ska sparas. Detta kommer att innebära sämre förutsättningar för såväl häckning som födosök för de fridlysta fågelarterna samt att den kontinuerliga ekologiska funktionen för deras livsmiljöer riskerar att försämras. Särskilt hårt kommer den tretåiga hackspetten att drabbas eftersom den är starkt knuten till död granved i sitt födosök.

Scaninge Holding AB har motsatt sig ändring av beslutet och anfört i huvudsak följande. Den anmälda åtgärden avser plockhuggning för att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden. Taråberg är en gammal ödegård med en speciell historia men idag finns endast kulturlämningar från tidigare bosättning kvar på platsen. SCA vill bevara den ljusa, öppna och lövdominerade skogsmiljön runt platsen och förhindra att den växer igen med mörk granskog. Utan åtgärder kommer kulturlämningarna mer eller mindre försvinna och området med tiden bli som En plockhuggning kommer att skapa en stärkt biologisk mångfald i området genom att området blir mer lövdominerat och marken mer solbelyst. Att låta marken passivt växa igen skulle göra betydligt mer skada på de allmänna intressena än om åtgärden genomförs.

Avverkningen påverkar inte den tretåiga hackspetten negativt. Området är för litet för att vara häckningsplats och det ligger inte heller i närheten av något större område som innehåller de kvaliteter som hackspetten kräver. Området är även för litet för att rymma ett revir av talltita. Avverkningen kommer inte att medföra någon begränsning av spillkråkans tillgång till boträd. Spillkråkan nyttjar stora områden, ca 400 1000 ha, och fragmentering av skogen verkar inte vara något problem för

Sid 4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4041-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-27 arten så länge skogen håller hög kvalitet. Inom de 400 1000 ha som omger det avverkningsanmälda området finns det gott om annan lämplig skog.

Åtgärderna medför inte sådana störningar som har betydelse för att bibehålla populationerna av de nämnda fågelarterna på en tillfredställande nivå eller att återupprätta populationen till den nivån. Ingen markberedning eller plantering kommer att ske efter plockhuggningen. Avverkning ska inte utföras under häckningsperioden för talltita.

Naturskyddsföreningen har efter delfående av bolagets yttrande anfört i huvudsak följande. Även om den avverkningsanmälda skogen har varit mer öppen under perioder, har den en kontinuitet av gamla träd och död ved. Igenväxningen med gran har skapat naturvärden som är knutna till granskog och granved, vilket gör att naturvärdena idag är högre än kulturmiljövärdena. Kulturmiljön kan inte motivera avverkningen.

Järpen är rödlistad som nära hotad (NT), fridlyst enligt 4 § artskyddsförordningen och en prioriterad art i Skogsvårdslagen. Järpen har minskat med 25 procent (10-40 procent) under de senaste 12 åren. Den har sin livsmiljö i tät barrskog med inblandning av lövträd och en väl utvecklad flerskiktad struktur. Arten behöver lämpliga skogsbestånd om sammanlagt minst 25 hektar. Den är mycket stationär inom sitt revir och stannar så länge miljön är intakt. Järpen är känslig för fragmentering, röjning och gallring och överlever inte om dess livsmiljö kalavverkas. Eftersom järpen undviker öppna ytor som hyggen blir den avverkningsanmälda skogen en viktig del för att upprätthålla reviret. För både den och för talltitan gör en sådan plockhuggning som bolaget har anmält att skogen tappar sin skiktning, en skiktning som är huvudkravet på livsmiljön för båda arterna.

Talltita är rödlistad som NT, fridlyst och en prioriterad art i skogsvårdslagen. Den omfattas även av EU:s fågeldirektiv. Arten har minskat kraftigt de senaste 30 åren och minskningstakten innevarande 10-årsperiod beräknas till 20 procent (10-30 procent). Talltitan föredrar större sammanhängande barrskogar, och finns såväl i

Sid 5 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4041-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-27 tallskog som granskog och i lövblandad barrskog. Skogens struktur är viktig och ska helst vara flerskiktad. Tillgång till murknande högstubbar är särskilt viktig eftersom talltitan helst hackar ut sitt bohål själv. Den är känslig för gallring och missgynnas när skogen fragmenteras. Talltitan är synnerligen trogen sitt revir så länge paret lever och biotopen förblir intakt. Paret stannar i sitt revir året om. En förlust av ett revir har därför en stor inverkan på den lokala populationen.

För den tretåiga hackspetten medför den plockhuggning av gran och tall som bolaget vill göra, att den kontinuerliga nybildningen av död granved i stort sett kommer att upphöra för mycket lång tid framöver. Den tretåiga hackspettens viktigaste bytesdjur lever i död granved. Plockhuggningen skulle därför missgynna den tretåiga hackspetten, både på kort och lång sikt.

Runt hela området har det avverkats kraftigt de senaste 20 åren. Det är därför viktig att bevara de äldre partierna skog som finns kvar för att kunna upprätthålla en livsmiljö för tretåig hackspett, talltita och järpe. Det finns ca 70 hektar kontinuitetsskog i någorlunda närhet till avverkningsanmälan. Med tanke på att den tretåiga hackspetten under vintertid behöver ca 100 hektar är risken uppenbar att en kritisk tröskelnivå kommer att passeras där den kontinuerliga ekologiska funktionen inte längre kan upprätthållas i landskapet. Att hänvisa till frivilligt avsatta hänsynsytor eller interna skogliga strategier kan inte tas med i bedömningen eftersom det inte har något juridiskt skydd och kan ändras av markägaren när denne så önskar.

Mark- och miljödomstolen har tidigare ansett att livsmiljöbedömningar är en nödvändig del av beslutsunderlaget. I detta fall har bolaget varken gjort någon inventering eller bedömning av livsmiljövärdet sett ur den tretåiga hackspettens synvinkel. Bolaget kan därför inte värdera kvaliteten på det avverkningsanmälda området för den tretåiga hackspetten. Risken är uppenbar att de åtgärder som bolaget vill vidta i avverkningsområdet hamnar i konflikt med bestämmelserna i 4 § artskyddsförordningen.

Sid 6 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4041-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-27 DOMSKÄL Utgångspunkter för prövningen Reglerna om fridlysning av vilda fåglar och vissa andra djur i artskyddsförordningen utgör en implementering av bl.a. fågeldirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar) i svensk rätt.

Enligt 4 § första stycket 4 artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktlig störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod. All störning av vilda fåglar är emellertid inte förbjuden. Störning av vilda fåglar träffas inte av förbudet om störningen saknar betydelse för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller för att återupprätta populationen till den nivån.

EU-domstolen har slagit fast att avverkning som påverkar en viktig livsmiljö för sällsynta fågelarter kan utgöra en förbjuden störning (jfr Mål C-441/17, dom av den 251 ff.). Exempel på omständigheter som kan tala för att nivån inte kan anses vara tillfredsställande är att den aktuella fågelarten är nationellt rödlistad, finns upptagen på fågeldirektivets bilaga 1 eller att populationen har genomgått en konstaterad kraftig minskning (se FM 2022:5 s. 3 f.).

Eftersom artskyddsförordningen (2007:845) är att se som en precisering av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken när det gäller skydd av arter, måste prövningen av den planerade avverkningen innefatta en bedömning av hur de skyddade arterna påverkas av verksamheten (MÖD 2013:13). För att kunna göra en sådan prövning måste en bedömning göras av skyddade arters förekomst i området och om det med anledning av den planerade åtgärden föreligger risk för skada på arten på det sätt som anges i artskyddsförordningen. Om så är fallet måste det också göras en bedömning av om det är möjligt att föreskriva skyddsåtgärder så att skada inte uppstår.

Sid 7 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 4041-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-27 Mark- och miljödomstolens bedömning Vad gäller artförekomsten i området är det mark- och miljödomstolens bedömning, baserat på de observationer av fågelarter som finns i målet, att järpe, spillkråka och talltita troligen har sina livsmiljöer inom avverkningsområdet. Avseende tretåig hackspett är domstolens bedömning att de spår i form av ringhack som har noterats inom avverkningsområdet är en mycket god indikation på att området omfattas av artens revir. Frågan är då om det med anledning av den planerade åtgärden föreligger risk för skada på arterna på sätt som anges i artskyddsförordningen. Utifrån att avverkningen omfattar ett mindre område, ca 3 ha, områdets karaktär samt att åtgärden består av plockhuggning där de flesta lövträden lämnas i syfte att skapa ett mer lövdominerat bestånd utan efterföljande markberedning, är domstolens bedömning att ingen av de nämnda arterna tretåig hackspett, järpe, spillkråka eller talltita kommer att påverkas på ett sådant sätt som har betydelse för att bibehålla populationerna på en tillfredsställande nivå eller att återupprätta populationen till den nivån. Enligt domstolens mening kan åtgärderna till och med på sikt vara positiva för flera av de nämnda arterna. Avverkning kan därför ske utan att förbuden i artskyddsförordningen överträds. Vad naturskyddsföreningen har anfört i sitt överklagande ändrar inte denna bedömning. Överklagandet ska därmed avslås och vad mark- och miljödomstolen har förordnat i beslut om inhibition den 22 januari 2024 ska inte längre gälla.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 17 juni 2024. Prövningstillstånd krävs.

Malin Almqvist Ragnar Asklund Målet har avgjorts av rådmannen Malin Almqvist, ordförande, och tekniska rådet Ragnar Asklund. Föredragande har varit beredningsjuristen Katharina Engdahl.