M 9502-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens dom och Skogsstyrelsens beslut att avsluta ärende nr A 24318-2023 utan åtgärd samt återförvisar ärendet till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling.

Mark- och miljööverdomstolen förordnar, till dess Skogsstyrelsen avgjort ärendet eller förordnat på annat sätt, att avverkning och därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder enligt anmälan i Skogsstyrelsens ärende nr A 24318-2023 inte får vidtas på fastigheten i Gällivare kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM M 9502-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige har i första hand yrkat att Markoch miljööverdomstolen ska förbjuda skogsbruksåtgärder i de delar av avverkningsanmälan som utgör särskilt betydelsefull natur- och kontinuitetsskog för tretåig hackspett samt i övrigt föreskriva skogsbruksåtgärder som bibehåller kontinuerlig ekologisk funktion för arten. I andra hand har föreningen yrkat att domstolen ska återförvisa ärendet till Skogsstyrelsen för förnyad handläggning och anmoda den att förelägga om kunskapsunderlag innefattande frågan om betydande miljöpåverkan och bruten kontinuerlig ekologisk funktion riskeras.

Sveaskog Förvaltnings Aktiebolag (Sveaskog) har uppgett att bolaget är överens med föreningen om att ärendet ska återförvisas till Skogsstyrelsen för fortsatt handläggning. Sveaskog har inga synpunkter på om domstolen beslutar om ett interimistiskt förbud eller inte, men motsätter sig att Skogsstyrelsen ska få instruktioner om hur dess handläggning ska gå till.

Parterna har i allt väsentligt anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen har att pröva om förbuden i artskyddsförordningen (2007:845) aktualiseras för den avverkning som har anmälts till Skogsstyrelsen.

I artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser uppställs skydd för samtliga vilt levande fåglar och vissa andra djur samt vissa växter (4 9 §§). En verksamhetsutövare är skyldig att visa att hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas. Verksamhetsutövaren ska exempelvis skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda miljön mot skada eller olägenhet (2 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken). Artskyddsförordningen är att se som en precisering av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter (se t.ex. MÖD 2013:13). Verksamhetsutövaren avseende en avverkning måste således kunna redogöra för

SVEA HOVRÄTT DOM M 9502-24

miljökonsekvenserna av sitt handlande vilket innefattar hur åtgärden påverkar skyddade arter.

I den blankett som fylls i vid en avverkningsanmälan ska uppgifter om planerad hänsyn till olika naturmiljövärden lämnas, bl.a. hänsyn till arter. Ett korrekt ifyllande av blanketten är en förutsättning för att Skogsstyrelsen och överprövande instanser ska kunna ta ställning till behovet av hänsyn samt om föreslagen hänsyn är relevant och tillräcklig. (Se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 14 januari 2026 i mål nr M 5996-24).

Sveaskog har inte lämnat någon uppgift om hänsyn till arter i anmälningsblanketten. I de utrymmen som i blanketten anvisas för att beskriva den hänsyn som planeras anges zoner öda stående eller liggande träd: Låga 13 gånger. Avsaknaden av en närmare redogörelse för vad som avses eller hur angiven hänsyn har markerats i kartan som bifogats anmälan försvårar förståelsen av vilken hänsyn som avses att tas. I yttrande till mark- och miljödomstolen har Sveaskog angett att beståndet naturvärdesbedömdes i september 2022 och att inventeraren använde över tio provpunkter. Enligt Sveaskog uppvisade området inga höga naturvärden. I yttrandet har en kartbild över avverkningsområdet infogats och inventerarens slutsats återgetts enligt följ av låg kvalitet, men finns även en del fina lågor av hög kvalitet samt silver och brandstubbar. Provpunkter som har färgen orange är tänkt som hänsynsytor, finns även hänsynspunkter i fieldmaps där lågor av hög kvalitet har påträffats under inventeringen. Gamla granar finns ca 5/ha, granar lämnas hellre än tall som 10 träd hänsyn. I Den kartbild som införts i yttrandet innehåller tre orangea punkter inom avverkningsområdet som markerar att det finns naturvärden. Dessa tycks dock inte fullt ut överensstämma med de hänsynsytor som har redovisats i kartan som bifogats avverkningsanmälan. I övrigt har någon dokumentation från naturvärdesbedömningen inte tillförts målet.

Skogsstyrelsen har inte fattat något formellt beslut med anledning av avverkningsanmälan. I stället har Skogsstyrelsens bedömningar i ärendet kommit till uttryck i olika

SVEA HOVRÄTT DOM M 9502-24

tjänsteanteckningar. I en tjänsteanteckning den 8 juni 2023 har Skogsstyrelsen angett

Vaddporing och vedticka berörs, de ligger dock inom en planerad hänsyn så bedömer att de ett dokument benämnt sammanställning av artfynd och bedömningar, daterat den 6 december 2023, har Skogsstyrelsen gjort följande bedömning avseende tretåig hackspett onen i fjällkommunerna i Norrbotten bedöms som stabil, bedöms även stabil regionalt. Dess kontinuerliga ekologiska funktion bedöms som säkerställd. I en tjänsteanteckning rubricerad anteckning efter fältbesök, daterad den 12 december 2023, har Skogsstyrel

har inte tillförts akten. Den handling som mark- och miljödomstolen angett som det överklagade beslutet är en tjänsteanteckning daterad den 13 december 2023 i vilken Skogsstyrelsen anger att myndigheten tagit del av skrivelsen från Naturskyddsföreningen och Birdlife samt gjort en bedömning innebärande att myndigheten inte avser att initiera en undersökning som inkluderar förekomst av tretåig hackspett i det aktuella området i nuvarande läge baserat på artens bevarandestatus på lokal, regional samt nationell nivå. Skogsstyrelsen har därefter i ett e-postmeddelande den 15 december 2023, i akten benämnd tjänsteanteckning, angett att fågellista framtagen med Länsstyrelsen i Norrbottens län och fågeltaxeringen har legat till grund för Skogsstyrelsens bedömning. I yttrande till mark- och miljödomstolen har Skogsstyrelsen angett att storlek avgränsning.

Avverkningsanmälan kom in till Skogsstyrelsen den 3 juni 2023. Den 8 juni 2023 har Skogsstyrelsen i en tjänsteanteckning bl.a. angett att utredningen avslutas. Den 5 december 2023, dvs. efter utgången av sexveckorsfristen i 12 kap. 6 § miljöbalken, har uppgifter om naturvärden inom avverkningsområdet inkommit till Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsens handläggning har därefter fortsatt. I missivet till mark- och miljödomstolen har S överklagat beslut. Det är oklart om Skogsstyrelsen har bedömt att den handläggning som skett efter den 8 juni 2023 har skett inom ramen för ärendet om anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken eller som ett tillsynsärende enligt 26 kap.

SVEA HOVRÄTT DOM M 9502-24

miljöbalken. Enligt domstolen är det en brist att Skogsstyrelsen har avslutat ärendet genom en tjänsteanteckning som saknar hänvisning till relevant författning samt överklagandehänvisning.

Som framgått ovan åligger det verksamhetsutövaren att, inför anmälan om avverkning, inhämta det kunskapsunderlag som krävs för att blanketten för anmälan om avverkning ska kunna fyllas i på ett fullständigt sätt. Det är också verksamhetsutövaren som ska se till att den hänsyn som planeras faktiskt redovisas i underlaget för anmälan. Det följer av instansordningsprincipen att ett ärende ska prövas på ett fullständigt underlag av första instans. Enligt Mark- och miljööverdomstolen är det på befintligt underlag inte möjligt att ta ställning till vilka arter som påverkas av den anmälda avverkningen och det går därmed inte heller att bedöma om föreslagna skyddsåtgärder är relevanta och tillräckliga. Den omständigheten att Skogsstyrelsen har avstått från att fatta ett formellt och motiverat beslut där myndighetens överväganden i ärendet tillsammans med tillämpad lagtext framgår försvårar också domstolens prövning. Mot denna bakgrund och med beaktande av att Sveaskog har medgett föreningens yrkande om återförvisning, ska ärendet återförvisas till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling.

Mark- och miljööverdomstolen förordnar, till dess Skogsstyrelsen avgjort ärendet eller förordnat på annat sätt, att avverkning och därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder enligt anmälan inte får vidtas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik och Caroline Hedvall Klostermark, referent, tekniska rådet Annika Billstein Andersson och tf. hovrättsassessorn Alice Stööp Hedborg.

Föredragande har varit Elin Fockström Haubitz.

Sid 1 (11) UMEÅ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 3688-23 Mark- och miljödomstolen 2024-06-19 meddelad i Umeå

PARTER Klagande Sveriges Ornitologiska förening BirdLife Sverige

Motpart Sveaskog Förvaltnings Aktiebolag

ÖVERKLAGAT BESLUT Beslut av Skogsstyrelsen den 13 december 2023 i ärende nr A 24318-2023, se bilaga 1 SAKEN Åtgärder med anledning av samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken avseende fastigheten i Gällivare kommun DOMSLUT

1Mark- och miljödomstolens interimistiska beslut av den 19 december 2023 ska inte längre gälla. 2. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 3688-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Sveaskog Förvaltnings Aktiebolag (Sveaskog eller bolaget) anmälde under år 2023 en föryngringsavverkning inom fastigheten i Gällivare kommun. Skogsstyrelsen beslutade den 13 december 2023 (i ärende A 24318-2023) att inte vidta några åtgärder med anledning av anmälan.

Sveriges Ornitologiska förening BirdLife (föreningen) har överklagat beslutet till mark- och miljödomstolen.

Mark- och miljödomstolen har den 19 december 2023 beslutat att förbjuda avverkning i det anmälda området till dess att målet har avgjorts, eller annat förordnats.

YRKANDEN M.M. Föreningen har som det får förstås yrkat att domstolen ska återförvisa ärendet till Skogsstyrelsen för fortsatt handläggning.

Bolaget har motsatt sig ändring av beslutet.

Föreningen har som stöd för sitt överklagande anfört sammanfattningsvis följande.

Det planerade avverkningsområdet utgörs av kontinuitetsskog och skog med habitatvärde för tretåig hackspett. Föreningen menar således att Skogsstyrelsen har underlåtit sitt ansvar som naturvårdande myndighet och inte uppfyllt de krav som gällande lagstiftning och rättspraxis ställer, med avseende bland annat på att man innan godkännande av avverkning måste kontrollera och/eller utreda uppgifter om hotade och/eller särskilt prioriterade fågelarter.

Vid besök genomfört 25 november 2023 gjordes sex spridda fynd av ringhack utförda av tretåig hackspett inom området för aktuell avverkningsanmälan, vilket tyder på ett permanent revir i området. Utöver tretåig hackspett har nio andra naturvårdsarter hittats i området: doftticka (VU, §8), gammelgransskål (NT),

Sid 3 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 3688-23 Mark- och miljödomstolen

garnlav (NT), knottrig blåslav (NT), skrovellav (NT), spillkråka (NT, §4), vaddporing (NT), stuplav (S) och vedticka (S). Av dessa är åtta rödlistade. För rödlistade arter har rödlistekategorin angivits inom parentes. Arter som är signalarter enligt Skogsstyrelsen har markerats med (S). För fridlysta arter anges även paragrafen i artskyddsförordningen som arten är fridlyst enligt.

Avverkningsområdet är sannolikt av betydelse för den kontinuerliga ekologiska funktionen (KEF) för tretåig hackspett. Verksamhetsutövaren måste därmed föreläggas att utreda hur det planerade skogsbruket i området kan säkerställa KEF för arten. Det krävs sannolikt försiktighetsåtgärder för att den störning som den anmälda åtgärden kan leda till inte ska försvåra arbetet med att återupprätta populationen av tretåig hackspett till en tillfredsställande nivå.

Skogsstyrelsen har juridisk skyldighet att vid enskilda avverkningsärenden bedöma huruvida KEF kommer att bibehållas om avverkningen genomförs, med respektive utan föreskriven hänsyn. Detta slogs fast i de förenade målen C-473/19 och 474/19 Skydda skogen, som utgör prejudikat för Skogsstyrelsen att följa. EU-domstolen har i samma mål klargjort att skogsbruksåtgärder bör grundas på en förebyggande strategi, där hänsyn tas till behovet av att bevara de berörda arterna.

Tretåig hackspett är i första hand beroende av någorlunda intakta naturskogar, vilket tydligt avspeglas vid nedanstående jämförelser. Åtskilliga vetenskapliga sammanställningar har visat på stora skillnader i naturvårdskvalitet i skogar ovanför respektive nedanför den fjällnära gränsen. Tretåig hackspett har enligt Svensk Fågeltaxering (SFT) en negativ trend nedanför den fjällnära skogen. SFT konstaterar att beståndet av tretåig hackspett utanför de fjällnära kommunerna (i BD, AC, Z och Y län) har minskat rejält i storlek (drygt 60 %) under åren 2002 2022, och att arten inte kan bedömas ha gynnsam bevarandestatus där. Detta påverkar givetvis även artens bevarandestatus på nationell nivå, och förklarar varför den är rödlistad.

Sveaskog har dock inte gjort naturvärdesbedömningen utifrån de krav på livsmiljö som den tretåiga hackspetten har, eftersom detta inte förelagts av Skogsstyrelsen.

Sid 4 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 3688-23 Mark- och miljödomstolen

Sveaskog har dock ett ansvar liksom alla verksamhetsutövare att säkerställa att prioriterade fågelarter och andra fridlysta arter inte missgynnas av skogsbruksåtgärder som riskerar att vara förbjudna. Detta kan göras via direkta inventeringar eller genom att via försiktighetsprincipen ta den aktuella hänsyn som krävs för de arter som förutses kunna utnyttja det aktuella området.

Skogsstyrelsen har inom processen för godkännande av avverkningsanmälan att vinnlägga sig om att de åtgärder som planeras inte hotar bibehållandet av KEF för tretåig hackspett och andra prioriterade fågelarter. Skogsstyrelsen har valt att inte begära in uppgifter för att uppfylla kunskapskravet, trots kännedom om att tretåig hackspett förekommer i området. Skogsstyrelsens avsaknad av beslut kring hänsyn som den tretåiga hackspetten behöver, åsidosätter artens behov av skydd för sin livsmiljö och sina fortplantningsområden. Områdets KEF för tretåig hackspett kommer att påverkas mycket negativt om den planerade skogsavverkningen genomförs, vilket står i strid med artskyddsförordningen och innebär därmed ett brott mot gällande artskydd enligt miljöbalken. Sverige bryter därigenom mot EUlagstiftningen och den rättspraxis som EU-domstolen tillhandahållit just med avseende på svensk naturvårdslagstiftning.

Bolaget har som stöd för sin inställning anfört i huvudsak följande.

Sveaskog vill förklara sin syn på naturvärdena i det aktuella beståndet samt varför det inte anser att avverkningen skulle påverka den tretåiga hackspettens kontinuerliga ekologiska funktion eller bevarandestatus i området negativt. Beståndet naturvärdesbedömdes av Sveaskog i september 2022 och inventeraren använde över tio provpunkter i beståndet. Antalet och placeringen av provpunkterna innebär att en systematisk inventering gjordes i beståndet på varannan hektar. Inventerarens slutsats efter att gått igen beståndets alla provytor lyder: mark, blåbär och lingon. Död ved finns främst av låg kvalitet, men finns även en del fina lågor av hög kvalitet samt silver och brandstubbar. Provpunkter som har färgen orange är tänkt som hänsynsytor, finns även hänsynspunkter i fieldmaps där lågor av högkvalitet har påträffats under inventeringen. Gamla granar finns ca 5 / ha,

Sid 5 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 3688-23 Mark- och miljödomstolen

granar lämnas hellre än tall som 10 träd hänsyn. I öster löper surdråg från myren i . Beståndet uppvisade således inga höga naturvärden och planerades därmed för avverkning.

på en metod där hänsynskrävande biotoper och andra områden med höga livsmiljöår tillbaka ingår att avgöra om skogen innehåller eller helt utgörs av en hänsynskrävande biotop i samband med naturvärdesbedömningen. Om så är fallet, ska skogen inte brukas utan kommer att bli en frivillig avsättning. Enligt nämnda naturvärdesbedömning fastslogs att den aktuella skogen inte var en hänsynskrävande biotop.

Vid naturvärdesbedömning följt av planeringsarbete såg varken inventeraren eller planeraren några tecken på att den aktuella skogen utgör en häckningsbiotop för tretåig hackspett. Även om den aktuella skogen inte utgör en häckningsbiotop för tretåig hackspett, så kan den ändå nyttjas i samband med födosök. Vid besök i beståndet i november 2023 noterade ideell naturvård spår av tretåig hackspett på fem ställen i den planerade arealen på ca 18 hektar. Detta indikerar att skogen, eller åtminstone några av skogens äldre granar, används för födosök samt eventuellt att det finns ett häckningsrevir i det omgivande landskapet. Flera av Sveaskogs frivilliga avsättningar med lämpligt habitat för tretåig hackspett ligger runt om i närheten av den aktuella skogen. Det är Sveaskogs uppfattning att den planerade naturhänsyn som kommer att lämnas i samband med avverkning ska kunna fungera som fortsatt födosöksområde för tretåig hackspett.

För att en eventuell avverkning ska skada artens bevarandestatus bör det omgivande landskapets innehåll av habitat för arten granskas. Figur 1 nedan visar ett större landskapsavsnitt runt det aktuella beståndet.

Sid 6 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 3688-23 Mark- och miljödomstolen

Figuren visar de stora naturreservaten tillsammans med övriga avsättningar och att landskapet har utmärkta förutsättningar för tretåig hackspett. Detta är något som också påtalas i de av myndigheten framtagna artvisa vägledningar för att ta hänsyn till arter i samband med skogliga åtgärder där det står om tretåig hackspett: orrlands inland och i fjällnära

spår av tretåig hackspett på gamla granar även i produktionsskogar som saknar höga naturvärden. Särskilt då tretåig hackspett är känd för att röra sig mycket i landskapet på jakt efter bark- och vedlevande skalbaggar, inte sällan i områden med stormfällningar, bränder och liknande störningar.

Skogsstyrelsen har i ett yttrande anfört i huvudsak följande.

Det underlag som ligger till grund f populationen av tretåig hackspett är Histogram artdatabanken Norrbotten 2000

Sid 7 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 3688-23 Mark- och miljödomstolen

2023 som visar att tretåig hackspett har en god status under åren 2000 2022 för Norrbottens län. Även dokumentet Hur går det för fåglarna i Norrbottens län? som visar på en oförändrad trend för tretåig hackspett under perioden 2002 2018, har legat till grund för beslutet.

förändringarna i 4 § artskyddsförordningen om fridlysta fåglar i samband med -04718-22) implementerades den 1 oktober 2022 utgör bedömningen av KEF endast en del av den bedömning som ska göras av Skogsstyrelsen vid handläggning av ärenden där arter påverkas. Naturvårdsverket

nivå som innebär att en fågelart långsiktigt kan finnas kvar inom sitt naturliga utbredningsområde. Bedömningen av lokala förekomster och regional status behöver

Med det underlag som finns att tillgå gällande fåglars populationer har kommun en rimlig avgränsning.

Föreningen hänvisar till en metodik framtagen av Skogsstyrelsen för att klassa livsmiljön för tretåig hackspett. Föreningen anser att metodiken ska tillämpas vid bedömning av vilka försiktighetsmått som måste föreskrivas vid avverkning. Metodiken är dock inte framtagen för att tvingande tillämpas vid förekomst av tretåig hackspett utan som ett stöd för handläggaren. Skogsstyrelsens bedömning är att den planerade åtgärden inte påverkar den tretåiga hackspettens möjlighet att bibehålla en tillfredsställande populationsnivå på nationell, regional och lokal nivå.

Föreningen har tillagt sammanfattningsvis följande.

Föreningen vidhåller att Sveaskogs inventering saknar bedömning av livsmiljökvalitet för tretåig hackspett. Sveaskog har ett ansvar att säkerställa att prioriterade fågelarter inte missgynnas av skogsbruksåtgärder som riskerar att vara förbjudna.

Sid 8 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 3688-23 Mark- och miljödomstolen

Med tanke på omfattningen av fynd av tretåig hackspett i området förefaller det orimligt att särskild hänsyn för bibehållande av kontinuerlig ekologisk funktion för tretåig hackspett inte skulle behöva tas vid de planerade skogsbruksåtgärderna. Så har inte skett i det här fallet, då Sveaskog trots kännedom om förekomsten av tretåig hackspett varken har tillämpat försiktighetsprincipen eller tagit den hänsyn som krävs för att tretåig hackspett fortsatt ska kunna nyttja det aktuella området för födosök och/eller fortplantning.

Bolaget har å sin sida tillagt sammanfattningsvis följande.

Sveaskog har i sina tidigare yttranden beskrivit den välutvecklade metodik för naturvärdesbedömning som har använts för att göra en systematisk utvärdering av den aktuella skogen. I samband med naturvärdesbedömningen framkom inget, varken strukturer eller karaktärsdrag hos skogen eller närvaro av hänsynskrävande biotoper, som pekar på att skogen är en häckningsbiotop för tretåig hackspett. Däremot finns det tecken på att tretåig hackspett åtminstone tidigare födosökt på gamla granar som finns i låg frekvens, ca 5 granar per hektar. Vid avverkning kommer Sveaskog att spara gamla granar i de hänsynsytor och kantzoner mot myrar som Sveaskog lämnar orörda. Det är Sveaskogs uppfattning att med den naturhänsyn som Sveaskog planerar ska området kunna fungera som fortsatt födosöksområde för tretåig hackspett. Inga fågelindivider av tretåig hackspett har observerats. Det rör sig om spår på sex trädstammar efter tretåig hackspett. Med hjälp av naturvärdesbedömnings resultat på plats i skogen så hänvisar Sveaskog slutligen till den av SLU Artdatabanken på uppdrag av Skogsstyrelsen framtagna artvisa vägledningen för Norrlands inland och i fjällnära

Föreningen, Sveaskog och Skogsstyrelsen har gett in kartor och dokument.

Sid 9 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 3688-23 Mark- och miljödomstolen

DOMSKÄL Frågan i målet är om Skogsstyrelsen borde ha inhämtat mer utredning eller vidtagit andra åtgärder avseende det avverkningsanmälda området med hänsyn till bl.a. artskyddet för vilda fåglar.

Rättsliga förutsättningar En anmälan om skogsavverkning ska, enligt 6 § förordningen (1998:904) om anmälan för samråd, ses som en anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Skogsstyrelsen får vid ett samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken förelägga den anmälningsskyldige att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga och det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön får Skogsstyrelsen förbjuda verksamheten. En verksamhet eller åtgärd som ska anmälas för samråd får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten medger något annat. Av 26 kap. 9 § miljöbalken följer vidare att Skogsstyrelsen även därefter, inom ramen för tillsynsverksamheten, kan besluta om förelägganden och förbud.

Vid bedömningen av behovet av skyddsåtgärder ska de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken beaktas. I artskyddsförordningen (2007:845) finns regler om fridlysning som innebär ett särskilt skydd för vissa där utpekade arter. Artskyddsförordningen kan betraktas som en precisering av vad som kan följa av de allmänna hänsynsreglerna.

Enligt 4 § första stycket 4 artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att a) bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller b) återupprätta populationen till den nivån.

En tillfredsställande nivå bör vara en nivå som innebär att en fågelart långsiktigt kan finnas kvar inom sitt naturliga utbredningsområde. Bedömningen av lokala förekomster och regional status behöver beaktas i förhållande till förekomsten på

Sid 10 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 3688-23 Mark- och miljödomstolen

nationell nivå. En negativ påverkan på en livsmiljö för en fågelart kan utgöra en förbjuden störning. Exempel på omständigheter som kan tala för att nivån inte kan anses vara tillfredsställande är att den aktuella fågelarten är nationellt rödlistad eller förekommer i bilaga 1 till fågeldirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar). Bedömningen av om en åtgärd utgör en störning som kan komma att påverka populationsnivån till att inte vara tillfredsställande måste göras från fall till fall. (Se förordningsmotiven Fm 2022:5, Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens gemensamma tolkning av förändringarna i 4 § artskyddsförordningen om fridlysning av fåglar i samband med skogsbruk och MÖD:s avgörande den 9 februari 2023 i mål M 11988-21).

Mark- och miljödomstolens bedömning Föreningen har gjort gällande att målet ska återförvisas till Skogsstyrelsen för att initiera en undersökning rörande förekomst av tretåig hackspett i området, innefattande frågan om arten riskerar att utsättas för betydande miljöpåverkan vid utförande av planerad avverkning. Föreningen har även anfört att spillkråka finns i området samt även flera andra arter, t.ex. doftticka.

Fågelarterna spillkråka och tretåig hackspett är nationellt rödlistade som nära hotade och finns upptagna i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv, vilket talar för att dessa arter inte har en population på en tillfredställande nivå. Mark- och miljödomstolen konstaterar vidare att föreningen gett in material som visar att området för avverkningsanmälan är en artrik skog med hög ålder. Det framstår därmed som sannolikt att platsen i och för sig kan vara gynnsam som livsmiljö eller boplats för fridlysta arter såsom tretåig hackspett.

Av utredningen i målet framgår även att ringhack från tretåig hackspett har observerats inom det avverkningsanmälda området. Enligt domstolen ger sådana observationer stöd för att den tretåiga hackspetten kan uppehålla sig mer varaktigt i området (jfr. Mark- och miljööverdomstolens domar den 18 augusti 2023 i mål M 9596-22 och den 31 augusti 2023 i mål M 9695-22).

Sid 11 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 3688-23 Mark- och miljödomstolen

Av underlaget i målet framgår vidare att den tretåiga hackspetten trivs inom kontinuitetsskog. Av den ingivna kartbilden från bolaget framgår att stora delar av det omkringliggande området består av just kontinuitetsskog, där några skogsbruksåtgärder inte kommer att vidtas. I närheten finns bland annat Granlandets naturreservat. Bolaget avser även att spara gamla granar i s.k. hänsynsytor och lämna kantzoner mot myrar orörda. Domstolen finner att den vidtagna hänsynen tillsammans med Skogsstyrelsens artvisa vägledning där det framgår att arten är livskraftig i norra Norrlands inland, medför att den sökta avverkningen inte bedöms påverka den tretåiga hackspettens populationsstatus på lokal eller regional nivå.

Rörande spillkråka konstaterar domstolen att föreningen har anfört att arten har observerats i det avverkningsanmälda området vid ett besök den 25 november 2023. Någon ytterligare information om spillkråkan har inte förts fram vid domstolen. Domstolen finner sammantaget att den anmälda skogsbruksåtgärden inte bedöms påverka spillkråkans populationsstatus. Domstolen bedömer vidare att de naturvårdsarter som föreningen funnit vid inventeringen inte kommer att påverkas på lokal, regional eller nationell nivå av den planerade avverkningen.

Mot denna bakgrund finner domstolen sammantaget att det saknas skäl att återförvisa målet till Skogsstyrelsens för fortsatt handläggning. Vad föreningen har anfört i övrigt förändrar inte denna bedömning. Överklagandet ska således avslås och det interimistiska beslutet ska upphävas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 10 juli 2024.

Katarina Brodin Per Lagervall I domstolens avgörande har deltagit chefsrådmannen Katarina Brodin och tekniska rådet Per Lagervall. Föredragande har varit beredningsjuristen Jesper Kröger.