M 9603-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver villkor 3 i länsstyrelsens beslut den 22 januari 2025 (diarienummer 11058-2024).

2Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet i övrigt.

SVEA HOVRÄTT DOM M 9603-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Mareld Green Energy AB har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, dels ska upphäva villkor 3 i länsstyrelsens beslut, dels ändra villkor 2 i länsstyrelsens beslut till följande lydelse.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Mareld Green Energy AB har vidhållit vad bolaget tidigare har anfört samt tillagt följande. Den föreslagna justeringen av villkor 2 säkerställer ett skydd för de större livsmiljöer som kan antas utgöra de mest värdefulla habitaten och någon betydande påverkan på Natura 2000-området kommer därmed inte att uppkomma. De mindre hårdbottenstrukturer som eventuellt identifieras kommer med bolagets förslag att skyddas i rimlig utsträckning. Det villkor som länsstyrelsen har beslutat medför mycket långtgående och kostsamma åtgärder med liten miljönytta.

De begränsningsvärden som ska gälla enligt villkor 3 går enligt Havs- och vattenmyndigheten inte att fastställa och har inte föreskrivits för andra havsbaserade vindkraftsparker. De fyller inte någon miljömässig funktion eftersom ljudnivåerna från havsbaserade vindkraftverk är låga i förhållande till andra bakgrundsljud. Det är då

SVEA HOVRÄTT DOM M 9603-25

orimligt att ha ett villkor som innebär att ett omfattande och kostsamt kontrollprogram behöver tas fram.

Bolaget har gett in en mät- och analysrapport om undervattensljud för en driftsatt flytande vindkraftpark i Norge samt en studie med en platsspecifik numerisk ljudmodellering för vindkraftparken Mareld.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har anfört följande. Föreslagen ändring av villkor 2 skulle kunna få till följd att värdefulla habitat för spridning av larver från och till Natura 2000-området försvinner. Det finns ingen gräns för hur stort ett Natura 2000-habitat kan vara och 25 m² är inte heller en nedre gräns för när en hårdbottenstruktur kan hysa höga värden. Bolaget har valt att inte genomföra någon bottenundersökning för att identifiera förekomst av hårdbottenstrukturer inom projektområdet. I avsaknad av sådant underlag kan tillstånd endast lämnas med ett villkor som säkerställer att viktiga Natura 2000-habitat identifieras och undviks i anläggningsfasen. Bolagets föreslagna villkor om att mindre identifierade hårdbottenstrukturer ska skyddas i möjligaste mån saknar betydelse eftersom dessa kommer att identifieras först när verkens placering redan är bestämd.

När det gäller villkor 3 har bolaget presenterat uppgifter för vid hur höga ljudnivåer som tillfällig hörselnedsättning uppstår hos fiskarter som är viktiga för utpekade Natura 2000-habitat. Länsstyrelsen delar i grunden mark- och miljödomstolens uppfattning om att ett begränsningsvärde borde vara satt för att undvika påverkan på fisk i stället för skada på fisk. Det finns dock en vetenskaplig osäkerhet i fråga om när påverkan på fisk uppstår från undervattensbuller. Ett kontrollprogram i sig är inte orimligt och kan efterhand anpassas utifrån de resultat som framkommer kontinuerligt. Försvarets forskningsanstalts (FOI) senaste utredning kring modellering av driftsbuller bör kunna ligga till grund för utformning av bolagets kontrollprogram för undervattensbuller. Av rapporten framgår bland annat att påverkan från undervattensbuller har konstaterats i ett spann på 123 128 SPL dB re 1 . Vid dessa ljudnivåer blir 50 % av de utsatta individerna påverkade. Länsstyrelsen är därför av uppfattningen att nämnda begränsningsvärde är lämpligt att använda.

SVEA HOVRÄTT DOM M 9603-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Rättsliga utgångspunkter

Tillstånd krävs enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Tillstånd får enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken lämnas endast om verksamheten eller åtgärden, ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder, inte kan skada de livsmiljöer i området som avses att skyddas eller medföra att de arter som avses skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arterna.

Det framgår av fast rättspraxis från EU-domstolen att det vid tidpunkten för beslutet att tillåta en verksamhet inte får föreligga några rimliga tvivel ur ett vetenskapligt perspektiv om att verksamheten inte kan ha en skadlig inverkan på det berörda Natura 2000-området (se EU-domstolens domar i mål C-127/02, Waddenzee, ECLI:EU:C: 2004:482, punkterna 52 59, samt C-441/17, , ECLI:EU:C:2018:255, punkten 120 och däri angiven praxis). Det innebär att ansökan om tillstånd ska innehålla så fullständiga, exakta och slutliga bedömningar och slutsatser att det inte återstår något rimligt vetenskapligt tvivel kring projektets effekter på Natura 2000-området (se EU-domstolens dom i mål C-404/09, Alto Sil, ECLI:EU:C:2011:768, punkten 100).

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Villkor 2 Påverkan på hårdbottenstrukturer Enligt villkor 2 ska tillsynsmyndigheten godkänna placering av verken och anläggningsdelar inom 50 meter från förekomster av naturtyperna rev samt bubbelrev och undervattenskratrar (pockmarks), oavsett storlek på formationerna. Bolaget har gjort gällande att villkoret inte är miljömässigt motiverat och att en nedre arealgräns om 25 kvadratmeter stora formationer ska fastställas för när tillsynsmyndighetens godkännande krävs.

SVEA HOVRÄTT DOM M 9603-25

I Natura 2000-området Bratten utgör de nämnda naturtyperna de främsta bevarandevärdena. Utredningen i målet och bevarandeplanen för Bratten ger stöd för att sill, torsk och lubb är typiska arter för rev. Även påverkan på dessa arter ska därmed beaktas vid Natura 2000-tillståndsprövningen. Av underlaget framgår att spridning av larver av bl.a. korall- och kräftdjur, torskfiskar och islandsmussla till och från Bratten är av betydelse för upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för nämnda naturtyper inom Bratten samt för konnektiviteten mellan Bratten och andra närliggande Natura 2000-områden.

Försiktighetsprincipen innebär en skyldighet för den som söker Natura 2000-tillstånd att bevisa frånvaron av skadliga effekter. Utredningen i målet ger stöd för att förlusten av hårbottenstrukturer på havsbotten med värdefulla habitat för larverna i närheten av Bratten på sikt kan påverka naturtypernas naturliga utbredning, struktur eller funktion samt de typiska arternas överlevnad. Verksamheten innebär alltså en risk för skadlig inverkan på Bratten och dess bevarandevärden.

Bolaget har inte visat att föreslagen ändring av villkoret säkerställer att värdefulla habitat i formationer mindre än 25 kvadratmeter identifieras och bevaras. Planerad vindkraftpark skulle visserligen kunna medföra vissa positiva effekter på havsbotten på sikt i och med att området rimligen inte kommer att trålas för fiske i samma omfattning som tidigare. Det finns dock inte stöd för antagandet att trålningen påverkat havsbotten till den grad att det helt saknas skyddsvärda formationer mindre än 25 kvadratmeter och att skadliga effekter därmed kan uteslutas. Även avsaknaden av havsbottenundersökningar talar för att villkoret behövs för att undvika en otillåten påverkan.

Vid en sammantagen bedömning och med tillämpning av försiktighetsprincipen är villkoret inte mer långtgående än vad som behövs i förhållande till syftet att utesluta skada på de livsmiljöer som avses att skyddas och störningar som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet av de arter som avses att skyddas. Bolagets yrkande om ändring av villkoret ska därför avslås i denna del.

SVEA HOVRÄTT DOM M 9603-25

Villkor 3 Hörselskador hos fisk från driftsbuller Enligt villkor 3, såsom det beslutades av länsstyrelsen den 22 januari 2025, gäller ett begränsningsvärde för kontinuerligt undervattensbuller från vindkraftparken vid drift inom Brattens Natura 2 000-område, i syfte att undvika hörselskador hos fisk, samt vissa kontrollkrav. Detta villkor upphävdes av mark- och miljödomstolen som beslutade att återförvisa ärendet i denna del till länsstyrelsen. Som skäl till beslutet angav mark- och miljödomstolen bland annat att villkoret tillåter ljudnivåer inom Bratten som kan vara direkt skadliga för fisk och att beteendeförändringar inte kan uteslutas redan vid lägre ljudnivåer än det föreskrivna begränsningsvärdet.

Som grundläggande processuell princip gäller att rättens avgörande som huvudregel inte får gå utöver vad som yrkas i målet (jfr 29 § förvaltningsprocesslagen [1971:291]). Det innebär att en domstol som har att pröva ett överklagande är bunden av yrkandena i den meningen att det föreligger ett förbud mot ändring till klagandens nackdel. I mark- och miljööverdomstolen prövades endast bolagets överklagande i sak och målet innehöll inte något yrkande om återförvisning eller ändring till bolagets nackdel avseende villkor 3. Mark- och miljödomstolen har som överprövande instans därför gått utöver vad som har yrkades i målet när domstolen beslutade att återförvisa villkor 3 med angivande av ovan redovisade skäl. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att detta fel kan läkas genom att villkor 3 nu tas upp till prövning.

Enligt bolaget ska villkor 3 upphävas eftersom en begränsning av kontinuerligt driftsbuller inte är miljömässigt motiverat och försvårar projektets genomförande. Vid bedömningen av risken för påverkan i form av hörselskador hos fisk krävs för tillstånd att det står klart att verksamheten inte kan medföra att de arter som avses skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arterna. Ett tillstånd ska dock inte förenas med omotiverade eller onödiga villkor.

Av utredningen i målet framgår att det utifrån rådande kunskapsläge inte är möjligt att fastställa vid vilken ljudnivå en otillåten påverkan hos fisk uppstår från driftsbuller från havsbaserad vindkraft. Det finns en uppgift om att tillfälliga hörselskador riskerar att uppstå vid det av länsstyrelsen fastställda begränsningsvärdet 158 . Det framgår av de bullermodelleringar som bolaget gjort att den maximala ljudnivån i

SVEA HOVRÄTT DOM M 9603-25

Natura 2000-området under driftsskedet underskrider nämnda begränsningsvärde. Bolaget har även gett in utredning till stöd för att bullerpåverkan uppstår endast i omedelbar närhet av turbinerna, som kommer att placeras utanför Natura 2000området. Mot denna bakgrund får det angivna begränsningsvärdet villkor 3 anses sakna betydelse eller i vart fall vara för långtgående i förhållande till syftet att utesluta skadlig inverkan på Bratten i den mening som avses i 7 kap. 28 b § miljöbalken. Det är dock viktigt att det inom ramen för kontrollprogrammet sker en uppföljning av påverkan på fisk från driftsbullret från vindkraftsparken. Tillståndets villkor 5 ger möjlighet till sådan uppföljning.

Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras på det sätt att villkor 3 i länsstyrelsens beslut ska upphävas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark och Caroline Hedvall Klostermark, referent, tekniska rådet Annika Billstein Andersson samt hovrättsrådet Elisabeth Hartley.

Föredragande har varit Fanny Vesterberg.

Sid 1 (22) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 435-25 Mark- och miljödomstolen 2025-06-09 meddelad i Vänersborg

PARTER Klagande 1. Mareld Green Energy AB

Ombud: Ombud:

Motvind Sverige

Sveriges Fiskares Producentorganisation

Motpart Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsens i Västra Götalands läns beslut 2025-01-22 i ärende nr 11058-2024, se bilaga 1 SAKEN Tillstånd för uppförande, drift och avveckling av en vindkraftspark samt läggande av sjökablar intill Brattens Natura 2000-område DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avvisar överklagandena från Motvind Sverige, Sveriges Fiskares Producentorganisation, och . Mark- och miljödomstolen upphäver Länsstyrelsens i Västra Götalands län beslut den 22 januari 2025 i ärende 11058-2024 i den del som avser villkor 3 och återförvisar ärendet till länsstyrelsen för erforderlig handläggning i denna del. Domstolen ändrar samma beslut i den del som avser villkor 2 endast på så sätt att det ska stå tillsynsmyndigheten istället för Länsstyrelsen. Domstolen avslår Mareld Green Energy AB:s överklagande i övrigt.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Länsstyrelsen i Västra Götalands län (nedan länsstyrelsen) beslutade den 22 januari 2025 att med vissa villkor ge Mareld Green Energy AB (nedan bolaget) tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken för uppförande, drift och avveckling av en vindkraftspark samt läggande av sjökablar intill Brattens Natura 2000-område. För tillståndets närmare utformning med tillhörande villkor, se bilaga 1.

YRKANDEN M.M. Bolaget har yrkat att mark- och miljödomstolen med ändring av länsstyrelsens beslut dels upphäver villkor 3, dels ändrar villkor 2 till följande lydelse: -system WGS84 ska den slutgiltiga placeringen av vindkraftverk och flytande transformatorstationers bottenförankringar med tillhörande erosionsskydd, ankarlinor samt internkabelnät som placeras på eller inom ett avstånd om 50 meter från förekomster av naturtyperna 1170 rev och 1180 - bubbelrev och undervattenskratrar (pockmarks), samtliga formationer överstigande 25 kvadratmeter, godkännas av tillsynsmyndigheten. För transformatorstation/-er som står på botten ska den slutgiltiga placeringen godkännas av tillsynsmyndigheten om dessa anläggs närmare än 200 meter från ovan nämnda habitat. Vid detaljprojekteringen av bottenförankringar ska även mindre identifierade hårdbottenstrukturer skyddas i möjligaste mån. Se bilaga 3 och 4 för kartillustration av området.

Bolaget har till stöd för sin talan anfört bl.a. följande.

Villkor 2 Enligt bolaget finns det ingen miljömässig grund för att skydda varje enskild förekomst av de möjliga naturtyperna, eftersom området under lång tid har varit utsatt för intensiv bottenstrålning. Med största sannolikhet har bottentrålningen skadat de aktuella naturtyperna på grund av deras känslighet för fysisk påverkan. I stället kommer en vindkraftspark att skydda området från framtida trålning vilket kommer att skydda och gynna dessa livsmiljöer och på så sätt bidra till tillväxt och

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

därmed också positiva effekter på Natura 2000-områdets bottenhabitat. Villkoret kommer att innebära en avsevärd fördyring av projektet eftersom mycket högupplösta undersökningar måste genomföras över stora delar av området (mer än 50 procent av projektområdet). Bolaget anser att denna kostnad inte kan vägas upp i förhållande till miljönyttan och anser därför att villkorets lydelse ska ändras i enlighet med bolagets yrkande. Bolaget vill understryka att syftet med villkoret är att skydda hårdbottenstrukturer som hyser habitat för arter som är viktiga för konnektivitet mot Natura 2000-området Bratten. Villkorets lydelse innebär däremot att samtliga hårdbottenstrukturer av angivna naturtyper omfattas, hur små de än är. Skyddsvärdet beror på strukturernas betydelse för bevarandet av arter och livsmiljöer inom Bratten. Som framgår av det följande finns det starka skäl för antagandet att mindre hårdbottenstrukturer har liten betydelse som habitat och därmed för konnektiviteten mot Bratten. Under de inledande översiktliga geofysiska och geotekniska undersökningarna kommer de minsta hårdbottenstrukturerna sannolikt inte att kunna upptäckas,

Länsstyrelsen har den 11 juni 2024 yttrat sig till regeringen avseende bolagets ansökan om tillstånd enligt lagen (1992:1140) om Sveriges Ekonomiska zon (SEZprövningen) för uppförande och drift av vindkraftparken Mareld. Bolaget anser att skyddsavståndet till formationer överstigande 25 kvadratmeter, i enlighet med vad länsstyrelsen föreslagit i SEZ-prövningen, kan accepterats. Eftersom det kan finnas situationer när hårdbottenmiljöer inte helt kan undvikas, eller där ett undvikande skulle medföra alltför stora inskränkningar i projektet, har bolaget framfört till regeringen att tillsynsmyndigheten bör ges möjlighet att godkänna sådana placeringar. Sannolikt är mindre formationer i högre grad än större påverkade av den intensiva bottentrålning som under lång tid har pågått och fortfarande pågår i området. Sannolikheten för att mindre formationer hyser arter som är typiska för de skyddade livsmiljöerna är således lägre. Bolaget anser därför att det är tillräckligt att mindre formationer ska skyddas i möjligaste mån vid detaljprojekteringen av vindkraftparken. Bolaget anser att villkoren i SEZ-tillståndet och Natura 2000tillståndet så långt möjligt bör vara likartade.

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

Bottenundersökningar kräver specialiserade fartyg med låg tillgänglighet på marknaden. Det medför att de företag som har nödvändig kompetens och fartyg för att utföra undersökningarna behöver kontrakteras 6-18 månader innan undersökningarna ska utföras. Undersökningarna är därtill väderberoende och kan endast utföras under delar av året, företrädelsevis under maj-augusti. Vidare är undersökningarna beroende av villkor i undersökningstillstånd enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Sammantaget medför detta att bottenundersökningar är förknippade med höga kostnader och begränsad flexibilitet. Generellt sett antas undersökningskostnaden för en flytande havsbaserad vindkraftpark om 450 MW uppgå till cirka fyra miljoner pund. Enbart baserat på totalt installerad effekt, som för bolaget uppgår till cirka 2500 MW kan kostnaden för undersökningarna beräknas till cirka 22 miljoner pund (cirka 285 miljoner kronor). Med hänsyn till kostnaden för undersökningarna i steg ett och två utförs de endast en gång vardera.

Yrkesfiske med bottentrål är den mänskliga aktivitet som har störst påverkan när det kommer till fysisk störning av havsbotten. Bottentrålning reducerar biomassa och biodiversiteten i bentiska ekosystem. Påverkan av bottentrålningen på ekosystemet beror bland annat på fiskeredskap, bottensediment, fotavtryck på trålen, trålningsfrekvensen samt känsligheten hos havsbotten och ekosystemet.

Mindre revmiljöer och pockmarks inom både verksamhetsområdet och Natura 2000-området är med stor sannolikhet redan påverkade av bottentrålning. Med hänsyn till historiska och alltjämt pågående bottentrålning i området är förekomsten av typiska arter som koloniserat dessa mindre habitat sannolikt begränsad. Oavsett om området utgör viktiga sänkor för olika bottenfaunalarver, vilket indikerats av tidigare modelleringsstudie, är möjligheten till kolonisation begränsad av den fysiska störning som orsakas av bottentrålningen i området. Med hänsyn till pågående bottenpåverkan bedöms inte konnektiviteten mellan Bratten och områden utanför Natura 2000-området att nämnvärt förändras till följd av eventuella intrång på sådana mindre revmiljöer som anläggandet av vindkraftparken, enligt bolagets villkorsförslag, kan innebära.

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

Förekomsten av typiska arter torde vara större revmiljöer som inte är lika störda eftersom dessa i högre grad undviks vid bottentrålning för att minska skador på utrustning. Dessa större formationer är sannolikt viktigare för konnektiviteten mellan Bratten och områden utanför Natura 2000-området. Villkoret ska därför begränsas till rev med en storlek över 25 kvadratmeter. Det är dessutom viktigt att uppmärksamma att det är ett mycket litet område på botten som kommer att tas i anspråk av bottenförankringarna, troligen mindre än en procent av vindkraftområdet kommer att beröras. Det ska också framhållas att etableringen av vindkraftparken långsiktigt kommer att innebära att botten inom vindparksområdet kommer att hålla ostörd från trålning och därmed möjliggöra kolonisering av diverse bottenfauna med en ökad biologisk mångfald som resultat. Vindkraftparken bedöms på längre sikt bidra till att nå Brattens bevarandemål oavsett den eventuella risken för en tillfällig störning under anläggningsfasen.

Villkoret är avfattat på sådant sätt att för att upptäcka samtliga förekomster av angivna naturtyper, hur små än den än, kommer bolaget att behöva vidta omfattande detaljerade bottenundersökningar till en mycket hög kostnad. Eftersom eventuell förekomst av mindre revmiljöer högt sannolikt kommer att vara väsentligt påverkade av bottentrålning saknas det skäl att tro att de hyser typiska arter i en omfattning som är avgörande för livsmiljöernas bevarandestatus i Natura 2000området. Marginalnyttan för miljön är därmed så begränsad att den inte alls uppväger kostnaderna för att uppfylla villkoret.

Såsom villkoret är formulerat riskerar länsstyrelsens beslut i fråga om påverkan på naturtyperna att komma mycket sent i processen, efter att bottenundersökningarna är färdigställda. Om länsstyrelsen nekar bolagets förslag till slutlig layout med hänsyn till påverkan på naturtyperna kommer sannolikt nya detaljerade bottenundersökningar att behöva genomföras och parkens layout göras om. Sådana bottenundersökningar är beroende av både tillstånd och tillgång till särskilda fartyg under en viss del av året. Den merkostnad och tidsutdräkt detta skulle medföra

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

innebär att hela projektets genomförbarhet äventyras. Villkoret är därmed orimligt strängt.

Villkor 3 Kraven i villkoret går utöver vad som behövs för att tillgodose Natura 2000-skyddet och saknar helt vetenskapligt stöd. Villkoret försvårar och fördyrar projektets genomförande och bör därför i sin helhet upphävas.

Länsstyrelsen har angett att det finns stora osäkerheter kring driftsbuller i ljudmodelleringarna för vindkraftparken samt att ljudnivåerna från dels turbinerna, dels förankringslinorna riskerar att orsaka en beteendepåverkan på fiskar som enligt bevarandeplanen ska finnas i livskraftiga bestånd. För att kunna lämna ett tillstånd krävs därför villkor som begränsar påverkan till följd av driftsbuller.

Bolaget är av uppfattningen att villkor 3 i länsstyrelsens beslut bygger på felaktiga antaganden och inte har vetenskapligt stöd. Villkoret bör därför i sin helhet upphävas.

Studier av flytande havsbaserade vindkraftparker visar två huvudsakliga typer av undervattensljud, dels kontinuerliga lågfrekventa ljud från drivlinan och turbinen, dels förtöjningsljud, vilka är bredbandiga och oregelbundna. Att dessa ljud, som ibland kallas snapping events, ska anses som impulsiva är inte vetenskapligt förankrat. En analys av ljud från vindkraftparken Hywind Scotland Pilot Park har i stället visat att också dessa ljud främst är kontinuerliga och bör behandlas som sådana.

Begränsningsvärdet i villkor 3 är taget från tabell 3-5 i bilaga C4 till ansökan om Natura 2000-tillstånd, Undervattensljud modellering Marelds vindkraftpark och är kopplat till när TTS (tillfälliga hörselskador) kan uppstå hos fisk med simblåsa. Det beslutade begränsningsvärdet och det sätt som det är formulerat i villkoret är däremot taget ur sitt sammanhang och överensstämmer inte med de vetenskapliga standarder som krävs för att kunna utgöra ett lämpligt ljudvillkor.

Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

Havs- och vattenmyndigheten anser att villkor med begränsningsvärden för undervattenbuller inte är möjligt att fastställa utifrån rådande kunskapsläge. Därmed är det inte lämpligt med ett sådant villkor. Fler studier behövs för att kunna rekommendera ett lämpligt tröskelvärde för driftsbuller. Något tröskelvärde för beteendepåverkan till följd av driftsbuller kan inte föreslås i nuläget.

Storleken på de verk som kan bli aktuella i Mareld saknar avgörande betydelse för ljudnivåerna i Natura 2000-området. Även av den anledningen saknas det skäl att fastställa begränsningsvärden under vindkraftparkens driftsfas. Ett villkor för undervattensljud under drift motsätts därför. Däremot har bolaget inga invändningar mot att kontrollprogram ska finnas för projektets olika skeden och att rutiner för hur driftstörningar ska hanteras och kontroll av undervattensljud ska ske.

Ljuden från den planerade vindkraftsparken är inte tillräckligt höga för att ge temporära eller permanenta hörselskador på fisk. Buller överskridande nivån för TTS hos fisk kommer inte heller uppkomma inom Natura 2000-området som är beläget 1,5 kilometer längre bort. Undervattensljud från den planerade vindkraftsparken bör inte heller vara något problem för artsammansättning på och runt revmiljöer och risk för kaskadeffekter i näringsväven. Miljöeffekten på fisk från de undervattensljud som genereras av den planerade vindkraftsparken Mareld under drift bedöms därför som liten.

En havsbaserad vindkraftspark kan inte anläggas på det sätt som länsstyrelsen har beskrivit. Det är inte möjligt att sent i processen göra ändringar utan att projektets genomförbarhet äventyras, eftersom det unders sådana förutsättningar inte är möjligt att ha kontroll över tidplan och kostnader. Den snabba teknikutvecklingen innebär att det i dagsläget är svårt att förutse vilken teknik som kommer att finnas tillgänglig och utgöra bästa möjliga teknik vid anläggandet av vindkraftsparken. Slutliga val av storlek, fundament och övrigt tekniskt utförande kommer att fastställas i ett senare skede efter att de första bottenundersökningarna har

Sid 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

genomförts, innan detaljprojektering sker. Eftersom kostnaden inte speglas av en motsvarande miljönytta är villkoret orimligt och ska upphävas.

Motvind Sverige, Sveriges Fiskares Producentorganisation, och har yrkat att det av länsstyrelsen lämnade tillståndet ska upphävas.

Mark- och miljödomstolen har förelagt samtliga klaganden förutom Mareld Green Energy AB att styrka sin rätt att föra talan i målet.

och har inte inkommit med komplettering i aktuellt avseende.

Sveriges Fiskares Producentorganisation (nedan SFPO) har med anledning av domstolens föreläggande anfört bl.a. följande. SFPO är ingen miljöorganisation men har som mål att verka för en god havsmiljö och agerar i förevarande sak såsom en miljöorganisation och bör därför medges rätt att klaga på beslut av aktuellt slag.

SFPO består av cirka 220 medlemsfartyg. Samtliga yrkesfiskare som fiskar i det aktuella området och dess närhet kommer att påverkas negativt av det överklagade beslutet i det att samtliga i området aktiva yrkesfiskare är beroende av en god havsmiljö; genom det överklagade beslutet äventyras en god havsmiljö.

På samma sätt som en miljöorganisation med stöd av Århuskonventionen getts rätt till domstolsprövning av bl.a. tillståndsbeslut anser SFPO att organisationen bör medges rätt till domstolsprövning i en sak som den förevarande där medlemmarnas intresse av en god havsmiljö står på spel. Ävensom SFPO inte har som uttalat huvudsakligt mål med sin verksamhet att verka för en god havsmiljö är det en betydande del av SFPO:s verksamhet som syftar till att säkerställa en god havsmiljö. Detta kan härledas från organisationens huvudsakliga syfte som är att gynna medlemmarnas ekonomiska intressen genom ansvar och handläggning samt administration av de uppgifter som ankommer på en producentorganisation enligt

Sid 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

marknadsförordningen inom EU:s gemensamma fiskeripolitik. Utan en god havsmiljö torde det vara omöjligt att bedriva något långsiktigt hållbart yrkesfiske.

Motvind Sverige har med anledning av domstolens föreläggande anfört bl.a. följande. Föreningens syfte är att öka kunskapen om effekterna som den industriella vindkraftsutbyggnaden har på människorna, natur, djur och klimatet. Föreningen samlar information och erfarenheter runt de utbyggnader som genomförts och som är under ansökan. Föreningen ser att lokalsamhället och politiker måste ha bättre kunskaper om kriterier för etablering i sina ansvarsområden och att den forcerade etableringen av vindindustrin medför mänskliga tragedier i medicinskt, psykiskt och socialt avseende, liksom förtvivlan med anledning av sjunkande fastighetsvärden. Föreningen bildades utifrån att många visade oro för sin miljö där landskap och natur förändrades på ett drastiskt sätt. Medlemmar och grupper har studerat, kommunicerat och bidragit med dokumentation till deras databas.

Föreningen har till styrkande av talan också inkommit med stadgar fastställda vid årsmöte den 20 januari 2022 och godkända vid konstituerande styrelsemöte vid årsstämma den 25 april 2022. Av nämnda stadgar framgår att föreningen har som ändamål att utbilda, föreläsa, informera, sammanställa material samt att rättsligt företräda enskilda personer som utsatts för övergrepp i samband med utbyggnaden av storskalig industriell vindkraft.

Länsstyrelsen har bestritt bifall till överklagandet och vidhållit sitt ställningstagande i det överklagade beslutet, bortsett från skrivningarna om snappning events som finns redovisade under den rubriken i detta yttrande.

Villkor 2 Att den sökta åtgärden troligtvis kommer innebära att trålning inte längre kommer kunna bedrivas inom området är inte något som länsstyrelsen kan väga in i bedömningen om huruvida åtgärden kan tillåtas eller inte. Eventuella oavsiktliga positiva konsekvenser för naturmiljön är ur prövningssynpunkt att likställa med kompensationsåtgärder, d.v.s. något man bör överväga om det kan användas för att

Sid 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

skydda miljön eller öka naturvärdena när väl tillåtligheten är avgjord. Sådana åtgärder är inte något som ska ligga till grund för om tillstånd kan meddelas utan ska enbart användas för att återställa de negativa effekter som uppstår till följd av åtgärden. Länsstyrelsen väger därför inte in eventuella positiva effekter på havsbottnen vid prövningen av verksamhetens tillåtlighet.

Fördyrande kostnader kopplat till bottenundersökning Sökande hävdar att den typen av bottenundersökning som krävs för att sökande ska kunna uppfylla villkor 2 i Länsstyrelsens beslut innebär en avsevärd fördyrning av projektet. Länsstyrelsen ser dock inte hur sökandes förslag på formulering av villkoret förändrar behovet av bottenundersökningar. Länsstyrelsen syn på frågan är att formuleringen i villkoret inte påverkar undersökningsbehovet utan den typen av undersökningar som är nödvändiga för att vid detaljprojekteringen identifiera mindre hårdbottenstrukturer är samma typ av undersökningar som krävs för att hitta förekomster av de angivna naturtyperna. Syftet med villkoret är just att säkerställa att inga okända hårdbottenmiljöer eller pockmarks med höga värden exploateras utan att dess förekomster är kända och skyddsbehovet är fastställts.

Länsstyrelsen ser inte hur det beskrivna tillvägagångssättet för att undersöka havsbottnen behöver ändras sett till hur Länsstyrelsen har formulerat sitt villkor i tillståndet. En initial översiktlig geofysisk och geoteknisk undersökning genomförs för att identifiera områden med stora hårdbottenstrukturer så som rev, hårdbotten och stenansamlingar. Detta är för övrigt en åtgärd som krävs ur en arkeologisksynpunkt vilket framgår av villkor 21. Länsstyrelsen förslag till SEZbeslut. Resultat från motsvarande marinarkeologiska undersökningar som Länsstyrelsen har tagit del av på dessa djup har motsvarat den upplösningsgrad som Länsstyrelsen anser krävs för att identifiera potentiella höga värden. Som exempel har Länsstyrelsen efter detta stycke lagt in skärmklipp från Poseidons havsparks marinarkeologiska utredning som visar fartygsvrak och omgivande botten på ett djup av cirka 200 meter. Dels framgår det att objekt av en storlek på 7x3 meter med lätthet kan upptäckas, men också att människoskapade strukturer som trålspår

Sid 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

tydligt syns på bilderna. Sökande kan utifrån de resultaten sedan ta fram ett utkast till parklayout där uppenbara hinder undviks. Den efterföljande högupplösta datainsamlingen av geofysisk och geoteknisk data för de valda fundamentplatserna och kabeldragningen bör sedan vara tillräcklig för att sökande ska kunna avgöra om eventuella områden av hårdbotten som önskas exploateras innehåller sådana naturtyper som omfattas av villkoret eller inte, samt om det finns några höga värden kopplade till naturtyperna. Länsstyrelsen anser att det är osannolikt att helt nya formationer som omfattas av villkoret skulle upptäckas i ett sent skede, och skulle det ändå framkomma sådana uppgifter kan både kabeldragning och fundamentsplacering troligtvis justeras för att få så liten påverkan som möjligt. Sökande bör här ta höjd i sina undersökningar för att ytterligare reservområden kan behöva tillkomma om man väljer att förlägga ankare och kablar intill hårdbottenformationer som potentiellt kan utgöra något av de utpekade naturtyperna. Länsstyrelsen har även möjlighet att godkänna frånsteg från begränsningarna i villkoren om det skulle visa sig att de angivna skyddsavstånden inte är möjliga att hålla i alla riktningar. Sett till naturvärden kopplade till bottenmiljö och Natura 2000 finns det inte heller något behov av att utföra detaljerade undersökningar inom så stora delar av området som beskrivs i överklagandet (> 50%). Istället skulle villkoret omfatta de platser där sökande avser att förlägga sina fundament och rörledningar på eller inom det angivna avståndet från den hårdbotten eller de pockmarks som identifierats i de översiktliga undersökningarna, vilket enligt sökandens egen uppgift motsvarar cirka 1 % av det totala området.

Länsstyrelsen ifrågasätter också relevansen av de kostnader för miljöundersökningar som sökande hänvisar till. Det underlag som ingår i denna kostnadsuppskattning inkluderar flera kostsamma undersökningar, bland annat på land samt bottenfaunaprovtagningar, dessa är inte nödvändiga för att uppfylla Länsstyrelsen villkor. Att beräkna kostnaden utifrån installerat megawatt är inte heller en relevant jämförelse då exempelvis 10 stycken 15 MW-verk tar upp lika mycket bottenyta som 10 stycken 25-MW-verk när det kommer till förankringspunkter och ledningsdragning. Undersökningskostnaden kan därför inte

Sid 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

rakt av räknas upp utifrån den planerade produktionen från parken. Som påpekats tidigare är dock kostnadsjämförelserna inte relevanta då Länsstyrelsen anser att utredningarna i fråga måste genomföras både för Länsstyrelsens och sökandes förslag på villkorsformulering. Den stora skillnaden handlar om vilka hänsyn som måste tas vid anläggandet och inte vilka undersökningar som behöver genomföras för att identifiera bottenvärdena.

Påverkan från trålning Länsstyrelsen delar inte sökandes bedömning om att förekomst av mindre revmiljöer sannolikt kommer vara väsentligt påverkade av bottentrålning i den meningen att de inte är värda att skydda. Stenblock upp till en viss storlek och pockmarks påverkas säkerligen av återkommande trålning och mindre korallrev har troligtvis trålats bort för länge sedan utan att ha fått möjlighet att återetablera sig. Länsstyrelsen anser dock att den i överklagan bilagda bilden över trålade områden med stor tydlighet visar att det finns större trålrefuger där ingen trålning sker. Att trålrefugerna inte är tydligare på bilden grundar sig troligen i att även pelagiska trålar som inte påverkar botten och inte heller behöver ta hänsyn till hinder på botten ingår i bilden. Även om den som trålar inte alltid undviker sådana mindre formationer bidrar ändå vrak, hårdbotten och andra större intilliggande hinder till att

större än själva formationen som trålen ska gå fri från. Skadade och förlorade trålar innebär stora kostnader för den enskilda fiskaren och både modern utrustning och erfarenhet bidrar till att fiskare undviker områden där trålen riskerar att fastna. Även om parkområdet i en utzoomad bild förefaller vara kraftigt trålad finns det vid en inzoomad bild trålrefuger på flera kvadratkilometer där påverkan från trålningen inte kan antas var så omfattande som sökande påstår. I den inklippta bilden nedan som är framtagen av Länsstyrelsen syns tydliga trålrefuger. Exempelvis området som fått benämningen 8 kan antas vara relativt ostörd. Samtliga områden har enstaka tråldrag genom områdena men illustrationen utgår från en sändare ombord på båten och Länsstyrelsen drar slutsatsen att några av linjerna med exempelvis skarpa vinklar inte representerar faktiska tråldrag i området utan visar de sträckor där trålen lyfts från botten till ytan eller fördröjningar innan sändaren stängs av.

Sid 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

Trålstråk bottentrål 2018-2022, Röda linjer markerar projektområdets gräns, och områdena inom blå figurer bedöms ha en betydligt lägre påverkan från trålning jämfört med omkringliggande områden, så kallade trålrefuger. Bortsett från område 22 som är ett referensområde.

Upphörd påverkan från trålning Länsstyrelsen anser att sökande har tolkat syfte och resultatet av den refererade studien på ett felaktigt sätt och dragit mer långtgående slutsatser än vad som kan stödjas av resultatet. Det rör en pilotstudie med syfte att utvärdera en undersökningsmetod för långtidsuppföljning och jämförelser över tid, och inte en undersökning av effekten på återhämtning av upphörd trålpåverkan. Rapportförfattarna lyfter även möjligheten att skillnaden mellan de två undersökta lokalerna faktiskt kan bero på att trålintensiteten faktiskt kan ha varierat och varit lägre i det nu skyddade området som en förklaring, och inte nödvändigtvis beror på att trålningen har upphört. Studien som hänvisas till är därmed inte relevant som jämförelse eller motivering till att bortse från negativa effekter som uppstår till följd av anläggandet. Därtill vill Länsstyrelsen också påpeka på att återkolonisation av piprensare som växer på mjukbotten skiljer sig markant från återkolonisation av korallrev som har begränsad tillgång till lämpliga habitat och en tillväxthastighet som begränsas till några millimeter till enstaka centimeter per år.

Länsstyrelsen hoppas naturligtvis att ett uppehåll i trålningen kan föra med sig att bottenmiljön återhämtar sig på platsen. I dagsläget finns dock inga vetenskapliga studier som visar att så är fallet och tillståndsgivande myndighet kan inte bevilja

bara baseras på antaganden. De anlagda förankringarna, kedjor och kablar kommer också skapa nya fysiska förutsättningar som inte går att jämföra med de naturtyper som fanns på platsen innan den storskaliga bottentrålningen påbörjades. Så även om trålningen på platsen skulle upphöra kan resultaten av ett sådant stopp till följd av en vindkraftpark inte jämföras rakt av med ett trålningsförbud. Skulle ett trålningen i området komma att upphöra i framtiden är utvecklingen av bottenmiljön något

Sid 15 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

som behöver följas upp och studeras för att kunna dra slutsatser om eventuella positiva effekter. Men i avsaknad av sådana studier får prövningen av vindkraftparker ske utan antaganden om positiva effekter vägs in i bedömningen.

Bottenyta som påverkas av verksamheten Länsstyrelsen ifrågasätter också sökandes påstående om att mindre än en procent av havsbotten inom verksamhetsområdet kommer att bli påverkat. Dels bidrar grumling vid anläggning och drift att påverkansytan blir större än enbart ytan som de fasta anordningarna upptar. Det är av just den anledningen som skyddsavstånd på 50 och 200 meter till installationerna finns med i villkoret.

Villkor som omöjliggör projektet Att enskilda verk kan behöva flyttas eller inte kan placeras ut på grund av höga naturvärden kan inte Länsstyrelsen se som en förutsättning som omöjliggör hela projektet. Är projektet så känsligt för begränsningar av hur projektområdet kan nyttjas borde nödvändiga undersökningar genomförts innan ansökan skickades in till prövningsmyndigheten. Även med de villkor som föreslagits i SEZ-tillståndet finns risken att större hårdbottenstrukturer upptäcks som gör att delar av parkområdet inte kan exploateras. Enligt sökandes bedömning ska det finnas så få potentiella hårdbottenmiljöer att de som upptäcks inte ska vara några problem att undvika, speciellt då de fysiska strukturerna enligt sökande inte upptar mer än en procent av bottenytan. Länsstyrelsen vill återigen påpeka att vi anser att relevanta strukturer som behöver undersökas kan identifieras i de översiktliga undersökningarna. Ur naturvärdesperspektiv är det sedan bara de förekomster som riskerar att ligga inom de 50 eller 200 metrarna från fundament, landningszooner för vajer eller ledningar som faktiskt behöver undersökas.

Sökande förefaller vara orolig för att Länsstyrelsen ska förbjuda placeringar utan att det är motiverat sett till värdena på botten. Länsstyrelsen vill då påpeka att ett sådant beslut är överklagningsbart och möjligheten att godkänna placeringar närmare än avstånden som anges i villkoren är satt just för att möjliggöra placering där påverkan och naturvärdena inte är höga.

Sid 16 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

Villkor 3 Undervattensbuller vid drift Länsstyrelsen ifrågasätter varför sökande som underlag till sin ansökan har bifogat redovisningar om när tillfälliga hörselskador uppstår för fisk om de själva inte anser att detta underlag är tillämpligt på de förekommande arterna eller att tröskelvärdet tagits fram under förhållanden som gör att de inte går att tillämpa i aktuellt projekt.

Sökande menar att det angivna begränsningsvärdet för kontinuerligt undervattensbuller inte är relevant då det är baserat på en studie där guldfiskar utsattes för ljud i tolv timmar, och att en sådan långvarig exponering är osannolik i naturen eftersom fiskarna är mobila och i naturen simmar i väg från störande och skadligt buller. Länsstyrelsen menar att det är just undvikandebeteendet vid dessa ljudnivåer som är relevant då villkoret är satt för att undvika att fiskar simmar i väg från reven. Överskrids den angivna ljudnivån innebär det en risk för att fiskar blir utsatta för störande ljud som skulle orsaka tillfälliga hörselnedsättningar om de inte flyttar på sig. Just att fiskarna flyttar på sig från reven är det som utgör problemet. Alla sorters fiskar behövs finnas kvar i en väl fungerande näringsväv för att inte parasiter och djur ska orsaka skada på reven om deras naturliga predatorer lämnar området. Vidare kan det argumenteras för att fiskarten lubb, som nämns i aktuell bevarandeplan, uppvisar ett mer stationärt beteende och kan därför antas vara mindre benägen att simma undan för att undvika störande buller jämfört med exempelvis sill och att risken för långvarig exponering ökar för stationära bottenlevande fiskarter.

Länsstyrelsen har i handläggningen av ärendet uppmanat sökande att presentera underlag som tydligt visar vilka driftbullernivåer man räknar med kommer uppstå vid Natura 2000-området, alternativt att ange som åtagande att buller från parken inte ska ge upphov till buller som orsakar beteendepåverkan på de aktuella fiskarna inne i Natura 2000-området. Av ansökan kan Länsstyrelsen inte utläsa på vilket avstånd från verken som ljudnivån 158 dB uppstår. Inte heller något annat bullervärde på något specifikt avstånd från parken eller enskilda verk redovisas. Det

Sid 17 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

enda som framgår är att källnivån för ett bottenfast 20 MW verk ligger på 172,4 dB

avsaknad av växellåda. Av den tekniska beskrivningen framgår det inte att verken saknar växellåda. Där framgår det snarare att det kommer finnas växellådor på verken. Bolaget uppger själva i överklagan att den snabba teknikutvecklingen innebär att det i dagsläget är svårt att förutse vilken teknik som kommer att finnas tillgänglig och utgöra bästa möjliga teknik vid anläggandet av vindkraftparken. Slutliga val av storlek, fundament och övrigt tekniskt utförande kommer att fastställas i ett senare skede efter att de första bottenundersökningarna har genomförts, innan detaljprojektering sker. Länsstyrelsen gör av detta tolkningen att vindkraftverk med växellåda inte kan uteslutas i dagsläget, även större verk än 20 MW kan bli aktuella. I övrigt har sökande enbart hänvisat till tidigare studier som visar att ingen långvarig skada sker på individer eller bestånd då fiskar i regel flyttar sig från buller. Detta underlag ger på intet sätt Länsstyrelsen någon möjlighet att bedöma om risken för undervattensbuller som ger upphov till TTS hos fiskar uppstår inom Natura 2000-området eller inte. Då sökande inte heller vill åta sig att säkerställa detta indikerar det för Länsstyrelsen som prövningsmyndighet att det föreligger en risk för att buller orsakar tillfälliga hörselskador och kan få fiskar att lämna reven.

Att enbart fiskar med simblåsa kan uppfatta ljudtrycket framgår av underlaget till ansökan som tröskelvärdet bygger på. Lubb, torsk och sill är dock fiskar med simblåsa som kan uppfatta ljudtryck. Länsstyrelsen utesluter inte att det vid en närmare studie av de tre utpekade fiskarterna skulle gå att få fram tröskelvärden som är mer anpassade till just dessa fiskar. Dock har sökande inte bilagt några sådana undersökningar och i brist på sådant underlag utgår istället Länsstyrelsen från det bilagda underlaget och anser med hänvisning till försiktighetsprincipen att det valda begränsningsvärdet kan tillämpas på de aktuella fiskarterna även om fiskarna i studien de utgår från bedöms ha bättre hörsel.

Sid 18 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

Snapping events Länsstyrelsen har efter att det nu överklagade tillståndet beslutats tagit del av det underlag kring snappning events som sökande hänvisar till. Utifrån redogörelsen i den studien anser Länsstyrelsen att det inte längre är motiverat att sökande ska utreda om snappning events i parken ger upphov till impulsiva eller kontinuerliga

klargöra om ljuden som härrör från kättingar och förankringsanordningar är att betrakta som impulsiva eller icke impulsiva ljud. Rutinen behöver ta höjd för att

därför kan strykas.

Vilka fiskar ska omfattas av villkoret Enligt 16 § i förordningen (1998:1252) områdesskydd enligt miljöbalken m.m. framgår det att med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. Det framgår också att en livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam. I bevarandeplanen för Brattens Natura 2000-område beskrivs Lubb som ett exempel på en större stationär fisk, dvs en typisk art. Att bevarandeplanen omnämner just lubb utesluter inte att det även kan finnas andra fiskar som kan fylla samma funktion på revet. Både sill och torsk är arter som finns med på Naturvårdsverkets Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 (NV-04493-11, november 2011) över typiska arter för rev och kan förekomma ner till de bottendjup som ar aktuella för Marelds vindkraftpark. Länsstyrelsen anser att det troligtvis finns ytterligare arter som är viktiga för revens naturliga näringsväv men har valt att nöja sig med de arter som är utpekade i Naturvårdsvekets lista, då dessa kan se som paraplyarter där villkor som skyddar dessa fiskar även kommer innebära ett skydd för övriga fiskarter på reven. Det bör i sammanhanget nämnas att de undersökningar och mätningar som behöver utföras inom ramen för kontrollprogrammet behöver utföras i samma utsträckning oavsett om en eller tre fiskarter omfattas av villkoret.

Sid 19 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

DOMSKÄL Frågan om talerätt Av 16 kap. 12 § första stycket punkten 1 miljöbalken framgår att överklagbara domar eller beslut får överklagas av den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot.

I mål om t.ex. en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken, tillstånd enligt Natura 2000 och strandskyddsdispens har avgränsningen av vilka enskilda som har rätt att överklaga tolkats snävt. Avgörande betydelse har lagts vid vad som bedömts vara det skyddsvärda intresset med den rättsregel som varit aktuell vid prövningen. En sådan utgångspunkt kan ses som ett uttryck för den s.k. skyddsnormsläran.

Rätt att föra talan mot ett avgörande med åberopande av ett allmänt intresse tillkommer normalt inte en enskild klagande (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens avgörande MÖD 2013:32). Århuskonventionens krav medför dock att enskilda som kan anses vara berörda av beslut avseende en viss verksamhet eller åtgärd måste kunna komma till tals i något sammanhang när frågor som har betydelse för deras rättsställning prövas (se t.ex. MÖD 2015:8 och MÖD:s avgörande den 11 december 2017 i mål nr M 6622-17). Om en sådan prövning kan komma till stånd på annat sätt, t.ex. inom ramen för tillsynsverksamhet, har detta dock normalt ansetts tillräckligt för att Århuskonventionens krav på prövning ska anses vara uppfyllt.

Det överklagade beslutet avser tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken för påverkan på Natura 2000-områden. Genom beslutet avgörs enbart de sökta åtgärdernas tillåtlighet utifrån deras påverkan på de arter och livsmiljöer som Natura 2000-området är satt att skydda. Det är alltså fråga om ett sådant beslut gällande allmänt intresse som normalt inte kan medföra att enskilda får klagorätt. Om åtgärderna som omfattas av beslutet skulle medföra olägenheter eller störningar för klagandena kan detta också komma att prövas i annan ordning. Domstolen anser därför inte att Motvind Sverige, Sveriges Fiskares Producentorganisation,

Sid 20 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

eller har rätt att föra talan mot beslutet med stöd av 16 kap. 12 § första stycket punkten 1 miljöbalken.

Av 16 kap. 13 § miljöbalken framgår att överklagbara domar och beslut om bl.a. tillstånd enligt denna balk får överklagas av en ideell förening eller en annan juridisk person som 1. har till huvudsakligt ändamål att tillvara naturskydds- eller miljöskyddsintressen, 2. inte är vinstdrivande, 3. har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, 4. har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.

När det gäller miljöorganisationers rätt att överklaga har Högsta domstolen i NJA 2012 s. 921 uttalat att reglerna i Århuskonventionen innebär att det kan behöva göras nyanserade bedömningar, som endast i begränsad utsträckning lämnar utrymme för fasta och absoluta krav på exempelvis verksamhetstid och medlemsantal som kan upprätthållas i alla situationer. Tillämpningen av 16 kap. 13 § miljöbalken ska därför ske mot bakgrund av syftet att ge organisationerna en omfattande och lättillgänglig möjlighet att överklaga och detta ska gälla även ifall då återverkningarna på miljön inskränker sig till lokala förhållanden. Vidare anförde domstolen följande. Om en organisation inte svarar mot kriterierna i 16 kap. 13 § miljöbalken, får det göras en bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Kriterierna får alltså aldrig ses isolerade från det bakomliggande syftet, nämligen att fastställa om organisationen är verksam på ett sådant sätt att den kan anses representera allmänheten, närmast för att bevaka allmänna naturskyddseller miljöintressen. Därför får kriterierna ses som hållpunkter för bedömningen, inte som krav av självständig betydelse som i sig kan utesluta en rätt att överklaga (jfr MÖD 2020:53).

Rätten för miljöorganisationer att överklaga vilar på tanken att organisationerna företräder allmänna miljöintressen. En organisation vars grundläggande syfte är att tillgodose sina medlemmars enskilda intressen, exempelvis fastighetsägarintressen, exploateringsintressen, ekonomiska eller politiska intressen, kommer inte i fråga för talerätt enligt den nu aktuella bestämmelsen även om en sådan organisation också

Sid 21 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

har till ändamål att främja natur- och miljöskydd (jfr Bertil Bengtsson m.fl., miljöbalken en kommentar, 1 januari 2024, kommentaren till 16 kap. 13 §).

SFPO är en organisation för yrkesfiskare och har som ändamål att tillvarata medlemmarnas enskilda intressen. Även om organisationen i detta syfte även har att verka för en god havsmiljö utgör tillvaratagande av naturskydds- eller miljöskyddsintressen inte dess huvudsakliga ändamål. SFPO bedöms därför inte ha talerätt med stöd av bestämmelsen. Dess överklagande ska därför avvisas.

Motvind Sverige har inte visat att den när den överklagade beslutet hade bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år. Föreningens stadgar är också formulerade på ett sådant sätt att dess huvudsakliga syfte bedöms utgöra tillgodoseende av enskilda individers intressen, låt vara att det är utifrån miljöskyddsaspekt. Sammantaget utifrån en bedömning av samtliga omständigheter anser inte markoch miljödomstolen det visat att föreningen har rätt att föra talan mot beslutet med stöd av 16 kap. 13 § miljöbalken. Dess överklagande ska därför avvisas.

Målet i sak

Villkor 2 Mark- och miljödomstolen anser att det i avsaknad av information gällande vilka naturvärden som finns på botten i anslutning till Natura 2000-området inte är klarlagt vilken miljöpåverkan som transformationer av sådan storleksordning som den yrkade villkorsändringen tar sikte på kan tänkas ge upphov till i det aktuella fallet. Det är därför inte visat huruvida den yrkade villkorsändringen kan godtas utifrån miljöaspekt. Överklagandet ska därför avslås i denna del. Domstolen ändrar emellertid villkor 2 endast på så sätt att det ska stå tillsynsmyndigheten i stället för Länsstyrelsen.

Villkor 3 Så som framgår av det överklagade beslutet grundar sig sökandens bedömningar och beräkningar gällande bullernivåer på en lång rad osäkerhetsfaktorer, varav

Sid 22 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 435-25 Mark- och miljödomstolen

avsaknaden av numerisk undervattenljudmodellering och bristande hänsynstagande till akustiska egenskaper hos havsbotten och lokal batymetri samt begränsade studier och erfarenheter från motsvarande flytande vindkraftsparker särskilt ska framhållas. Därtill kommer att det av klaganden ingivna handlingarna i målet framgår att senare modelleringar visat att den maximala ljudnivån i Natura 2000- , dvs. långt under det aktuella begränsningsvärdet. Så som villkor 3 är utformat tillåts ljudnivåer inom Natura 2000-området i driftskedet upp till nivåer som kan vara direkt skadliga för fisk. Beteendeförändringar kan därtill inte uteslutas redan vid lägre ljudnivåer än det föreskrivna begräsningsvärdet. De stora osäkerhetsfaktorerna medför att det behövs ytterligare utredning innan det är möjligt att fastslå behov av och utformning av villkor med avseende på undervattensbuller. Det överklagade beslutet ska därför upphävas i fråga om villkor 3 och ärendet återförvisas till länsstyrelsen för erforderlig handläggning i aktuellt avseende.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 30 juni 2025

Titti Heina Erik Cardell I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Titti Heina, ordförande, och tekniska rådet Erik Cardell. Föredragande har varit beredningsjuristen Maria Aldegren.