P 11895-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver Kommunfullmäktige i Kinda kommuns beslut den 20 november 2023 (§ 135, dnr 2023/115) att anta detaljplan för del av fastigheten A i Kinda kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 11895-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

T.D., J.G., H.H. och B.K. (klagandena) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva Kinda kommuns beslut att anta detaljplanen.

Kinda kommun har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

M.L., M.L. E. AB och M.L. I AB har förelagts att svara på överklagandena, men har inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Klagandena har utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i mark- och miljödomstolen.

Kommunen har anfört i huvudsak följande.

Rimforsa är kommunens främsta tillväxtort och möjliggörandet av bostäder är av stor vikt för kommunens bostadsförsörjning och övergripande utveckling. Det aktuella detaljplaneområdet har under en lång tid varit utpekat som ett tänkbart område för bostäder, vilket framgår av kommunens tidigare översiktsplan. Enligt den nu gällande översiktsplanen har framtagandet av detaljplaner för bostäder i Rimforsa högsta prioritet. Natur- och kulturvärdena är väl utredda. Detaljplanen har tagit hänsyn till den befintliga bebyggelsen, med planbestämmelser som syftar till att harmonisera ny bebyggelse med befintlig bebyggelse i detaljplanens omgivning.

Jordbruksmarken inom planområdet har planlagts som allmän plats, naturområde. Den norra delen avses nyttjas för dagvattenhantering och en gång- och cykelväg avses uppföras för att förbinda de två bostadsområdena. En sådan användning av marken är förenlig med hushållningsbestämmelserna i miljöbalken.

SVEA HOVRÄTT DOM P 11895-24

Ett genomförande av planen riskerar inte att strida mot bestämmelserna i artskyddsförordningen. Frågan om förekomst av fladdermöss, och den påverkan ett genomförande av planen kan ha på dessa, är väl utredd. Fladdermöss nyttjar sannolikt delar av planområdet för födosök men det finns inte några starka indikationer på att det förekommer fladdermuskolonier inom planområdet. Ett träd med potential, och tre träd med mindre potential, att hysa fladdermuskolonier kan behöva avverkas vid genomförande av planen. Två byggnader med potential att hysa fladdermuskolonier kan därtill behöva rivas. Fladdermusutredningarna konstaterar dock att det inte finns några tecken på kolonier i byggnaderna. Ytterligare sju träd med potential att hysa fladdermuskolonier finns inom planområdet. Dessa behöver dock nödvändigtvis inte fällas för att genomföra planen då de står på allmän plats. Som kompensation för den eventuella förlusten kommer uppsättning av fladdermusholkar att ske. Eventuella hålträd som behöver fällas kommer avverkas under perioden maj till och med september. Avtalet mellan kommunen och exploatören säkerställer att kompensationsåtgärder till förmån för fladdermössen kommer till stånd. Kommunen avser att genom exploateringsavtalet ställa krav på gatubelysningens utformning, för att motverka störningar av ljuskänsliga fladdermusarter. Det är visserligen en utmaning att förhindra uppsättning av fasadbelysning men kommunen kommer rekommendera fastighetsägare att inte installera sådan. Med nya och utvecklade skogsbryn möjliggörs fladdermuspassager utan ljuspåverkan även i den östra delen av planområdet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen delar mark- och miljödomstolens bedömning i alla delar utom i fråga om underlaget är tillräckligt för att bedöma konsekvenserna av ett genomförande av detaljplanen för fladdermössen i området. I denna del gör Mark- och miljööverdomstolen följande överväganden.

SVEA HOVRÄTT DOM P 11895-24

Samtliga arter av fladdermöss är fridlysta och enligt 4 a § artskyddsförordningen (2007:845) är det förbjudet att bl.a. avsiktligt döda eller störa fladdermöss samt att skada eller förstöra deras fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet är strikt, oavsett artens bevarandestatus. För dispens från förbudet krävs bl.a. att det inte finns någon annan lämplig lösning och dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde (14 § artskyddsförordningen).

Plan- och bygglagen (2010:900) ställer inte uttryckligen krav på att bestämmelserna om artskydd ska beaktas i ett detaljplaneärende. Regelsystemet får emellertid anses förutsätta att underlaget i ett planärende belyser dessa frågor på ett erforderligt sätt så att en samlad bedömning av de planerade åtgärdernas inverkan på fridlysta arter och deras fortplantnings- och viloområden kan göras. Om frågan om artskyddsdispens tas upp först sedan övriga prövningar har slutförts finns en risk att någon verklig prövning i dessa delar inte kommer till stånd (jfr rättsfallen RÅ 2005 ref. 44 och MÖD 2023:17).

Av utredningen i målet framkommer bland annat följande.

Enligt en naturvärdesinventering med tillhörande promemoria från 2018 förekommer fladdermöss inom området och det rekommenderas att det görs en fladdermusutredning under sommaren. I maj 2021 genomfördes en inventering av skyddsvärda och skyddade arter i området, däribland fladdermöss. Av den tillhörande rapporten kan utläsas att även om det inte noterats starka indikationer på fladdermuskolonier inom området har det identifierats hålträd som är av betydelse för fladdermöss och ett par äldre sågverksbyggnader som skulle kunna hysa fladdermöss. Planområdet bedömdes även kunna vara viktig födosökslokal och flygväg för fladdermöss. I rapporten konstaterades vidare följande. Det saknas tillräcklig kunskap om det förekommer fladdermuskolonier i detaljplaneområdet med omgivningar. Det går därmed inte att bedöma om och i så fall på vilket sätt fladdermöss kan komma att påverkas av detaljplanen. För att få ett bättre beslutsunderlag rekommenderas en separat fladdermusinventering. Den bör innehålla var eventuella fladdermuskolonier finns, både inom detaljplaneområdet

SVEA HOVRÄTT DOM P 11895-24

och dess omgivningar, vilka arter det i så fall rör sig om och hur de nyttjar detaljplaneområdet. En sådan studie bör också innehålla rekommendationer om hur hänsyn till fladdermöss bör tas t.ex. genom hur belysning kan/bör utformas och/eller begränsas.

I juni 2021 gjordes med hjälp av en handhållen detektor och autoboxar en översiktlig inventering av fladdermusfaunan inom planområdet. Det gjordes då observationer av sju fladdermusarter, däribland tre rödlistade arter. I promemorian som beskriver inventeringen lämnades rekommendationer för hur den negativa påverkan på fladdermusfaunan till följd av exploateringen av området kan minimeras. Det genomfördes därefter en uppföljande inventering av planområdet i juni 2022, som resulterade i en nästintill likartad artsammansättning som föregående år. Liksom förra året var aktiviteten högst, om än måttlig, vid sågverksbyggnaderna. Även denna gång konstaterades att det inte går att utesluta att fladdermöss bor mellan innertakens träspont och det korrugerade plåttaken. Dock tydde inte den låga inspelade aktiviteten på detta, likt resultaten från året innan. Därför rekommenderades att byggnaderna inte rivs under perioden maj till och med september. Vidare konstaterades att delar av skogen kommer att försvinna vid exploateringen men att eventuella hålträd i första hand bör sparas. Om det inte var möjligt rekommenderades att ingen avverkning sker från maj till och med september.

Mark- och miljööverdomstolen kan konstatera att det förekommer ett flertal fladdermusarter inom planområdet. Mot bakgrund av de observationer som gjorts framstår det inte som osannolikt att området används för boplatser och yngelkolonier. För att domstolen ska kunna ta ställning till om detaljplanen kan komma i konflikt med artskyddsförordningen – och för det fall det efter en ansökan kan komma att bli aktuellt med dispens – behövs ett erforderligt beslutsunderlag avseende hur fladdermössen nyttjar detaljplaneområdet, innehållande bland annat en systematisk inventering av fladdermusbeståndet och hålträd i och omkring detaljplaneområdet samt en noggrann undersökning av utrymmet mellan sågverksbyggnaderna inner- och yttertak. Detta ligger även i linje med rekommendationen i rapporten från inventeringen i maj 2021 om en mer ingående studie av fladdermöss i detaljplaneområdet och dess omgivningar. Den

SVEA HOVRÄTT DOM P 11895-24 utredning som hittills gjorts är följaktligen inte tillräcklig för att bedöma vilken inverkan ett genomförande av detaljplanen kan ha på fladdermössens fortplantningsområden. Detaljplanen ska därför upphävas. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs och Katarina Berglund, tekniska rådet Claes Becker samt tf. hovrättsassessorn Anna Lundgren, referent. Föredragande har varit hovrättsfiskalen Henrik Jansson.

Bilaga A

Sid 1 (10) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 6595-23 Mark- och miljödomstolen 2024-08-22 meddelad i Växjö

PARTER Klagande 1. A.B. 2. T.D. 3. C.F. 4. S.F. 5. J.G. 6. M.H. 7. H.H. 8. O.J. 9. U.J. 10. B.K.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6595-23 Mark- och miljödomstolen

11P.K.

12M.K.

13MA.L.

14H.NH. 15. H.R. 16. T.S. 17. I.S. 18. C.W. 19. C.ÖS.

Motpart Kinda kommun 590 40 Kisa ÖVERKLAGAT BESLUT Kinda kommuns beslut den 20 november 2023 i ärende nr KF 2023/115 §135, se bilaga 1 SAKEN Detaljplan för A i Kinda kommun

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6595-23 Mark- och miljödomstolen DOMSLUT 1. Mark- och miljödomstolen avvisar överklagandet såvitt avser A.B., C.F., S.F., M.H., O.J., U.J., P.K., M.K., H.NH., H.R., T.S., I.S., C.W. och C.ÖS.. 2. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet såvitt avser övriga klaganden.

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6595-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Kommunfullmäktige i Kinda kommun (kommunen) beslutade den 20 november 2023, § 135, Dnr 2023/115, att anta detaljplan för del av fastighet A. Enligt ärendebeskrivningen möjliggör detaljplanen en utökning av Rimforsa tätort med nya bostäder. Vid en maximalt utnyttjad byggrätt medger detaljplanen en exploatering om 35 nya bostadsbyggnader innehållande maximalt 52 bostäder.

Länsstyrelsen Östergötland beslutade den 29 november 2023 att inte överpröva kommunens beslut.

Kommunens beslut har nu överklagats till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. A.B., T.D., C.F., S.F., J.G., M.H., H.H., O.J., U.J., B.K., P.K., M.K., MA.L., H.NH., H.R., T.S., I.S., C.W. och C.ÖS. (härefter de klagande) har yrkat att markoch miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut. Till stöd för sitt yrkande har de anfört i huvudsak följande.

Planförslaget strider mot miljöbalken genom att det tar brukningsbar åkermark i anspråk trots att det finns fullgoda alternativ. Det motverkar också regeringens miljökvalitetsmål “Rikt odlingslandskap”. Förslaget strider dessutom mot den fördjupade översiktsplanen som anger att “Ytor med höga naturvärden ska undantas från exploatering. Möjligheten till lokal odling ska öka”. Planförslaget visar inte på ett tillfredsställande sätt att gynnsam bevarandestatus för områdets bestånd av fridlysta fladdermusarter samt rödlistade fladdermus- och fågelarter kan garanteras. De direktiv om artskydd enligt 4 § artskyddsförordningen, som tillämpats i domslut av mark- och miljödomstolen, bör även gälla för artbestånd inom och i anslutning till detaljplan A. I det uppdaterade PM:et för fladdermöss föreslås dessutom en rad åtgärder för att minska belysningspåverkan på fladdermössen (ex.

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6595-23 Mark- och miljödomstolen

undvikande av fasadbelysning). Inga av dessa åtgärder är införda som krav på byggnader inom planområdet, vilket måste specificeras i detaljplanen. Ett genomförande av det aktuella planförslaget kommer att förvanska den regionalt och kommunalt utpekade miljön av högt kulturhistoriskt värde kring Hallstad Säteri och Hallstad kvarnby. Plankartan saknar adekvata utformningsbestämmelser för anpassning till landskapets karaktär och värden. Att planera för 52 hus med "gles och lantlig karaktär" kräver en tydlighet som inte finns i planbestämmelserna. Planförslaget baseras på icke tillförlitligt planeringsunderlag i form av en antikvarisk förundersökning framtagen och bekostad av exploatören. Totalt är 20 av 22 utredningar och underlag beställda av exploatören. Utöver detta har Kinda kommun låtit exploatörens företrädare Aurum vara delaktig i analyser och samlade bedömningar av materialet, där den negativa påverkan av markområdet har tonats ner till exploatörens fördel. Se exempelvis ” Undersökning av betydande miljöpåverkan”. Planförslaget saknar precisering gällande "lantligt boende" för att undvika att möjligheten att bedriva närliggande jordbruk hindras i framtiden.

De klagande har gett in en granskning av kulturmiljö avseende detaljplanen.

Domstolen har förelagt A.B., C.F., S.F., M.H., O.J., U.J., P.K., M.K., H.NH., H.R., T.S., I.S., C.W. och C.ÖS. att yttra sig angående sin rätt att överklaga detaljplanebeslutet. De har i denna fråga anfört följande.

A.B. har anfört att han är son och arvinge till nuvarande ägare/delägare av fastigheterna B, C och D. De båda förstnämnda fastigheterna ligger i direkt anslutning till planområdet och den sistnämnda ligger mycket nära. Diskussioner om generationsskifte pågår och inom en relativt nära framtid kommer han och hans syskon att överta ägandet av nämnda fastigheter i någon konstellation.

C.F. har anfört att F är en avstyckad fastighet från B och påverkas på samma sätt som angränsande fastigheter direkt till detaljplane-

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6595-23 Mark- och miljödomstolen

området. Exempelvis ligger F inom den kulturhistoriska gårdsmiljön kring Hallstad säteri, vilken kommer att påverkas av detaljplaneförslaget. Effekterna på de fridlysta fladdermössen och rödlistade fågelarterna samt övrig natur kommer direkt att påverka naturmiljön i området kring F. Alla boende i Kinda kommun påverkas av kommunens minskade möjlighet att bibehålla jordbruksmark, eftersom detaljplaneförslaget gör befintlig jordbruksmark obrukbar.

S.F. har anfört att hon som dotter till nuvarande ägare är en av de framtida arvingarna till B och C. En generationsväxling är nära förestående, och aktuell detaljplan påverkar gården och kulturmiljön i hög grad. Hon är också delägare till F, som hon äger tillsammans med C.F.. Numera är hon dock boende på D, den fastighet som ligger närmast området för den aktuella detaljplanen, inom kulturmiljön Hallstad Säteri.

U.J. har anfört att hans fastighet G ligger i direkt anslutning till fastigheten A och han är därmed direkt berörd av den föreslagna detaljplanen. E var ursprungligen en del av fastigheterna B samt C som då hade oskiftad mark. 1970 styckades tomten av men är fortfarande belägen inrymd inom gränserna för B samt C.

P.K. har, i en skrift som också undertecknats av E.K., anfört att detaljplanen kraftigt kommer påverka närområdet och förändra upplevelsen av den välbevarade kulturmiljön. De blir också direkt berörda av den ökade trafiken som sex villor och 17 parhus kommer att medföra.

M.H., O.J., M.K., H.NH., H.R., T.S., I.S., C.W. och C.ÖS. har inte yttrat sig.

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6595-23 Mark- och miljödomstolen

DOMSKÄL

Klagorätt Beslut om att anta en detaljplan får enligt 13 kap. 8 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och 42 § förvaltningslagen (2017:900) överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Rätten att överklaga enligt 42 § förvaltningslagen anses förutsätta att beslutet antingen påverkar klagandes rättsliga ställning eller rör ett intresse som han eller hon har och som har erkänts av rättsordningen. Avgörande för rätten att överklaga är således den effekt som beslutet får för klagande (se NJA 2015 s. 976 och NJA 2017 s. 421). Enligt praxis anses beslut om detaljplaner angå ägaren till de fastigheter som ligger inom eller som gränsar till planområdet. Skulle en fastighet i nära grannskap vara berörd på något särskilt sätt kan dock även den omständigheten innebära att beslutet angår ägaren på så sätt att rätt att överklaga anses föreligga. Huvudregeln är således att det inte finns möjlighet att överklaga för fastighetsägare vars fastighet vare sig ingår i eller gränsar till planområdet (se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens dom den 3 oktober 2018 i mål P 11919-17).

Mark- och miljödomstolens bedömning Varken A.B., C.F., S.F., M.H., O.J., U.J., P.K., M.K., H.NH., H.R., T.S., I.S., C.W. eller C.ÖS. är ägare till fastighet som ligger inom eller gränsar till planområdet. De har därmed inte talerätt på denna grund.

Ett eventuellt framtida förvärv av en fastighet som ligger inom eller angränsande till planområdet är inte grund för talerätt. Inte heller den omständigheten att en avstyckad fastighet tidigare varit del av en fastighet som angränsar till detaljplaneområdet grundar talerätt. Vad A.B., S.F. och U.J. har anfört innebär således inte att de haft rätt att överklaga beslutet att anta den aktuella detaljplanen.

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6595-23 Mark- och miljödomstolen

Vad C.F. och P.K. har anfört angående den omgivningspåverkan som detaljplanen kommer att medföra innebär inte heller att de ska anses berörda på något sådant särskilt sätt att de ska anses ha talerätt i målet.

Mark- och miljödomstolen finner således att varken A.B., C.F., S.F., M.H., O.J., U.J., P.K., M.K., H.NH., H.R., T.S., I.S., C.W. eller C.ÖS. har haft rätt att överklaga detaljplanebeslutet. Överklagandet ska därför avvisas såvitt avser dem. Eftersom samtliga klaganden har inkommit med ett gemensamt överklagande kommer deras invändningar i sak dock likväl att prövas av domstolen.

Mark- och miljödomstolens bedömning i sak

Rättsliga utgångspunkter Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten, se 1 kap. 2 § PBL. Det är alltså kommunen som, inom vida ramar, avgör hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen. Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna (se 13 kap. 17 § PBL).

Domstolens prövning stannar i många fall vid en bedömning av om beslutet att anta en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som reglerna i PBL ger kommunen. Hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen (se 2 kap. 1 § PBL). De avvägningar som kommunen har gjort mellan olika samhällsintressen blir, om kommunen har hållit sig inom sitt handlingsutrymme, inte föremål för överprövning (se MÖD 2013:47 och jfr MÖD 2014:12).

Jordbruksmark Den jordbruksmark som finns i detaljplaneområdet har planlagts som allmän platsmark natur och kommunen är huvudman för marken. Även om en del av det

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6595-23 Mark- och miljödomstolen

norra området kommer att användas för dagvattenhantering och att en gång- och cykelväg anläggs anser domstolen att kommunen därmed tagit god hänsyn till jordbruksmarken i detaljplanen.

Fåglar och fladdermöss Domstolen anser att de inventeringar och konsekvensanalyser, bl.a. i miljökonsekvensbeskrivningen, som gjorts angående fåglar och fladdermöss är tillräcklig och att kommunen har tagit erforderlig hänsyn i detta avseende. Stora delar av planområdet där fladdermöss vistas är avsatt som natur, särskilt ett värdefullt område i den östra delen. Av planbeskrivningen framgår också att kommunen tagit analyserna i beaktande i sitt resonemang kring genomförandet av detaljplanen. Angående synpunkten om att det är exploatörens företrädare som tagit fram underlagsmaterial för detaljplanen konstaterar domstolen att det enligt 5 kap. 8 § PBL finns möjlighet för andra än kommunen att ta fram sådant material. Det är dock kommunen som ansvarar för att materialet är riktigt, och domstolen ser inga skäl att betvivla utredningsmaterialet.

Kulturhistoriska och antikvariska värden Domstolen finner i denna del att kommunen har gjort en adekvat bedömning av detaljplanens konsekvenser för kulturmiljön och att detaljplanen inte äventyrar några större kulturhistoriska värden. Det expertutlåtande som getts in av klaganden förändrar inte denna bedömning. Platsen är utpekad för bostadsbebyggelse i den fördjupade översiktsplanen och detaljplanen tillåter bebyggelse med i stort sett samma nockhöjd som den bebyggelse som finns i omgivningen idag. Eftersom åkermarken sparas kommer siktlinjen från vägen till säteriet norr om planområdet inte påverkas. Detaljplanen bedöms därför inte få negativ påverkan på mer avlägset belägna områden. Domstolen ser vidare inte någon brist eller behov av mer antikvarisk utredning än den som varit underlag för arbetet med detaljplanen.

Anpassning till landskapet och precisering av lantligt boende Det faller till stor del inom kommunens ansvarsområde att avgöra frågor såsom i vilken utsträckning det i detaljplan ska preciseras vilka krav som ställs på den

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 6595-23 Mark- och miljödomstolen

planerade bebyggelsen avseende dess anpassning till landskapet och befintlig bebyggelse samt vad som ryms inom begreppet ”lantligt boende”. Domstolen finner att kommunen i denna del hållit sig inom sitt bedömningsutrymme.

Sammanfattningsvis finner domstolen att kommunens beslut inte strider mot någon rättsregel och att kommunen har hållit sig inom sitt handlingsutrymme. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 12 september 2024.

Martin Linder Jonas T Sandelius I domstolens avgörande har deltagit tingsfiskalen Martin Linder, ordförande, och tekniska rådet Jonas T Sandelius. Målet har handlagts av beredningsjuristen Victor Larsson.