P 11976-23

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-03-31 P 11976-23 060201 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2023-09-13 i mål nr P 879-23, se bilaga A PARTER Klagande

Löparö Tomtägareförening, 816000-0983

Motpart Bygg- och miljönämnden i Norrtälje kommun Löparö Skärgårdsby AB, 559262-8076

SAKEN Bygglov för nybyggnad av ett enbostadshus och en komplementbyggnad på fastigheten i Norrtälje kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen avslår Löparö Tomtägareföreningens yrkande om vilandeförklaring av målet.

2Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandena.

SVEA HOVRÄTT DOM P 11976-23

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

, , och Löparö Tomtägareförening har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och upphäva beslutet att bevilja bygglov. Löparö Tomtägareförening har i andra hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska vilandeförklara målet så att ett antal andra pågående bygglovsärenden avseende samma fastighet kan prövas gemensamt med detta mål.

Bygg- och miljönämnden i Norrtälje kommun och Löparö Skärgårdsby AB har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN OCH UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖ- ÖVERDOMSTOLEN

har anfört detsamma som i underinstanserna och tillagt i huvudsak följande. Det saknas utredning kring påverkan på intilliggande dricksvattenbrunnar, t.ex. brunnarna på fastigheterna och som ligger mindre än 50 m från den plats som bygglov har sökts för. Det finns även skäl att neka bygglov med hänsyn till att den brukningsvärda jordbruksmark som avloppsanläggningen ska placeras på inte bör tas i anspråk. har gett in bilder, en avverknings-anmälan samt sakkunnigutlåtanden avseende den hydrogeologiska utredningen.

och har anfört i huvudsak detsamma som i underinstanserna samt hänvisat till vad Löparö Tomtägareförening har anfört i Mark- och miljööverdomstolen och de sakkunnigutlåtanden som har lämnat in här.

Löparö Tomtägareförening har anfört detsamma som i underinstanserna och har därutöver tillagt i huvudsak följande. Va-situationen är inte tillräckligt utredd med hänsyn till att det rör sig om totalt sex planerade bostadshus för permanentboende på en fastighet i en känslig skärgårdsmiljö. Tillståndet för avloppsanläggningen på fastigheten har upphört att gälla då inga arbeten har påbörjats inom två år från beslutsdatumet. Vad gäller dricksvattenförsörjningen riskerar den planerade byggnationen att

SVEA HOVRÄTT DOM P 11976-23

kontaminera dricksvattenbrunnar nedströms. Nyanlagda brunnar för föreningens gemensamma vatten riskerar även att påverka de planerade enbostadshusens vattenförsörjning negativt. Det saknas en referensbrunn som kan visa på god vattenkvalitet på fastigheten. Sammanfattningsvis är den hydrogeologiska utredning som lämnades in i samband med ansökan om bygglov bristfällig och kan inte läggas till grund för bedömningen av den långsiktiga grundvattentillgången i området. Lokaliseringen är även olämplig på grund av närheten till djurhållning. Föreningen har till stöd för sin talan gett in bilder samt mark- och miljödomstolens dom den 14 mars 2025 i mål nr P 7652-24 avseende ytterligare förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten (länsstyrelsens dnr 23352-2024 och 23393-2024).

Löparö Skärgårdsby AB har anfört i huvudsak följande till stöd för sin talan. Tillstånd till en avloppsanläggning på fastigheten har redan beviljats. Tillståndet är alltjämt giltigt. Vattentillgången är påtagligt god. De sakkunnigutlåtanden som klagandena har gett in kan ifrågasättas vad gäller bl.a. sättet att beräkna vattenförbrukning och de visar inte heller att vattnet inte kommer att räcka till de fastigheter som bolaget avser att stycka av och bebygga. Lokaliseringen är inte heller olämplig med hänsyn till den djurhållning som finns på ön. Bolaget har till stöd för sin talan gett in nämndens beslut om tillstånd till avloppsanläggning på fastigheten med tillhörande karta, processchema, beskrivning och foton samt utredning inför ansökan om gemensamt avlopp, liksom en tjänsteskrivelse från nämnden den 19 mars 2025 där nämnden anger att sökanden har på sig till den 21 november 2026 att påbörja bygget av avloppsanläggningen. Bolaget har även gett in ett utlåtande från den sakkunnige som har genomfört den hydrogeologiska utredningen och som bemöter klagandenas sakkunnigutlåtande avseende vattentillgången.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen finner inte skäl att vilandeförklara målet i avvaktan på att andra pågående ärenden om bygglov och förhandsbesked avseende samma fastighet ska kunna prövas gemensamt. Föreningens yrkande om vilandeförklaring ska därför avslås.

SVEA HOVRÄTT DOM P 11976-23

Bolaget har beviljats tillstånd för en enskild avloppsanläggning som ska försörja det enbostadshus som bolaget har sökt bygglov för. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att tillståndet har vunnit laga kraft och omfattas av rättskraften i 24 kap. 1 § miljöbalken (jfr MÖD 2021:30). Annat har inte framkommit än att tillståndet alltjämt är gällande. Det finns därför inte skäl att upphäva beslutet om bygglov på den grunden att va-lösningen skulle vara olämplig.

I fråga om det ansökta enbostadshusets eventuella påverkan på grundvattnet har en hydrogeologisk utredning lämnats in i samband med ansökan om bygglov och lagts till grund för underinstansernas beslut. Utredningen har utförts av en hydrogeolog med mångårig erfarenhet av utredningar i skärgårdsmiljö och har gjorts i syfte att kartlägga möjligheterna till vattenförsörjning genom enskild brunn för det aktuella enbostadshuset samt för ytterligare två enbostadshus för permanentboende på samma fastighet (se Mark- och miljööverdomstolens mål nr P 8865-24). Klagandena har i Mark- och miljööverdomstolen lämnat in sakkunnigutlåtande som ifrågasätter utredningens underlag och dess beräkningar rörande grundvattentillgången. Bland annat anförs att det krävs en mer grundlig utredning och en mer genomgripande vattenbalansberäkning över hela östra Löparö för bedömningen av möjligheten att vattenförsörja de nya bostäderna. Bolaget har i sin tur låtit den som utfört den hydrogeologiska utredningen bemöta invändningarna och där anges bland annat att en sådan mer omfattande utredning krävs först vid mer omfattande byggplaner för denna del av Löparö.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det enbostadshus som ansökan avser är lokaliserat i anslutning till redan bebyggda fastigheter på en, i mindre omfattning, bebyggd del av den i övrigt mer exploaterade skärgårdsön Löparö. Vid prövning av bygglov utanför ett område med detaljplan ska lokaliseringen prövas enligt 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900), bland annat ska den långsiktiga tillgången till dricksvatten beaktas och en bedömning får göras från fall till fall. Det torde i allmänhet krävas mer långtgående undersökningar av påverkan på grundvattnet i områden där det råder högt bebyggelsetryck och när området som berörs är beläget i ett känsligt skärgårdsområde.

SVEA HOVRÄTT DOM P 11976-23

Den till ansökan ingivna hydrogeologiska utredningen visar att den ansökta åtgärden ligger inom ett förhållandevis stort avrinningsområde inom vilket det i dagsläget finns två bebyggda fastigheter. Det planeras alltså att uppföras ytterligare två enbostadshus för permanentboende utöver det nu aktuella bygglovet. Utredningen visar att med dessa fem hushåll inom avrinningsområdet så sker inget överuttag av grundvatten och vattenbalansen är positiv.

Sammantaget bedömer Mark- och miljööverdomstolen att den hydrogeologiska utredningens slutsatser och rekommendationer om vissa försiktighetsmått är tillräckligt underbyggda för att det ska anses visat att det nu sökta bygglovet inte kommer att äventyra den långsiktiga tillgången till dricksvatten. Domstolen noterar att det har ansökts om förhandsbesked för ytterligare ett enbostadshus på fastigheten (se Mark- och miljööverdomstolens mål nr P 8024-24), men att det huset ska placeras inom ett angränsande avrinningsområde och därför inte förändrar bedömning i detta mål.

När det gäller övriga invändningar mot bygglovet gör Mark- och miljööverdomstolen ingen annan bedömning än underinstanserna. Överklagandena ska därför avslås.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Karin Wistrand, Gösta Ihrfelt, referent, och Caroline Hedvall Klostermark samt tekniska rådet Inger Holmqvist.

Föredraganden har varit Fanny Vesterberg.

Sid 1 (6) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 879-23 Mark- och miljödomstolen 2023-09-13 meddelad i Nacka

PARTER Klagande

Löparö Tomtägareförening

Motparter Bygg- och miljönämnden i Norrtälje kommun Löparö Skärgårdsby AB, 559262-8076

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 27 januari 2023 i ärende nr 403-58421- 2022, se bilaga 1 SAKEN Bygglov för ett enbostadshus och en komplementbyggnad på fastigheten i Norrtälje kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 879-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Bygg- och miljönämnden i Norrtälje kommun (nämnden) beslutade den 6 oktober 2022 att bevilja bygglov för ett enbostadshus och en komplementbyggnad på fastigheten , tomt A. Beslutet överklagades till Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) som avslog överklagandena. Länsstyrelsens beslut har nu överklagats till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M. Samtliga klaganden har yrkat att nämndens beslut om bygglov ska upphävas.

och har hänvisat till vad de tidigare anfört till nämnden och länsstyrelsen. De har anfört i huvudsak följande vid mark- och miljödomstolen. Beslutet innebär hög exploatering av en redan nu exploaterad skärgårdsö och viktiga kultur- och miljövärden hotas. Ärendet är ett av flera som avser att exploatera fastigheten och det finns en tydlig avsikt att skapa en större skärgårdsby på fastigheten. VA-frågan är inte löst och ytterligare bebyggelse utgör risk för tillgången till grundvatten på ön. Det finns inte heller några förutsättningar att bygga vägförbindelse till och från Löparö och det är inte sannolikt att bryggor kan byggas för att möjliggöra båttrafik till ön. Nybyggnationen sägs utgöra en mindre komplettering till befintlig bebyggelse, men sett till skisserna ska nybyggnationen ligga i änden av en rad om 28 villor som tidigare skissats för fastigheten och avslagits i domstol. Sökanden kommer att söka nya bygglov för ny bebyggelse som då också kommer utgöra ar .

Det planerade bygget ska ligga i obruten skog på en höjd med sjönärhet. I denna skog rör sig fritidsboende ofta och kustområdet ligger inom riksintresset för det rörliga friluftslivet. Trots det har kommunen bedömt att det inte finns något speciellt utpekat känsligt natur- eller kulturvärde på platsen. Alla negativa aspekter som förts fram i samråd och remissyttranden har negligerats.

, , och har hänvisat till vad de anfört tidigare och anfört i huvudsak följande vid mark- och

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 879-23 Mark- och miljödomstolen

miljödomstolen. Det krävs en bättre utredning än den som getts in vid ansökan av detta bygglov. Det borde finnas ytterligare utredning avseende vattentillgången och hur denna kommer se ut när det tillkommer ytterligare en brukare. Varken nämnden eller länsstyrelsen har fullgjort sin utredningsskyldighet. Bygglovet borde i vart fall förenas med villkor som tryggar att vatten- och avloppslösningen är förenlig med 2 kap. plan- och bygglagen.

För de fall en sökandes syfte är att kringgå en planbestämmelse kan det göras undantag från huvudregeln om att en ansökan alltid ska prövas utifrån lovsökt åtgärd. Det aktuella bygglovet bör kopplas samman med två andra bygglovsansökningar eftersom det finns en uppenbar avsikt att kringgå planbestämmelserna. Detaljplanekravet kan utgöra en grund för avslag om ansökan om bygglov är utanför detaljplanelagt område. Aktuell byggnation är avsedd att bli en del av en ny sammanhållen bebyggelse och det råder stor efterfrågan på området för bebyggelsen. Tillfredställande utredning kan inte ske endast genom en bygglovsprövning. Byggnaden uppfyller inte heller anpassningskravet och utgör varken en komplettering eller naturlig avrundning. Byggnaden avviker i både storlek och utformning från de omkringliggande byggnaderna.

Lovsökt byggnad kommer att påverka den befintliga naturmiljön och det rörliga friluftslivet negativt. Området är av riksintresse enligt 4 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken. Ytan för samtliga tomter som kommer tillkomma innebär att en inte oväsentlig del av öns friluftsområde tas i anspråk. Även det skyddsvärda odlingslandskapet på Löparö kommer försvinna i samband med bortschaktning av ytlagret lera för avloppsanläggningen. Avloppsledningen kommer enligt ritningen för den planerade avloppsanläggningen att ligga i anslutning till vägar, vilket är i strid med gällande rekommendationer.

I anslutning till den tomt som huset kommer att uppföras på finns även rödlistade orkidéer, bl.a. knärot, och artskyddsbestämmelserna hindrar därmed att bygglov ges för byggnaden.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 879-23 Mark- och miljödomstolen

har för egen del anfört att det aktuella området är mörkt och mossigt under barrträd och att det växer orkidéer i begränsad yta där. Det går dock inte att kontrollera förekomsten av orkidéer eftersom området har avverkats.

Löparö Tomtägarförening, och har hänvisat till tidigare inskickade skrifter samt till vad angett. De har anfört i huvudsak följande. Byggnationen sker i en av de sista orörda delarna av Löparö. Sammanhållna grönområden är av största vikt för flora, fauna och människor. Det behöver klargöras vad som ska betraktas som ett fritids- respektive bostadshus. Oavsett avsikten med huset är dock ingreppet i naturen lika stort. Ett förhållande som tillkommit sedan tidigare ingivet material är att vägnätet återigen har stängts på Löparö och fastighetsägarna till bygglovsfastigheten har bestämt att ingen får nyttja vägarna över fastigheten på annat sätt än till fots. Fastigheten går bara att nå sommartid och då med båt. Sophämtning och slamtömning kommer inte att fungera.

H och har anslutit sig till vad och Löparö tomtägarförening skrivit och anfört i huvudsak följande. De tre tidigare ansökta byggloven har fått avslag i tre instanser. Planerna att uppföra en skärgårdsby har fått nej från kommunen. Detta bygglov är en del i planen att kringgå kommunens beslut. Anledningen till tidigare avslag har bland annat skett med hänsyn till att vattenförsörjningen på ön inte är tryggad. Ingiven undersökning i detta mål är inte korrekt. Det finns inte heller tillräckligt med vägar och inte heller några bilplatser eller båtplatser för att kunna tillgodose fler boenden.

och har hänvisat till vad de anfört till länsstyrelsen och tillagt i huvudsak följande. Löparö klarar inte ytterligare bebyggelse på grund av bristande vattenförsörjning, påverkan på gemensam miljö och den bristande tillgången på parkerings- och båtplatser.

REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen har på begäran av mark- och miljödomstolen yttrat sig om förekomsten av knärot eller andra orkidéer i vid . Länsstyrelsen har

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 879-23 Mark- och miljödomstolen

bedömt att det inte är troligt att det finns knärot eller andra orkidéer på den aktuella delen av och har till stöd för sin bedömning anfört följande. Knärot anses svårspridd och växer i huvudsak i mossiga barrskogar som kontinuerligt varit skogbeväxta under mycket lång tid. Platsen ska vara skuggig och mörk för att inte torka ut och för att ha låg konkurrens från ris, gräs och andra örter. Det finns inga rapporterade fynd av knärot enligt Artportalen. Det finns fynd av andra orkidéer, Adam och Eva, registrerade i Artportalen på Löparö. Den aktuella delen av fastigheten ligger nära ett skogsbryn, vilket inte är en idealisk plats för knärot. På 1990-talet låg ett hygge omedelbart norr om tomten. På 1960-talet var skogen ganska luckig och gles, kanske efter äldre tiders skogsbete. Det finns ett betydande inslag av lövträd på platsen. Dessa faktorer tillsammans, men även var för sig, gör det osannolikt att tillräckligt fuktiga, skuggiga och näringsfattiga förhållanden funnits på platsen under tillräckligt lång tid för att passa knärot. Gräs och örter är troligen för dominerande på platsen för att knärot ska kunna växa där. Länsstyrelsens bedömning av vegetationen på den aktuella delen av fastigheten har gjorts utifrån kartmaterial och flygbilder från olika tider.