P 12500-23

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen avslår och över-klagande avseende rivningslov för ett enbostadshus och garage.

2Mark- och miljööverdomstolen avslår och yrkande om att domstolen ska inhämta ett yttrande från Rådet till skydd för Stockholms skönhet.

3Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och undanröjer Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommuns beslut den 25 augusti 2022 (§ 56, dnr 2020-09859-575) att ge bygglov för nybyggnad av ett flerbostadshus med tillhörande parkeringsplatser på fastigheten i Stockholms kommun samt återförvisar ärendet till nämnden för fortsatt behandling.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12500-23

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

, , , och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska avslå ansökan om bygglov.

och har även yrkat att Mark- och miljööver-domstolen ska inhämta ett yttrande från Skönhetsrådet.

och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva nämndens beslut om bygglov och återförvisa målet till nämnden för fort-satt handläggning. De har även yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa att de har klagorätt avseende rivningslovet och att domstolen ska upphäva beslutet om rivningslov.

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun har motsatt sig ändring av markoch miljödomstolens dom.

Strand Mälarhöjden Fastighet AB (bolaget) har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras samt att det finns behov av att inhämta yttrande från Skönhetsrådet.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Klagandena har till stöd för sin talan i allt väsentligt anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen.

har lagt till bl.a. följande. Enligt bygglovshandlingarna kom-mer byggnaden inte att placeras i den inre begränsningslinjen av det prickade området, utan längre in på fastigheten. Några särskilda förhållanden som motiverar denna av-vikelse från detaljplanen har inte gjorts gällande inom ramen för bygglovsärendet, än mindre bedömts av nämnden. Detta innebär att åtgärden är planstridig.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12500-23

har lagt till bl.a. följande. Byggnaden är inte placerad enligt planbestämmelserna, vilket kräver grannars yttrande eller medgivande.

och har lagt till bl.a. följande. Enligt gällande detaljplan får visst område på fastigheten inte bebyggas och byggnad ska placeras i den inre begränsningslinjen av det området. Enligt bygglovet kommer byggnaden inte pla-ceras där, utan längre in på fastigheten. Några särskilda förhållanden som skulle moti-vera avvikelsen har inte angetts i beslutet om bygglov. Byggnadens placering är där-med planstridig. Bygglov får ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan, om av-vikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och om avvikelsen är liten. Då ska nämn-den underrätta de kända sakägarna om åtgärden. Eftersom någon sådan underrättelse inte har skett inom ramen för nämndens handläggning har formfel begåtts. Vidare är bygglovshandlingarna missvisande då det anges att vinds- och källarplan är tänkta som förråd. Av informationsmaterialet framgår att de är avsedda för bostadsändamål, vilket innebär att bygglovet lämnats på grund av felaktiga uppgifter samt att det strider mot planbestämmelsen om antal våningar.

Bolaget har fört fram i huvudsak följande till stöd för sin talan. Byggnaden på fastigheten är utformad och placerad i enlighet med detaljplanens bestämmelser. Det finns inte heller några övriga hinder för bygglovet. Skönhetsrådets yttrande behövs inte i målet.

Byggnaden har fasader av träpanel och två våningar. Av detaljplanen framgår därmed att inredning av vind för bostadsändamål inte får uppta mer än en tredjedel av vindsbottnens yta. Vindsplanet i byggnaden är utformat för att användas som förråd, vilket är den planenliga åtgärd som bygglov söks för. Bolaget bestrider att syftet med vindsplanet skulle vara att använda det för bostadsändamål. Fönstren är betydligt mindre och placerade högre upp på varje takfall, jämfört med i den tidigare ansökan. Dessutom finns det nu dörrar som skiljer vindsplanet från våningsplanet nedanför. Fönstrens syfte är att ge ljusinsläpp. Förekomsten av fönster är inte synonymt med att en yta är inredd för bostadsändamål. Takhöjd och golvyta i sig kan inte tas till intäkt för att det skulle vara fråga om något annat än förråd på vindsplanet. Om utformningen av byggnaden inte skulle anses planenlig rör det sig i vart fall om en sådan mindre

SVEA HOVRÄTT DOM P 12500-23

avvikelse från planen som är förenlig med dess syfte och för vilken bygglov därmed ändå får meddelas. Mark- och miljödomstolen gjorde i sin tidigare prövning (mål nr P 6316-21) bedömningen att den mätvärda ytan på vindsplanet uppgår till 93 m², vilket motsvarar 44 procent av bruttoarean på 210 m². Det är därmed bara något mer än 33 procent av vindsplanet som över huvud taget skulle kunna anses inrett. Det är redan av detta skäl fråga om en mindre avvikelse. Av rättspraxis och förarbetsuttalanden framgår att systematiskt medgivna dispenser av samma slag för flertalet fastigheter kan

förenliga med planens syfte. I grannskapet har redan bygglov meddelats för fastigheter med vindsplan med motsvarande utformning i stor utsträckning.

Planbestämmelsen om byggnadens placering på tomten är obsolet. Att regeln inte tillämpas syns på plankartan och på en nutida karta över området. Det är ytterst få av husen som är byggda längs gatulinjen eller i den inre begränsningslinjen. Om det mot förmodan skulle anses vara fråga om en avvikelse från den numera obsoleta regeln rör det sig om en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte.

Det finns inget i detaljplanen som föreskriver att det ska röra sig om enbart en- eller tvåfamiljsfastigheter. Tvärtom framgår uttryckligen av planbestämmelsen om vindsinredning att byggnaderna kan innehålla två eller flera lägenheter för skilda hushåll. Planbeskrivningen behövs inte vid tolkningen av planbestämmelserna eftersom planbestämmelserna är tydliga. Det är inte bestämmelserna är det alltså inte heller främmande att bygga flerfamiljshus i ett villaområde.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Rivningslovet

Ägare till fastigheter som angränsar till den fastighet som den lovsökta åtgärden avser, har i rättspraxis inte ansetts berörda av frågan om huruvida en byggnad bör bevaras på grund av dess kulturhistoriska värde. De har därmed inte ansetts ha rätt att klaga på ett beslut att ge rivningslov. (Se t.ex. NJA 2023 s. 883 II.) Länsstyrelsens beslut att avvisa

SVEA HOVRÄTT DOM P 12500-23

och överklagande avseende rivningslovet är därmed riktigt och deras överklagande ska avslås i denna del.

Inhämta yttrande från Skönhetsrådet

Mark- och miljööverdomstolen anser att ett yttrande från Skönhetsrådet inte behöver inhämtas i målet. Yrkandet om detta ska därför avslås.

Bygglovet

Gällande detaljplan

Fastigheten omfattas av en stadsplan som gäller som detaljplan fastställd 1931. Fastigheten ingår i ett område som på plankartan är betecknat BÖII. Av planbestämmelserna framgår bl.a. följande. Område betecknat med Ö får bebyggas endast med hus som uppförs fristående eller två och två i tomtgräns med varandra sammanbyggda. Byggnad ska uppföras i gatulinje eller, där det finns ett prickat område som inte får bebyggas mellan gatan och byggnadsområdet, i den inre begränsningslinjen. Byggnadsnämnden får dock, med hänsyn till särskilda förhållanden, medge indragning av byggnad från den linjen. Mer än en femtedel av tomts yta får inte bebyggas. Inom område betecknat med II får byggnad inte uppföras till större höjd än 7,5 meter och med högst två våningar. Källare räknas som våning om närmaste övervarande vånings golv är beläget högre än 1,5 meter över angränsande gata eller omgivande marks plan. Vind får inredas för bostadsändamål eller därmed likställda behov. I byggnad av sten med två eller flera lägenheter för skilda hushåll samt, oavsett lägenhetsantalet, i byggnad av trä får, om byggnaden uppförs i två våningar, inredning av vind för bostadsändamål eller därmed likställda behov inte uppta mer en tredjedel av vindsbottnens yta.

Byggnadssätt

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att planbestämmelserna inte innehåller någon begränsning i antal bostadslägenheter per byggnad eller per fastighet. Av planbestämmelsen om inredning av vind framgår att byggnad kan innehålla två eller flera

SVEA HOVRÄTT DOM P 12500-23

lägenheter för skilda hushåll. Det finns alltså inte stöd för att tolka planbestämmelsen Ö så att enbart egnahems- och villabebyggelse får uppföras. Den sökta åtgärden att uppföra ett flerbostadshus med tio lägenheter kan således inte anses strida mot planens reglering avseende byggnadssätt.

Byggnads placering

När det gäller byggnads placering anges inte i detaljplanen vad som kan utgöra sådana särskilda förhållanden som kan motivera att en byggnad placeras längre in på tomten eller hur ett sådant medgivande ska komma till uttryck.

I det tjänsteutlåtande som bifogats nämndens beslut anges bl.a. att byggnaden uppfyller kraven på lämplig placering och god utformning med hänsyn till stads- och landskapsbilden och att den bidrar till en god helhetsverkan. Mark- och miljööverdomstolen anser att nämnden därigenom har medgett att byggnaden placeras något indragen i förhållande till den punktprickade markens inre begränsningslinje.

Vidare konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att flertalet av byggnaderna på plankartan är placerade indragna i förhållande till den punktprickade markens inre begränsningslinje. Av nybyggnadskartan, liksom av den karta som bolaget gett in i målet, framgår även att byggnaderna på de kringliggande fastigheterna har en indragen placering. Den rådande bebyggelsestrukturen i området utgör enligt Mark- och miljööverdomstolen sådana särskilda förhållanden som motiverar att undantag medges från detaljplanens grundbestämmelse om byggnads placering (se MÖD 2017:12 och Markoch miljööverdomstolens dom den 7 februari 2025 i mål nr P 3558-24). Byggnadens placering är därför planenlig.

Våningsantal

Enligt planbestämmelserna räknas källare som våning om närmaste övervarande vånings golv är beläget högre än 1,5 meter över angränsande gata eller omgivande marks plan. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att dessa förutsättningar inte är uppfyllda, varför källaren i den lovsökta byggnaden inte ska räknas som våning. Åtgärden

SVEA HOVRÄTT DOM P 12500-23

strider därmed inte mot planbestämmelsen om våningsantal. Vad vissa klagande anfört om att hela källarplanet är avsett för bostadsändamål utgör inte skäl för en annan bedömning.

Anpassning till omgivningen

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att den lovsökta byggnaden är planenlig när det gäller hur stor del av tomten som får bebyggas, högsta tillåtna byggnadshöjd och högsta våningsantal. Som framgår ovan strider det inte heller mot detaljplanen att uppföra ett flerbostadshus på fastigheten. Vad klagandena anfört om att byggnaden skiljer sig från befintliga byggnader och förändrar områdets karaktär dels genom sin storlek, dels då det är ett flerbostadshus medför därmed inte att den sökta åtgärden strider mot anpassningskravet i 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Trafik och dagvatten

Vad klagandena fört fram om trafiksäkerhet och hantering av dagvatten i området utgör inte hinder mot att ge bygglov enligt ansökan.

Inredning av vindsplanet

Av bygglovshandlingarna framgår att det användbara utrymmet på vinden sträcker sig till byggnadens ytterväggar (se sektionsritning hörande till bygglovshandlingarna nedan).

SVEA HOVRÄTT DOM P 12500-23

Mark- och miljööverdomstolen gör bedömningen att vindsinredningen med denna utformning omfattar hela vindsbottnens yta. Vad bolaget anfört om hur stor andel av ytan som är mätvärd (dvs. vad som är mätvärt enligt Svensk standard, SS 21054:2020) saknar därvid betydelse. Vidare bedömer Mark- och miljööverdomstolen att även om avsikten är att vindsplanet ska användas för förråd, omfattas en sådan användning av bostadsändamål eller därmed likställda behov. Den ansökta utformningen av vinden strider därmed mot planbestämmelsen om att inredning av vind för bostadsändamål eller därmed likställda behov inte får uppta mer än en tredjedel av vindbottnens yta. Att takfönstren till vindsvåningen minskats jämfört med tidigare ansökt utförande och att respektive lägenhets vindsutrymme försetts med en dörr i anslutning till trappan leder inte till någon annan slutsats.

Eftersom den sökt åtgärden strider mot detaljplanen kan bygglov inte ges enligt 9 kap. 30 § PBL.

Bolaget har gjort gällande att om utformningen av byggnaden inte skulle anses planenlig, rör det sig i vart fall om en sådan liten avvikelse från planen som är förenlig med

SVEA HOVRÄTT DOM P 12500-23

dess syfte och för vilken bygglov därmed ändå får meddelas. Denna fråga bör inte prövas av Mark- och miljööverdomstolen som första instans. Nämndens beslut ska därför undanröjas och ärendet återförvisas till nämnden för fortsatt behandling.

Mark- och miljööverdomstolen noterar att i lagrådsremissen Ett nytt regelverk för bygglov föreslås ändringar i PBL, bl.a. att bygglov får ges för vindsinredning i bostadshus i strid med vindsinredningsförbud i detaljplan. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Fredrik Ludwigs, tekniska rådet Mats Kager, hovrättsrådet Johanna Fernlund, referent, och tf. hovrättsassessorn Emma Karlsson.

Föredragande har varit Ulrika Agerskans.

Sid 1 (7) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 9165-22 Mark- och miljödomstolen 2023-09-19 meddelad i Nacka

PARTER Klagande , , , , , , , , , , , Motpart Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun, Strand Mälarhöjden Fastighet AB, ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut 2022-11-28 i ärende nr 403-53877-2022, se bilaga 1 SAKEN Bygglov och rivningslov på fastigheten i Stockholms kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9165-22 Mark- och miljödomstolen

YRKANDEN M.M.

, , , , , , , , , och har överklagat länsstyrelsens beslut i den del som avser bygglov och yrkat att markoch miljödomstolen upphäver beslutet och återförvisar målet till Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun (nämnden) för fortsatt handläggning.

, och , , och har även överklagat länsstyrelsens beslut i den del som avser rivningslov och yrkat att mark- och miljödomstolen dels ska fastställa att de har klagorätt, dels upphäva beslutet om rivningslov.

Till stöd för sin talan har klagandena anfört i huvudsak detsamma som i deras tidigare överklaganden i ärendet, med i huvudsak följande tillägg.

Byggnaden som beviljats bygglov är stor i förhållande till övriga byggnader i området och skulle förändra hela det närliggande områdets karaktär. Områdets karaktär och långsiktiga stadsplanering måste beaktas. Den huskropp som beviljats bygglov skiljer sig avsevärt från befintliga byggnader i kvarteret och kan inte ge intryck av att vara en egnahems- eller villabebyggelse så som detaljplanen föreskriver. Det är heller inte ett fristående hus på ett sätt som är förenligt med planbestämmelserna. En relevant tolkning av Stadsplanen (BÖII) medger inte uppförande av flerfamiljshus. Förslaget skulle få en negativ påverkan på stadsdelen och föra med sig en prejudicerande effekt som hotar stadsbyggnadskaraktären villastad .

Knäckfrågan i bedömning av förslaget har varit huruvida planen medger flerbostadshus eller inte. De bestämmelser som stadsbyggnadskontoret baserat sin bedömning på, som enligt klagandena kanske inte är de korrekta, anger att

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9165-22 Mark- och miljödomstolen

fristående hus får uppföras. Stadsbyggnadskontoret har inte tillgång till planbeskrivningen för gällande detaljplan, 914. Utan tillgång till planbeskrivningen har aktuella målet kan inte avgöras innan detaljplanens alla delar finns tillgängliga varför ärendet borde återförvisas till stadsbyggnadskontoret för erforderlig handläggning.

Om det stämmer att detaljplanen PL 914 är en jämkning av PL 476 rörande två kvarter och ursprungliga bestämmelser och planbeskrivning i PL 476 även gäller för kvarteren Svanevit och Kronbruden så har nämnden oavsett tolkat detaljplanens bestämmels detaljplanen PL 476 finns detaljer om planens framtagande. Där står att läsa att stadsfullmäktige under sammanträdet den 23 april 1930 antagit detaljplanen med plankarta och dess planbeskrivning som stadsplanekontoret upprättat den 20 september 1929. Dessa dokument har efter att ha fallit i glömska återfunnits i Stockholms stadsarkiv. Det råder efter att ha läst dessa dokument inga tvivel om vad syftet med detaljplanen är. Det framgår av Utlåtande 153 såväl som av stadsplanekontorets beskrivning av detaljplan PL 476 att planens syfte är stadsplaneläggande för bebyggande av huvudsakligen fristående enfamiljshus. Alltså den byggnadstyp som på plankartan markerats med gul färg. Bestämmelsens

enbostadshus medges.

Att bevilja bygglov som ersätter ett enfamiljshus med ett hus med tio lägenheter bryter mot Stadsbyggnadskontorets dokument: Varsam utveckling av småhus och villaområden, Strategi med vägledningar. Stadsbyggnadsnämndens jurister menar att strategin har rättslig verkan vid byggärenden. Nämnden borde ha inhämtat yttrande från Skönhetsrådet avseende tillämpning av den nya strategin.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9165-22 Mark- och miljödomstolen

Trafiksäkerheten äventyras om fler boende med bilar flyttar in i området. Uttinivägen är smal, utan trottoar och med skymd sikt och det skulle medföra en direkt trafikfara att tillåta parkeringsplatser med infart från Uttinivägen.

I bygglovsritningarna för det aktuella huset är det angivet att hela vindsytan ska utgöras av biarea, närmare bestämt förråd men det är uppenbart att vindsvåningen byggs för bostadsändamål, vilket strider tydligt och konkret mot detaljplanen.

Det beviljade bygglovet kommer medföra problem med dagvattenavrinning vilket innebär en väsentlig olägenhet för närliggande grannfastigheter.

I det här fallet uppförs byggnaden för handel med bostadsrätter. Frågan om hur man ska kategorisera flerfamiljshus som byggs av kommersiella aktiebolag för att idka handel med bostadsrätter har tagits upp i tidigare överklaganden. En sådan fastighet bör vara markerad med (H) på kartan.

Vad avser rivningslovet är inte beslutsmotiveringen i nämndens beslut tillräcklig. Nämnden har inte beaktat det allmänna eller intresset av att bevara den aktuella gulmärkta byggnaden med omgivande trädgård. Om inte ens ett gulmärkt hus behöver bevaras så behöver icke-märkta hus definitivt inte bevaras. När icke-märkta hus i området får rivas leder det till att kommunens riktlinjer blir verkningslösa samt att märkningar eller skäl för att frångå märkningar inte behövs. Grannar måste ha klagorätt i fråga om rivningslovet av ovanstående omständigheter.

Stadsbyggnadsnämnden har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. Inom fastigheten gäller detaljplan (stadsplan) 914 som vann laga kraft 1931. Plan 914 var en jämkning för kvarteren Svanevit och Kronbruden av stadsplan 476 som vann laga kraft 1930. Det är plankartorna som skiljer sig åt, de underliggande bestämmelserna i plan 914 är desamma som i 476.

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9165-22 Mark- och miljödomstolen

Stadsbyggnadsnämnden konstaterar att ärendet redan varit föremål för överprövning. Ärendet var tidigare i mark- och miljödomstolen (MMD) för prövning. Det fick sedan inte prövningstillstånd av Mark- och miljööverdomstolen. Ärendet blev återförvisat till stadsbyggnadsnämnden då vindsinredning bedömdes överskrida den högsta tillåtna ytan, men MMD tog ändå ställning till antal lägenheter i ärendet. Domstolen delade länsstyrelsens bedömning i ärendet. Länsstyrelsen konstaterade att det inte finns något konkret stöd i planhandlingarna för att avsikten varit att endast en- eller tvåbostadshus skulle få uppföras. Länsstyrelsen skrev: Tvärtom, framgår det av planbestämmelsen om vindsinredning (§ 9) att en byggnad kan innehålla två eller flera lägenheter för skilda hushåll. Att den sökta åtgärden är ett flerbostadshus med tio bostadslägenheter strider följaktligen inte mot planens bestämmelse om fristående hus.

Nämnden delar denna bedömning, och vill framhålla att eftersom planbestämmelserna i detta fall inte är otydliga har inte planbeskrivningen någon betydelse för bedömningen. Det finns i planbestämmelserna reglerade möjligheter till flerbostadshus. I de fall planbestämmelserna är otydliga, så behövs däremot planbeskrivningen för att tolka planen. Detta är dock inte fallet i detta ärende. Det finns därför inget skäl att upphäva nämndens beslut den 25 augusti 2022, § 56, och återförvisa målet till nämnden för fortsatt handläggning.

DOMSKÄL

Domstolens prövningsram Det som mark- och miljödomstolen har att ta ställning till är om nämndens beslut att bevilja bygglov för nybyggnad av ett flerbostadshus med tio lägenheter och tillhörande parkeringsplatser har varit korrekt samt om länsstyrelsen har haft fog för att avvisa överklagandena i den del de avser rivningslovet.

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9165-22 Mark- och miljödomstolen

Relevanta planhandlingar På fråga från domstolen har nämnden bl.a. uppgett att det är detaljplan 914, som vann laga kraft 1931, som gäller inom fastigheten och att planen var en jämkning för kvarteren Svanevit och Kronbruden av stadsplan 476. Domstolen uppfattar nämndens yttrande på så sätt att planbestämmelserna vid jämkningen behölls i samma utformning för plan 914. Planbestämmelserna för plan 914 är således desamma som för plan 476 men plankartorna skiljer sig åt.

Domstolens bedömning Bygglovet Mark- och miljödomstolen instämmer i underinstansernas bedömning avseende bygglovets planenlighet, både vad avser vindens utformning och antalet bostadslägenheter. Domstolen gör följande förtydliganden och tillägg.

Flerbostadshus med tio bostadslägenheter kan inte anses strida mot detaljplanens bestämmelse om fristående hus. Det finns inga uppgifter i plankartan eller planbeskrivningen som pekar på att planen syftar till att möjliggöra enbart en- och tvåbostadshus. Uppförandet av aktuellt flerbostadshus är därmed planenligt.

Klagandena har invänt att den ansökta åtgärden skulle utgöra en fara för trafiksäkerheten. Domstolens bedömning är att de ansökta åtgärderna inte medför olycksrisk och trafikfara till en sådan grad att olägenheterna är betydande. Eventuell fara för trafiksäkerheten utgör därför inte skäl att upphäva bygglovet.

Domstolen anser att den sökta åtgärdens primära syfte är att tillhandahålla boende och inte, så som en av de klagande invänt, för att idka handel med bostadsrätter. Att den aktuella byggnaden placeras inom ett område som enligt plankartan är avsett för bostäder är därför i enlighet med detaljplanen.

Domstolen bedömer sammanfattningsvis att det ansökta bygglovet är förenligt med detaljplanen samt med bestämmelserna i 2 och 8 kap. plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Vad gäller anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL och den

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9165-22 Mark- och miljödomstolen

arkitektoniska utformningen enligt 8 kap. 1 § PBL har kommunen enligt rättspraxis ett betydande mandat att avgöra frågan inom vida ramar. Överklagandena av länsstyrelsens beslut om bygglov ska därför avslås.

Rivningslovet Mark- och miljödomstolen instämmer även i länsstyrelsens bedömning vad avser grannars rätt att överklaga beslut om rivningslov. Länsstyrelsens beslut att avvisa överklagandet vad gäller rivningslovet har alltså varit korrekt. Vad klagandena har anfört hos domstolen innebär inte att de kan anses vara berörda av beslutet om rivningslov på det sätt som krävs för klagorätt. Det finns därmed inte skäl att ändra länsstyrelsens beslut om avvisning. Det innebär att nämndens beslut om rivningslov står fast.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 10 oktober 2023.

Per-Anders Broqvist Malin Danielsson I domstolens avgörande har deltagit f.d. hovrättslagmannen Per-Anders Broqvist, ordförande, och tekniska rådet Malin Danielsson. Föredragande har varit beredningsjuristen Anna Lidholm.