P 12885-23

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver Kommunfullmäktige i Vellinge kommuns beslut den 13 december 2021 (Kf § 204, dnr Ks 2021/25) att anta detaljplan för del av fastigheterna och m.fl., Gläntan vid Falsterbokanalen, i Vellinge kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12885-23

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Falsterbonäsets Naturvårdsförening, , , Höllvikens vägförening nr 1, och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva Vellinge kommuns beslut att anta detaljplanen för del av och del av m.fl., Gläntan vid Falsterbokanalen.

Vellinge kommun (kommunen) och Jungberg Kvartersfastigheter Gläntan Fastighet AB har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Höllviks Aktiebolag och Sjöfartsverket har i egenskap av ägare av fastigheter inom planområdet beretts tillfälle att yttra sig i målet men har inte nyttjat denna möjlighet.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Falsterbonäsets Naturvårdsförening har vidhållit det som anförts i mark- och miljödomstolen och tillagt i huvudsak följande.

Detaljplanen innebär att ett nytt bostadsområde och ett nytt verksamhetsområde för publika lokaler uppförs på en plats som i dag endast har ett fåtal exploateringar. Delar av befintlig detaljplans ändamål är fritidsverksamhet och platsen används för Sjöscouternas verksamhet. Falsterbokanalens norra hamnbassäng utpekas i planhandlingarna som en övervintringsplats för bland annat de rödlistade fågelarterna bergand och brunand. Avståndet till bassängområdet är litet och risken för påverkan vid genomförandet av detaljplanen behöver belysas. Planens genomförande innebär att ett fjärilsrikt naturområde med påtagligt naturvärde och potential för högt naturvärde tas i anspråk. Trots rekommendationen från naturvärdesinventerare att utföra ytterligare inventering har någon sådan inte gjorts. Slänten utmed kanalens östra sida ingår i Kämpinge strandbads naturreservat och anses ha påtagligt naturvärde.

Enligt planunderlaget har det tidigare noterats fladdermöss i närheten av inventeringsområdet. Det bedöms sannolikt att fladdermössen använder området för födosök och

SVEA HOVRÄTT DOM P 12885-23

vila under flyttning. Det finns ett flertal godkända fladdermusobservationer inom ett område på 1 500 meter från planområdet i Artportalen. Föreningen har också informerats av privatpersoner i närområdet om att fladdermöss bosatt sig i deras vindar. Med hänsyn till detta saknas det tillräckligt underlag om förekomsten av fladdermöss och hur dessa skulle påverkas av planens genomförande. Förekomsten av fladdermöss talar också för att en miljökonsekvensbeskrivning behövs.

Det stämmer att föreningen inte lyft frågan om fladdermöss under samrådet. Föreningen fokuserade då på området som helhet, skogen och brynmiljöer som en viktig biotop och spridningskorridor för flera arter mellan Natura 2000-områden. Efter att föreningen insett riskerna för fladdermössen har den utfört egna kontroller som visar att fladdermöss finns i området. Frågan är emellertid större än hotet mot fladdermössen. Avsaknaden av utredning om konsekvenserna för fladdermössen exemplifierar dock bristerna i kommunens underlag.

och har i huvudsak fört fram följande.

När en befintlig väg ska byggas om ska en vägplan upprättas och fastställas. Den ska bland annat innehålla uppgifter om skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska vidtas. Att länsstyrelsen bedömt detaljplanen som godtagbar hindrar inte överprövande myndigheter från att göra en annan bedömning. Kommunen och Trafikverket har inte presenterat något färdigt förslag till den aktuella detaljplanen. Sjöfartsverket ansvarar för väsentliga delar av planområdet men har inte hörts i mark- och miljödomstolen beträffande trafiken. En ofullständig plan över trafiken riskerar att innebära att trafiken på väg 100 slås ut. Trafiken och trafikförbättrande åtgärder behöver utredas vidare. Frågor om luftkvalité och trafikflöde har vidare ett starkt adekvat samband med trafiklösningen för detaljplanen. De samlade konsekvenserna av planens genomförande kommer innebära en betydande olägenhet för omgivningen och risk för intrång i äganderätten. Att inte upphäva detaljplanen vore oproportionerligt.

Höllvikens vägförening nr 1 har i huvudsak fört fram följande.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12885-23

Det finns en oro för den svåra trafiksituationen och de stora negativa konsekvenserna som ett påkopplande av trafiken från exploateringsområdet till Falsterbovägen kommer innebära. Vare sig detaljplanen, Trafikverkets vägplan eller kommunens trafikutredning beaktar fullt ut hur detta kommer påverka trafiksituationen på Falsterbovägen och dess korsning till väg 100. Att länsstyrelsen ansett detaljplanen som godtagbar i de frågar som den bevakar hindrar inte den överprövande myndigheten från att göra en självständig bedömning. Både Trafikverket och kommunen har skjutit de konkreta trafiklösningarna på framtiden. En sådan osäkerhet kan inte tillåtas eftersom det inte är visat att planen är lämplig med hänsyn till möjligheterna att ordna trafiken.

och har i huvudsak fört fram följande.

Kommunen har inte gjort någon konsekvensanalys av förstörelsen av grönområdet som innehåller orörd natur med rikt växt- och djurliv. Att bland annat anlägga kontorshus och parkeringsplatser på platsen kommer innebära att miljön aldrig kan återställas. Intresset av att behålla naturmarken väger tyngre än intresset av att exploatera området. Intresset som Scouterna har av området har inte beaktats tillräckligt. Genomförandet kommer innebära ökad trafik på Falsterbovägen som redan idag är överbelastad. Ska de planerade husen byggas ska de ha tre våningar i stället för fyra. Det har inte planerats någon plats för kanalens reservbro och parkeringsplatserna måste lösas bättre.

Kommunen har i huvudsak fört fram följande.

Kommunen har under planprocessen bedömt att genomförandet av detaljplanen inte har någon påverkan på hotade djur och växters möjligheter vilket inkluderar fladdermöss. Kommunen vidhåller den bedömningen även efter att uppgifter tillkommit i samband med överklaganden till Mark- och miljööverdomstolen. Kommunen har låtit utföra en naturvärdesutredning för planområdet. Av den framgår att flera arter av fladdermus noterats i närheten av inventeringsområdet och sannolikt använder området för födosök och vila under flyttning. Det saknas uppgifter om att arter av fladdermus kan knytas till särskilda platser inom planområdet som t.ex. det

SVEA HOVRÄTT DOM P 12885-23

värn som nämns i inventeringen. Fladdermöss nämns inte i inventeringens samlade bedömning.

Inte heller har det under samrådet eller granskningen vare sig från enskilda eller myndigheter kommit fram några synpunkter avseende fladdermöss. Först när Falsterbonäsets Naturvårdsförening överklagade mark- och miljödomstolens beslut att avvisa föreningens överklagande åberopades frågan om påverkan på fladdermöss. Planprocessen syftar till att få ett så brett beslutsunderlag som möjligt i första instans. Det finns därför regler om att endast de som framfört synpunkter under planprocessen som inte blir tillgodosedda har rätt att överklaga. Syftet med den omfattande samrådsprocessen är att möjliggöra medborgarinflytande och att synpunkterna från alla intressenter ska lämnas så tidigt som möjligt. Detta hindrar dock inte klaganden från att föra fram andra invändningar än de som förts fram under planprocessen. Även om det inte formellt sett finns några hinder för Falsterbonäsets Naturvårdsförening att nu invända mot detaljplanens påverkan på fladdermöss blir det svårt för kommunen att bemöta och ta fram ytterligare utredningar för att besvara föreningens farhågor som blev kända först i oktober 2023.

Inom planområdet kommer det efter genomförandet av planen att finnas utrymme för fladdermöss att med bibehållen intensitet genomföra sitt födosök och vila även om det kan komma att ske på andra sätt än tidigare. Någon ytterligare inventering eller utredning behövs inte för att konstatera detta. I detta fall är det endast kommunen själv som lyft frågan om fladdermusförekomst vilket var fyra år innan Falsterbonäsets Naturvårdsförening tog upp frågan. Ett domsutslag som ger sakägare rätt att i efterhand åberopa eventuella nytillkomna naturvärden skulle i princip omöjliggöra detaljplaneläggning på Falsterbonäset då området är så rikt på arter och värden. Det ifrågasätts om ett sådant utslag är proportionerligt.

Jungberg Kvartersfastigheter Gläntan Fastighet AB har i huvudsak fört fram följande.

Bolaget instämmer i det kommunen fört fram i målet. Det finns ingen laglig grund för att upphäva antagandet av detaljplanen. Bolaget har som exploatör investerat

SVEA HOVRÄTT DOM P 12885-23

mångmiljonbelopp i förberedelser för detaljplanens genomförande. Skulle detaljplanen inte genomföras kommer dessa investeringar att gå förlorade. Kommunen har genomfört de utredningar om miljöpåverkan som rimligen kan ställas enligt plan- och bygglagen. Någon risk för negativ miljöpåverkan har inte kunnat identifieras. Nära samråd har även skett med länsstyrelsen som tillstyrkt detaljplanen utan invändningar. Planområdet omfattas inte av någon orörd naturmark utan det finns redan bebyggelse i området som kommer rivas i samband med att exploatering sker i enlighet med den nya detaljplanen. Planområdet utgör vidare enbart en liten del av det stora område vid Falsterbokanalen som är obebyggt.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att det inte funnits skäl att upphäva beslutet om att anta detaljplanen utifrån de invändningar som gjorts där.

I Mark- och miljööverdomstolen har Falsterbonäsets Naturvårdsförening fört fram att detaljplanen bör undanröjas eftersom fladdermöss förekommer inom planområdet. Omfattningen och vilken påverkan planen skulle ha på fladdermössen behöver enligt föreningen utredas innan planen kan antas. I den frågan gör domstolen följande bedömning.

Av den naturvärdesinventering som kommunen genomfört av planområdet framgår att flera arter av fladdermus noterats i närheten av inventeringsområdet samt att de flesta svenska fladdermusarterna sannolikt använder området för födosök och vila under flyttning. Motsvarande information framgår även av planbeskrivningen. Falsterbonäsets Naturvårdsförening har till Mark- och miljööverdomstolen kommit in med uppgifter som stärker bilden av att fladdermöss återfinns i eller i direkt anslutning till planområdet.

Samtliga fladdermusarter är fridlysta och det är bland annat förbjudet att avsiktligt döda eller störa fladdermöss samt att skada eller förstöra deras fortplantningsområden eller viloplatser, se 4 a § artskyddsförordningen (2007:845). Vissa möjligheter till

SVEA HOVRÄTT DOM P 12885-23

dispens från förbudet ges i 14 § artskyddsförordningen. Artskyddsförordningens bestämmelser har bland annat sin grund i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.

Av plan- och bygglagen (2010:900) följer att planläggning ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för. Bebyggelse ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stadsoch landskapsbilden och natur- och kulturvärdena på platsen. (Se 2 kap. 2 och 6 §§ plan- och bygglagen.)

Något uttryckligt krav på att bestämmelserna om artskydd ska beaktas i ett detaljplaneärende följer inte av plan- och bygglagen. För att ett effektivt skydd enligt EU-rätten ska kunna upprätthållas får det förutsättas att regelverket ska beaktas i planarbetet. Om frågan om artskyddsdispens tas upp först sedan övriga prövningar har slutförts finns en risk att dessa frågor hanteras bristfälligt eller inte alls. En annan risk i en sådan situation är att artskyddet i ett senare skede, sedan planen antagits, hindrar planens genomförande. (Se rättsfallen RÅ 2005 ref. 44 och MÖD 2023:17.) Att frågorna uppmärksammats i ett sent skede i processen medför inte att domstolen kan avstå från att pröva dem.

Kommunen har varken efter inventeringen som utfördes 2019 eller när frågan senare kommit upp vid överprövningen av planen undersökt på vilket sätt området nyttjas av fladdermöss och därmed inte heller planens eventuella effekter för dessa. Det saknas därmed tillräckligt underlag för bedömningen av om detaljplanen kan genomföras utan hinder av bestämmelser i artskyddsförordningen. Beslutet strider således mot kravet att planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser. (Se 4 kap. 33 § första stycket 4 och 5 kap. 8 § plan- och bygglagen.) Beslutet att anta detaljplanen ska därför upphävas.

SVEA HOVRÄTT DOM P 12885-23 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg och Kristina Dreijer, tekniska rådet Johan Hjalmarsson samt hovrättsrådet Frida Göranson, referent. Föredragande har varit Erik Simberg.

Sid 1 (35) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr P 297-22 Mark- och miljödomstolen 2023-10-05 P 2907-23 meddelad i Växjö

PARTER

Klagande 1. Falsterbonäsets Naturvårdsförening (P 297-22 & P 2907-23)

(P 297-22) (P 297-22)

Höllvikens vägförening 1, (P 297-22)

(P 297-22) (P 297-22)

Motpart Vellinge kommun (P 297-22 & P 2907-23)

ÖVERKLAGAT BESLUT Vellinge kommuns beslut den 13 december 2021, Kf § 204, i ärende nr KS2021/25, se bilaga 1

SAKEN Antagande av detaljplan för fastigheterna och m.fl., Gläntan vid Falsterbokanalen i Vellinge kommun

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena.

Sid 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

BAKGRUND Kommunfullmäktige i Vellinge kommun (kommunen) beslutade den 13 december 2021, Kf § 204, i ärende nr KS2021/25, att anta detaljplan för del av fastigheterna och m. fl., Gläntan vid Falsterbokanalen i Vellinge kommun. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra bostadsbebyggelse om cirka 70 bostäder, kontorshus med centrumverksamhet, restaurang- och cafébyggnad samt torg, väg, gata och natur vid Falsterbokanalen i anslutning till väg 100.

Beslutet att anta detaljplanen överklagades av Falsterbonäsets Naturvårdsförening, , , , Höllvikens vägförening 1, Höllvikens vägförening nr 2, Ljungsätersvägens förening upa, , , och .

Mark- och miljödomstolen beslutade den 9 november 2022 att avvisa överklagandena från Falsterbonäsets Naturvårdsförening, , Höllvikens vägförening nr 2, Ljungsätersvägens förening upa, och på grund av bristande klagorätt.

Falsterbonäsets Naturvårdsförening och Ljungsätersvägens förening upa överklagade mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut till mark- och miljööverdomstolen (MÖD). MÖD beslutade den 31 januari 2023 i mål nr ÖP 13714-22 att inte ge prövningstillstånd såvitt avser överklagandet från Ljungsätersvägens förening upa samt att ge prövningstillstånd såvitt avser överklagandet från Falsterbonäsets Naturvårdsförening.

Den 30 maj 2023 beslutade MÖD i mål nr ÖP 13714-22 att upphäva mark- och miljödomstolens beslut att avvisa Falsterbonäsets Naturvårdsförenings överklagande och återförvisade målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning. MÖD:s beslut om återförvisning hanteras nu i mark- och miljödomstolens mål nr P 2907-23, som handläggs gemensamt med huvudmålet nr P 297-22.

Sid 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

Mark- och miljödomstolen har nu att slutligt i sak pröva Falsterbonäsets Naturvårdsförenings, , , Höllvikens vägförening 1:s, samt överklaganden av kommunens beslut från den 13 december 2021, Kf § 204, i ärende nr KS2021/25, att anta detaljplan.

YRKANDEN Falsterbonäsets Naturvårdsförening, och , Höllvikens vägförening 1, och har yrkat att beslutet att anta detaljplanen ska upphävas.

Höllvikens vägförening 1 har i andra hand yrkat att mark- och miljödomstolen återförvisar ärendet för förnyad prövning och samtidigt säkerställer att inga beslut fattas i syfte att i några avseenden genomföra planen innan slutligt avgörande föreligger.

och har även yrkat att beslutet ska återremitteras samt att miljöbalken ska efterföljas och att en konsekvensanalys och hållbar helhetslösning för trafikflödet i Ljunghusen, vid Gläntan och genom Höllviken måste presenteras.

UTVECKLAN AV TALAN Falsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF) har till stöd för sin talan anfört bl.a. följande. B medföra en betydande påverkan på Höllvikens sista frilufts- och naturområden samt intilliggande naturreservat med ett stort antal skyddade arter. Beslutet är även i strid med Naturvårdsverkets uppsatta områden för riksintresse. Som naturskyddsförening i Vellinge kommun är deras uppgift att värna, vårda och visa deras unika natur- och kulturmiljöer.

som inte omfattas av reservatbestämmelser. Platsen utgör tillsammans med

Sid 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

angränsande Natura 2000-område och naturreservat en del av en viktig spridningskorridor och är en uppskattad plats för friluftsverksamhet och rekreation. Kanalskogen är ett av Höllvikens största, äldsta och mest sammanhängande naturområden, som löper från kust till kust och utgör en viktig buffertzon mellan Natura 2000, väg 100 och naturreservatet Kämpinge Strandbad. Skogen är ett uppskattat besöksmål året om för såväl bofasta som utsocknes. Här samsas dagligen ryttare, cyklister, hundägare och motionärer i olika åldrar. Skolklasser, barnfamiljer, Friluftsfrämjandet och Sjöscouterna använder platsen för utflykter, pedagogisk verksamhet och lek. Det finns inget liknande område i närheten. Byggnation enligt framtagen planskiss minskar rörelsefriheten för den breda allmänheten och går stick i stäv med FNF:s strävan om en hållbar utveckling, i synnerhet som områdets invånarantal också ökar markant. Det gör att de ska räkna in ökad belysning, buller, besöksparkeringar (som inte finns planlagt), nyttjande/anspråkstagande av sin utemiljö (även ifall den inte ska ingå i kvartersmarken) och inte minst, huskropparna kommer lägga sig som en mur på 14 meters höjd mellan rid- och promenadstigen och Falsterbokanalen. Idag är området öppet vilket även ger den sin uppskattade karaktär.

Naturområdet består i huvudsak av uppvuxen tallskog som planterades för cirka 150 år sedan i syfte att binda sand. Planområdet gränsar till Natura 2000-området i norr och naturreservatet Kämpinge Strandbad i söder. De höga träden och närheten till vatten utgör en gynnsam miljö för biologisk mångfald, och den naturvärdesinventering som utförts pekar på ett påtagligt naturvärde för stor del av området trots att den genomfördes för tidigt på året med tanke på förekomsten av bl.a. fridlysta fjärilar och svärmare. Sannolikt fungerar det också som en spridningskorridor. I området samsas över 50 fågelarter varav många är skyddade och flyttfåglarna slår sig gärna ner i buskagen och i träden på sin resa över Falsterbonäset. Området är idag svagt belyst och störs minimalt. Det finns ett rikt insektsliv och ett antal skyddade och hotade arter så som skogsalm och liljekonvalj (ytterligare inventering vid fler årstider hade säkerligen påvisat ännu fler arter än de som redovisats). Ett liknande område går inte att återskapa inom överskådlig tid och att ersättningsplantera över 100 tallar som är över 100 år gamla är givetvis bara en

Sid 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

plakatåtgärd eftersom kommunen har rätt att plantera dem var de vill i kommunen. Ett stort antal av nyplanterade träd dör och de som överlever har 100 år på sig att bära upp den forna nyttan. 100 träd är en mycket hög siffra på Falsterbonäset där det i samma område råder krav på marklov för att fälla träd.

Det finns en stor vilja att skydda området Gläntan från exploatering enligt redovisat planförslag.

Planområdet ligger inom området Skanör-Falsterbohalvön med kuststräckan Höllviken-Trelleborg som är utpekat som riksintresse för friluftsliv av Naturvårdsverket. Planområdet ligger även inom ett område som är uppsatt som BSPA-område av HELCOM. Planområdet omfattar en relativt stor del (över 4 hektar) av ett skyddat naturområde med gräns till både Natura 2000 och naturreservat. Byggnation inom detta område kan därför indirekt också beröra både Natura 2000 och andra naturreservat i närheten på längre sikt men även under projekttiden. FNF vill därför lyfta EU:s fågel-, art- och habitatdirektiv och den striktare tolkning av lagstiftningen som EU-domstolen meddelade i början av 2021. Detta har Vellinge kommun åsidosatt i sin utredning genom att enbart utföra en naturvårdsinventering och ingen miljökonsekvensbeskrivning (MKB). De får därför anta att arter i området kommer hotas och inte tvärtom som Vellinge kommun antar nu. Det står som exempel redan uttryckligen i planen att man kommer utföra grävarbeten i naturreservatet.

Man har vidare inte beaktat 1 kap. 1 § och 3 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken. I kommunens program friluftsliv, kulturmiljö och/eller biologisk mångfald ska värnas, bevaras och vid behov nyskapas samt vara tillgänglig för som en plats för friluftsliv och rekreation.

Enligt Rambolls utredning kommer 450-500 resor/fordon per dygn tillkomma i området. En ombyggnad av väg 100 krävs och planen beskriver inte hur man ska lösa besöksparkeringar. Planen tar även bara höjd för att varje hushåll har ett

Sid 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

fordon. Lite dolt finns även ett större bullerskydd med i planen, något som också varit otydligt och nästintill omöjligt för sakägare att finna och skapa sig en uppfattning om.

Kanalskogen planterades på 1800-talet av kyrkoherde för att binda flygsanden men även för att skapa mer grönska. Detta är ett stort lokalt kulturhistoriskt värde.

Många boende i området har hört av sig till FNF för att få hjälp att stoppa planen. En namninsamling fick snabbt in 1500 underskrifter där den absoluta majoriteten är boende på Falsterbonäset och i området kring Falsterbokanalen.

I takt med den snabba utbyggnaden av Höllviken som skett under senare år och som planeras bl.a. i Höllvikens östra delar men även i norra Ljunghusen, måste också mer yta reserveras för att kunna möta en ökad befolknings behov av friluftsliv och rekreation. Behovet måste kunna tillgodoses även för kommande generationer och gör det än mer motiverat att bevara de naturområden som kan nås på gång- och

FNF anser att det finns bättre platser att uppföra nya bostäder på och sakkunniga anger att det stora behovet av lägenheter, sett till regionens behov, är i hyresform och inte exklusiva insatslägenheter.

Området för nytt kontorshus med centrumverksamheter samt restaurang/café med torg bedöms enligt inventering ha ett påtagligt naturvärde (klass 3). FNF ställer sig därför negativa till byggnation på denna plats, med hänvisning till att behovet av ny centrummiljö dessutom framstår som oklart. Eventuellt kan den s.k.

Sammanfattning Kanalskogen bör skyddas från exploatering för att bevara områdets specifika karaktär, dess värdefulla natur samt säkerställa framtida rekreationsmöjligheter i ett

Sid 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

område som inte är reservat. Detta är vad som menas med hållbar utveckling. Kommunens största attraktionskraft är dess unika och kustnära natur. Ändå tycks det råda stor oenighet om i vilken riktning Höllviken ska utvecklas. Karaktären av storstad har redan införlivats på ett flertal platser, bl.a. intill rondellen vid väg 100. Nu vill beslutsfattarna prioritera bort ännu en plats på strategiskt läge till förmån för flervåningskomplex och ny centrumverksamhet som radikalt förändrar områdets karaktärsbild. FNF anser därför att detaljplanen ska ogillas och området ska fortsätta vara planlagt för friluftsändamål, natur och rekreation.

och har till stöd för sin talan gett in fotografier samt anfört bl.a. följande.

Överensstämmelse med översiktsplan I beslutet anges att detaljplanen överensstämmer med översiktsplanen så till vida att karaktären av att bo i skog och nära strand och hav ska förstärkas. Denna tolkning är godtyckligt gjord med hänvisning till att detaljplanen medger bebyggelse av lägenhetshus i 4 våningar, vilket avviker från resterande tillåten bebyggelse som enbart innehåller bostäder i 2 plan. Tomter längs gångstigen har den yttersta delen som prickad mark för att bevara skogsmiljön, vilket kommunen nu själva gör avsteg från.

Bostadsförsörjning I beslutet anges att detaljplanen överensstämmer med kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning. Enligt detaljplanen planeras enbart bostadsrätter vilket inte motsvarar behoven i kommunen avseende bostadsförsörjning. Vidare så saknas det behovsinventering av kontorslokaler som ingår i detaljplanen och en konsekvensbeskrivning av följder av etablerande av kontorshus och resecentrum.

Natur- och miljövärden samt trädplantering Antagandet av detaljplanen frångår 1 kap., 3 kap. 6 § och 6 kap. miljöbalken, Vellinge kommuns program för hållbar utveckling 2020-2030 Livskvalitet för dig

Sid 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

nu och i framtiden 2021-05-19 samt Vellinge kommuns marklovspolicy enligt följande.

Detaljplanen och föreslagen bebyggelse ligger i anslutning till naturskyddsområde.

I den naturvärdesinventering som gjordes av Ecogain i maj-juni 2019 påpekas att inventeringen påvisar att rödlistade arter kan förekomma under högsommar och att det vore önskvärt att området inventerades under högsommar. Detta har ännu ej gjorts trots påpekanden under både samrådet och i yttrande. I den naturvärdesinventering som gjorts framkommer inte att det har noterats ugglor (bl.a. berguv), mård och räv i området kring nuvarande scoutgård. Naturinventering får därmed anses som inkomplett och behöver göras om.

Trädfällning är inte tillåtet på prickad mark för de som bor i området. I detaljplanearbetet anges att det företag som ska bygga ska betala ett vite för trädfällning. Det medges avsteg från regelverket för byggherren, vilket inte kan motiveras i förhållande till varken bevarandet av skogen eller mot anvisningar till andra fastighetsägare. Kommunen bryter således mot sitt eget regelverk om att trädfällning inte är tillåten på området. Detta betraktar de som hyckleri och jäv när kommunen själva aktivt befrämjar att bryta mot befintliga regler. Exploatering enligt detaljplanen innebär att 100-tals små och stora tallar tas bort, vilket strider -, kultur- och boendevärden som är k men det kommer att vara betydelselöst för Gläntan-området om återplanteringen inte sker i detaljplaneområdet utan istället någon annanstans i kommunen.

Detaljplanen anger att grönytor övergår till centrumbebyggelse, bostäder och markparkering. Att planlägga grönytor med påtagligt naturvärde (Ecogain 2019-08- 27) är motstridigt till att bibehålla naturmark. Ej detaljplanelagd tätortsnära naturmark tas således i anspråk och omvandlas till byggbar mark. Även mark som är ämnad för fritidsändamål omvandlas till byggbar mark.

Sid 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

I detaljplanen anges att centrumhuset fodrar 64 parkeringsplatser och bostäderna 54 parkeringsplatser. Anläggandet av parkeringsplatser och framför allt miljökonsekvenserna av den dagliga biltrafiken och dess påverkan har inte utretts. Särskilt måste den kraftigt ökade belastningen som bostäderna och biltrafiken medför på naturreservatet tas i beaktande.

Kommunen har underlåtit att göra en särskild miljökonsekvensbeskrivning, som efterfrågats i samrådsförfarandet.

Ny föreslagen bebyggelse Byggande av centrumhus ingår inte i bostadsförsörjningsplanen och utredning av behov av kontorshus har inte gjorts av kommunen. Att bygga centrumhus med kontor på en av de få sammanhängande natur- och friluftsområden som finns i Höllvikens tätort påverkar både människor och miljö negativt. Det skapar inte värde utan förstör istället många viktiga värden för boende.

Förslaget om 4 våningar presenterades inte i de utställningar som gjordes för allmänheten, utan har skett i efterhand vilket innebär att information undanhållits. Motivet med att husen står på pålar för att skydda framtida höga havsnivåer är inte adekvat, eftersom övriga fastigheter i området måste skyddas på annat sätt.

I detaljplanearbetet presenterades att bostäderna skulle smälta in i skog och nuvarande bebyggelse. Inför beslut har detta förändrats till att bostäderna ska vara 4 våningar, där den fjärde våningen får vara 80 % av ytan på underliggande. Detta innebär i praktiken att det blir ett fullt våningsplan och inte uppskjutande detaljer.

Trafik Detaljplanen anger att det finns kapacitet för dagens trafik plus kapacitet för tillkommande trafik från planområdet. Samtidigt anges att det finns svårigheter att ta sig ut på väg 100 om man kommer från Falsterbovägen och att denna situation beräknas förvärras. Trafikverket bedömer att kapaciteten på väg 100 är för låg redan i dag och hänvisningen till att kapaciteten skulle räcka för tillkommande trafik

Sid 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

stämmer därför inte. Trafiken på Östra Kanalvägen är i nuläget främst under sommarperioden med badgäster. Ett centrumhus, torg, resecentrum och 70 bostäder innebär en kontinuerlig vardaglig belastning som avviker stort mot nuvarande situation och kommer påverka hela trafiksituationen i området.

Rambölls utredning från den 16 maj 2021 föreslår hastighetssäkrande åtgärd i form av upphöjning vid en planerad superbusshållplats för att säkerställa hastighet om 30 km/h. Trafikverket föreslår ingen hastighetssänkning i deras pågående plan för väg 100 Falsterbo-Trafikplats Kungstorp. Ett antagande av detaljplan måste invänta en konsekvensanalys och en, över tid, hållbar helhetslösning för väg 100, sträckan Storvägenkorsningen till Höllvikstrands/FBU-korsningen samt Falsterbovägen sträckan Boltenstersvägen genom hela centrala Höllviken, där kommunen, Trafikverket, Skånetrafiken och sakägare är enade.

Trafikbuller I detaljplanen anges att bullerstörningar för befintliga fastigheter enbart skulle öka marginellt. Då planen innehåller såväl trafik till centrumhus, resecentrum och antalet lägenheter samtidigt som den dagliga trafiken i området väsentligt ökar så kan det inte antas att bullret enbart ökar marginellt. Bullerpåverkan av planen måste utredas ytterligare innan planen sätts i verket. Nuvarande trafiksituation kräver åtgärder av väg 100 och Falsterbovägen redan innan. Inför samrådsförfarandet har kommunen underlåtit att presentera fakta såsom att trafiklösningen skulle fodra byggande av bullerplank.

Bullerpåverkan och bulleråtgärder i form av 2,5 meter hög skärm som presenterades i Rambölls utredning från den 15 maj 2021 måste lyftas och diskuteras med sakägare till området och näringsidkare såsom EFS och Falsterbo Kursgård innan planen sätts i verket.

Sid 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

Sammanfattning De kräver att följande åtgärder görs inför nytt beslut alternativt innan anläggning/byggnation påbörjas. Att ett detaljerat lösningsförslag för att klara en förhöjd havsnivå för området och kringliggande bebyggelse utarbetas, presenteras och beslutas innan nytt godkännande av detaljplanen. Att naturinventering kompletteras, med grundlig inventering och presentation av vilka arter som finns i området. Särskild miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken ska göras för byggandet av bostäder, centrumhus, anläggande av markparkeringar samt trafikens påverkan på både djurliv och miljö. Bullerpåverkan och trafiksituation måste utredas och lösning detaljplaneras innan godkännande av föreslagen byggnation. Behovsinventering av kontorshus ska genomföras och presenteras. Att kontorshus med tillhörande markparkering stryks ur detaljplan tills utredning presenterats och beslutats. Befintliga kulturminnesmärken ska bevaras intakta med hänvisning till kulturvärden i området. Att detaljplanen ändras så att bostäder har samma karaktär som resten av området i kanalgatorna, dvs. maximalt 2 våningar. Att kommunen lever efter eget regelverk för prickad mark och inte ser kalkylerat vite som en delbetalning till kommunen.

Sammantaget är beslutsprocessen kring detaljplanen inte adekvat handlagd. Detta eftersom inga ytterligare utredningar, behovsinventeringar eller kartläggningar gjorts inför beslut trots inkomna synpunkter och utifrån att inga inkomna synpunkter eller förslag på åtgärder har tagits i beaktande. Samrådsförfarandet är därför att se som en skenprocess från kommunens sida. Beslutet ska därför i sin helhet rivas upp och genomgå ny prövning.

Höllvikens vägförening 1 har bl.a. gett in förrättningskarta gällande samt till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. Höllvikens vägförening 1 och

Sid 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

Höllvikens vägförening nr 2 ansvarar för väghållning angränsande till planområdet med totalt cirka 900 hushåll, varav många barnfamiljer. Höllvikens vägförening 1 är direkt granne till exploateringsområdet och deras medlemmar är ytterst oroade för den kommande trafiksituationen. Planen och konsekvenser av planen berör direkt eller indirekt i hög grad trafikflöden, framkomlighet, trafiksäkerhet och trafikrelaterad miljö inte bara inom planområdet utan också inom angränsande områden och i förlängning också inom stor del av kommundelen. De anser inte att planen på ett trovärdigt sätt belyser konsekvenserna av detta och att beslutet att anta planen bygger på ofullständiga och i vissa fall vilseledande underlag. Trafiksituationen är redan idag komplicerad och besvärande. I beslutsunderlaget konstateras också att den i vissa delar redan nått sitt maximala kapacitetstak. Redan dagens komplicerade anslutning från angränsande vägnät till och från genomfartsleden (väg 100) har medfört att trafiken sökt sig till att gå genom villaområden och genom Höllvikens centrum för att på mindre ansträngda korsningar ansluta till/från genomfartsleden, vilket medfört såväl sämre trafiksäkerhet som ökad miljöpåverkan. Det är inte rimligt att tillföra ytterligare trafik utan att samtidigt redovisa hur detta på ett acceptabelt sätt ska lösas utöver förhoppningar om att Trafikverket i en framtid till vissa delar kan komma att lösa problematiken genom ombyggnader av väg 100. I avvaktan på att dessa förhoppningar i en framtid eventuellt ska komma att infrias innebär planen att det ökade trafikflödet med besvärande framkomlighetsproblem i någon mån ska lösas på sätt som medför minskad trafiksäkerhet. Detta genom en ökad sammanblandning av motortrafik och gång- och cykeltrafik, inte minst med avseende på barnens skolväg, vilket bl.a. innebär korsning med mångdubbelt ökad biltrafik.

och har till stöd för sin talan anfört bl.a. följande. De vill inte ha en ny koppling och bilgata mellan planområdets nya bebyggelse och Falsterbovägen vid Boltensternsvägen. Att öppna Falsterbovägen för inkörande trafik blir en katastrof. Ingen hänsyn har tagits till dem och alla gångtrafikanter som dagligen passerar där. Det syns inte på ritningarna hur cykelsträckningen kommer att se ut. Många barn korsar med cykel Östra Kanalvägen till skolan varje dag. Det blir farligt även för ryttare och gående.

Sid 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

Cykelstigen måste få förbli intakt. Det blir vidare även mycket olägenheter för biltrafik som ska köra ut från Steffensvägen, Höllvikstrand och FBU-gården, Höllvikstrandsvägen och Boltensternsvägen för fastigheter som är belägna mycket nära idag. Det är ett måste med hastigheter om maximalt 30 km/h och tyst asfalt på Falsterbovägen samt 50 km/h på väg 100. Sommartid är det dessutom upp mot 200 bilar om dagen som kör ner på Östra Kanalvägen för att bada. Dessa har man inte tagit med i beräkningen. Det ska noteras att FBU-korset redan är högt belastat.

De vill varken ha centrumverksamhet, restaurang, kontor eller torg runt Kanaltornet. Inte heller bilparkering på grönområdet ovanför. Naturen och grönskan ska behållas. Grönområdet kan ges till Sjöscouterna. De vill inte heller ha en framtida busshållsplats vid bron.

De vill att Gläntanhusen byggs enligt det ursprungliga förslaget, dvs. 3 våningar och parkeringshus på platsen för gamla transformatorstationen. Bilgator ska undvikas runt de nya husen. Gläntanhusen ändrades plötsligt utan förvarning till 4 våningar för att få parkeringsplatser i undervåningen. Gator behöver anläggas runt husen för att människor ska kunna komma till sin parkeringsplats. Trafikproblem uppstår med minst 500 fordon.

Beslutet som har tagits strider mot rättsregel i PBL. Gällande detaljplaner är gjorda innan 1975. När man ändrar sådana detaljplaner måste man förhålla sig till strandskyddet. Om det görs en planändring för detaljplaner gjorda innan 1 juli 1975 inträder strandskyddet enligt 10 a och 6 §§ lagen om införande av miljöbalken. Mark- och miljödomstolen har i mål nr P 9594-17 prövat en likartad fråga och kommit fram till att strandskyddet där skulle få inträda. Planområdet omfattar 4 hektar av ett naturskyddat område med gräns till både Natura 2000 och naturreservat.

Sid 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Enligt 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten.

Bestämmelsen ger uttryck för det s.k. kommunala planmonopolet. Det innebär att det är kommunen som, inom vida ramar, har att avgöra hur marken ska disponeras och hur bebyggelsemiljön ska utformas i den egna kommunen. De frågor som rör en detaljplans fysiska utformning, t.ex. exploateringsgrad och den nya bebyggelsens utformning, är sådana som ligger inom kommunens ansvar och beslutanderätt. Under förutsättning att planläggning i handläggning och innehåll följer gällande lagstiftning och regelverk bör därför stor vikt tillmätas de lämplighetsbedömningar som görs av kommunen i sak.

Av 2 kap. 1 § PBL framgår att vid överprövningen av en detaljplan ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Vid avvägningen mellan dessa intressen och vid utformandet av en detaljplan ska skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande (se 4 kap. 36 § PBL). Hänsyn ska tas även till förhållanden i anslutning till planområdet (se prop. 1985/86:1 s 559).

Enligt 2 kap. 2 § PBL ska planläggning syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas.

Av 3 kap. 6 § miljöbalken (1998:808) följer att mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Av

Sid 15 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

bestämmelsens andra stycke framgår att områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.

I 4 kap. 1 § miljöbalken stadgas att de områden som anges i 2-8 §§, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet är av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om (1) det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och (2) det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna i första stycket 2 och i 2-6 §§ utgör inte hinder för bl.a. utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet.

Av 2 kap. 3 § PBL följer vidare att planläggning med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden ska främja bl.a. (1) en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, (3) en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt och (5) bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Enligt 2 kap. 4 § PBL får mark vid planläggning tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.

Vid planläggning ska enligt 2 kap. 5 § PBL bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. (1) människors hälsa och säkerhet, (3) möjligheterna att ordna bl.a. trafik, (4) möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar och (5) risken för olyckor, översvämning och erosion.

I 2 kap. 6 § PBL stadgas vidare att vid planläggning ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bl.a. (1) stads- och landskapsbilden, natur- och

Sid 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, (2) skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser samt (6) trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö. Av bestämmelsens tredje stycke följer även att vid planläggning ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

Enligt 2 kap. 6 a § PBL ska bostadsbyggnader vid planläggning (1) lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och (2) utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller. Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden (se 4 kap. 33 a § PBL).

Enligt 2 kap. 7 § PBL ska vid planläggning hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns gator och vägar, torg, parker och andra grönområden, lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse samt möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.

Enligt 2 kap. 9 § PBL får planläggning av markområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på omgivningen som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande

Sid 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

olägenhet på annat sätt. Praxis är restriktiv vad gäller bedömningen av vad som utgör en betydande olägenhet. Vid denna bedömning måste domstolen ta hänsyn till, förutom olägenheten i sig, det aktuella områdets karaktär och förhållandena på orten. Detta innebär att toleransnivån i vissa fall måste vara något högre. Då behöver även beaktas vad de boende har haft anledning att förvänta sig för byggnation i det aktuella området. Exempelvis har boende i centrala delar av tätorter särskilt att räkna med viss förtätning (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens domar den 28 juni 2017 i mål nr P 11149-16, den 1 februari 2017 i mål nr P 2112-16 samt den 20 juni 2022 i mål P 7246-21).

Av 2 kap. 10 § PBL följer att vid planläggning ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.

I 6 kap. 3 § miljöbalken stadgas att en kommun som upprättar en plan ska göra en strategisk miljöbedömning, om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Av 5 § samma kapitel följer att kommunen som upprättar en sådan plan ska undersöka om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan om frågan om betydande miljöpåverkan inte är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 4 §, eller planen inte omfattas av undantaget i 3 § andra stycket.

Undersökningen ska innebära att kommunen identifierar omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan och samråder i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, om kommunen inte redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras (se 6 kap. 6 § miljöbalken). Kommunen ska efter undersökningen i ett särskilt beslut avgöra om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Beslutet ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan och beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten (se 6 kap. 7 § miljöbalken). Det framgår även av 5 kap. 11 a § PBL att kommunen, inom

Sid 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag, ska undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen. Av bestämmelsens tredje stycke följer att kommunen efter undersökningen ska avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.

Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket PBL, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen i planbeskrivningen om de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser (se 4 kap. 33 b § PBL).

Prövningsramen Överprövningen av detaljplaner är begränsad (se prop. 1985/86:1 s 364 f. samt prop. 2009/10:215 s 86 f.). Av 13 kap. 17 § första stycket PBL framgår att domstolen endast ska pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna. Av bestämmelsens andra stycke framgår att om domstolen finner att beslutet strider mot en rättsregel, ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Beslutet ska inte upphävas om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. Om kommunen har medgett det får dock beslutet upphävas i en viss del eller ändras på annat sätt. Ändringar som har ringa betydelse får göras utan kommunens medgivande.

Mark- och miljödomstolen har således i huvudsak att kontrollera om kommunen genom sitt beslut att anta detaljplanen har hållit sig inom ramen för sitt handlingsutrymme som kommunen har enligt bestämmelserna i PBL och om planärendet har handlagts på ett formellt riktigt sätt samt om de avvägningar kommunen har gjort mellan enskilda intressen och motstående allmänna och enskilda intressen kan anses skäliga, jfr 2 kap. 1 § PBL. De avvägningar som

Sid 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

kommunen har gjort mellan olika samhällsintressen utifrån bestämmelser i 2 kap. PBL är politiska lämplighetsfrågor som, om kommunen har hållit sig inom det handlingsutrymme som PBL ger kommunen, inte bör blir föremål för överprövning (se prop. 2009/10:215 s. 88 samt MÖD 2014:12). Domstolen kan inom ramen för sin överprövning enbart pröva om det har funnits förutsättningar för kommunen att besluta att anta den aktuella detaljplanen utifrån bestämmelser i PBL och om beslutet ryms inom de krav som kan ställas på beslutsunderlag och beredningsförfarande. Domstolen kan inte pröva någon annan planutformning än den nu antagna. Vad klagandena anfört om att det finns bättre platser i Höllviken/Falsterbo att uppföra bostäder samt förslag om ändringar i planutformningen rörande alternativ placering av bilgata eller alternativ utformning på föreslagen bebyggelse vad gäller exempelvis tillåten byggnadshöjd, utgör således frågor som faller utanför domstolens prövningsram i målet. Vad klagandena har anfört rörande ändringar av antagen planutformning lämnas därför utan åtgärd.

Vidare konstaterar domstolen att ett beslut om att anta detaljplan gäller först sedan beslutet har vunnit laga kraft (se 5 kap. 40 § PBL). Eftersom det nu överklagade antagandebeslutet inte har vunnit laga kraft och således inte gäller, föranleder Höllviken vägförening 1:s interimistiska yrkande om att domstolen ska säkerställa att inga beslut fattas i syfte att i några avseenden genomföra planen innan slutligt avgörande föreligger, inte någon åtgärd av domstolen.

Mark- och miljödomstolens bedömning Mark- och miljödomstolen noterar inledningsvis att Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen), i egenskap av statlig tillsynsmyndighet, den 22 december 2021 har beslutat i enlighet med 11 kap. 10 § PBL att det inte funnits skäl för att överpröva kommunens beslut från den 13 december 2021, §204, att anta detaljplanen. Länsstyrelsen har kontrollerat statliga intressen och genom sitt beslut att inte överpröva har länsstyrelsen bedömt att den antagna detaljplanen inte kan antas innebära att exempelvis miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoseseller att en bebyggelse

Sid 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

blir olämplig eller ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Länsstyrelsen har genom sitt beslut att inte överpröva kommunens antagandebeslut således bedömt att en exploatering inom det aktuella planområdet inte är att anse som olämplig med hänsyn till dessa ovan nämnda intressen som länsstyrelsen har att bevaka. Detta innebär i många fall att det inte finns skäl för mark- och miljödomstolen att frångå den bedömningen. Det finns dock inget som hindrar att domstolen gör en annan bedömning, t.ex. om underlaget är bristfälligt (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 22 februari 2016 i mål P 6876-15).

Domstolen noterar likaledes att länsstyrelsen under samråds- eller granskningsförfarandet inte heller har haft några synpunkter på kommunens behovsbedömning och slutsatsen att planen inte anses ha betydande miljöpåverkan och därmed inte kräver att en MKB upprättas och en strategisk miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken görs.

Planförfarande och kommunens hantering av detaljplaneärendet och har gjort gällande att förslaget om 4 våningar för flerbostadshus inte presenterades i de utställningar som gjordes för allmänheten.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att planförslaget har skickats ut för samråd och granskning vid vilka möjlighet att yttra sig funnits. Ändring vad gäller tillåten nockhöjd har skett av kommunen mellan samrådet och granskningen, och alltså inte inför antagandet och efter det att planen varit ute för granskning. Några hinder för en sådan justering finns inte utan en sådan ändring som skett ligger inom det handlingsutrymme som ges enligt PBL. Mot denna bakgrund finner domstolen att kommunen i detta avseende inte har agerat felaktigt i sin handläggning av detaljplanen.

Vidare har och anfört att beslutsprocessen inte är adekvat handlagd av kommunen då utredningar, behovsinventeringar och

Sid 21 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

kartläggningar inte har gjorts inför beslutet samt att man inte har tagit i beaktande synpunkter som inkommit. Mark- och miljödomstolen konstaterar att och har fått möjlighet att yttra sig i planärendet och de har framfört synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Denna generella invändning att deras synpunkter inte har blivit tillgodosedda innebär inte att kommunens handläggning varit bristfällig och det föreligger därmed inga skäl att upphäva planen på denna grund.

Inte heller i övrigt bedömer domstolen att det förekommit några formella fel i kommunens handläggning av planärendet eller sådana brister i planförfarandet att det på formella grunder finns skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen.

Trafik och parkering De klagande är oroade för den kommande trafiksituationen och att olägenheter i form av framkomlighetsproblem, försämrad trafiksäkerhet och höga hastigheter uppstår vid ett genomförande av detaljplanen. Klagandena har även anfört att redan den befintliga trafiksituationen är komplicerad och besvärande samt att kapaciteten på väg 100 redan idag är för låg, att busshållplats inte ska placeras på bron och att bullerpåverkan samt parkeringssituationen inte är tillräckligt utredd. C och har likaså gjort gällande att en konsekvensanalys och hållbar helhetslösning för trafikflödet i Ljunghusen, vid Gläntan och genom Höllviken måste presenteras.

Mark- och miljödomstolen konstaterar här inledningsvis att de trafikåtgärder som kommunen ansett bör genomföras som en konsekvens av detaljplanens genomförande inte är säkerställda att de kommer till stånd. Det finns även en viss osäkerhet kring hur den trafik som uppkommer genom den nya bebyggelsen ska matas ut mot väg 100. Planen öppnar upp för att väganslutning sker genom Falsterbovägen till Östra kanalvägen samt direkt mot väg 100 genom en medlöpande anslutning. Det är enligt domstolen klarlagt att en redan ansträngd trafiksituation på platsen kommer att förvärras vid ett plangenomförande som innebär att in- och utfart till planområdet sker genom ny koppling/anslutning till

Sid 22 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

Falsterbovägen och ut mot väg 100. En ombyggnation av väg 100 behövs för att åtgärda befintliga brister och motverka ökade brister på grund av nu planerad byggnation enligt detaljplanen. Det råder därmed en viss osäkerhet kring hur trafiksituationen kommer att påverkas av planförslaget och vilka åtgärder som slutligen kommer vidtas för att minska en sådan negativ påverkan för omgivningen.

Även om viss osäkerhet råder så framgår det av planen vilka åtgärder som avses vidtas för att förbättra trafiksituationen, bl.a. kapacitetshöjning med fler filer på väg 100. Det finns alltså en plan för hur bristerna ska åtgärdas och domstolen noterar även att det finns ett samförstånd och en samverkan mellan kommunen och Trafikverket i frågan. Det framgår likaså av planbeskrivningen att Trafikverket arbetar med en ny vägplan för väg 100. Av granskningsutlåtandet framgår dessutom att Trafikverket efter dialog med kommunen har släppt sina synpunkter om att avtal behöver komma till stånd om att trafikåtgärder ska vidtas innan detaljplanen antas. Domstolen finner därmed mot bakgrund av utredningen i målet att trafiksituationen och dess konsekvenser avseende in- och utfart till planområdet vid ett genomförande av detaljplanen får anses tillräckligt utredda och de åtgärder som föreslås för att förbättra trafiksituationen bedöms som tillräckliga och i tillräckligt hög grad säkerställda.

Domstolen noterar vidare att detaljplanen inte styr placeringen och utformningen av GC-väg, men konstaterar att tillräckligt utrymme finns för en sådan utformning av en GC-väg i linje med vad som illustrerats i planen. Domstolen finner således ingen anledning att ifrågasätta att genomförandet av den planerade GC-vägen inom samt till och från planområdet kan ske på ett lämpligt och trafiksäkert sätt.

Kommunen har i planbeskrivningen uppgett att kopplingen av Östra kanalvägen till Falsterbovägen och exploateringen av det nya planområdet endast leder till marginella förändringar av bullernivåerna för befintlig bebyggelse, som idag inte är exceptionellt höga. Av framtagen bullerutredning framgår att alla planerade bostadsbyggnader beräknas klara 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad, med undantag för en mindre del av fasaden på den bostadsbyggnad som är belägen

Sid 23 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

längst i norr. För denna del av byggnaden anger utredningen att det är möjligt att anordna minst hälften av alla bostadsrummen mot en sida där 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden och där 70 dB(A) maximal ljudnivå inte överskrids. Om lägenheter mindre än 35 m uppförs i denna delen av byggnaden erhålls riktvärdet oavsett planlösning. Domstolen konstaterar att det i detaljplanen finns en planbestämmelse med krav på att det ska finnas skyddad uteplats för alla bostäder (varje lägenhet ska ha tillgång till minst en uteplats med högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå och högst 70 dBA maximal ljudnivå. Maximalt värde får överskridas med som mest 10 dBA upp till fem gånger i timmen dagtid, kl. 08:00- 22:00) och det är domstolens uppfattning att det går att uppföra åtminstone en gemensam skyddad uteplats i anslutning till varje hus.

Mark- och miljödomstolen bedömer sammantaget mot bakgrund av resultatet av vidtagen bullerutredning och utifrån fastställt krav på skyddade uteplatser att planen uppfyller gällande bullerriktvärden och bullerkrav för nya bostäder såväl vid fasad som vid uteplats. Således kan förväntade bullernivåer vid ett genomförande av detaljplanen accepteras. Domstolen finner att de förväntade miljökonsekvenser och olägenheter som uppstår för omgivningen som en följd av tillkommande biltrafik i form av buller och även dess påverkan på naturvärden har utretts i tillräcklig omfattning. Konsekvenserna av planerad bebyggelse i form av omgivningens utsatthet för trafikbuller kan enligt domstolen inte anses medföra sådana olägenheter som är att anse som betydande enligt 2 kap. 9 § PBL.

Det har i målet vidare invänts att detaljplanen inte i tillräcklig utsträckning har utrett anläggandet av parkeringsplatser och hur behovet av besöksparkeringar ska lösas. Mark- och miljödomstolen bedömer att besöksparkeringar får anses ingå i de parkeringstal som kommunen konstaterat krävs för respektive kategori. Domstolen ser ingen anledning att ifrågasätta kommunens beskrivning och utredning kring hur parkeringsbehovet ska lösas vid ett genomförande av planen.

Det föreligger således inte heller några skäl för domstolen att upphäva planen på denna grund.

Sid 24 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

Stads- och landskapsbild samt bebyggelsens utformning och har anfört att ett uppförande av ett lägenhetshus om 4 våningar avviker från områdets karaktär och övrig bebyggelse i området som endast tillåter 2 våningar. FNF menar vidare att bebyggelsen kommer upplevas som en 14 meter hög mur mellan rid- och promenadstigen och Falsterbokanalen i ett område som idag har en öppen karaktär.

Domstolen bedömer inte att föreslagen tillåten högsta nockhöjd kan anses vara anmärkningsvärt hög med hänsyn till att tillkommande bebyggelse planeras relativt långt från närliggande befintlig bebyggelse (cirka 50-70 meter). Den planerade byggrätten kommer att innebära en högre byggnadshöjd och större byggnadsvolymer än intilliggande villabebyggelse. Domstolen menar dock att kommunen har tagit tillräcklig hänsyn till befintliga förhållanden på platsen och att kommunen håller sig inom sitt handlingsutrymme i dessa frågor Den planerade bebyggelsen kan därför inte till sin utformning och placering i planen anses strida mot anpassningskraven i 2 kap. 6 § PBL. Bebyggelsen bedöms således inte bli olämplig med hänsyn till stads- och landskapsbilden och intresset av en god helhetsverkan, eller på annat sätt strida mot övriga lämplighets- och utformningskrav i 2 kap. PBL.

Enligt domstolen kan inte heller tillåten högsta nockhöjd innebära att betydande olägenhet uppstår för omgivningen enligt 2 kap. 9 § PBL i form av insyn, skuggning eller liknande vid ett genomförande av detaljplanen, särskilt utifrån att planområdet föreslås i centrala delar av Höllvikens tätort och att boende i närområdet då har att räkna med viss förtätning.

Det har därmed inte framkommit skäl att upphäva detaljplanen på denna grund.

Strandskydd och har i målet framfört att ändring sker av gällande detaljplaner som är gjorda innan 1 juli 1975, vilket innebär att strandskyddet inträder enligt 6 och 10 a §§ lagen om införande av miljöbalken. och S

Sid 25 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

gör således gällande att kommunen inför antagandet av detaljplanen inte tagit strandskyddet i beaktande.

Av utredningen i målet framgår att markområdet öster om Falsterbokanalen som nu omfattas av aktuellt planområde sedan tidigare är planlagt genom ett flertal olika äldre planer. Enligt kommunen omfattas inte detta markområde av förordnande om strandskydd, vilket framgår av länsstyrelsens beslut den 12 december 1996, dnr 231-9707/94. Kommunens uppfattning är att strandskyddet inte återinträder genom planförslaget eftersom strandskyddet inte upphävts på grund av en tidigare detaljplaneläggning och då Falsterbokanalen inte har angetts som strandskyddsområde på kartor i länsstyrelsens beslut från den 12 december 1996. Eftersom inget förordnande funnits för Falsterbokanalen menar kommunen att något nytt förordnande om strandskydd inte heller kan återinträda. Länsstyrelsen har i sitt yttrande i samrådet bekräftat kommunens resonemang om att området inte omfattas av ny prövning av strandskydd vid ny planläggning. Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning vad gäller frågan om strandskyddets återinträde inom föreslaget planområde.

Av 6 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken (promulgationslagen till miljöbalken), MP, framgår att mål och ärenden som har inletts före miljöbalkens ikraftträdande ska handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om det inte följer något annat av denna lag. Av 9 § MP framgår vidare att beslut som har meddelats före miljöbalkens ikraftträdande om att skydda och vårda ett område eller föremål samt beslut om ändring av tidigare sådana beslut fortfarande gäller. Sådana beslut ska anses meddelade med stöd av motsvarande bestämmelser i miljöbalken.

Frågan om återinträde av strandskydd regleras i 10 a § MP Av 10 a § MP framgår att strandskydd inträder när en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan enligt PBL. Detta gäller även när en detaljplan för ett område som tidigare har omfattats av en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan.

Sid 26 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

Av 11 § MP framgår vidare att förordnanden om undantag från strandskydd som har meddelats enligt 15 § andra stycket första meningen naturvårdslagen (1964:822) i dess lydelse före den 1 juli 1994 ska omprövas med tillämpning av 7 kap. 13 § miljöbalken senast den 30 juni 1999. Har ett förordnande inte omprövats innan dess, upphör förordnandet att gälla.

I 15 § naturvårdslagen (1964:822), i dess lydelse efter lagändring (1994:854) trätt i kraft den 1 juli 1994, stadgas bland annat att strandskydd råder vid havet och vid insjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara göda livsvillkor på land och i vatten för växtoch djurlivet. Av andra stycket framgår att strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utvidga det till högst 300 meter från strandlinjen när det behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. Av bestämmelsens tredje stycke följer att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får förordna att strandområde som uppenbart saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften inte ska omfattas av strandskydd.

Mark- och miljödomstolen konstaterar mot bakgrund av ovan redogörelse följande. Länsstyrelsen har den 19 december 1996 i ärende nr 231-9707/94 beslutat att Falsterbokanalen undantas som strandskyddsområde och därmed inte ska omfattas av förordnande om strandskydd. Detta innebär att undantagsförordnandet fortsatt gäller eftersom strandskyddet inte upphävts på grund av tidigare detaljplanläggning, utan av andra skäl. Det kan inte heller återinträda genom beslutet att anta nu aktuell detaljplan för området.

Länsstyrelsens beslut innebär att marken inom det aktuella planområdet är undantagen förordnande om strandskydd, vilket i sin tur medför att strandskyddet inte kan inträda med stöd av bestämmelserna i MP. Följaktligen saknar bestämmelsen i 10 a § MP betydelse i ett planlagt område som undantagits strandskydd genom ett beslut enligt då gällande lydelse av 15 § naturvårdslagen

Sid 27 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

(1964:822) att ange att strandområde, som uppenbart saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften, inte ska förordnas med strandskydd. Då blir det inte aktuellt att strandskyddet återinträder när äldre planer upphävs (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 14 december 2018 i mål nr P 9594-17).

Vid en sammantagen bedömning instämmer mark- och miljödomstolen i kommunens och länsstyrelsens bedömning att det trots vad som stadgas i bestämmelsen i 10 a § MP inte finns något strandskydd för området som återinträder vid antagande av ny detaljplan för området med anledning av länsstyrelsens beslut från den 19 december 1996. Mot denna bakgrund har kommunen därmed inte haft anledning att ytterligare pröva frågan om upphävande av strandskydd i detaljplanen enligt 4 kap. 17 § PBL. Några skäl för domstolen att upphäva planen med anledning av vad och har anfört i denna del föreligger därmed inte.

Naturpåverkan Klagandena har till stöd för sina överklaganden i stora delar anfört att beslutet att anta detaljplanen antas medföra en betydande miljöpåverkan på Höllvikens friluftsoch naturområden, områden med riksintresse samt intilliggande naturreservat och Natura 2000-område med ett stort antal skyddade och rödlistade arter. De har även anfört att naturinventeringen är otillräcklig och att en särskild MKB enligt miljöbalken har behövt göras.

Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att MÖD i sitt beslut att återförvisa mark- och miljödomstolens beslut att bl.a. avvisa FNF:s överklagande på grund av bristande klagorätt funnit att FNF såsom miljöskyddsorganisation ska tillerkännas rätt att klaga på antagandebeslutet då det av utredningen i målet framgår att detaljplanen aktualiserar överväganden kopplade till naturvärden inom planområdet och andra frågor relaterade till miljön genom angränsande naturreservat och Natura 2000-område liksom aktuella riksintressen.

Sid 28 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

Detaljplanen innebär en påverkan på miljö- och naturvärden inom planområdet likväl som på de miljö- och naturskyddsintressen som finns i anslutning till planområdet. Mark- och miljödomstolen har emellertid nu i sin slutliga prövning att ta ställning till om genomförandet av beslutet att anta detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och om det funnits skäl för kommunen att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Vid prövningen av frågan om klagorätt gjorde mark- och miljödomstolen en initial prövning och likaledes bedömning avseende detaljplanens miljöpåverkan. Domstolen är nu vid sin slutliga prövning av frågan inte bunden av denna tidigare bedömning i målet (se prop. 2020/2021:174 s 144). Eftersom det inte har tillkommit något ytterligare underlag i målet som påverkar domstolens tidigare bedömning i detta avseende finner dock mark- och miljödomstolen inga skäl att nu komma till en annan slutsats. I domstolens beslut från den 9 november 2022 konstaterades bl.a. följande rörande frågan huruvida detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Kommunen har gjort en behovsbedömning angående behovet av att genomföra en miljöbedömning och därmed också upprätta en MKB. Kommunens samlade bedömning är att planen inte medför betydande miljöpåverkan. Kommunen har även redovisat de miljöfrågor som är av betydelse för den aktuella detaljplanen i planbeskrivningen. Mot bakgrund av vad som framkommit i målet gör domstolen ingen annan bedömning i detta avseende. Den nu antagna detaljplanen innebär inte exploatering för något av de i 4 kap. 34 § PBL uppräknade ändamålen, utan möjliggör för bostadsbebyggelse om cirka 70 bostäder, kontorshus med centrumverksamhet, restaurang och cafébyggnad samt torg, väg, gata och natur vid Falsterbokanalen i anslutning till väg 100. Naturmark med befintligt skogsområde vid Falsterbokanalen kommer att tas i anspråk för bostads- och centrumbebyggelse. Domstolen konstaterar att Falsterbokanalen och nu aktuellt planområde ingår i område som utpekats vara av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, Skanör-Falsterbohalvön med kuststräckan Höllviken Trelleborg, samt ingår i sådan kuststräcka som med hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden i sin helhet är av riksintresse enligt 4 kap. 4 § miljöbalken.

Sid 29 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

Planområdet omfattas även till viss del av naturreservatet för Kämpinge Strandbad (täcker delvis området i östra kanalområdet) samt ligger i nära anslutning till områden som omfattas av andra naturreservatsförordnanden och Natura 2000områden. Stora delar av Falsterbohalvön är följaktligen avsatt som skyddad natur för att bevara de höga naturvärdena i området och trygga tillgången till allemansrättslig mark. Riksintressena angående högexploaterad kust och friluftsliv kan dock enligt mark- och miljödomstolen inte anses kräva att en MKB skulle ha upprättats för bostadsbebyggelse av detta slag. Enligt domstolen kan den bostadsoch centrumbyggelse som planen möjliggör, även med hänsyn till de för platsen skyddsvärda intressen som konstaterats föreligga, inte påtagligt påverka områdets naturvärden eller friluftsliv negativt och innebär därför inte heller en betydande miljöpåverkan.

Vad gäller riksintresset för högexploaterad kust enligt 4 kap. 4 § miljöbalken gäller bestämmelsen endast fritidsbebyggelse, vilket det inte är fråga om i nu aktuellt fall. Det förhåller sig även så att stora områden planläggs för allmän platsmark och särskilt naturmark genom planförslaget vilket ger fortsatta förutsättningar för att bevara de naturvärden och rekreationsytor som finns i befintliga allmänna grönytor och skogsområden. Naturreservatet för Kämpinge Strandbad som bl.a. till viss del omfattar den östra kanalremsan kommer delvis att ingå planområdet men planförslaget bedöms inte strida mot naturreservatets syfte att säkerställa strandområdet längs med kanalen för rekreation och friluftsliv. Detta innebär likaså att området vid Falsterbokanalens östra strand även fortsättningsvis kommer att vara värdefullt för friluftslivet. Mot bakgrund av projektets karaktär som i huvudsak avser bostadsbebyggelse, utifrån dess lokalisering intill brofästet vid Falsterbokanalen och i närhet till redan befintlig sammanhållen bebyggelse i Falsterbo samt även i förhållande till att bevarande görs av stora ytor av naturmark inom befintligt skogsområde, bedömer domstolen att riksintresset för friluftsliv och de naturreservat och Natura 2000-områden som finns i anslutning till planområdet, endast kan komma att påverkas i begränsad omfattning av den föreslagna exploateringen och ett genomförande av detaljplanen kan endast förväntas ha en ytterst begränsad miljöpåverkan i praktiken

Sid 30 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

Mark- och miljödomstolen konstaterar nu i sin slutliga prövning av frågan även följande. Kommunen har inför beslutet att anta detaljplanen låtit utföra en naturvärdesinventering som tagits fram av Ecogain den 27 augusti 2019. Denna naturvärdesinventering visar att stora delar av planområdet bedöms hysa vissa naturvärden, dock har delar av inventeringsområdet som mest bedömts till naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde). Den enda fridlysta arten som påträffades inom området, som har ett särskilt bevarandevärde, var ett litet bestånd med liljekonvalj i tallskogen i södra delen av inventeringsområdet. Som tidigare nämnts planläggs dessa befintliga skogsområden i östra och södra delarna av planområdet, där denna fridlysta art påträffats, som naturmark, vilket får anses säkerställa att dessa allmänna grönytor består i området. Detta mindre bestånd av liljekonvalj bedöms således kunna bevaras vid ett genomförande av planen. Vidare har inga skyddade, rödlistade eller prioriterade fåglar noterats i inventeringsområdet. Det har i målet inte framkommit några anledningar för domstolen att ifrågasätta underlaget till denna naturvärdesinventering eller dess resultat. Även om påtagliga naturvärden förekommer på olika håll inom planområdet enligt naturvärdesinventeringen, likväl som att bebyggelsen medför vissa störningar för fåglars viloplatser enligt vidtagen fågelutredning, bedömer alltså domstolen att planens påverkan på dessa värden är begränsad till sin omfattning.

Vad gäller frågan om riksintresset för friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, Skanör-Falsterbohalvön med kuststräckan Höllviken Trelleborg, påverkas av antagandet av detaljplan bedömer domstolen att denna påverkan får anses vara begränsad med hänsyn till planområdets storlek och läge samt utifrån storleken för området som omfattas av riksintresset. Det förhåller sig även så att stora delar av befintlig naturmark dessutom planläggs som natur och den aktuella strandremsan med höga värden utmed kanalen tas inte heller i anspråk för bebyggelse genom detaljplanen.

Inom den mindre del av naturreservatet för Kämpinge Strandbad som ingår i planen bedömer domstolen inte att det sker någon nämnvärd förändring och de områden som ligger i anslutning till planområdet och som omfattas av andra

Sid 31 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

naturreservatsförordnanden och utgör Natura 2000-områden är enligt domstolen inte heller något som påverkas nämnvärt av detaljplanens genomförande utan den påverkan som uppstår är lokal på de värden som upptagits i naturvärdesinventeringen.

Kommunen har i planbeskrivningen redogjort för skälen varför de bedömer att naturvärdena inom planområdet är begränsade och att detaljplanen inte innebär någon betydande miljöpåverkan. Inte heller länsstyrelsen har, utifrån rådgivande yttranden i planprocessen framfört att det skulle finnas behov av att upprätta en MKB. Mot bakgrund av de faktiska förhållandena på platsen och med hänsyn till den utredning som vidtagits i ärendet bedömer således domstolen att detaljplanens genomförande av bostads- och centrumbebyggelse inte kan antas påverka befintliga naturvärden eller konstaterade djur- och växtarter inom eller i anslutning till detaljplanen, i sådan betydande omfattning som föranleder att kommunen skulle ha upprättat en MKB. Tillräcklig hänsyn får anses ha tagits till skyddsvärda djur och naturvärden på platsen och detaljplanen anses inte medföra någon påtaglig skada på desamma på så sätt att detaljplanen skulle vara olämplig.

Sammanfattningsvis finner domstolen att kommunen har haft fog för sin behovsbedömning från den 21 april 2020 där kommunen kommit fram till att detaljplanens genomförande inte medför en betydande miljöpåverkan och att det därför inte funnits behov av att upprätta en särskild MKB. Kommunen kan därmed inte anses ha åsidosatt de krav som ställs på beredningsförfarande och beslutsunderlag enligt PBL och några skäl för att upphäva detaljplanen på denna grund har inte framkommit.

Kulturmiljö FNF har anfört att Kanalskogen är av stort kulturhistoriskt värde. Domstolen konstaterar att befintliga kulturhistoriska värden inom Kanalskogen, likväl som för det närliggande Kanaltornet, har utretts i tillräcklig utsträckning under planprocessen. Det är vidare så att stora delar av Kanalskogen kommer att bevaras genom planen och mark- och miljödomstolen bedömer således inte att någon

Sid 32 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

nämnvärd påverkan sker på de kulturhistoriska värdena inom Kanalskogen. Inte heller Kanaltornets kulturhistoriska och antikvariska värden kommer enligt domstolen att påverkas i nämnvärd utsträckning vid ett genomförande av detaljplanen. Inget har framkommit som gör gällande att dessa objekt på något sätt kommer att förvanskas vid ett genomförande av planen. Något skäl för att upphäva planen med anledning av den påverkan som planens genomförande har på befintliga kulturhistoriska värden föreligger således inte.

Vad och har anfört om att befintliga kulturminnesmärken ska bevaras finner domstolen inte ger skäl för att upphäva planen.

Översiktsplanen och har även gjort gällande att kommunens bedömning att detaljplanen överensstämmer med gällande översiktsplan med avseende till att karaktären av att bo i skog, nära strand och hav ska förstärkas, är godtycklig.

Domstolen konstaterar att kommunen har bedömt att planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplan, ÖP 2010, antagen av kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 23 januari 2013. Det aktuella planområdet är i översiktsplanen delvis utpekat som område med prioriterad centrumutveckling alternativt förtätning och för komplettering med bostäder, service och verksamheter samt delvis för bostäder och även för befintlig eller planerad park, stadspark eller parkstråk. I översiktsplanen nämns vidare bl.a. att hamnområdet vid Norra Falsterbokanalen är slitet och behöver förnyelse, det i aktuella områden måste ges möjlighet att bo kvar på orten när villan och/eller tomten blivit för stor genom att det erbjuds alternativ med ett brett utbud av kvalitativa bostäder i olika storlekar och ägandeformer samt att Falsterbokanalens hamn utvecklas till att bli en viktig knutpunkt med nya bostäder, service och kompletterande verksamheter. Det framgår även att Kanalskogen är ett prioriterat rekreationsområde utmed kanalen.

Sid 33 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

Mark- och miljödomstolen noterar att länsstyrelsen har haft vissa synpunkter i sitt granskningsyttrande till översiktsplanen avseende hamnområdet i Höllviken och hur översiktsplanen för området avser tillgodose berörda riksintressen och det närliggande Natura 2000-området. Länsstyrelsen ansåg även att utvecklingen av hamnområdet kan stå i direkt konflikt med gällande bestämmelser och motverka syftet med gällande naturreservat. Den del av granskningsyttrandet som handlar om hamnområdet i Höllviken avsåg dock ett större område än det område som omfattas av det nu aktuella detaljplaneförslaget. Genom planprogram för Falsterbokanalen från 2016 delades kanalområdet in i tre delområden. Nu antagen detaljplan omfattar endast ett av dessa tre delområden, dvs. området söder om väg 100 längs med Falsterbokanalens östra strand. Inom det nu aktuella delområdet (Gläntan) och denna del av hamnområdet i Höllviken som avses i översiktsplanen, bedömer domstolen, som ovan redogjorts för, att befintliga riksintressen och närliggande naturreservat och Natura 2000-områden inte kan antas påverkas i någon betydande omfattning vid ett genomförande av föreslagen detaljplan. Länsstyrelsen har, som ovan nämnts, inte heller funnit skäl att överpröva nu antagen detaljplan, vilket bl.a. innebär att länsstyrelsen bedömt att beslutet inte kan antas innebära att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses.

Sammantaget gör därför mark- och miljödomstolen ingen annan bedömning än kommunen att nu antaget planförslag inte strider mot översiktsplanens intentioner och den markanvändning som översiktsplanen ger uttryck för. Därmed kan enligt domstolen inte den byggrätt som följer av nu aktuell detaljplan, trots de synpunkter som lyfts fram av länsstyrelsen i granskningsyttrandet till översiktsplanen angående hamnområdet, anses avvika från den översiktliga planinriktningen för området.

Övrigt Övriga invändningar som inkommit i målet rör bl.a. att planförslaget inte motsvarar behovet av bostadsförsörjning, planförslaget strider mot kommunens marklovspolicy och policy vad gäller trädfällning, planförslaget frångår 2020-2030 Livskvalitet för dig nu

Sid 34 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

och i framtiden samt att planförslaget inte utrett om området och kringliggande bebyggelse klarar av en förhöjd havsnivå.

Mark- och miljödomstolen konstaterar här att dessa frågor om markanvändningen ligger inom kommunens bedömningsutrymme och som ryms inom det kommunala planmonopolet, se 1 kap. 2 § PBL. Dessa frågor om markanvändning bedöms som tillräckligt hanterade och utredda inom ramen för planen. Länsstyrelsen har vidare inte haft några synpunkter vad gäller frågan om förhöjd havsnivå vilket utgör en sådan fråga som faller under deras överprövning. Domstolen konstaterar likaså att kommunala program och policys inte utgör sådana juridiskt bindande handlingar som domstolen nu har att beakta i sin prövning. Vad klagandena har anfört ovan eller vad som framkommit i övrigt i målet innebär inte heller att kommunen har förbisett bestämmelser i PBL och det föreligger således inte heller några skäl att upphäva planen på dessa grunder.

Sammanfattning Mark- och miljödomstolen bedömer att kommunen, inom de vida ramar som kommunen har att besluta om markanvändningen, har handlagt planärendet på ett formellt riktigt sätt och har hållit sig inom det handlingsutrymme som kommunen har vid detaljplaneläggning. Kommunen bedöms ha gjort en rimlig avvägning mellan motstående enskilda intressen och motstående enskilda och allmänna intressen.

Mot bakgrund av vad som framkommit i handlingarna i målet och av vad klagandena har anfört i domstolen föreligger inga skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen. Mark- och miljödomstolen avslår därför överklagandena och fastställer kommunens beslut att anta detaljplan.

Sid 35 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 297-22 Mark- och miljödomstolen P 2907-23

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 26 oktober 2023.

Karin Fridell Erik Almquist I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Karin Fridell, ordförande, och tekniska rådet Erik Almquist. Föredragande har varit beredningsjuristen Viktor Larsson.