P 3716-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandena.

SVEA HOVRÄTT DOM P 3716-25

BAKGRUND

Kommunfullmäktige i Stockholms kommun (kommunen) beslutade den 23 september 2024 att anta detaljplan för Stora Sköndal etapp 2a i stadsdelen Sköndal. Av planbeskrivningen framgår följande. Detaljplanen utgör en andra etapp i utbyggnaden av Stora Sköndal. Planförslaget utgår från den bebyggelsestruktur som prövats i program för Stora Sköndal. Med utgångspunkt i programmets avvägningar avseende sociala värden, mobilitet samt natur- och kulturvärden ska en allsidig stadsmiljö med ett fokus på social och ekologisk hållbarhet växa fram. Planförslaget möjliggör ca 1 750 nya bostäder (varav ca 310 är rum i kollektivboende), en skola, förskolor, en fullstor idrottshall och ett s.k. M-hus för möten, mobilitet och miljö samt lokaler för handel och service. Planen omfattar också befintlig miljö med högt kulturmiljövärde och syftar till att säkerställa bevarandet av denna.

Beslutet att anta detaljplanen överklagades till mark- och miljödomstolen av flera närboende och Sällskapslivets samfällighetsförening. Överklagandena avslogs av mark- och miljödomstolen. I samband med detta avslog mark- och miljödomstolen även ett yrkande om syn på platsen av F N, R N, L L, M R, H J, J O och Sällskapslivets samfällighetsförening (F N m.fl.).

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

F N m.fl. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva Stockholms kommuns beslut att anta detaljplanen för Stora Sköndal etapp 2a.

Kommunen har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

Stiftelsen Stora Sköndal, Stora Sköndal Bygg AB, Stora Sköndals Framtids-

utveckling AB, samt Stora Sköndal tomt 1.1, 1.2, 2.1–2.3, 3.1, 3.2, 4.2–4.4 AB (Stiftelsen Stora Sköndal m.fl.) har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

SVEA HOVRÄTT DOM P 3716-25

Big Valley AB, K2A Knaust & Andersson Fastigheter AB (publ), NSF V Sweden

Holding 32 AB och Wallenstam Sköndal Kvarter A–C AB, har motsatt sig att markoch miljödomstolens dom ändras. De har uppgett att de ansluter sig till vad som redovisats i Stiftelsen Stora Sköndal m.fl.:s svarsskrift.

Förvaltnings AB Storskogen och Skolfastigheter i Stockholm Aktiebolag SISAB har beretts tillfälle att svara på överklagandena men avstått från att göra det.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

F N m.fl. har hänvisat till vad de anfört under planprocessen och i mark- och miljödomstolen och tillagt följande.

Mark- och miljödomstolen har avgjort målet utan att hålla syn och utan att slutförelägga dem innan målet avgjordes slutligt. Detta har utgjort ett rättegångsfel och mark- och miljödomstolen har inte fullgjort sin utredningsskyldighet.

Underlaget och illustrationsmaterialet i planhandlingarna är mycket missvisande. Det gäller bl.a. avståndet mellan de planerade byggnaderna och klagandenas fastigheter. Någon sådan vegetation som visas på illustrationen finns inte i verkligheten. Inte heller de omfattande nivåskillnaderna beskrivs i underlaget på ett korrekt sätt.

Att så höga hus ska placeras på en höjd i Sköndal kunde inte förutses och inte att ett gångstråk skulle anläggas på kammen av berget ner mot deras fastigheter. Den tidigare detaljplanen reglerade privat mark som ägdes av en stiftelse och nya byggnader fick endast uppföras om det var fråga om byggnader avsedda för diakoniändamål. Inom detaljplaneområdet ligger också en kyrkogård. De byggnader som fick uppföras begränsades till högst 11 meter över mark. Såväl översiktsplanen från 2019 som planprogrammets inriktning som blev klar 2019 har tagits fram efter att fastigheterna på Maj Brings väg uppfördes 2011. H J och J O flyttade in 2012. De har därmed inte kunnat förvänta sig den omfattande och förändrade byggnation och skala som detaljplanen medger, varken i förhållande till omkring-liggande befintlig bebyggelse eller i Sköndal i stort.

SVEA HOVRÄTT DOM P 3716-25

Så höga byggnader som detaljplanen medger finns inte i Sköndal i dag. De kommer bli de enda villaägarna i hela Sköndal som har tre flerbostadshus med 10 våningar som närmaste granne. Det kommer inte vara möjligt för dem att skydda sig mot insyn eftersom balkonger m.m. kommer hamna för högt upp. Den befintliga växtligheten är inte tillräcklig. Fastigheterna kommer att upplevas som instängda.

I utredningen saknas underlag som visar graden av de olägenheter som de kommer att drabbas av. Av ett sådant underlag ska såväl tillhörande takterrasser som balkonger vara med. Samma sak gäller anläggandet av platåpromenaden. Det framgår inte alls på vilket sätt de berörs av denna. Det går inte att jämföra insyn från 3–4 tidigare enplanshus eftersom det kan förväntas betydligt fler gående längs platåpromenaden och den nya bebyggelsen är betydligt högre. Det saknas också ett fullständigt underlag som visar i vilken grad byggnationen ökar skuggning och insyn för de omkringliggande fastigheterna.

Den skuggstudie som Stiftelsen Stora Sköndal m.fl. nu har gett in kan inte ligga till grund för bedömningen vad gäller faktisk skuggpåverkan. Det redovisas inte hur solstudierna är genomförda och många av de bilder som visar skuggeffekten är små och oläsbara. Det är de solstudier som kommunen har lämnat in som underlag till den föreslagna detaljplanen som bör ligga till grund för domstolens bedömning och det är gentemot nu aktuellt förslag till detaljplan som jämförelser med befintlig situation ska göras. Den kompletterande studien behandlar vidare befintliga träd som täta och ogenomsläppliga objekt med samma ljusblockerande egenskaper som byggnadsvolymer. Under växtsäsong släpper lövträd igenom en betydande del av solljuset, under vinterhalvåret är ljusgenomsläppet i princip fullständigt. Solstudien redovisar inte heller ljusintensitet eller säsongsvariation.

Skyddsåtgärderna som ska vidtas för att uppfylla artskyddsförordningens (2007:845) krav avseende fladdermöss och fåglar har tagit sin utgångpunkt i ett ofullständigt underlag. Områdena närmast Maj Brings väg 11 och 36 har inte beaktats. När skyddsåtgärderna föreslogs var också utgångspunkten en annan eftersom den utgick från det antal bostäder som planarbetet först omfattade, dvs. 950 bostäder i stället för 1 750 bostäder som detaljplanen nu tar höjd för. De skyddsåtgärder som föreslås

SVEA HOVRÄTT DOM P 3716-25

baseras i sin tur på den fladdermusinventering som utfördes 2016. Utredningen är snart tio år gammal. Vid inventeringen placerades ingen s.k. autobox på den fastighet som den föreslagna detaljplanen gäller. Fladdermusdetektiven har 2025 påträffat tre rödlistade arter i området och fler s.k. skogsarter som är fragmenteringskänsliga, vilket är en skillnad mot 2016 års inventering. De skyddsåtgärder som då föreslogs har inte följts av kommunen eftersom områdets huvudled bryter den mörka korridoren och skogsarternas rörelsemönster. Även promenadstråket kommer påverka dessa negativt. Det är en brist att inventeringen saknar en bedömning av hur detaljplanens utformning inverkar på de olika fladdermusarterna. Det framgår därför inte att de skyddsåtgärder som Ekologigruppen föreslår är tillräckliga för att skydda samtliga fladdermusarter.

De har frågat några av de myndigheter som yttrat sig negativt under planarbetet om deras synpunkter beaktats i tillräcklig mån. Länsstyrelsen har anfört att den har valt att inte överklaga den antagna detaljplanen. Ett uteblivet överklagande innebär enligt länsstyrelsen inte nödvändigtvis att bebyggelsen är lämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Vad gäller risken för skyfall och översvämning berättar länsstyrelsen att den inte är övertygad om att detaljplanens åtgärder undanröjer dessa risker. Enligt länsstyrelsen beror risken för översvämning snarare på de lösningar som byggherrarna väljer att ha under jord, t.ex. stenkistor eller liknande, än de åtgärder som ska vidtas enligt detaljplanen. Trafikverket har inte heller överklagat den antagna detaljplanen, men anser att myndighetens invändningar inte har beaktats i tillräcklig grad. Myndigheten hänvisar till det kommunala planmonopolet och menar att möjligheterna till framgång är begränsade. Rådet till skydd för Stockholms skönhet är mycket kritiskt och anser att rådets synpunkter inte har beaktats. Rådet avstyrker nuvarande utformning till detaljplan.

F N m.fl. har bl.a. gett in fotografier som visar den befintliga insyns-skyddade växtligheten under vår och höst samt fotografier och e-postmeddelanden mellan kommunen, markägare och exploatörer rörande den ovan ingivna skuggstudien.

Kommunen har hänvisat till planhandlingar samt övriga handlingar och utredningar i planärendet samt anfört följande.

SVEA HOVRÄTT DOM P 3716-25

I aktuellt ärende finns det ett mycket omfattande material som visar förhållandena på platsen. Med beaktande av detta har mark- och miljödomstolens handläggning inte utgjort något rättegångsfel. För det fall Mark- och miljööverdomstolen skulle finna att ett rättegångsfel föreligger kan detta inte antas ha inverkat på målets utgång och kan utan väsentlig olägenhet avhjälpas i Mark- och miljööverdomstolen.

Kommunen anser att den avvägning som har gjorts – mellan de enskilda intressen som anförts mot detaljplanen och det allmänna intresset av bostadsförsörjning och utveckling av Stora Sköndal – är rimlig och förenlig med plan- och bygglagen, samt ligger inom kommunens handlingsutrymme.

Kommunen har låtit Ekologigruppen ta fram en kompletterande PM Natur och Ekologi i vilken klagandenas invändningar bemöts utförligt.

I samband med att startpromemoria tas fram uppskattar stadsbyggnadskontoret antalet bostäder i en kommande exploatering utifrån en genomsnittlig bruttototalarea om 100 kvm per lägenhet. Det faktiska utfallet efter projektering innebär alltid att den genomsnittliga arean per lägenhet sjunker betydligt. Således är det inte någon större skillnad i exploateringsgrad mellan det initiala förslaget och det antagna förslaget. Däremot innehåller den antagna detaljplanen fler lägenheter som är mindre till storleken, vilket resulterar i ett betydligt större antal lägenheter. Samtliga konsekvensbeskrivningar och föreslagna åtgärder avser det slutliga planförslaget. Kommunen har på ett adekvat och tillräckligt sätt utrett påverkan på naturvärden under planprocessen. Utredningarna har utgjort tillräckligt underlag för kommunens ställningstagande att detaljplanen inte kommer i konflikt med artskyddsförordningen.

Kommunen anser att frågan om hanteringen av dagvatten och skyfall har utretts och tagits om hand på ett tillräckligt sätt i detaljplanen. Det framgår av PM dagvattenhantering och skyfall. Länsstyrelsen har beslutat att inte överpröva kommunens beslut att anta detaljplanen. Detta innebär bl.a. att länsstyrelsen bedömt att beslutet inte kan antas innebära att bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till risken för översvämning. Kommunen anser att det som framförts av klagandena inte ger anledning till en annan bedömning än den som länsstyrelsen gjort.

SVEA HOVRÄTT DOM P 3716-25

Stora Sköndal är i översiktsplanen markerat som stadsutvecklingsområde, dvs. den högsta ”nivån” på utveckling av ett område. Enligt översiktsplanen kan en omvandling av ett stadsutvecklingsområde innebära helt eller delvis ändrad markanvändning. De boende inom eller intill ett omvandlingsområde har således att förvänta sig omfattande förändringar. Planområdet ingår även i området för Program för Stora Sköndal, godkänt av Stadsbyggnadsnämnden den 23 maj 2019. Dessförinnan fattades i december 2015 beslut om startpromemoria för att utreda mellan 4 000 och 6 000 nya bostäder i Stora Sköndal. Den exploatering som detaljplanen möjliggör är i linje med programmets förslag. Enligt praxis från Mark- och miljööverdomstolen ska vidare bedömningen av omgivningspåverkan utgå från den markanvändning som gällande plan medger. Det aktuella planförslaget ersätter en generellt mindre reglerad plan där bebyggelse får placeras förhållandevis fritt inom området. Även med beaktande av gällande plan har de boende haft anledning att räkna med möjligheten att en tämligen omfattande utbyggnad av området skulle kunna komma att ske, om än begränsad i höjd. I och med den nya planen blir byggrätten i stället mer precist reglerad vilket säkerställer ett större respektavstånd mellan befintlig och ny bebyggelse.

För att anpassa den nya bebyggelsen till omgivningen har skalan trappats ner i kvarter B och C, som ligger närmast befintlig bebyggelse. Med utgångspunkt i de synpunkter som framfördes i samrådet bearbetades detaljplaneförslaget bl.a. på så sätt att antalet våningar och delar av bebyggelsen sänktes, samt att takvåningar drogs in. Vidare flyttades vissa byggnader längre västerut för att skapa ett större avstånd till bostadshusen längs Maj Brings väg. Eftersom den nya bebyggelsen utförs i form av punkthus finns möjlighet för solen att lysa in mellan husen. Detta gör att skuggningen hela tiden flyttar sig och att solen når olika delar under hela den aktuella perioden. Vid bedömningen av skuggpåverkan bör det även beaktas att det i dagsläget finns en mer eller mindre hög och tät trädridå som ligger väster om de berörda villorna. Denna skuggar idag villatomterna till stora delar under samma tider som den nya bebyggelsen skulle göra. För att säkerställa en allmän yta mellan planerade bostadshus och befintlig bebyggelse omfattar aktuell detaljplan även en del som regleras som park. Merparten av befintlig vegetation ska bevaras och nya träd planteras. Utifrån de synpunkter som framfördes i samrådet justerades även placeringen av punkthusen i kvarter B på så sätt att parken utvidgades och parkstråket flyttades längre bort från villorna vid Maj Brings

SVEA HOVRÄTT DOM P 3716-25

väg. Detta för att minska risken för störande insyn. Avstånden mellan ny och befintlig bebyggelse uppgår till mellan 43 och drygt 77 meter. Detta avstånd får anses vara förhållandevis väl tilltaget och störning från de nya bostädernas balkonger och terrasser bedöms bli begränsad. De förändringar som detaljplanen möjliggör medför inte någon betydande olägenhet.

Kommunen har bl.a. gett in en PM Natur och Ekologi och en PM dagvatten och skyfall.

Stiftelsen Stora Sköndal m.fl. har anfört i huvudsak detsamma som kommunen och tillagt följande.

Det föreligger inget missvisande eller felaktigt underlag. Kommunen har redovisat vilka konsekvenser som föranleds med anledning av planförslaget. I planbeskrivningen framgår att F N m.fl.:s fastigheter påverkas genom skuggning. Kommunen har redovisat planhandlingarna på sedvanligt vis och med en sådan detaljeringsgrad som föranleds av det omfattande planförslaget. F N m.fl. har tydligt kunnat förstå var illustrerade byggnader har sina balkonger samt terrasser genom plankartan, planbeskrivningen inklusive illustrationer och 3D modell som redovisats under planbeskedet.

Såväl Sköndals centrum som närområdet innehåller högre byggnader än F N m.fl. beskriver, t.ex. norr och väst om Magnoliatomten med lamellhus uppgående till 9–11 våningar (Magnoliatomten är ett område som utgör del av Program Stora Sköndal och beläget dikt an nu aktuellt planområde). Magnoliatomtens bebyggelse uppgår till 5–9 våningar i utvalda delar samt innebär pågående plan-läggning och förtätning av Sköndals centrum med föreslagna punkthus uppgående till 15–17 våningar.

F N m.fl. förvärvade sina respektive fastigheter under 2022, alltså vid en tidpunkt när såväl Program Stora Sköndal som Översiktsplanen var antagna. Vid nämnda förvärvandetidpunkt var dessutom start-PM:n för etapp 2a beslutad (så skedde

SVEA HOVRÄTT DOM P 3716-25

2019). Fastighetsägarna har haft anledning att räkna med de förändringar som följer av den antagna detaljplanen.

Platåpromenadens läge är valt med hänsyn till redan ianspråktagen mark i form av småhusbostadsbebyggelse och befintliga trädgårdar, belägna väster om F N m.fl.:s fastigheter. Insyn från nämnda bebyggelse och trädgårdar över aktuella fastigheter på Maj Brings väg föreligger med befintliga förhållanden. Platåpromenaden i sig innebär således ingen ny möjlighet till sådan insyn. Det ska påtalas att småhusbebyggelsen (som nu är riven) var belägen på ett kortare avstånd till aktuella fastigheter på Maj Brings väg än vad de nya bostadsbyggnaderna kommer att vara.

F N m.fl. har påstått att den planerade bebyggelsen kommer att skugga deras fastigheter på ett visst sätt. Korrekta förhållanden och bedömningar förtydligas enligt en ingiven solstudie som omfattar årets alla månader. Avseende samma dag i respektive månad finns illustrationer vid fyra klockslag. I illustrationerna beaktas både den skuggning som ett fullt utnyttjande av nu gällande detaljplan medför (en längs-gående sammanhängande bebyggelse 5,5 meter från klagandenas fastigheter) och den skuggning som följer av den befintliga trädzonen för att tydliggöra vad den eventuella tillkommande olägenheten genom ett fullt utnyttjande av den nya antagna detaljplanen består av. De sammanfattande slutsatserna innebär att ett fullt utnyttjande av den nya antagna detaljplanen inte medför betydande olägenhet.

Inom ramen för planarbetet och innehållet i antagen detaljplan har erforderlig hänsyn tagits till skyfall och översvämning. Efter granskningsskedet, och mot bakgrund av inkomna synpunkter bl.a. från länsstyrelsen, genomfördes en fördjupad analys och kompletterande skyfallskartering. I den kompletterande skyfallskarteringen förtydligades den föreslagna hanteringen av risker för översvämning. Skyfallsanalysen har genomförts genom noggranna simuleringar och beräkningar för att säkerställa att föreslagna åtgärder ger önskad effekt. Situationen vid ett nederbördstillfälle med 100 års statistisk återkomsttid (100-årsregn) har analyserats. Regnets intensitet har ökats med en faktor 1,25 för att ta höjd för ökad framtida nederbördsintensitet. I simuleringen inkluderades effekten av ett regn före och efter det centrala skyfallet (ett

SVEA HOVRÄTT DOM P 3716-25

s.k. CDS-regn). Kommunen har även efter granskningsskedet utökat regleringen av höjder för ny huvudgata i plankartan för att säkerställa en god hantering av skyfall. Risken för ras/jordskred till följd av skyfall bedöms som väldigt låg eller obefintlig. En effekt av exploateringen är vidare att grundvattenbildningen kommer att minska. Det leder med största sannolikhet till att även flöden kan förväntas minska i lägre liggande diken och fuktstråk och på detta sätt även minska påverkan på fastigheterna vid Maj Brings väg.

Någon problematisk trafiksituation föreligger inte i Stora Sköndal nu och kommer inte heller göra vid genomförande av detaljplanen. Fastigheterna är belägna på en del av Maj Brings väg som är en återvändsgata med gångfartstrafik som endast används och endast kommer att användas av de nuvarande boende. Inom ramen för såväl Program Stora Sköndal som detaljplanen har trafikutredningar genomförts, vilka har ingått i underlaget vid antagande av planen. För att minimera trafiken har det i arbetet med detaljplanen varit en förutsättning att bilanvändandet ska hållas lågt genom att erbjuda mobilitetstjänster. Den tillkommande biltrafiken som alstras inom området bedöms därför inte skapa några framkomlighetsproblem utöver vad som redan förekommer, framför allt på Nynäsvägen. Den tillkommande trafiken från etapp 2a medför inte köbildning inom planområdet eller i Sköndal i stort. Enligt trafikutredningen kommer trafikökningen hanteras inom befintligt vägnät och kapacitetshöjande åtgärder planeras på Sköndalsvägen. Valet att använda enkelriktade cykelbanor i området är i linje med Stockholms stads cykelplan och bedöms som trafiksäkert. Området har topografiska utmaningar, bl.a. förekommer partier av huvudgatan som har viss lutning (5–7 procent). Dock har dessa hanterats genom breddade cykelbanor i branta partier (upp till 2,25 meter) för ökad säkerhet, indragen bebyggelse i lutande partier för att skapa bättre sikt och grönstråk och trädplantering har placerats med omsorg om siktsäkerhet.

Det aktuella läget för huvudgatan i planen tar i hög grad hänsyn till frågan om naturoch kulturvärden i relation till Lövholmen samt kyrkogården tillsammans med anpassning i förhållande till skyddsvärda träd. Frågor såsom lutning på gatan för trafik, tillgänglighet, kultur- och naturvärden samt avrinning av dagvatten samt skyfall m.m. har utretts under planarbetet och i detalj projekterats genom systemhandling respektive bygghandlingar för utbyggnad av allmän platsmark. Förslaget till placering och höjd

SVEA HOVRÄTT DOM P 3716-25

av huvudgatan sker med hänsyn taget till intilliggande kyrkogård och kyrkogårdsmur. Vid huvudgatan och gångvägen längs Maj Brings väg vid kyrkogårdsmuren skapas ett kulturhistoriskt stråk där Stiftelsens diakonala verksamhet får en tydlig plats i den nya planstrukturen och kulturvärdefull miljö kopplas samman.

I Mark- och miljööverdomstolen har Stiftelsen Stora Sköndal m.fl. bl.a. gett in en solstudie som omfattar årets alla månader.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan om rättegångsfel

I mark- och miljödomstolen åberopade F N m.fl. syn inom det aktuella planområdet. Domstolen avslog i domen begäran om syn och angav att det saknades behov av syn med hänsyn till vad domstolen kan pröva inom ramen för överprövning av ett beslut att anta en detaljplan och den omfattande utredning som redan fanns tillgänglig.

I mål vid mark- och miljödomstolen tillämpas enligt 5 kap. 1 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar vid handläggningen av överklagade mål lagen (1996:242) om domstolsärenden. Denna innehåller inte något krav på slutföreläggande.

De förhållanden som synen avsåg att styrka har haft betydelse för bedömningen av sakfrågan. Mark- och miljödomstolen borde därför lämpligen ha avslagit begäran om syn i ett beslut under handläggningen (se rättsfallet MÖD 2022:22 med där gjorda hänvisningar). Mot bakgrund av den utredning som fanns i målet om förhållandena på platsen kan det dock inte anses ha utgjort ett rättegångsfel att avslå begäran om syn i domen utan att ge klagandena möjlighet att komplettera sin talan.

Mark- och miljööverdomstolen har hållit syn på platsen den 10 september 2025. Parterna har därefter getts möjlighet att yttra sig.

SVEA HOVRÄTT DOM P 3716-25

Stads- och landskapsbilden m.m.

Den antagna detaljplanen har stöd i översiktsplanen och planen har dessutom föregåtts av ett särskilt planprogram. I översiktsplanen är Stora Sköndal markerat som ett område som föreslås omvandlas till blandad stadsbebyggelse. Mark- och miljööverdomstolen delar mark- och miljödomstolens bedömning att detaljplanen i allt väsentligt följer inriktningen i dessa dokument.

Den bebyggelse som detaljplanen medger kommer i vissa avseenden medföra en betydande skalförskjutning i förhållande till en del av den omgivande bebyggelsen, främst genom byggnadernas höjd och den tillåtna exploateringsgraden. Den tillkommande bebyggelsen kommer därmed att väsentligt avvika från några av de intilliggande bebyggelseområdena samt påverka upplevelsen av dessa, däribland i förhållande till bebyggelsen på Maj Brings väg. PBL bygger dock på principen om decentralisering av beslutsfattandet och kommunal självbestämmanderätt i frågor som bl.a. rör riktlinjer för markanvändningen i kommunen. En följd av detta är att kommunen själv, inom vida ramar, får avgöra hur marken ska disponeras samt hur miljön ska utformas i den egna kommunen. Domstolens prövning innebär således främst en kontroll av om kommunens beslut ryms inom det handlingsutrymme som kommunen har enligt bestämmelserna i PBL och de krav som kan ställas på beslutsunderlag och beredningsförfarande. Mark- och miljööverdomstolen anser att kommunen i detta fall inte har gått utöver denna ram i fråga om de krav på hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan som uppställs i 2 kap. 6 § PBL. Det finns därför inte skäl att upphäva planen på grund av vad F N m.fl. anfört om brister i den avsedda bebyggelsens anpassning till omgivningen. Inte heller vad som anförts om trafik- och parkeringssituationen innebär enligt domstolen att beslutet strider mot PBL.

Frågan om betydande olägenheter m.m.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att de utredningar som har legat till grund för antagandebeslutet har varit tillräckliga för att det ska vara möjligt att bedöma planens konsekvenser i de frågor som berörts av F N m.fl. Som F N

SVEA HOVRÄTT DOM P 3716-25

m.fl. har påpekat finns det vissa brister i illustrationsmaterialet. Enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning är dessa brister emellertid inte av sådant slag att kommunens beslut kan anses stå i strid med kravet att planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen (4 kap. 33 § andra stycket PBL).

Planläggning av markområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på omgivningen som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenheter på annat sätt (2 kap. 9 § PBL). Förhållanden som ska beaktas är exempelvis olägenheter för grannar i form av skymd sikt eller sämre ljusförhållanden. Vid bedömningen av vad som i det enskilda fallet är att betrakta som betydande olägenhet måste områdets karaktär och förhållandena på orten beaktas. (Prop. 1985/86:1 s. 483 och prop. 2009/10:170 s. 168.)

F N m.fl. har framför allt anfört att de kommer att drabbas av olägenheter i form av skuggning och insyn, m.m. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det i viss mån är oklart i vilken utsträckning de framtagna skuggstudierna speglar nuvarande förhållanden vid fastigheterna längs Maj Brings väg, särskilt när det gäller i vilken utsträckning vegetationen bidrar till skuggningen. Av rättspraxis framgår att utrymmet för att betrakta denna typ av olägenheter som betydande i PBL:s mening är litet, särskilt i stadsnära miljöer. Trots att skuggstudierna innehåller vissa oklarheter är underlaget tillräckligt, enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning, för att det ska vara möjligt att dra slutsatsen att de olägenheter som den planerade bebyggelsen kan antas medföra för de boende längs Maj Brings väg till följd av skuggning inte innebär en sådan betydande olägenhet som avses i PBL.

I fråga om insyn konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att de nya flerbostadshusen och den s.k. platåpromenaden kommer att medföra ökad insyn jämfört med dagens förhållanden på fastigheterna längs Maj Brings väg, framför allt i trädgårdarna. Avståndet mellan de nya flerbostadshusen och de närmast liggande bostadshusen på Maj Brings väg är dock ca 43 meter. Avståndet mellan den planerade platåpromenaden och de befintliga bostadshusen på Maj Brings väg kommer, såsom promenaden har

SVEA HOVRÄTT DOM P 3716-25

illustrerats på plankartan, att uppgå till minst ca 27 meter. Enligt Mark- och miljööverdomstolen är utredningen tillräcklig för att domstolen ska kunna bedöma vilka olägenheter till följd av insyn som ett genomförande av detaljplanen kan medföra för de boende på Maj Brings väg, särskilt som domstolen har tagit del av förhållandena på platsen. Inte heller dessa olägenheter kommer, enligt domstolens bedömning, mot bakgrund av att det rör sig om planering för nya bostäder förhållandevis nära centrala delar av Stockholm, att innebära sådana betydande olägenheter som avses i PBL. Inte heller sedda tillsammans utgör de olägenheter som den planerade bebyggelsen otvivelaktigt kan förväntas medföra för närboende, enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning, skäl för att upphäva kommunens beslutet att anta detaljplanen.

Skyddade arter

Enligt artskyddsförordningen är det förbjudet att bl.a. avsiktligt döda eller störa fladdermöss och vilda fåglar samt att skada eller förstöra deras fortplantnings- och viloområden respektive under deras häcknings- och uppfödningsperiod. Förbudet är strikt, oavsett artens bevarandestatus. PBL ställer inte uttryckligen krav på att bestämmelserna om artskydd ska beaktas i ett detaljplaneärende. Regelsystemet förutsätter emellertid att underlaget i ett planärende belyser dessa frågor på ett erforderligt sätt så att en samlad bedömning av de planerade åtgärdernas inverkan på fridlysta arter och deras fortplantnings- och viloområden kan göras.

Kommunen har låtit inventera naturvärdena i området och utreda förekomsten av bl.a. fladdermöss. Under sommaren 2025 har en kompletterande inventering av fladdermöss genomförts. Resultatet av den nya undersökningen överensstämmer i stort sett med den tidigare undersökningen från 2016, med den skillnaden att två ytterligare arter, sydpipistrell och brunlångöra, påträffades. Inga kolonier eller viloplatser påträffades inom området. Av utredningen framgår även att de områden som är av störst betydelse för fladdermöss kommer att bevaras som grönyta. Vissa skyddsåtgärder behöver enligt ekologi- och artskyddsutredningen dock vidtas för att uppfylla artskyddsförordningens krav avseende fladdermöss och fåglar. Enligt kommunen kommer genomförandet av skyddsåtgärderna att säkerställas genom krav i exploateringsavtalet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 3716-25

F N m.fl. har gjort gällande att skyddsåtgärderna som ska vidtas för att uppfylla artskyddsförordningens krav avseende fladdermöss och fåglar har tagit sin utgångpunkt i ett ofullständigt underlag, bl.a. genom att planläggningen utgick från färre bostäder när skyddsåtgärderna föreslogs – 950 bostäder i stället för 1 750 bostäder som detaljplanen nu tar höjd för. Kommunen har i Mark- och miljööverdomstolen anfört att det inte är någon större skillnad i exploateringsgrad mellan det initiala och det antagna förslaget, eftersom den antagna detaljplanen innehåller fler lägenheter som är mindre till storleken. Enligt kommunen avser samtliga konsekvensbeskrivningar och föreslagna åtgärder det slutliga planförslaget. Därtill har utredningen i fråga om fladdermöss kompletterats i Mark- och miljööverdomstolen. Domstolen bedömer att det underlag som har tagits fram är tillräckligt för att bedöma detaljplanens konsekvenser för fladdermöss och fåglar.

Enligt Mark- och miljööverdomstolen innebär utredningen att det inte finns skäl att anta att detaljplanen kommer att medföra en otillåten påverkan på fortplantnings- och viloområden för fladdermöss eller häcknings- och uppfödningsperiod för fåglar. Domstolen noterar att kommunen har åtagit sig att genomföra de skyddsåtgärder som behövs enligt ekologi- och artskyddsutredningen. Domstolen konstaterar även att detaljplanen inte utgör något hinder för att genomföra skyddsåtgärderna. Enligt Markoch miljööverdomstolen innebär de uppgifter som framkommit att det bör vara möjligt att genomföra de åtgärder som detaljplanen medger på ett sätt som inte är oförenligt med förbuden i artskyddsförordningen.

Övriga invändningar

Vad de klagande anfört i övrigt, bl.a. avseende exploateringsgrad, risken för olyckor och översvämning samt hänsynstagande till övriga natur- och kulturvärden, medför inte heller att det finns skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att de bedömningar som kommunen har gjort har legat inom dess handlingsutrymme och avvägningarna

SVEA HOVRÄTT DOM P 3716-25 mellan olika intressen har varit rimliga. Vad F N m.fl. anfört utgör inte skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen. Överklagandena ska således avslås. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsråden Margaretha Gistorp och Caroline Hedvall Klostermark, referent, samt tekniska rådet Johan Hjalmarsson. Föredragande har varit Lovisa Falkesjö.

Bilaga A

Sid 1 (11) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 8386-24 Mark- och miljödomstolen 2025-02-21 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

1N K 2. T K 3. L S B 4. G W 5. B A 6. M S 7. P S 8. K Å 9. J Å 10. F N 11. R N 12. L L 13. M R 14. Sällskapslivets samfällighetsförening 15. H J 16. J O 17. J H 18. A H 19. M H 20. S P 21. C M N 22. T C 23. S A 24. D A 25. J L

Motpart

Stockholms kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT

Kommunfullmäktige i Stockholms kommuns beslut den 23 september 2024 i ärende nr KS 2024/755, se bilaga 1

SAKEN

Detaljplan för Stora Sköndal etapp 2a i stadsdelen Sköndal

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8386-24 Mark- och miljödomstolen

DOMSLUT

1Mark- och miljödomstolen avslår yrkandena om syn. 2. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8386-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Kommunfullmäktige i Stockholms kommun (kommunen) beslutade den 23 september 2024 att anta detaljplan för Stora Sköndal etapp 2a i stadsdelen Sköndal. Av planbeskrivningen framgår att detaljplanen utgör en andra etapp i utbyggnaden av Stora Sköndal. Planförslaget utgår från den bebyggelsestruktur som prövats i program för Stora Sköndal. Med utgångspunkt i programmets avvägningar avseende sociala värden, mobilitet samt natur- och kulturvärden ska en allsidig stadsmiljö med ett fokus på social och ekologisk hållbarhet växa fram. Planförslaget möjliggör ca 1 750 nya bostäder (varav ca 310 är rum i kollektivboende), en skola, förskolor, en fullstor idrottshall och ett så kallat M-hus för möten, mobilitet och miljö samt lokaler för handel och service. Planen omfattar också befintlig miljö med högt kulturmiljövärde och syftar till att säkerställa bevarandet av denna.

Beslutet att anta detaljplanen har överklagats till mark- och miljödomstolen av flera närboende samt Sällskapslivets samfällighetsförening (klagandena).

YRKANDEN M.M.

Samtliga klagande har uttryckligen eller underförstått yrkat att beslutet att anta detaljplanen ska upphävas. Sällskapslivets samfällighetsförening, F N, R N, L L, M R, H J, J O och J H har yrkat att domstolen ska hålla syn på platsen.

Sällskapslivets samfällighetsförening och boende på Maj Brings väg har till stöd för sina överklaganden sammanfattningsvis anfört följande.

Detaljplanen medför att boende på Maj Brings väg drabbas av betydande olägenheter i olika utsträckning.

Detaljplanen tillåter byggnader mellan 6–10 våningar längs östra platåkanten. Byggnaderna får dessutom placeras mycket nära Maj Brings väg. Byggnadernas placering och höjd innebär betydande olägenheter för fastighetsägarna på Maj Brings väg i form av insyn under dygnets alla timmar och till följd av omfattande

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8386-24 Mark- och miljödomstolen

skuggningar av fastigheterna. Den betydande påverkan bekräftas av de solstudier som kommunen har gjort. De har under planarbetet lämnat flera konstruktiva förslag på vad som kan anses acceptabelt i fråga om byggnadernas höjd och placering, men detta har inte hörsammats. De anser vidare att den antagna detaljplanen inte i tillräcklig mån beaktar de värderingar och vägledningar som fastslagits i nu gällande Byggnadsordning för Stockholm. Där anges att ny bebyggelse ska utformas i samspel med topografi och befintlig bebyggelse. Vidare anges att nya byggnader som höjer sig över den rådande skalan ska placeras och utformas utifrån hur stadsbilden påverkas i alla skalor. Konsekvenserna för siktlinjer, utblickar från höjdpartier och skuggverkan har inte beaktats när det gäller byggnadernas placering och höjd.

Den östra platåpromenaden, som får anläggas mellan punkthusen och tomtgränserna på Maj Brings väg, kommer att hamna i höjd med, och med direkt insyn i, sovrummen på andra våningen i deras hus. Buskar och träd kommer endast delvis att motverka insyn och då endast under sommarmånaderna. Dessutom kommer byggandet av platåpromenaden att kräva att träd tas ned, vilket ökar insynen ytterligare. Platåpromenaden kan därför inte godtas med nuvarande sträckning och placering.

Detaljplanen innebär att många av dagens naturytor ersätts av hårdgjorda ytor. Det innebär en risk för att avrinning vid skyfall drabbar boende på Maj Brings väg. Visserligen har skyfallsanalyser gjorts, ett dike föreslås längs promenadstråket och kvarteren har lösningar för att fördröja vatten att ta sig vidare. Eftersom det redan i dag rinner vatten längs bergskanter ned till tomterna är åtgärderna dock inte tillräckliga. Kommunen behöver ta en större höjd för hantering av dagvatten, inte minst med hänsyn till de pågående klimatförändringar med olika typer av extrema väderhändelser som följd.

Huvudgatan bör ha en annan sträckning västerut i planområdet, som inte skapar komplicerade väghöjningar vid Maj Brings väg och upp mot Torsten Levenstams

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8386-24 Mark- och miljödomstolen

väg. Maj Brings väg kommer att behöva byggas om och höjas för att kunna kopplas ihop med huvudgatan. Det är inte rimligt att de höjda vägarna resulterar i att kyrkogårdsmuren får en lägre profil i förhållande till vägen jämfört med i dag. Kommunen har inte säkerställt att kyrkogårdsmurens kulturvärde bevaras.

Serpentinvägen i planområdets norra del är en dålig lösning. Den medför betydande olägenheter för boende på Maj Brings väg. Särskilt för de som bor längst ner på gatan kommer en sådan väg att få omfattande konsekvenser eftersom vägen får placeras mycket nära fastighetsgränserna. Det aktuella markområdet omfattas inte heller av detta planarbete. De vill att kommunen på ett tydligare sätt motiverar behovet av en serpentinväg och att andra alternativ övervägs. Vackra Nannas park ligger betydligt längre bort än där serpentinvägen är tänkt att placeras. Det naturområde som serpentinvägen skulle ta i anspråk borde bevaras och skyddas. De motsätter sig således bestämt att en serpentinväg med den nuvarande utformningen får byggas.

Trafiksituationen i Sköndal innebär redan i dag betydande olägenheter för boende på Maj Brings väg. Detta bekräftas genom Trafikverkets yttranden. En ny stadsdel kan inte byggas upp under sådana förutsättningar.

Kommunen måste i större utsträckning ta hänsyn till deras intressen och gå mer varsamt fram i sitt planarbete. Kommunen behöver på ett bättre sätt bevara områdets karaktär och respektera den natur inklusive den topografi som råder där.

De hänvisar till Skönhetsrådets remissyttrande. Rådet ställde sig positivt 2017 men efter att ha sett det nya, med ett ökat antal bostäder om 700 stycken, så anser de att det blivit mycket sämre. Fler hus och högre samt tätare mellan husen.

Planeringsunderlaget innehåller felaktiga påståenden om en ”skog” som skulle fungera som en barriär mot insyn. Vidare argumenteras att denna ”skog” i sig skuggar så att höghusen inte skulle göra någon skillnad. I verkligheten finns det endast ett fåtal träd och dessa träd kan varken blockera den omfattande insynen eller

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8386-24 Mark- och miljödomstolen

skapa motsvarande skuggning som de planerade höghusen skulle göra. Trots att dessa felaktigheter har lyfts fram har det ignorerats i beslutsprocessen. Det innebär att beslutet delvis är baserat på bristfälligt eller felaktigt underlag.

Inom ramen för detaljplaneprocesser innebär proportionalitetsprincipen att kommunen måste göra en avvägning mellan det allmänna intresset och de enskilda intressena. Kommunens beslut ska inte vara mer ingripande än vad som krävs för att uppnå syftet med beslutet. Så har inte skett eftersom syftet med denna detaljplan är bostäder och det syftet kan uppnås utan att orsaka skada och olägenhet för de närboende med en annorlunda utformning, som dessutom skulle stämma bättre med de egna beslutade riktlinjerna.

Det finns fladdermössbestånd längs Maj Brings väg, vilket har blivit tydligt de senaste åren. En uppdaterad genomgång av fladdermössbeståndet behöver därför göras som säkerställer att skyddet i artskyddsförordningen inte bryts. Denna synpunkt har inte beaktats.

Det är mycket viktigt att stor hänsyn under byggtiden tas för befintliga boende. Både vad gäller störningar i form av buller, besiktningar inför och efter sprängningar samt att ljus från byggarbetsplatser riktas bort från Maj Brings väg.

Kyrkogården med muren är K-märkta som kulturhistoriska viktiga byggnader. Genom åtgärder enligt detaljplanen förstörs kulturella värden på muren och kyrkogården. Det finns ingen analys om detta i detaljplanen. Detta går emot 3 kap. 6 § miljöbalken. Detaljplanen strider även mot 3 kap. 2-3 §§ miljöbalken. Den innebär ett uppenbart ingrepp i både kulturmiljö och naturmiljö med stora höga och klumpiga hus som byggs på platån där skogsbyn ligger. Enligt miljökonsekvensanalysen samt artskyddsutredningen blir det stora konsekvenser för natur, växter och skyddade arter i området även om man inte anser att det är tillräckligt skäl för att stoppa projektet. Genom detaljplanen försvinner en björkallé vid vägen framför kyrkogården som är en del av den K-märkta kyrkogården.

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8386-24 Mark- och miljödomstolen

Miljökonsekvensbeskrivningen och artskyddsutredningen har utförts av företag på uppdrag från Stora Sköndals stiftelse genom eget bolag som har eget ekonomiskt intresse av att den nya detaljplanen ska bli antagen. Det blir en tydlig jävssituation.

Boende på Mollie Faustmans väg har tillagt bl.a. följande.

De motsätter sig den nya huvudgatans dragning med framtida fortsättning norrut med koppling mot Pepparkaksgränd då det fullständigt kommer radera ut det fina och värdefulla grönområdet mellan planområdets nordvästra del och Pepparkaksgränd. Denna sträckning är idag lugn, fin, trygg och trafikeras frekvent av både barn och vuxna som ska ta sig till och från förskola, skola och bussar vid Tyresövägen. Hänsyn har inte tagits till trygga skolvägar inom ramen för framkomlighetsstrategin. En annan sträckning för områdets huvudgata som inte ger en osäker trafiksituation för barn och ungdomar bör väljas.

Parkeringssituationen i Sköndal är ansträngd och de parkeringsplatser som skulle tillföras i etapp 2A skulle inte bara utnyttjas av boende i den etappen utan också som avlastning för den parkeringssituation som finns i Sköndal i övrigt, där det är akut brist på tillräckligt med parkeringsplatser. Vidare så förlitar sig mobilitetsutredningen på att busslinjetätheten ska utökas, vilket inte kan säkerställas då det är upp till regionen att göra den prioriteringen. Slutsatsen är att det kommer behövas flera parkeringsplatser än det angiva planerade spannet om man inte vill skapa en för Sköndal ännu mer ansträngd parkeringssituation än den som redan råder. Mobilitetsutredningen bör anses bristfällig. Det låga p-talet, den ökade mängden fordon och den stora förtätningen skapar en väsentligt försämrad boendesituation och infrastruktur för nuvarande och framtida boende i Sköndal.

DOMSKÄL

Rättsliga utgångspunkter

Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten, se 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Det är alltså kommunen som, inom vida ramar, avgör hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen.

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8386-24 Mark- och miljödomstolen

Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna. Om myndigheten vid prövningen finner att beslutet strider mot en rättsregel ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Delvis upphävande eller ändringar av beslutet får endast göras om kommunen har medgett det eller om det är fråga om ändringar av ringa betydelse (13 kap. 17 § PBL).

Domstolens prövning stannar i många fall vid en bedömning av om beslutet att anta en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som reglerna i PBL ger kommunen. De avvägningar som kommunen har gjort mellan olika samhällsintressen blir, om kommunen har hållit sig inom sitt handlingsutrymme, inte föremål för överprövning (se rättsfallen MÖD 2013:47 och MÖD 2014:12).

Vid planläggning ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen (2 kap. 1 § PBL). Vid en avvägning mellan dessa intressen ska skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande (4 kap. 36 § PBL).

Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. människors hälsa och säkerhet, möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt och till risken för olyckor, översvämning och erosion (2 kap. 5 § PBL).

Vid planläggning ska bebyggelse utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bl.a. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser samt trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö (2 kap. 6 § PBL).

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8386-24 Mark- och miljödomstolen

Vid planläggning ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till området med sammanhållen bebyggelse finns gator och vägar, torg, parker och andra grönområden, lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service (2 kap. 7 § PBL).

Planläggning av markområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på omgivningen som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt (2 kap. 9 § PBL).

Mark- och miljödomstolens bedömning

Som framgått är domstolens överprövning av en antagen detaljplan i viss mån begränsad. Det domstolen ska pröva är om det har funnits rättsliga förutsättningar för kommunen att anta den aktuella detaljplanen med den markanvändning och de planbestämmelser som har föreskrivits. Det ligger inte inom prövningsramen att överväga alternativa utformningar eller förslag på åtgärder som inte omfattas av den antagna detaljplanen. I den mån det framförts sådana förslag i överklagandena kan de alltså inte beaktas av domstolen.

Domstolen ska enligt 3 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar hålla syn på stället om det behövs. Med hänsyn till vad domstolen kan pröva inom ramen för överprövning av ett beslut att anta en detaljplan och den omfattande utredning som redan finns tillgänglig saknas det behov av syn. Yrkandena härom ska således avslås.

Domstolen har vid genomgång av planhandlingarna inte kunnat finna något formellt fel vid samrådsförfarandet eller vid genomförandet av planprocessen i övrigt. Domstolen bedömer vidare att de utredningar som har legat till grund för antagandebeslutet har varit tillräckliga och ändamålsenliga. Vad som anförts om

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8386-24 Mark- och miljödomstolen

vissa brister i utredningarna och att det skulle ha förelegat en jävssituation vid framtagandet av dem föranleder inte någon annan bedömning.

Den aktuella detaljplanen har föregåtts av såväl översiktsplan som särskilt planprogram. I översiktsplanen är Stora Sköndal markerat som ett område som föreslås omvandlas till blandad stadsbebyggelse. Planprogrammet innebär att Stora Sköndal föreslås byggas ut som en tät och grön stadsdel med ett uttalat fokus på social och ekologisk hållbarhet. Stadsdelen ges ett blandat innehåll som omfattar cirka 4 500 nya bostäder, cirka 1 500 arbetsplatser, skolor, förskolor, lokaler för handel och närservice, M-hus samt nya gator, parker och torg. Domstolen bedömer att detaljplanens reglering i princip följer inriktningen i dessa dokument.

Klagandena har framförallt anfört att de kommer att drabbas av olägenheter i form av skuggning och insyn m.m. Av rättspraxis framgår att utrymmet för att betrakta den typer av olägenheter som betydande i PBL:s mening är litet, särskilt i stadsnära miljöer. Domstolen bedömer att de olägenheter som bebyggelse enligt detaljplanen otvivelaktigt kan komma att medföra för närboende inte utgör skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen, givet vad de haft att förvänta sig utifrån översiktsplanens och planprogrammets inriktning. Inte heller vad som anförts om trafik- och parkeringssituationen innebär att beslutet strider mot PBL. Även de krav på hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan som uppställs i 2 kap. 6 PBL har beaktats i tillräcklig mån.

Vad gäller invändningarna om påverkan på naturvärden vid området för den s.k. serpentinvägen kan konstateras att detta ligger utanför planområdet. När det gäller fladdermöss framgår att inga hålträd med förekomst av fladdermöss har hittats under genomförd inventering, varför fladdermössens möjligheter att finna dagvisten inom planområdet inte bedöms påverkas. Däremot bedöms planen kunna påverka de förekommande fladdermössen nordfladdermus och dvärgpipistrell genom att natur- och parkmark som används för födosök inom troligt fortplantningsområde tas i anspråk för bebyggelse. För att uppfylla artskyddsförordningens krav avseende

Sid 11 NACKA TINGSRÄTT DOM P 8386-24 Mark- och miljödomstolen

fladdermöss och fåglar bedöms i ekologi- och artskyddsutredning att vissa skyddsåtgärder behöver vidtas. Detaljplanen innebär inget hinder för genomförande av dessa skyddsåtgärder. Sammantaget bedömer domstolen att planen är förenlig med artskyddsförordningen.

Det är i första hand länsstyrelsen som bevakar att en bebyggelse inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet, risken för olyckor, översvämning eller erosion (se 5 kap. 14 § och 11 kap. 10 § PBL). Länsstyrelsen har i detta fall valt att inte överpröva beslutet att anta detaljplanen. Domstolen saknar anledning att ifrågasätta länsstyrelsens bedömning i dessa delar.

Inte heller vad som anförts i överklagandena i övrigt utgör skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen.

Sammanfattningsvis konstaterar domstolen att beslutet att anta detaljplanen inte strider mot någon rättsregel på det sätt som klagandena har angett eller som framgår av omständigheterna. De bedömningar som kommunen har gjort har legat inom dess handlingsutrymme och avvägningarna mellan olika intressen har varit rimliga. Det saknas skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen och det finns inte lagliga förutsättningar att ändra det i något avseende. Överklagandena ska således avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 14 mars 2025. Prövningstillstånd krävs.

Magnus Hjort Malin Danielsson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Magnus Hjort och tekniska rådet Malin Danielsson. Föredragande har varit Victoria Arvidsson.