P 4793-24
MÖD har bedömt att nämnden i ett ärende om marklov, med hänsyn till de reviderade handlingar som inkommit i ärendet gällande avvikande placering av en mur, haft anledning att ifrågasätta uppgiften om murens placering i kontrollplanen. Då nämnden trots detta meddelat slutbesked har MÖD bedömt att nämnden genom slutbeskedet får anses ha godkänt de reviderade handlingarna. Nämndens föreläggande om bygglov i efterhand och uttagande av sanktionsavgift har därför upphävts.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-06-05 P 4793-24 060308 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-03-19 i mål nr P 6428-23, se bilaga A PARTER Klagande 1. C.A. 2. P.A.
Ombud för 1 och 2: C.B-O. Motpart
1Miljö- och byggnämnden i Säters kommun Box 300 783 27 Säter 2. L.L.
Ombud: I.G. SAKEN Lovföreläggande och byggsanktionsavgift avseende mur på fastigheten X i Säters kommun
SVEA HOVRÄTT DOM P 4793-24 MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver Miljö- och byggnämnden i Säters kommuns beslut den 14 december 2022 (dnr MBN 2022/0102, Mbn § 129) om lovföreläggande och byggsanktionsavgift.
SVEA HOVRÄTT DOM P 4793-24
YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
C.A. och P.A. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva Miljö-och byggnämnden i Säters kommuns beslut om lovföreläggande och byggsanktionsavgift i dess helhet.
Miljö- och byggnämnden i Säters kommun (nämnden) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
L.L. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.
Parterna har i Mark- och miljööverdomstolen i allt väsentligt anfört detsamma som i underinstanserna.
C.A., P.A. och L.L. har i Mark- och miljööverdomstolen gett in ytterligare utredning.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Den 15 juni 2020 meddelade nämnden beslut om marklov för ändring av marknivå samt uppförande av mur på fastigheten X i Säters kommun. Nämnden meddelade slutbesked för åtgärderna den 15 februari 2021.
Den huvudsakliga frågan i målet är om det, trots det slutbesked avseende marklov som meddelats, funnits förutsättningar för nämnden att förelägga C.A. och P.A. att ansöka om bygglov i efterhand för ändrad placering av muren samt ta ut en byggsanktionsavgift.
Ett slutbesked innebär att byggnadsnämnden godkänner att åtgärden ska anses slutförd och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk. För att nämnden ska meddela slutbesked krävs – såvitt nu är aktuellt – att byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda samt att nämnden inte har funnit skäl att ingripa
SVEA HOVRÄTT DOM P 4793-24
enligt 11 kap. plan- och bygglagen (2010:900), PBL (se 10 kap. 34 § PBL). Bedömningen av om slutbesked ska meddelas ska göras utifrån den utredning som då finns (se NJA 2024 s. 549 Startbeskedet i Barkaby, punkt 26). Ett slutbesked i sig utgör inte hinder för efterföljande ingripanden enligt 11 kap. PBL om det vid tidpunkten för slutbeskedets meddelande inte finns några skäl för byggnadsnämnden att ifrågasätta det underlag som getts in avseende byggnadens förenlighet med givet lov (jfr MÖD 2020:52).
I förevarande fall konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att byggherren i kontrollplanen har intygat att arbetet har färdigställts enligt marklovet. Handlingarna i form av fotodokumentation och relationsritning som diarieförts hos nämnden cirka tre månader dessförinnan påvisar dock en tydlig avvikelse från underlaget i beslutet om marklov och startbesked. Mark- och miljööverdomstolens bedömning är att nämnden inför beslut om slutbesked har haft skäl att ifrågasätta uppgiften i kontrollplanen om murens förenlighet med det ursprungliga marklovet. Att kontrollplanen lämnades in viss tid efter det att handlingarna beträffande avvikelserna inkom till nämnden föranleder ingen annan bedömning. Ändringarna i detta fall har varit alltför omfattande för att rymmas inom det beviljade marklovet. Nämnden får dock genom det meddelade slutbeskedet anses ha godkänt de reviderade handlingarna. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av att det i slutbeskedet anges att nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. PBL så har det inte funnits förutsättningar för nämnden att vare sig förelägga om bygglov i efterhand eller ta ut en byggsanktionsavgift.
Mot bakgrund av det anförda ska mark- och miljödomstolens dom ändras och nämndens beslut upphävas i dess helhet.
SVEA HOVRÄTT DOM P 4793-24 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg och Gösta Ihrfelt, referent, tekniska rådet Inger Holmqvist samt hovrättsrådet Kristina Dreijer. Föredragande har varit Amelia Möller Andréewitch.
Bilaga A
Sid 1 (7) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 6428-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-19 meddelad i Nacka
PARTER Klagande Miljö- och byggnämnden i Säters kommun Box 300 783 27 Säter
Motparter 1. C.A.
2P.A.
Ombud för 1 och 2: C.B O.
3L.L.
Ombud för 3: I.G.
ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Dalarnas läns beslut 2023-08-23 i ärende nr 403-1255-2023, se bilaga 1
SAKEN Lovföreläggande samt byggsanktionsavgift på fastigheten X i Säters kommun
DOMSLUT Med ändring av länsstyrelsens beslut fastställer mark- och miljödomstolen Miljöoch byggnämnden i Säters kommuns beslut den 14 december 2022 i ärende nr MBN 2022/0102, Mbn § 129.
Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 6428-23 Mark- och miljödomstolen
YRKANDEN M.M. Miljö- och byggnämnden i Säters kommun (nämnden) har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska fastställa nämndens beslut om lovföreläggande och byggsanktionsavgift. Till stöd för sin talan har nämnden anfört i huvudsak följande.
Länsstyrelsen anser att fotodokumentation samt relationsritning på utförda åtgärder som saknar lov och som skickats in till nämnden utgör bevisning på nämndens kännedom om de olovligt utförda åtgärderna. Länsstyrelsen bortser då från den ifyllda kontrollplanen i vilken byggherren intygat om att åtgärden följde lovet, och som skickades in flera månader efter dialog med fastighetsägarna. Nämnden ansåg då att det inte fanns något som kunde tyda på oriktigheter i intygandet och godtog därför kontrollplanen i tron om att muren hade återställts enligt den ursprungliga ritningen. Ett slutbesked meddelades därför den 15 februari 2021.
Det länsstyrelsen påstår om att bygglovshandläggaren var väl medveten om att avvikelserna var fortsatt aktuella när slutbesked meddelades stämmer inte. I annat fall hade ett slutbesked meddelats när relationsritningen samt fotografier skickades in. I stället inväntade nämnden rättelse.
Länsstyrelsen bortser från att det inte finns stöd för ändring av redan beslutat lov. I sådana fall krävs att en ny ansökan lämnas in. Enligt handlingar i ärendet råder ingen tvekan om att murens placering ändrades innan kontakt togs med nämndens tjänstemän. Åtgärden vidtogs därför utan startbesked. Enligt mätresultat råder inte heller någon tvekan om att muren är felaktigt placerad vid tomtgränsen och inte 3,5 meter från den. Åtgärden saknar därför även lov.
Nämndens tjänstemän har aldrig besökt fastigheten under anläggandet och ingen kontakt togs med nämnden under arbetenas gång, utan först när muren anlades. I samband med besöket fotograferades muren och fotodokumentation diariefördes i ärendet.
Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 6428-23 Mark- och miljödomstolen
Det ägde inte rum något möte den 16 februari 2021. Nämndens tjänsteman avsåg att möta fastighetsägarna men var inte i tjänst under den tiden.
Eftersom murens placering avviker avsevärt från den beviljade lovet finns skäl för ett ingripande enligt 11 kap. plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Att ett slutbesked har meddelats för byggnaden utgör inte hinder mot ett sådant ingripande.
C.A. och P.A. har bestritt ändring av länsstyrelsens beslut och anfört i huvudsak följande till stöd för sin talan.
Nämnden lämnar på nytt ändrade och felaktiga uppgifter angående bakgrunden till nämndens beslut. Nämndens uppgifter får inte stöd av någon dokumentation i ärendet, vilket ger starkt stöd för deras uppgifter.
De hade givetvis för avsikt att utföra muren i enlighet med det ursprungliga marklovet. När grävningsarbetena påbörjats stod det klart att muren inte kunde anläggas på avsett sätt, då deras bostadsbyggnad löpte stor risk att skadas. De gjorde då exakt som beslutet angav, dvs. kontaktade nämnden för att få besked om hur de skulle förfara. Bygglovshandläggaren besökte platsen och det är handläggaren som tagit de fotografier som finns i nämndens akt. Detta har de klargjort vid flera tillfällen. Kontakter togs således med nämnden så snart det stod klart att grävning och anläggande av muren inte kunde ske i avsett läge.
I samband med besöken hos dem anvisades de att upprätta en ritning över det nya utförandet och ge in den till nämnden. Inte vid något tillfälle därefter har de mottagit förelägganden om rättelse eller anmodan att söka lov – förrän genom nu överklagat beslut. Inte på något sätt har nämnden klargjort att det förelåg invändningar emot utförandet.
Den 2 november 2020 gav P.A. in den ”gamla” ritningen på vilken han skissat murens nya placering. Han blev då kontaktad av en tjänsteman hos nämnden som uppgav att han måste låta utföra en korrekt relationsritning och ge in denna
Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 6428-23 Mark- och miljödomstolen
som underlag. Så skedde och den 10 november 2020 instämplades den nya, korrekta ritningen. De hörde ingenting ifrån handläggaren eller nämnden efter detta. Det bestrids bestämt att de fått information om att åtgärden inte kunde godtas. Om nämnden ansåg att ingivet underlag inte var tillräckligt borde nämnden givetvis i detta skede ha klargjort för dem att ytterligare kompletteringar krävdes eller att de måste söka lov. Ett föreläggande hade då utfärdats. Så har inte skett. Handlingarna mottogs och därefter ställdes inga ytterligare krav. De uppfattade därmed att de hade gjort vad som krävdes. De har haft rätt att lita på de uppgifter de fått av den tjänsteman som hanterat ärendet.
Kontrollplanen lämnades in den 4 februari 2021, således långt efter det att vetskap förelåg om det ändrade utförandet. Det kan även anmärkas att den kontrollmätning som skedde i tillsynsärendet visade att murens placering överensstämmer med den ritning som instämplades hos nämnden den 10 november 2020.
Det framstår som att nämnden återigen förnekar det möte som ägde rum digitalt den 16 februari 2021. De har haft en mailkonversation med nämnden. Syftet med mötet torde ha varit att redovisa nämndens ställningstagande för såväl dem som för grannen, som dock valde att inte närvara.
När slutbeskedet utfärdades hade nämnden således vetskap om det ändrade utförandet. Detta har tidigare avgjorts i ärendet avseende upphävt slutbesked.
Ansökan om marklov grundade sig på ett förlikningsavtal med ägaren av grannfastigheten. Kommunen hade inte påtalat några felaktigheter när det gällde släntutfyllnaden. Förlikningsavtalet föregicks av en infekterad tvist. De åtog sig att schakta bort den utfyllnad de gjort ner till ”ursprungliga plushöjder” enligt nybyggnadskartan, vilket nu har skett. Plushöjderna visar att det finns en naturlig slänt, vilken inte utgörs av någon utfyllnad från deras sida.
L.L. har getts tillfälle att yttra sig i målet och har anfört i huvudsak följande.
Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 6428-23 Mark- och miljödomstolen
A.s anlade inledningsvis en slänt från sitt hus som gick långt in på hans tomt, vilket hindrade honom från att bebygga fastigheten. Efter att han kontaktade kommunen söktes marklov och bygglov för en mur. Muren kom sedan att uppföras på annan plats än den som angavs i ansökan. Han har påtalat detta flera gånger utan att vare sig A.s eller kommunen agerat. A.s är väl medvetna om att murens placering inte var eller är enligt beviljat lov.
Hans uppfattning är att slutbeskedet har lämnats på felaktiga och vilseledande uppgifter från fastighetsägarna. Nämnden borde ha kontrollerat att byggnationen skedde enligt beviljade lov och borde även ha mätt in marknivåerna för att säkerställa att någon olovlighet inte förelåg innan de meddelade slutbesked.
Även om beslutet om slutbesked varit gynnande för A.s, så har det varit synnerligen missgynnande för honom. Hans fastighet är inte möjlig att göra i ordning eller sälja på grund av att A uppfört muren i fastighetsgränsen och fyllt upp en slänt mot muren på hans fastighet. Det är uppenbart att murens placering inte är enligt beviljade lov, vilket dessutom framgår av nämndens inmätning av muren som gjordes av oberoende mättekniker. Han kommer inte att medge murens placering vid en eventuellt ny ansökan.
Länsstyrelsen har yttrat sig och anfört bl.a. följande.
Systemet med slutbesked bygger i stor utsträckning på att den som utfört arbetet själv ska kontrollera och intyga att det blir rätt utfört. Slutbeskedet ska dock vara ett kvitto på att byggherren och nämnden är överens om att kontrollplanen följts. Mot bakgrund av att nämnden under handläggningstiden påtalat stora avvikelser från beviljat marklov borde nämnden ha förvissat sig om att arbetet blivit rätt utfört innan den meddelade slutbesked.
Trots historiken med uppenbara avvikelser från beviljat marklov, beviljar nämnden slutbesked för arbetet baserat enbart på den kontrollplan som fastighetsägarna företer för nämnden. Nämnden har således haft skäl att ifrågasätta och undersöka
Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 6428-23 Mark- och miljödomstolen
uppgifterna i kontrollplanen särskilt som ett slutbesked är ett gynnande förvaltningsbeslut som sökanden ska kunna rätta sig efter.
Instans
DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.
Ett slutbesked medför en rätt att ta ett byggnadsverk i bruk men utgör i sig inte något hinder mot att en nämnd senare ingriper enligt 11 kap. PBL.
I Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 4 september 2017 i mål nr P 3863-17 fann domstolen att såsom slutbeskedet i det fallet hade formulerats kunde det för den enskilde inte uppfattas på annat sätt än som att nämnden även hade fattat ett beslut om att det överhuvudtaget inte finns skäl för någon sanktion enligt 11 kap. PBL, inbegripande uttag av byggsanktionsavgift. Mark- och miljööverdomstolen ansåg därför att detta utgjorde ett gynnande förvaltningsbeslut för de enskilda. Byggnadsnämnden hade i det fallet därför varit förhindrad att ta ut en byggsanktionsavgift.
Av utredningen i förevarande mål framgår att åtgärder har vidtagits på ett sätt som avviker från det givna marklovet från 15 juni 2020. I nämndens akt finns handlingar som har instämplats hos nämnden i november 2020 som visar avvikelserna. I kontrollplanen som inkom till nämnden den 4 februari 2021 har byggherren intygat att arbetet är färdigställt enligt marklovet.
Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning.
Mot bakgrund av de handlingar som inkom till nämnden i november 2020 kan det ifrågasättas varför nämnden inte närmare undersökte att uppgifterna i kontrollplanen verkligen stämde. Å andra sidan hade en viss tid förflutit från det att handlingarna beträffande avvikelserna inkom till nämnden till det datum då kontrollplanen inkom. Nämnden får därmed anses ha haft fog för att förutsätta att uppgifterna som lämnades av byggherren stämde. Detta särskilt mot bakgrund av att
Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 6428-23 Mark- och miljödomstolen
det av det givna lovet tydligt framgår att om fråga om ändring kommer upp under arbetets genomförande ska ny ritning/beskrivning eller dylikt lämnas in för godkännande före påbörjandet. Det har därför ankommit på byggherren att säkerställa att nämndens godkännande har inhämtats. Avvikelserna har inte godkänts skriftligt av nämnden i det här fallet och C.A. och P.A. har inte heller kunnat visa att de har fått ett muntligt godkännande.
Omständigheterna skiljer sig därmed från de i det ovan refererade avgörandet. Mark- och miljödomstolen bedömer att nämndens beslut att bevilja slutbesked i detta fall inte utgör hinder för kommunen att besluta om lovföreläggande och byggsanktionsavgift, särskilt mot bakgrund av att slutbeskedet rör en åtgärd som även påverkar ägaren av grannfastigheten på ett inte ringa vis.
Med bifall till nämndens överklagande ska, med ändring av länsstyrelsens beslut, nämndens beslut fastställas.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 9 april 2024.
Monica Daoson Malin Danielsson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Monica Daoson, ordförande, och tekniska rådet Malin Danielsson. Föredragande jurist har varit Elin Källgren Thyr.