P 5360-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och undanröjer Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Danderyds kommuns beslut den 17 april 2024, § 51, B 2023-000940, samt återförvisar ärendet till nämnden för fortsatt behandling.

SVEA HOVRÄTT DOM P 5360-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN A.S. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen i första hand ska bevilja bygglov för tillbyggnaden och meddela slutgodkännande samt i andra hand återförvisa ärendet till nämnden för fortsatt handläggning.

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Danderyds kommun (nämnden) har varken medgett eller motsatt sig ändring av det överklagade avgörandet.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

A.S. har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med följande tillägg. Ett mindre markområde har genom fastighetsreglering med tillhörande fastighetsbestämning förts över från fastigheten B till A Huvudbyggnaden på A ligger numera inte till någon del närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Det planstridiga utgångsläget är undanröjt. Lantmäterimyndighetens beslut vann laga kraft efter det att mark- och miljödomstolen meddelade dom i målet.

A.S. har i Mark- och miljööverdomstolen gett in lantmäterimyndighetens beslut om fastighetsbildning och fastighetsbestämning avseende A m.fl.

Nämnden har anfört i huvudsak följande. Nämnden vidhåller sin tidigare bedömning utifrån de förutsättningar som gällde då beslutet fattades, men noterar att det nyligen har skett en fastighetsreglering för den aktuella fastigheten och att mark överförts till A i syfte att säkerställa ett avstånd om minst 4,5 meter till fastighetsgräns. Detta innebär att förutsättningarna för lovprövningen har ändrats.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Av lantmäterimyndighetens beslut den 31 mars 2025 framgår bland annat att den fastighetsreglering som genomförs innebär att avståndet mellan huvudbyggnadens fasad och fastighetens gräns kommer att överstiga 4,5 meter efter att mark överförts från B och F. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar

SVEA HOVRÄTT DOM P 5360-25

att lantmäterimyndighetens beslut om fastighetsreglering och fastighetsbestämning avseende den aktuella fastigheten innebär att förutsättningarna för lovprövningen har ändrats.

Mark- och miljööverdomstolen noterar dessutom att det av bestämmelsen i 9 kap. 56 § första stycket 1 b plan- och bygglagen (2010:900), som trädde i kraft den 1 december 2025, framgår att kravet på så kallat planenligt utgångsläge inte utgör hinder för att bevilja bygglov om 15 år har passerat från det att detaljplanens genomförandetid har gått ut (se prop. 2024/25:169 s. 230 ff. och s. 444 f.).

Det ankommer på nämnden att som första instans pröva om bygglov kan beviljas utifrån de förutsättningar som numera gäller. Nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov ska därför undanröjas och ärendet återförvisas dit för fortsatt behandling.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik, Margaretha Gistorp och Caroline Hedvall Klostermark, referent, samt tekniska rådet Johan Andrade Hagland.

Föredragande har varit hovrättsfiskalen Ossian Ohlsson.

Bilaga A

Sid 1 (4) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 7497-24 Mark- och miljödomstolen 2025-03-25 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande A.S.

Ombud: J.B.

Motpart Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Danderyds kommun Box 74 182 11 Danderyd

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut 2024-09-06 i ärende nr 27134-2024, se bilaga 1

SAKEN Bygglov för tillbyggnad av enbostadshus i efterhand på fastigheten A i Danderyds kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7497-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Danderyds kommun (nämnden) beslutade att avslå ansökan om bygglov i efterhand för tillbyggnad av enbostadshus på fastigheten A Beslutet överklagades till Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen), som beslutade att avvisa ett yrkande att länsstyrelsen skulle meddela slutgodkännande för tillbyggnaden och i övrigt avslås överklagandet. A.S. har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

A.S. har yrkat att mark- och miljödomstolen ska, med upphävande av länsstyrelsens beslut, i första hand bevilja bygglov för tillbyggnaden med befintlig placering av den färdigställda byggnaden samt meddela slutgodkännande med avseende på placeringen av byggnaden på fastigheten, och i andra hand återförvisa ärendet till nämnden för erforderlig/ny handläggning.

Till stöd för sin talan har A.S. sammanfattningsvis anfört följande.

Han beviljades 2021 bygglov för tillbyggnaden. Vid uppförande placerades dock tillbyggnaden av misstag 3,97 respektive 3,98 meter från gränsen istället för det initialt lovgivna 4,77 respektive 4,95 meter. På grund av avvikelsen från bygglovet samt bestämmelser i detaljplanen om minsta avstånd till tomtgräns kunde slutbesked inte meddelas, varvid nytt bygglov behövdes för åtgärden. Bygglovet för huvudbyggnaden meddelades 1929. I bygglovshandlingarna anges att både D och E berörs, dock utan att någon gräns mellan fastigheterna finns inritad på tomtkartan. I kartbilagorna har det sedan gjorts överstrykningar av D och E till att avse A – nu aktuell fastighet – sannolikt i syfte att markera att det handlade om en enda fastighet. Först när avsöndring skedde i mitten av 1930-talet skapades, genom Lantmäteriets beslut, det korta avståndet mellan huvudbyggnadens huskropp och den nya tomtgränsen. Inte vid något tillfälle därefter har någon avvikelsebedömning gjorts med avseende på detta.

Det planstridiga utgångsläget grundar sig således på en ändrad tomtindelning, justerade detaljplaneregler om minsta tomtgränsavstånd efter huvudbyggnadens uppförande samt de nya PBL-bestämmelserna från 1987. På grund av att huvudbyggnaden sedermera också har blivit K-märkt har det inte varit möjligt att flytta på den. Det bestrids förvisso inte planstridigheten inte har godtagits av kommunen som en mindre avvikelse vid tidigare bygglovsprövning. Den negativa effekten för fastigheten av omklassificeringen av utgångsläget från planenligt till planstridigt bör dock beaktas enligt reglerna om intresseavvägning och proportionalitet.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7497-24 Mark- och miljödomstolen

Det ska därvid beaktas att planstridigheten uppkommit för mycket länge sedan och dessutom utanför fastighetsägarens kontroll. Fastighetens kulturhistoriska värde och den begränsade effekt för grannar och omgivningen i stort motiverar slutsatsen att den gamla gränsnärheten kan godtas vid en sammanvägd intressebedömning. Det planstridiga utgångsläget kommer enligt nya regler som införs i plan- och bygglagen, PBL, den 1 oktober 2025 inte längre kommer att vara ett problem. Även om reglerna ännu inte har trätt i kraft bör detta beaktas vid bedömningen.

Under överklagandeprocessen har en del av fastigheten D förvärvats i syfte att åstadkomma det nödvändiga avståndet mellan den lilla utbyggnaden och det gamla huset. A.S. har ansökt om fastighetsreglering för att föra över det förvärvade området till C. Lantmäteriet har meddelat att gränsen mellan C och D är en s.k. avsöndringsgräns som tillkommit 1926 och som inte är lagligen fastställd enligt 1 kap. 3 § jordabalken. Det är oklart vilken betydelsen denna nya information får för bedömningen i målet.

DOMSKÄL

Enligt 9 kap. 21 § PBL ansvarar bygglovssökandes för att nämnden får de handlingar som behövs för bygglovsprövningen. Av det ingivna kartunderlaget framgår att angivna fastighetsgränserna kan vara osäkra och att det är fastighetsägarens uppgift att veta var gränsen faktiskt går. Trots detta har A.S. inte i samband med ansökan gjort några närmare undersökningar av den exakta gränsdragningen eller gett in något mer tillförlitligt kartunderlag. Eftersom bygglovshandlingarna inte innehåller något annat kartunderlag än det som A.S. tillhandahållit har nämnden haft fog för att utgå från de fastighetsgränser som är redovisade på kartan.

Av bygglovshandlingarna framgår att fastighetens huvudbyggnad har ett planstridigt utgångsläge i form av en tillbyggnad på östra sidan av huset, som med en area av ca 10,3 kvm ligger närmare än 4,5 meter från närmaste tomtgräns. Domstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att denna planstridighet inte har godtagits vid lovprövningarna avseende en carport respektive en pool. Domstolen konstaterar dock, till skillnad från underinstanserna, att planstridigheten har godtagits vid den ursprungliga lovgivningen för tillbyggnaden 2021, som har vunnit laga kraft. Vid prövning av denna ansökan utgår domstolen därmed från att huvudbyggnadens avvikelse från detaljplanen har godtagits vid en lovprövning enligt PBL. Domstolen finner dock att den nu tillkommande planstridigheten, tillsammans med den avvikelse som tidigare godtagits, blir för stor vid en samlad bedömning enligt 9 kap. 30 § första stycket 1 b samt 9 kap. 31 d § PBL. Det finns därmed inte förutsättningar att bevilja bygglov enligt ansökan. Domstolen kan vid bedömningen inte beakta förväntade framtida förändringar i fastighetsförhållanden

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7497-24 Mark- och miljödomstolen

eller lagstiftning som ännu inte trätt i kraft. Inte heller vad A.S. har anfört i övrigt föranleder någon annan bedömning.

Nämnden gjorde alltså rätt som avslog ansökan om bygglov i efterhand och länsstyrelsen gjorde rätt som avslog överklagandet dit i bygglovsfrågan. Länsstyrelsen gjorde också rätt som avvisade yrkandet om slutgodkännande.

Det anförda innebär sammantaget att överklagandet ska avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 15 april 2025.

Inge Karlström Malin Danielsson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Inge Karlström, ordförande, och tekniska rådet Malin Danielsson. Föredragande har varit Torbjörn Kreuger.