P 6025-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar punkterna 1 och 3 i mark- och miljödomstolens dom och undanröjer Kommunfullmäktige i Tanums kommuns beslut den 27 maj 2024 (dnr KS 2021/0486-314, § 78) att anta detaljplan för del av A med flera, Ängens förskola och Industrivägen.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6025-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

J.L. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, ska upphäva antagandebeslutet.

Tanums kommun (kommunen), C.U. och E.U. (gemensamt benämnda U) har motsatt sig ändring av mark- och miljödom-stolens dom.

UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

J.L. har till stöd för sin talan anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen och har därutöver tillagt följande.

Mark- och miljödomstolen har inte prövat hans jävsinvändning fullt ut eftersom domstolen inte har prövat jäv i förhållande till den beslutande ledamotens barn. Beslutet att anta detaljplanen kommer att vara ekonomiskt fördelaktigt både för mamman till den beslutande ledamotens barn och på sikt även till den beslutande ledamotens barn. Ledamoten har tre gemensamma barn med personen som äger marken där parkeringen är planerad. Ett gemensamt barn utgör ett mycket starkt band mellan två personer, oavsett om föräldrarna till barnet saknar privat umgänge och ekonomisk gemenskap med varandra. Ledamoten har haft tunga poster i flera organ inom kommunen och hans möjlighet att påverka beslut får därmed anses vara stort inte bara avseende beslutet att anta detaljplanen utan även under detaljplaneärendets gång.

J.L. har till stöd för sin talan gett in fotografier av Gisslerödsbäcken och en film avseende ärendets hantering i kommunfullmäktige.

Kommunen har i fråga om jäv förekommit vid kommunens beslut om att anta detaljplanen anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen och har därutöver tillagt följande.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6025-25

Beslutet att anta detaljplanen utgör inte ett beslut som direkt avser ledamotens barn. Att ett barn, eller barnets förälder, möjligen kan påverkas ekonomiskt i framtiden är en indirekt och hypotetisk konsekvens av beslutet. Det enda band som finns mellan ledamoten och barnets mamma är det gemensamma föräldraskapet. Att två personer har ett gemensamt barn innebär inte per automatik att de har en pågående relation eller att de kan anses vara närstående i jävsrättslig mening. I praktiken kan de sakna både privat umgänge och ekonomisk gemenskap.

Kommunen har gett in utredningar som legat till grund för detaljplanen, foton, bilder och illustrationer, planbeskrivning avseende aktuell detaljplan och detaljplan för angränsande mark samt beslut avseende strandskydd från åren 1975, 1999 och 2017.

U har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande.

De har överlåtit ett markområde genom avtal med kommunen 2012 men överlåtelseersättning kan inte erhållas förrän detaljplanen vunnit laga kraft. Sedan 2013 har arrendeintäkter uteblivit till följd av borttagen matjord, som förberedelse för överlåtelse av markområdet, samtidigt som kostnader uppstått. De är därför sakägare med direkta konsekvenser vid upphävande eller försening av detaljplanens laga kraft.

Markområdet ägs till lika delar av två syskon. Det ena syskonet har gemensamma barn, från ett tidigare förhållande, med ledamoten. Sedan skilsmässan 2013 saknas såväl ekonomiska samband som umgänge mellan markägaren och ledamoten. De gemensamma barnen är vuxna, medelålders, sedan länge självförsörjande och inte ekonomiskt beroende av sina föräldrar. Det framtida eventuella gynnandet av ledamotens barn är hypotetiskt och saknar rimliga proportioner. Inriktningen för marken framgår av fördjupad översiktsplan och överlåtelseavtalet som båda beslutats lång tid innan den aktuella ledamoten inträdde i kommunfullmäktige. Detaljplanen är också resultatet av ett långt beredningsarbete inom andra beslutsinstanser. Alla beslut under detaljplaneprocessen har skett inom andra instanser. Att ledamoten under senare år haft olika uppdrag inom kommunen kan inte i sig tas till intäkt för att påverkan förekommit i det enskilda ärendet och det finns det inte heller stöd för i handlingarna. Detaljplanen är en bred plan med tyngdpunkt på skola, trafiksäkerhet och dagvatten- och skyfallsåtgärder

SVEA HOVRÄTT DOM P 6025-25

och markområdet utgör en mindre del i detta sammanhang. Beslutet i kommunfullmäktige togs med acklamation och det förekom inte några motyrkanden, alternativa förslag, reservationer eller begäran om votering. Jäv har därmed inte förelegat vid detaljplanens antagande.

U har gett in karta över markområdet från fördjupad översiktsplan, detaljplaner, avtal om överlåtelse avseende markområde, sammanställning över ledamots uppdrag och politiska roller i Tanums kommun, lista över genomförda utredningar, illustration över utökning av markområden från samråd, fotografier av dike, flygfotografier av dike, utdrag från SMHI avseende nederbördsmängder, information från SMHI om dagvattenvolym beroende av årstid, Grebbestads översvämningsstrategi, kommunfullmäktiges beslut om antagande av detaljplan och kommunens underrättelse om antagande av detaljplan.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen prövar först om det förelegat jäv vid antagandet av detaljplanen genom att en av ledamöterna som deltagit i beslutet i kommunfullmäktige har varit gift med och har gemensamma barn tillsammans med en person som äger mark som berörs av detaljplanen. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att genom den detaljplan som antagits kommer berörd mark att få ianspråktas som parkering.

En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående (se 5 kap. 47 § kommunallagen 2017:725]). Jävsbestämmelsen i kommunallagen är till innehållet i allt väsentligt oförändrad sedan kommunallagen från 1977 (se 2 kap. 13 § kommunallag [1977:179]). I förarbetena till kommunallagen från 1977 framgår att bestämmelsen har utformats efter förebild av bestämmelsen i förvaltningslagen om släktskapsjäv (se prop. 1975/76:187 s. 370–372). Tidigare jävsregler i kommunallagen hänvisade i stället till rättegångsbalkens bestämmelser om jäv vari uttryckligen anges fler släktskaps- och svågerlagsförhållanden än i nuvarande jävsbestämmelse i 5 kap. 47 § kommunallagen. Bland annat anges att domare är jävig

SVEA HOVRÄTT DOM P 6025-25

att handlägga mål om han eller hon varit gift med part (se 4 kap. 13 § 2 rättegångsbalken).

Av förarbetena till den tidigare lydelsen av förvaltningslagen, som överensstämmer med den som följer av 5 kap. 47 § kommunallagen, framgår att bedömningen av om jäv ska anses föreligga i de mer avlägsna släktskaps- eller svågerlagsförhållanden i stället blir beroende av om vederbörande ska räknas som ”närstående” eller ej. Bedömningen kan utfalla olika i olika fall efter omständigheterna. Uttrycket närstående omfattar såväl situationer när släktskap eller svågerlag föreligger som fall när någon av annan anledning är att karakterisera som närstående, t.ex. stadigvarande sammanbor med den som har att handlägga ett ärende (se prop. 1971:30 s. 355).

I målet har upplysts att fullmäktigeledamoten tidigare varit gift med och har gemensamma barn med en markägare inom planområdet, att barnen är vuxna och självförsörjande liksom att det inte finns några kvarvarande ekonomiska samband eller umgänge mellan ledamoten och markägaren.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att ledamoten genom det tidigare äktenskapet och de gemensamma barnen får anses ha sådan stark anknytning till markägaren att de är att anses som närstående enligt 5 kap. 47 § kommunallagen. Ledamoten var därför jävig när han deltog i beslutet att anta detaljplanen. Att ledamoten och markägaren inte umgås och att de inte längre har några gemensamma ekonomiska intressen leder inte till någon annan slutsats. Eftersom jäv förelegat ska beslutet att anta detaljplanen undanröjas. Under sådana förhållanden bör övriga invändningar mot den aktuella detaljplanen inte prövas. Punkterna 1 och 3 i mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och kommunens beslut om att anta detaljplanen ska undanröjas.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6025-25 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs och Caroline Hedvall Klostermark, tekniska rådet Johan Andrade Hagland samt hovrättsrådet Kristina Dreijer, referent. Föredragande har varit Nina Hedvall Nordebo.

Bilaga A

Sid 1 (17) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 2769-24 Mark- och miljödomstolen 2025-04-14 meddelad i Vänersborg

PARTER

Klagande

1Baldus AB Krossekärr 18 457 95 Grebbestad 2. Sandhaken AB Krossekärr 32 457 95 Grebbestad Ombud för 1 och 2: J.S.

3C.A.

4F.K.

5J.L.

Ombud för 5: E.H.

6A.N.

7A.Y.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2769-24 Mark- och miljödomstolen

8J.W.

9K.W.

Motpart

Tanums kommun 457 81 Tanumshede Ombud: J.I. och E.S.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Tanums kommuns beslut 2024-05-27 i ärende nr KS 2021/0486-314, se bilaga 1

SAKEN

Antagande av detaljplan för A m.fl., Ängens förskola och Industrivägen i Tanums kommun

DOMSLUT

1Mark- och miljödomstolen ogillar J.L.s jävsinvändning. 2. Mark- och miljödomstolen avvisar A.N.s och A.Y.s yrkande om ekonomisk ersättning. 3. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena i övrigt.

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2769-24 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND

Kommunfullmäktige i Tanums kommun beslutade den 27 maj 2024 (KF § 78) att anta detaljplan för A m.fl., Ängens förskola och Industrivägen. Av planbeskrivningen framgår att syftet med detaljplanen är att möjliggöra för ett utvidgat skol- och förskoleområde i anslutning till Ängens förskola samt en ny vägförbindelse mellan Grönemadsvägen och Havstenssundvägen. Dessutom syftar planläggningen till att möjliggöra en ny infartsparkering till Grebbestad, ge befintliga verksamhetsfastigheter utmed Industrivägen en aktuell reglering samt utveckla ett gång- och cykelstråk mellan Havstenssundvägen och Greby.

Baldus AB, Sandhaken AB, C.A., F.K., J.L., A.N., A.Y., J.W. och K.W. har överklagat Kommunfullmäktige i Tanums kommuns beslut om att anta detaljplanen.

YRKANDEN M.M.

Baldus AB och Sandhaken AB (ägare av fastigheten F) har yrkat att antagandebeslutet ska upphävas och hänvisat till de synpunkter som lämnats under planprocessen med följande tillägg.

De godkänner inte att den gällande planen - Detaljplan för del av Ulmekärr, Gissleröd och Kuseröd (DP 02:422, laga kraft 2010-07-23) - ändras före genomförandetidens utgång. Planen har en genomförandetid till och med 2026-09- 30. En grundregel är att en detaljplan inte får ändras före genomförandetidens utgång om inte berörda fastighetsägare godkänner det. Det undantag som torde kunna bli aktuellt är att ändringen behövs för nya förhållanden av stor allmän vikt som inte hade kunnat förutses vid planläggningen. Planarbetet har pågått sedan 2003 och det kan därför inte sägas vara nya förhållanden som inte hade kunnat förutses vid planläggningen.

Det stämmer inte som kommunen har angett att det inte var lämpligt att bebygga deras fastighet på grund av att det under samrådet framkom att det fanns höga naturvärden och skyddade arter på fastigheten. Vad som faktiskt framgår av

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2769-24 Mark- och miljödomstolen

miljökonsekvensbeskrivningen är att en mindre del av fastigheten utgörs av naturvårdsklass 2, det vill säga höga naturvärden. Större delen av fastigheten utgörs av naturvårdsklass 4, det vill säga vissa naturvärden. Därmed har det enskilda intresset inte beaktats enligt PBL. Det har varit fullt genomförbart att tillskapa de tilltänkta byggrätterna samt att kunna uppfylla behovet av erforderliga parkeringsytor inom skolområdet.

C.A. och F.K. (ägare av fastigheten B) har yrkat att antagandebeslutet ska upphävas och har anfört bl.a. följande.

I stället för att bygga ”Västra vägen” längs med Gisslerödsbäcken, bör i stället byggas en ny angöringsväg + belyst GC till förskolans baksida genom skogen från vändzonen vid Industrivägen där det redan idag finns en GC-grusväg. Deras fastighet U23 ligger precis i anslutning till den planerade nya vägen. De anser att en ny väg kommer ha en mycket negativ påverkan på materiella värden av deras fastighet och försämrad boendemiljö i form av ständig trafik, ökat buller, vibrationer, avgaser och insyn. Det finns stora risker att angöra en ny väg längs med bäcken med tanke på skreds- och översvämningsrisk och de känner en stark oro för detta.

Vägen kommer också ha en mycket negativ påverkan på djurlivet när deras naturliga strövområden förvinner för att ersättas med bil- och busstrafik under dygnets alla timmar, året runt. Skogsdungen och ängsmarken där Västra vägen är inplanerad är ett populärt stråk för rådjur och älg med ungar, rikt på olika fågelarter och de har även sett en del orm, både huggorm och vad de tror är hasselsnok. Hasselsnoken är en strikt skyddad art så det behöver inventeras och utredas ordentligt.

Förslaget ”Västra vägen” skulle inte ha någon avlastningseffekt på väg 163 då bilar fortsatt kommer ha samma två alternativa vägar mellan Greby och Grebbestad. De kan inte se att en säker skolväg skulle uppnås genom Västra vägen med parallell GC-väg längs med Gisslerödsbäcken. Om vägen ändå kommer att byggas längs

Sid 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2769-24 Mark- och miljödomstolen

med bäcken önskar de att kommunen är tillmötesgående med ett tillfredsställande bullerskydd och ljudvall med växtlighet samt skapar en bredare buffertzon mellan bäcken och den planerade vägen.

De ställer sig frågande till att en bullerutredning har gjorts vid en tidpunkt på året när det är mindre trafik (alltså inte under högsäsong) samt undrar hur man kan simulera rätt förutsättningar för vilka bullernivåer som kommer att råda vid deras fastighet vid ny vägsträckning.

J.L. (ägare av fastigheten C) har yrkat att antagandebeslutet ska upphävas och har anfört bl.a. följande.

Hans förslag är att Gisslerödsbäcken genom C rensas och får vara kvar i den form den är idag och att dagvatten i stället tas om hand på den plats som en långtidsparkering är planerad. Detta för att säkerställa att dagvatten inte ska orsaka skador på C. Den ekonomiska ersättning som föreslås för att köpa mark av C står inte i proportion till förlorade intäkter eller de skador som har orsakats och som kommer orsakas då allt för mycket dagvatten släpps på i Gisslerödsbäcken.

En del av Detaljplan för del av Ulmekärr, Gissleröd och Kuseröd berörs av planförslaget. Planen har genomförandetid till och med 2026-09-30. Han, som ägare till C, godkänner inte att gällande plan ska ändras före genomförandetidens utgång, och anser inte att kraven för att tillämpa undantag från hans vetorätt är uppfyllda. Kommunens ställningstagande i denna del innebär inte att kraven i punkt 1 eller 2 i 4 kap. 39 § andra stycket plan- och bygglagen är uppfyllda.

Konstaterandet att det inte skulle behövas någon artskyddsutredning för vare sig hasselsnok eller andra grod- och kräldjur är märklig eftersom det inom planområdet finns lämpliga miljöer för dessa arter.

Sid 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2769-24 Mark- och miljödomstolen

Även om ändringar i artskyddsförordningen trädde i kraft i oktober 2022, har det dessförinnan stått klart att inventeringar avseende arter inte får vara för gamla. Den fågelinventering som har gjorts är cirka sju år gammal och därmed inaktuell. Den inaktuella fågelinventeringen tillsammans med en framtagen skrivbordsprodukt (uppdateringen från 2023) kan inte anses vara ett tillräckligt underlag för att tillförlitliga artskyddsbedömningar ska kunna göras. Flera fågelarter med häckningsindikation har noterats i området och flera av dem är rödlistade. Om stare finns kvar i området är det högst sannolikt att den skulle lämna området om den nya markanvändningen möjliggörs.

Den bedömning som har gjorts avseende fladdermöss ifrågasätts, dels eftersom den gjorts på ett felaktigt sätt, dels för att det saknas en bedömning om fladdermössens fortplantningsområden och viloplatser kommer att förstöras.

Planområdet ska anses omfattas av strandskydd eftersom Gisslerödsbäcken har karaktären av ett vattendrag som ska anses omfattas av strandskydd. Flera av de åtgärder som detaljplanen möjliggör skulle kräva strandskyddsdispens. I detaljplanen har det inte förklarats att strandskydd ska upphävas inom delar av planområdet. Det är inte lämpligt att börja förändra Gisslerödsbäcken i syfte att möjliggöra dagvattenhantering inför kommande planerad exploatering. Det noteras vidare att åtgärderna som avses vidtas i bäcken kommer att innebära anmälningseller tillståndsplikt.

Ett genomförande av de åtgärder som möjliggörs genom detaljplanen kommer att innebära att brukningsvärd jordbruksmark kommer att tas i anspråk och de förutsättningar som krävs för ett sådant ianspråktagande är inte uppfyllda. Det är värt att notera att det i lokaliseringsutredningen endast är ett av alternativen som inte omfattar brukningsvärd jordbruksmark.

Det har förelegat jäv då en av de ledamöter som beslutat om antagande av planen har barn med personen som äger marken där långtidsparkeringen är planerad (A). Det finns anledning att ifrågasätta opartiskheten i ärendet

Sid 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2769-24 Mark- och miljödomstolen

(s.k. delikatessjäv). Det är sannolikt att personen i fråga inte har vidtagit objektivitet och opartiskhet eftersom den beslutande ledamoten har föreslagit bifall till beredningsförlaget.

A.N. och A.Y. (ägare till fastigheten D) har yrkat att antagandebeslutet ska upphävas samt att de ska få full ekonomisk kompensation för den skada de kommer lida av planförslaget och för att kommunen avser ansluta deras fastighet till kommunalt VA. De har anfört bl.a. följande.

De kräver att planerade vägar byggs och står klara innan en ökning av antalet förskoleplatser och skolplatser sker, dvs. innan utbyggnaden av förskolan slutförts. De motsätter sig varje anläggning av tillfälliga vägar eftersom det finns en stor risk för att tillfälliga vägar permanentas.

De kräver full ekonomisk kompensation för den ekonomiska skada de som fastighetsägare kommer att lida med hänsyn till utformningen av nuvarande planförslag. Kommunen avser att begränsa deras byggrätt och mer än halvera deras möjligheter att utnyttja hela fastighetens yta. Kommunen avser att ansluta deras fastighet till kommunalt VA samt kräva att de återställer området efter borttagandet av trekammarbrunn med infiltrering.

De anser att kommunens förslag på en anslutningspunkt för kommunalt vatten och spillvatten för D genom att förlänga befintliga VA-ledningar norrifrån måste avvägas mot faktisk markbeskaffenhet och fastighetens befintliga avloppssystem. Skälet till detta är att minimera markarbete och sprängarbete samt påverkan på naturen.

Nuvarande officialservitut som inkluderar anslutningsväg och vattentäkt ska lämnasoförändrade. Kommunen har i detaljplanen angett att utfartsrätt för D ska få gälla och inte tas bort. Dock har Lantmäteriet påpekat att servitutet är planstridigt med hänsyn till kommunens klassning av berörd mark samt

Sid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2769-24 Mark- och miljödomstolen

uppmanat kommunen att tydligare motivera varför denna utfartsrätt ska få gälla. Kommunen uppmanas säkerställa att markens klassning justeras så att planstridigheten upphör och utfartservitutet kan få gälla oförändrat.

De kräver att den del av den befintliga gångstigen (genom skogen) som ansluter tillangöringsvägen från D till Grönemadsvägen rivs innan en ökning av antalet förskoleplatser och skolplatser sker.

De har även inkommit med bl.a. ett värdeutlåtande avseende sin fastighet D.

J.W. och K.W. (ägare till fastigheten E) har yrkat att antagandebeslutet ska upphävas och har anfört bl.a. följande.

Det finns en hög risk med att anlägga en genomfartsväg så nära ett befintligt parhusområde. Den geotekniska utredningen gäller endast planområdet, inte angränsande områden. Eftersom lutningar redan vid 1:10 kan ge skred, kan betydligt större lutningar öka denna risk. De har betydligt större lutningar i berggrunden.

Den utredning som är gjord speglar inte tidsfaktorn vid extremväder. Allt vatten vid skyfall från 24 meter bred hårdyta rinner ner i bäcken och kan ge översvämning i deras trädgårdar.

Att bygga en genomfartsväg förbi en förskola/mellanstadieskola minskar trafiksäkerheten. Säkrare är att använda den redan befintliga anslutningen från Grönemadsvägen in till skolområdet. Alltså är en genomfartsväg helt onödig.

Kommunen har inte medgett någon ändring av detaljplanen och anser att överklagandena ska avslås. Kommunen har anfört bl.a. följande.

Sid 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2769-24 Mark- och miljödomstolen

Beslutet om antagande av detaljplan har fattats i behörig ordning. Det finns inte någon grund för att befara att ett genomförande av detaljplanen kommer att innebära att allmän plats för väg inte byggs ut eller innebära att tillfälliga vägar upplåts på platser där det inte är lämpligt.

Den aktuella planläggningen innebär inte någon skada för fastighetsägarna eftersom förutsättningarna på platsen legat till grund för de avvägningarna som gjorts inom ramen för prövning av detaljplanen. Kommunens beslut om inrättande av verksamhetsområde för vatten och avlopp är inte beroende av att detaljplanen vinner laga kraft, utan är en separat process enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster.

Enligt avtal mellan Tanums kommun och A och A.N. ska kommunen vidta åtgärder i syfte att skapa en överlappning mellan de befintliga cykelgrindarna. Frågan är därför redan hanterad genom den överenskommelse som finns i upprättat avtal.

Västra vägen har varit en del av Tanums kommuns översiktsplan och fördjupade översiktsplan under en längre tid. Detta indikerar tydligt att kommunen har haft långsiktiga intentioner för området. I skogen, där F.K. och C.A. anser att den nya vägen ska placeras, finns arter som omfattas av artskyddsförordningen och skyddsvärda träd. Tanums kommun anser att den anpassning av planområdet som skett för att inte riskera att påverka artskyddade arter eller skyddsvärda träd innebär att det gjorts en lämplig avvägning mellan allmänna och enskilda intressen och att marken är planlagd för det som området är mest lämpat för enligt 2 kap. plan- och bygglagen.

Bullerutredningen visar att gällande riktlinjer och krav inte överskrids. Det innebär att kommunen inte behöver införa någon planbestämmelse om uppförande av bullerskydd.

Sid 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2769-24 Mark- och miljödomstolen

I detaljplaneskedet måste de geotekniska säkerhetsfrågorna klarläggas. I den geotekniska utredningen (Projekterings PM Geoteknik 2022-01-26), framgår att totalstabiliteten är tillfredställande för planområdet inom detaljplanen. Länsstyrelsen har meddelat att de inte kommer pröva planen med hänsyn till geoteknik.

I dag är Grönemadsvägen smal och sikten är begränsande längs viss sträcka, vilket påverkar framkomligheten och trafiksäkerheten. Tanums kommun har för avsikt att på sikt begränsa trafiken på del av Grönemadsvägen för att öka trafiksäkerheten.

Dagvattenutredningen utgår från Svenskt Vattens publikation P110 och Tanum kommuns krav. Riktlinjerna för dagvattenutredningen är att ett 10-årsregn vid den framtida exploateringen ska fördröjas till befintligt 10-årsflöde och att planområdets utformning ska kunna ge acceptabla förutsättningar vid ett 200-årsregn. Tanums kommun anser att skyfall har hanterats inom ramen för detaljplanen då lämpliga ytor är planlagda för hantering av dagvatten och skyfall.

Kommunen konstaterar att det inte föreligger något strandskydd inom det aktuella området, vilket gör frågan om strandskydd irrelevant i detta sammanhang. Inom Västra Götalands län är alla strandskyddsområden tydligt utmärkta i kartmaterialet. Detta innebär att en individuell prövning av strandskydd endast krävs i de fall där det framgår att området omfattas av sådant skydd.

Det är miljö- och byggnadsnämnden som ansvarar för handläggningen samt lämplighetsprövningen och de avvägningar som gjorts inom ramen för detaljplanen. Miljö- och byggnadsnämnden har berett detaljplanen inför antagande i kommunfullmäktige. Inför ett beslut i kommunfullmäktige har även kommunstyrelsen berett detaljplanen. Det som J.L. framfört om delikatessjäv för den ledamot som deltagit vid kommunfullmäktiges sammanträde innebär således inte att jäv föreligger.

Sid 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2769-24 Mark- och miljödomstolen

I detaljplaneprocessen har det enskilda intresset som Baldus AB och Sandhaken AB framför beaktats och prövats. Kommunen har dock kommit fram till att marken inte är bäst lämpad för det som bolagen föreslår. Kommunen anser i stället att det allmänna intresset av att skapa ändamålsenliga och tillgängliga skolor och förskolor är av stor vikt.

Genom detaljplanen kommer området kring Gisslerödsbäcken planläggas som allmän plats med kommunalt huvudmannaskap. Eftersom det enbart är området kring Gisslerödsbäcken som berörs av detaljplanen, innebär det inte några negativa konsekvenser för boende i området. Att vägen behöver byggas om och att detaljplanen ersätts i denna del medför ingen inskränkning för byggrätter inom gällande detaljplan. Att kommunens ansvar för dagvattenhantering behöver tydliggöras får anses vara sådana nya förhållanden av stor allmän vikt som inte kunde förutses vid den ursprungliga planläggningen. Parallellt med arbetet med detaljplanen har arbete med en översvämningsstrategi pågått, vilket man i detaljplanearbetet har behövt förhålla sig till. Dessa processer ingår i ett strategiskt arbete som kräver både tid och samordning, särskilt då avrinningsområdet har ett utlopp genom tätbebyggda områden. De krav som i dag ställs på hantering av dessa frågor skiljer sig dessutom från tidigare hantering då kommunen trots att Gisslerödsbäcken inte legat under kommunalt huvudmannaskap skött underhåll av bäcken. Detaljplanen har omarbetats för att beakta dessa nya förutsättningar, och det ursprungliga syftet med planen har förändrats för att anpassas till den nya informationen och de behov som identifierats under processen.

DOMSKÄL

Invändning om jäv

Det har framförts att det har förelegat jäv vid antagandet av detaljplanen eftersom en av ledamöterna som deltagit i beslutet har barn tillsammans med den person som äger marken där långtidsparkeringen planeras.

Beslutet att anta detaljplanen har fattats i kommunfullmäktige och den jävsregel som blir aktuell är därför 5 kap. 47 § kommunallagen (2017:725), KL, där det anges

Sid 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2769-24 Mark- och miljödomstolen

att en ledamot inte får delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, förälder, barn, eller syskon eller någon annan närstående.

Det går inte av enbart de uppgifter om att ledamoten och ägaren till marken har ett barn tillsammans att dra slutsatsen att markägaren skulle vara en sådan annan närstående som avses i 5 kap. 47 § KL. Mark- och miljödomstolen bedömer därför att det inte har förelegat jäv.

Ramen för prövningen

Mark- och miljödomstolen har i målet att pröva kommunens beslut att anta den ifrågavarande detaljplanen. A.N.s och A.Y.s yrkande om ekonomisk kompensation för minskad byggrätt samt för anslutning till kommunalt VA är därmed inte något som mark- och miljödomstolen har möjlighet att ta ställning till inom ramen för målet. Detta yrkande ska därmed avvisas.

A.N. och A.Y. har även framfört att det måste göras avvägningar kring kommunens förslag på en anslutningspunkt för kommunalt vatten och spillvatten för D. I planbeskrivningen redovisas att kommunen avser besluta om att införliva bostadsfastigheten D i det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp samt att en anslutningspunkt upprättas och meddelas efter ett beslut om inrättande av verksamhetsområde. Mark- och miljödomstolen bedömer att frågan utgör en separat process och att detta inte ingår i kommunens beslut om detaljplan. Frågan är därmed inte något som mark- och miljödomstolen kan ta ställning till inom ramen för målet.

Anläggandet av tillfälliga väglösningar under tiden planen byggs ut samt i vilken ordning utbyggnaden sker är något som hanteras vid genomförandet av detaljplanen. Det är inte en fråga som mark- och miljödomstolen kan pröva inom ramen för målet.

Sid 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2769-24 Mark- och miljödomstolen

Prövning i sak

Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten, se 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Bestämmelsen ger kommunen möjlighet att inom förhållandevis vida ramar avgöra hur marken inom den egna kommunen ska disponeras. Prövningen av detaljplaner är därför begränsad till frågan om beslutet att anta en detaljplan strider mot någon rättsregel på det sätt som har gjorts gällande i målet eller som annars framgår av omständigheterna (13 kap. 17 § PBL). Prövningen innebär därmed en kontroll av om kommunen har hållit sig inom det handlingsutrymme som PBL medger. Om domstolen vid prövningen finner att beslutet att anta detaljplanen strider mot en rättsregel ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Delvis upphävande eller ändringar av beslutet får endast göras om kommunen har medgett det eller om det är fråga om ändringar av ringa betydelse.

Ändring av plan där genomförandetiden inte gått ut

Av 4 kap. 39 § PBL framgår följande. En detaljplan får inte ändras eller upphävas före genomförandetidens utgång, om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det.

Första stycket gäller inte om ändringen eller upphävandet behövs

1på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte har kunnat förutses vid planläggningen, eller 2. för införande av bestämmelser enligt 18 § andra stycket.

En del av Detaljplan för del av Ulmekärr, Gissleröd och Kuseröd berörs av planförslaget. Planens genomförandetid har inte gått ut. Baldus AB, Sandhaken AB och J.L. har uppgett att de motsätter sig ändring av planen.

Baldus AB och Sandhaken AB äger fastigheten F och J.L. äger fastigheten C. Båda dessa fastigheter omfattas både av Detaljplan för del av Ulmekärr, Gissleröd och Kuseröd och den detaljplan som nu är uppe för prövning.

Sid 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2769-24 Mark- och miljödomstolen

Frågan är då om Baldus AB, Sandhaken AB och J.L. berörs av ändringen av detaljplanen och därmed har rätt att motsätta sig ändringen. Ändringen medför inte att några byggrätter på de aktuella fastigheterna försvinner. Det har inte heller framkommit att några andra rättigheter går förlorade i och med ändringen eller på vilket annat sätt de skulle påverkas som fastighetsägare.

Mark- och miljödomstolen bedömer därmed att Baldus AB, Sandhaken AB och J.L. inte är berörda av ändringen på ett sådant sätt att de har vetorätt.

Olägenheter till följd av ny väg

Det har framförts att anläggandet av Västra vägen, den nya väg som tillkommer i Industrivägens förlängning, kommer medföra olägenheter i form av risk för skred samt buller, avgaser, vibration och insyn.

Under planarbetet har det utförts utredningar gällande geoteknik och det har gjorts en samlad bedömning som redovisas i Projekterings PM geoteknik och MUR geoteknik. Slutsatsen som framgår i dessa är att genomförande av planförslaget inte bedöms påverka totalstabiliteten inom planområdet. Efter att kommunen har gjort en revidering av utlåtandet för bergteknik inför antagande av planen har varken Statens geotekniska institut eller länsstyrelsen haft några synpunkter på slutsatserna kring geoteknik och bergteknik. Mark- och miljödomstolen bedömer därmed att frågorna kring geoteknik och eventuell påverkan av Västra vägen är tillräckligt utredda.

Kommunen har låtit genomföra en bullerutredning med beräkningar för nuläge och kommande utbyggnadsskede. Resultatet av utredningen är att samtliga befintliga bostadshus beräknas klara riktvärdet för ekvivalent ljudnivå 55 dBA och maximal ljudnivå 70 dBA för uteplats på ytor i anslutning till bostad. Även frågan om buller bedömer domstolen därmed vara tillräckligt utredd.

Sid 15 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2769-24 Mark- och miljödomstolen

Inte heller det som har anförts i övrigt om anläggandet av Västra vägen anser domstolen ger anledning att tro att vägen skulle medföra någon betydande olägenhet för de kringboende.

Trafiksäkerhet

Under planarbetet har det tagits fram en trafikutredning. Brister i befintligt vägnät har identifierats och de förbättringar som ingår i planförslaget är redovisade – de bedöms medföra att skolvägarna blir säkrare och tryggare. Invändningen om att planförslaget inte ger en säker skolväg är därmed inte något som ger mark- och miljödomstolen anledning att upphäva planen.

Översvämningsrisk och dagvattenhantering

Under planarbetet har det tagits fram en dagvatten- och skyfallsutredning där bl.a. dagvattenhantering avseende Västra vägen hanteras samt hur dagvatten ska ledas till Gisslerödsbäcken. Frågan bedömer domstolen därmed vara tillräckligt utredd.

Artskydd

Kommunen har tagit fram utredningar med hänsyn till hasselsnok och fladdermus samt låtit utföra en fågelinventering. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår slutsatsen att arter inte bedöms påverkas på ett sådant sätt att förbud enligt artskyddsförordningen utlöses.

Mark- och miljödomstolen bedömer därmed att det som klagandena framfört angående att frågorna om artskydd inte skulle vara tillräckligt utredda av kommunen inte utgör skäl att häva planen.

Strandskydd

Det har framförts att Gisslerödsbäcken bör omfattas av strandskydd.

Kommunen har bedömt att planområdet inte omfattas av strandskydd och länsstyrelsen har i yttrande uppgett att man inte befarar att strandskydd upphävs i

Sid 16 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2769-24 Mark- och miljödomstolen

strid med gällande bestämmelser. Mark- och miljödomstolen ser ingen anledning att frångå dessa bedömningar, det vill säga att området inte är strandskyddat.

Jordbruksmark

Detaljplanen omfattar mark som utgör brukningsvärd jordbruksmark. Sådan mark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk (3 kap. 4 § miljöbalken). Väsentliga samhällsintressen kan vara t.ex. bostadsförsörjningsbehovet, intresset av att kunna lokalisera bostäder och arbetsplatser nära varandra, att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem samt att säkerställa viktiga rekreationsintressen (prop. 1985/86:3 s. 53).

Kommunen har genomfört en lokaliseringsutredning gällande jordbruksmark där man dels kommer fram till att planens genomförande är av särskilt allmänt intresse, dels att den nu valda platsen utgör en lämplig plats för planen. Kommunen har även utrett flera alternativa platser och kommit fram till slutsatsen att det inte finns något annat tillfredställande alternativ. Domstolen bedömer därmed att kommunen har gjort en tillräcklig utredning gällande ianspråktagandet av jordbruksmark.

Inte getts byggrätter

Kommunen har utrymme att besluta om utformning av planområdet och byggrätter så länge detta inte strider mot någon rättsregel. Det har inte framkommit något som tyder på att valet att inte placera några byggrätter på den fastighet som ägs av Baldus AB och Sandhaken AB skulle strida mot någon rättsregel.

Servitut

A.N. och A.Y. har framfört att nuvarande officialservitut som inkluderar anslutningsväg och vattentäkt ska lämnas oförändrade samt att de uppmanar kommunen att säkerställa att markens klassning justeras så att planstridigheten upphör och utfartservitutet kan få gälla oförändrat.

Sid 17 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 2769-24 Mark- och miljödomstolen

Frågan om servituten ska fortsätta gälla är en fråga som mark- och miljödomstolen inte kan bedöma inom ramen för prövningen av överklagandena av beslutet att anta detaljplanen. Mark- och miljödomstolen bedömer att planbestämmelsen om utfart från fastigheten D inte strider mot någon rättsregel.

Sammanfattning

Mot bakgrund av vad som ovan angetts anser mark- och miljödomstolen sammanfattningsvis att det inte har framkommit något skäl för att upphäva beslutet om antagande av den aktuella detaljplanen. Överklagandena ska därmed avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 5 maj 2025

Tommy Fraenkel Gunnar Åkerlund I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Tommy Fraenkel, ordförande, och tekniska rådet Gunnar Åkerlund. Föredragande har varit beredningsjuristen Julia Naij.