P 6719-24

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2025-06-02 P 6719-24 060201 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-04-29 i mål nr P 7221-23, se bilaga A

PARTER

Klagande Naturskyddsföreningen i Botkyrka-Salem,

Stockholms Fältbiologer,

SVEA HOVRÄTT DOM P 6719-24

Motpart Salems kommun SAKEN Detaljplan för m.fl. Garnudden våtmark och dagvattendamm i Salems kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandena.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6719-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturskyddsföreningen i Botkyrka-Salem, Stockholms Fältbiologer, , , , , , , , , , , , och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen.

Salems kommun har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Naturskyddsföreningen i Botkyrka-Salem har anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen samt tillagt sammanfattningsvis följande. Fladdermöss har observerats inom planområdet vid en inventering under maj 2024. Trots att kommunen haft kännedom om förekomsten av fladdermöss och åkergroda har detta inte utretts. När det finns bekräftade fynd av fridlysta arter måste en specifik artinventering göras. Detaljplanen bör således upphävas eftersom naturinventeringarna är otillräckliga och det saknas en miljökonsekvensbeskrivning. Under 1980-talet deponerades schakt-massor på platsen. De grävarbeten som detaljplanen medför riskerar därför att förorena sjön Uttran. Därmed är den planerade markanvändningen olämplig.

Föreningen har gett in myndighetshandlingar hänförliga till deponin samt bilder på området.

Stockholms Fältbiologer har anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen samt tillagt sammanfattningsvis följande. Kunskapsunderlaget är bristfälligt och kan inte läggas till grund för kommunens bedömning att planen inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Då torvmark ska grävas ut innebär detalj-planen i praktiken en fortsatt utdikning av området. Att kanalisera inkommande vatten till en konstruerad dagvattendamm är inte en lösning som kan anses vara anpassad till sumpskogsområdets geotekniska förutsättningar. Mot bakgrund av de resultat som redovisats från provtagningar i sjöarna Flaten och Uttran finns det behov av vidare

SVEA HOVRÄTT DOM P 6719-24

utredning av alternativ lokalisering och en mer kostnadseffektiv och naturbaserad metod för vattenrenande åtgärder.

, , , , , , , , , , och har anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen.

har anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen samt tillagt sammanfattningsvis följande. I den norra delen av planområdet där kom-munen planerar att genomföra gräv- och schaktarbeten har hon under många år regel-bundet observerat hasselsnok, senast i maj 2024. Risken för betydande miljöpåverkan kan därför inte uteslutas. De planerade grävarbetena innebär också en risk för sprid-ning av den invasiva växten parkslide som hon under långt tid har bekämpat vid sin odlingslott.

har gett in bilder från området på fynd av arter som är föda för hasselsnok.

Salems kommun har hänvisat till vad den tidigare har anfört samt tillagt sammanfattningsvis följande. Det finns varken stöd för att hasselsnok skulle förekomma inom planområdet eller att lämpliga lekmiljöer eller övervintringsplatser för hasselsnoken kommer att tas i anspråk. Så länge som arbetena genomförs utanför arternas aktiva period kan det inte finnas någon risk för påverkan som skulle kunna aktualisera ett förbud enligt artskyddsförordningen. De planerade åtgärderna kommer inte heller att påverka några lämpliga övervintrings-, övernattnings- eller koloniplatser för fladdermöss. Det har inte noterats några träd med lämpliga håligheter för fladdermöss inom det område som tas i anspråk. Genomförandet av planen kommer snarare att bidra till att skapa ytterligare livsmiljö för arterna i närområdet. En dagvattendamm kan förbättra förutsättningarna för vissa insekter, vilket kan vara positivt för fladdermöss. Västra Garnudden ska enligt planhandlingarna införlivas med det angränsande naturreservatet. Syftet är att säkerställa en kontinuerlig ekologisk funktion för de arter som förekommer i planområdet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6719-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Den största delen av det område som omfattas av detaljplanen är i dag planlagd för lek och idrottsändamål. Detaljplanen innebär att markanvändningen ändras till naturområde, bl.a. i syfte att restaurera ett våtmarksområde med en dagvattendamm. Typiskt sett är konsekvenserna av att en sådan detaljplan genomförs positiva för miljön, vilket bör utgöra utgångspunkten för prövningen i detta fall. Vidare har länsstyrelsen beslutat att inte överpröva kommunens antagandebeslut av detaljplanen.

I frågan om underlaget är tillräckligt för att bedöma konsekvenserna av genomförandet av detaljplanen i förhållande till artskyddet gör Mark- och miljööverdomstolen följande överväganden. Samtliga arter av fladdermöss samt hasselsnok är fridlysta och enligt 4 a § artskyddsförordningen (2007:845) är det förbjudet att bl.a. avsiktligt störa djuren och att skada eller förstöra deras fortplantningsområden eller viloplatser. Fynd av fladdermöss och hasselsnok inom planområdet har numera rapporterats i Artportalen. Det finns därmed indikationer på att dessa skyddade arter kan förekomma i området. Enligt kommunens naturvärdesinventering och utredningen i övrigt framgår dock att det inte har noterats några lämpliga livsmiljöer för fladdermöss eller hasselsnok där de planerade åtgärderna enligt detaljplanen ska vidtas. Det saknas också andra konkreta uppgifter i målet som tyder på att genomförandet av detaljplanen skulle påverka dessa arters eventuella boplatser, viloplatser eller fortplantningsområden inom planområdet i övrigt. Mark- och miljööverdomstolens bedömning är mot den bakgrunden att det saknas skäl att utreda påverkan på dessa arter ytterligare. Den utredning som finns är alltså tillräcklig för att kunna bedöma att genomförandet av detaljplanen inte kommer att komma i konflikt med de tillämpliga artskyddsreglerna.

När det gäller övriga invändningar ger det som klagandena har anfört i Mark- och miljööverdomstolen inte anledning till några andra bedömningar än de som mark- och miljödomstolen gjort.

Sammanfattningsvis saknas det skäl att upphäva detaljplanen och överklagandena ska därför avslås.

SVEA HOVRÄTT DOM P 6719-24 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Karin Wistrand, tekniska rådet Carina Nordström, hovrättsrådet Elisabeth Hartley, referent, och tf. hovrättsassessorn Anna Lundgren. Föredragande har varit Fanny Vesterberg.

Sid 1 (20) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 7221-23 Mark- och miljödomstolen 2024-04-29 meddelad i Nacka

PARTER Klagande

Naturskyddsföreningen i Botkyrka-Salem

Stockholms Fältbiologer

Motpart Salems kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Salems kommuns beslut 2023-09-07 i ärende nr KS/2023:235, KF § 47, se bilaga 1 SAKEN Antagande av detaljplan för m.fl. (Västra Garnudden), plan 80-81, i Salems kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avvisar överklagande. Mark- och miljödomstolen avslår yrkandet om att inhämta yttrande från Naturvårdsverket. Mark- och miljödomstolen avslår övriga överklaganden.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7221-23 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Den 7 september 2023 antog Salems kommun en detaljplan för Västra Garnudden, plan 80-81, KS/2023:235. Syftet med planen är enligt kommunens beslut att möjliggöra för restaurering av ett våtmarksområde med en dagvattendamm i Västra Garnudden som kompensation för en annan detaljplan som innebär markavvattning av ett befintligt sumpskogsområde i Södra Hallsta. Planen syftar även till att rena vatten som når Uttran via Flatenbäcken samt att anlägga ett nytt gångstråk för att tillgängliggöra området för friluftslivet. Kommunens beslut att anta detaljplanen för Västra Garnudden har överklagats till mark- och miljödomstolen.

Mark- och miljödomstolen har genom dom den 26 mars 2024 i mål nr P 3946-23 upphävt beslutet att anta ovan nämnda detaljplan för Södra Hallsta. Domen har överklagats till Mark- och miljööverdomstolen (mål nr P 4953-24).

Under handläggningen av detta mål har mark- och miljödomstolen avslagit yrkanden om att hålla syn på platsen.

YRKANDEN , , , , , , , , , , , , , Stockholms Fältbiologer, Naturskyddsföreningen i Botkyrka-Salem och har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva kommunens beslut. , , , , , , , , , , , har även yrkat att markoch miljödomstolen ska inhämta yttrande från Naturvårdsverket.

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7221-23 Mark- och miljödomstolen

UTVECKLING AV TALAN

Klagorätt Naturskyddsföreningen i Botkyrka-Salem, Stockholms Fältbiologer, och har beretts tillfälle att yttra sig över frågan om klagorätt.

Naturskyddsföreningen i Botkyrka-Salem har i huvudsak anfört följande. Naturskyddsföreningen i Botkyrka-Salem är en lokal krets av Svenska Naturskyddsföreningen och ska bl.a. arbeta för riksföreningens syften och då i första hand hos kommunala organ tillvarata natur- och miljövårdens intressen, vilket följer av föreningens stadgar.

Föreningen har bedrivit verksamhet i mer än tre år. Antalet medlemmar var ca 1 550 enligt verksamhetsberättelsen för 2022.

Stockholms Fältbiologer har i huvudsak anfört följande. Föreningen har ett medlemsantal på 437 aktiva medlemmar och registrerades som förening den 3 december 2001.

har i huvudsak anfört följande. Han har under granskningstiden skriftligen framfört synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Salems kommun har i sitt brev informerat om att han har rätt att överklaga.

har i huvudsak anfört följande. Hon har under granskningstiden skriftligen framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Hon är särskilt berörd av beslutet då hon har en kolonilott genom sitt medlemskap i Tunadal koloniträdgårdsförening, vilken kommunen avser att till stor del tvångsöverta för att realisera den tilltänkta detaljplanen.

Yttranden i sak , , , , , , , , ,

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7221-23 Mark- och miljödomstolen

, och (fastighetsägarna) har vidhållit vad som framförts i granskningsyttrandet med i huvudsak följande tillägg.

Fastighetsregleringsbeslutet är inte i överenstämmelse med 2 kap. 12 § expropriationslagen gällande kravet angående proportionalitet. Åtgärden är väsentligen mer omfattande än nödvändigt. Kommunen har dessutom varit otydlig och gett missvisande information avseende den planerade fastighetsregleringen.

Delägarna av den privatägda marken har under många år varit i kontakt med kommunen angående olika sätt att förbättra vattenkvaliteten i sjön Uttran. Det beslut kommunen tidigare tog att dika ut våtmarken och anlägga ett dike rakt ut i sjön hade inte fastighetsägarnas stöd och har i efterhand visat sig vara ett stort misstag. Den metod som vanligen används för att rätta till denna typ av misstag är att plugga igen diken på strategiskt valda punkter. En fördel är att våtmarkens naturliga vattenrening stärks och även den biologiska mångfalden. Åtgärden är enkel och billig att genomföra liksom underhållsfri. Detta har föreslagits sedan flera år men dialogen med kommunen angående plan 80-81 har inte varit konstruktiv.

Kommunen skriver i plandokumentet att de har för avsikt att komma överens med fastighetsägarna till om fastighetsreglering i enlighet med detaljplanen samt att kommunen har rätt att lösa in den allmänna platsen med stöd av den nya detaljplanen om parterna inte kommer överens. Vid mötena med kommunen har inga förslag om överenskommelse lagts fram. Kommunen har endast kommunicerat det som står i planen, avsikten att göra en fastighetsreglering. Fastighetsägarna har konsekvent motsatt sig detta då ingen rimlig exproprieringsorsak har framkommit. Kommunen hänvisar till att de har rätt att fastighetsreglera mark som detaljplanerats som naturområde. Lagrum här är okänt då ingenting avseende nyttjande av marken förändras.

Kommunen har också angett risk för höjning av vattennivån i våtmarken vid häftigt regn som anledning till kommunalt huvudmanskap. Fastighetsägarna har förespråkat att hela våtmarken ska användas som filtreringsyta. De har således inga

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7221-23 Mark- och miljödomstolen

problem med mer vatten på sin mark vilket de vid otaliga tillfällen meddelat kommunen. Fastighetsägarnas förståelse av rådighetskravet är att det ska fungera som ett skydd för äganderätten och individens rättigheter mot godtycklig myndighetsutövning. I detta fall använder Salems kommun rådighetskravet som ett verktyg att beslagta privatägd mark.

Genom förändringarna i markens beskaffenhet med omledning av inflödande vatten som planeras i planområdet för Västra Garnudden, kan risken inte uteslutas för ras, erosion och sättningar i angränsande fastigheter och tillfartsvägar till dessa, vilket är risker som berör länsstyrelsens överprövningsgrunder. Trots detta har denna risk med väsentlig påverkan på boende/sakägare intill planområdet inte utretts under arbetet med den antagna detaljplanen för Västra Garnudden. Syftet med att göra dessa utredningar om miljökonsekvenser och alternativa planlösningar är att respektera miljöbalkens försiktighetsprincip när betydande miljöpåverkan och miljörisker inte går att utesluta. Respekten för försiktighetsprincipen är i sin tur ett sätt för ansvariga beslutsfattande politiker att säkra att detaljplanens önskade effekter också blir realiserade och att inte oavsedda, negativa miljöeffekter uppstår. I fallet med den antagna detaljplanen för Västra Garnudden handlar det om effekter av betydelse, då risk finns för att detaljplanen har negativ miljöpåverkan på enskilda fastighetsägare men också på samhällsintressen som den biologiska mångfalden, koldioxidutsläpp och klimatnytta liksom möjligheterna att följa vattendirektivet och uppsatta mål i miljökvalitetsnormer i 5 kap. 4 § miljöbalken.

En mängd aspekter talar för att detaljplanen för Västra Garnudden, med anläggande av en artificiell dagvattendamm i tidigare orörd naturmark, medför betydande miljöpåverkan. Detaljplanen för Västra Garnudden avser en infrastrukturell åtgärd för långvarigt bruk för kommunens vattenförvaltning. Mer specifikt avser detaljplanen omledning av inkommande vattenflöden till planområdet, genom ett nytt dike mot en artificiellt grävd dagvattendamm och översilningsyta. Trots dessa förutsättningar har kommunen inte erkänt planens betydande miljöpåverkan, vare sig vid undersökning enligt 6 kap. miljöbalken som gjordes 2019 och reviderades 2022, eller därefter. Inte heller har en strategisk miljöbedömning eller en

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7221-23 Mark- och miljödomstolen

miljökonsekvensbeskrivning utförts. Vidare är kommunens undersökning om betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken behäftad med sådana allvarliga brister att det inte går att bedöma om detaljplanen innebär betydande miljöpåverkan.

Detaljplanen strider också mot 4, 6 och 9 §§ artskyddsförordningen. I den gjorda naturvärdesinventeringen från 2020 framkommer att minst sex skyddade arter identifierats i planområdet. Sannolikheten beskrivs vara hög för att andra skyddade arter också finns i området, även om de inte kunde inventeras beroende på vald tidpunkt för fältbesöket (april 2020). Utöver de identifierade arterna finns dessutom ytterligare skyddade arter i området registrerade i artportalen. Trots vetskapen om flertalet skyddade arter har endast planens påverkan på mindre hackspetten utretts.

Salems kommun har arbetat med två sammankopplade detaljplaner under stor tidspress. Salems kommun har i tidiga skeden av båda planarbeten (2008 respektive 2019) bedömt att ingen av de två detaljplanerna medför betydande miljöpåverkan och att strategiska miljöbedömningar inte är motiverade, trots att relevanta kunskapsunderlag om båda planområden har saknats då dessa beslut fattades. Samtidigt har båda detaljplaner mött stark kritik för planernas betydande påverkan på miljö- och klimatvärden och bristande hänsyn till miljölagstiftning och internationellt erkänd kunskap och riktlinjer om klimatförändringar och klimatanpassning. Den snäva synen på vad som räknas som miljöaspekt har fått stor påverkan på vilka miljörelaterade utredningar om planområdena och deras relevanta sammanhang som över huvud taget gjorts eller inte gjorts, liksom på hur gjorda utredningar har tolkats och använts för att motivera beslut om åtgärdsförslag (liksom möjliga alternativ som valts bort och inte utvärderats).

Till ovanstående kan tilläggas att den dispens som beviljades 2011 av Länsstyrelsen (förlängningsbeslut 2016 respektive 2021) för att möjliggöra för Salems kommun att bygga 50 nya bostäder i Södra Hallstas naturområde med våtmark, beslutades för 12 år sedan i en tid då kunskap om våtmarkers betydelse för biologisk mångfald, säkring av grundvatten, torvbildning, vattenrening och dämpning av risk för översvämningar och skogsbränder inte var allmänt spridd på samma sätt som idag.

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7221-23 Mark- och miljödomstolen

Vidare har en ny granskning av planen inte genomförts efter de förändringar av detaljplanen som gjorts efter granskningsförfarandet. Den antagna detaljplanen är väsentligt annorlunda än den plan som ställts ut på granskning.

Stockholms Fältbiologer har i huvudsak anfört följande till stöd för sitt överklagande.

Kommunens undersökning om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. miljöbalken, som utfördes våren 2019 och reviderades 2022, är behäftad med allvarliga brister. Bristerna kan delvis förklaras av Salems kommuns snäva tolkning av vad som , som utesluter nödvändiga miljöaspekter som innebär betydande miljöpåverkan enligt den inkluderande förståelsen av miljöaspekt som anges i miljöbalken.

Enligt den undersökning enligt 6 kap. miljöbalken som Salems kommun genomförde 2019 beslutades att detaljplanen inte innebär betydande miljöpåverkan samt att en strategisk miljöbedömning inte var motiverad. Samtliga utredningar med relevans för att dra dessa slutsatser såsom naturvärdesinventering, geoteknisk utredning, föroreningsanalyser, osv har dock genomförts 2020 2023, dvs efter uppskattningen att planen inte medför betydande miljöpåverkan och efter beslut fattats om att en strategisk miljöbedömning inte är motiverad. En tolkning av detta är att den tidiga undersökningen från 2019 var en uppskattning utan stöd av relevant kunskap och utan att ha identifierat omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan. Trots att de utredningar som därefter gjorts under 2020 2023, i flera fall visar på att detaljplanen riskerar att orsaka betydande miljöpåverkan har Salems kommun hållit fast vid sitt beslut om att detaljplanen inte riskerar att orsaka betydande miljöpåverkan samt att en strategisk miljöbedömning inte är motiverad. Sammantaget medför ovanstående att det utifrån gjorda undersökningar inte går att bedöma detaljplanens miljöpåverkan. Planen bryter därmed mot föreskrifterna i miljöbalkens 6 kap. 5, 6 och 20 §§, liksom mot 5 kap. 11 a § plan- och bygglagen gällande sättet som miljöpåverkan har analyserats under

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7221-23 Mark- och miljödomstolen

planprocessen. Det kan därmed inte heller bedömas om detaljplanen är förenlig med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. Bristerna innebär också att detaljplanen strider mot miljöbalkens principer i 2 kap. gällande relevant kunskap, relevant teknik för restaurering, försiktighetsmått i förhållande till miljörisker, hushållning av naturresurser samt platsens lämplighet för ändamålet. Fyra olika miljöaspekter har framträtt som särskilt betydelsefulla under planarbetena med Västra Garnudden och det sammankopplade området Södra Hallsta:

a) Vattenrening/vattendirektivets miljökvalitetsnormer; ansvar för att inte orsaka försämrad vattenkvalitet i sjöar och vattendrag. b) Föroreningar; ansvar för att inte orsaka risk för spridning av föroreningar som kan finnas i marken beroende på historia av förorenande verksamheter. c) Biologisk mångfald/naturvärden/artskydd; ansvar för att skydda naturområden med höga naturvärden med betydelse för biologisk mångfald. d) Klimatanpassning/-förändring; ansvar för att skydda invånare, infrastruktur och miljö mot de negativa effekterna av klimatförändringarna (t.ex. bevara natur- och våtmark och minimera hårdgjorda ytor där sårbarheten är hög och risker påtagliga för översvämningar, erosion, jordskred, torka, skogsbrand, grundvattenbrist m.m., samt ansvar för att bidra med minskade koldioxidutsläpp).

Risken för negativa miljöeffekter är uppenbar vilket gör att detaljplanen bör upphävas.

Planen är inte heller förenlig med artskyddsförordningen gällande ett flertal skyddade arter som identifierats i området vid naturvärdesinventeringen från 2020 och vilka anges i 4, 6 samt 9 §§ i artskyddsförordningen. Det går inte att utesluta att skyddade arter kan påverkas negativt av detaljplanen då påverkan på endast en av de identifierade skyddade arterna hittills har utretts (mindre hackspetten).

Salems kommun bryter också mot regelverket om ändringar av planförslag efter granskning. Detaljplanen som genomgick granskning i november 2022 har

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7221-23 Mark- och miljödomstolen

förändrats väsentligt under ett fåtal månader före antagande (våren/sommaren 2023). Trots att i praktiken omfattande och bör tolkas som väsentliga.

Västra Garnuddens detaljplan har utvecklats som en kompensationsåtgärd för en planerad avvattning av en våtmark i ett annat planområde, Södra Hallsta, där det planeras för ett nytt bostadsområde. Stockholms Fältbiologer har motsatt sig Salems kommuns plan att utnyttja den 12 år gamla dispensen för att ersätta jungfrulig skog och våtmark i Södra Hallsta, med hårdgjorda ytor i form av ett urbant bostadsområde med tvärgående bilväg. Planen strider mot modern kunskap som förmedlas i IVL Svenska Miljöinstitutets och IPCC:s rapporter liksom genom internationella konventioner och kommande EU lagstiftning som utgår från EU:s jord- och markstrategi. En avverkad skog och avvattnad våtmark i Södra Hallstas planområde på 5,5 ha innebär en oåterkallelig klimatförlust som omöjligen kan kvittas mot och leda till positiva nettoutsläpp genom att en dagvattendamm anläggs i en dikad sumpskog i Västra Garnudden. Sammantaget innebär de två detaljplanerna en dubbel klimatbelastning. Detta innebär också att detaljplanen för Västra Garnudden som tagits fram för att möjliggöra våtmarksavvattningen i Södra Hallsta strider mot de svenska nationella klimatmålen samt mot förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och därmed bör upphävas.

Stockholms Fältbiologer har även framfört synpunkter på kontrollprogrammet för Södra Hallsta Västra Garnudden daterat den 7 juni 2023.

Naturskyddsföreningen i Botkyrka Salem har i huvudsak anfört följande till stöd för sitt överklagande.

Den största bristen är att kommunen inte har ansett att någon av detaljplanerna Södra Hallsta och Västra Garnudden kommer att innebära betydande miljöpåverkan vilket Naturskyddsföreningen inte håller med om. Om man ser de bägge planerna i ett sammanhang blir det ännu tydligare att det innebär betydande miljöpåverkan

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7221-23 Mark- och miljödomstolen

eftersom den stora frågan handlar om hur man torrlägger en våtmark i Södra Hallsta och därefter bebygger området med bostäder m.m. Dagvattnet från detta område ska därefter komma till sjön Flaten och därefter via Flatenån komma fram till Västra Garnudden som är en tidigare delvis torrlagd våtmark. Här i den delvis torrlagda våtmarken ska enligt detaljplanen en mindre dagvattenanläggning anläggas (en våtmark som man torrlägger i Södra Hallsta). Från dagvattenanläggningen har man sedan tänkt sig att vattnet skall översila våtmarkerna söderut och sedan komma ut renat i sjön Uttran. Vid höga vattenflöden (kanske under våren vid snösmältningen eller då extrema regnperioder infaller), så låter man överflödigt vatten gå via den grävda nedre delen av Flatenån, d.v.s. genom bräddning. Om kommunen hade ansett att detaljplanerna skulle medföra betydande miljöpåverkan hade de behövt göra miljökonsekvensbeskrivningar, något som Naturskyddsföreningen anser borde ha gjorts.

Naturskyddsföreningen anser att fler fördjupade naturinventeringar bör göras i Västra Garnuddenområdet eftersom fler skyddade arter finns i området som kan föranleda att artskyddsförordningen kan bli tillämplig och att dispens således måste sökas hos länsstyrelsen.

har vidhållit vad som framförts i granskningsyttrande med i huvudsak följande tillägg.

Av rapporten Västra framgår att de geotekniska förutsättningarna för att anlägga dike och damm i planområdet inte är gynnsamma. Bland annat framgår att dammen är olämplig eftersom lutningen på diket kommer att bli praktiskt svår att uppnå och bevara. Det finns stor risk för erosion och sedimentering i diket vilket behöver hanteras. Allt detta kommer att påverka henne och hur hon använder sin kolonilott. Man har inte tagit höjd för de nederbördsnivåer som kan väntas utifrån klimatförändringarna vilket kan komma att innebära att kolonilotten läggs under vatten och att jorden spolas bort vid häftiga regn.

Sid 11 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7221-23 Mark- och miljödomstolen

Detaljplanen strider även mot artskyddsförordningen. I ett mycket sent skede under våren 2023, dvs efter granskningen av detaljplanen i november 2022, gjordes förändringar av detaljplanen för att planen inte skulle hota den mindre hackspettens revir som omfattades av det aktuella planområdet. Detaljplanen strider dock fortfarande mot artskyddsförordningen då flertal skyddade arter har identifierats i området enligt Ekologigruppens naturvärdesinventering från 2020. Salems kommun har dock avstått från att utreda påverkan på alla andra skyddade arter trots att de haft kännedom om att flera skyddade arter finns i området. Denna brist utgör en grund för att planen ska upphävas. Det finns ytterligare skyddade arter inom området som inte finns med i den gjorda naturvärdesinventeringen, men planens påverkan även avseende dessa arter borde analyseras.