P 8425-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Bygg- och miljönämnden i Örebro kommuns beslut den 24 augusti 2023 (§ 239, dnr SHBG 2023-001047) samt överlämnar ärendet till nämnden för beviljande av bygglov för ansökt byte av taktäckningsmaterial för flerbostadshus på fastigheten i Örebro kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8425-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Karaffen Förvaltnings Aktiebolag (Karaffen) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska bevilja det sökta bygglovet.

Bygg- och miljönämnden i Örebro kommun (Nämnden) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

, PG Jönsson Fastigheter AB, Örebrobostäder AB och Örebro kommun har i egenskap av berörda grannar getts tillfälle att yttra sig. har inte hörts av. PG Jönsson Fastigheter AB har inte haft något att erinra i målet medan Örebrobostäder AB uppgett att bolaget inte har något att yttra i ärendet. Örebro kommun har hänvisat till nämndens beslut varigenom kommunen tagit ställning till frågan i målet.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Karaffen har anfört i huvudsak samma omständigheter som i mark- och miljödomstolen och tillagt följande. Avsaknaden av kulturhistoriska klassificeringar i detaljplanen från 1900 leder till en rättsosäkerhet och en oförutsebarhet som inte kan vara rimlig för en enskild fastighetsägare att drabbas av.

Oavsett om bygglov beviljats eller inte för ändring av taktäckningsmaterial på fastigheterna eller förtar det inte det faktum att taktäckningsmaterial har ändrats från tegel till plåt på dessa intilliggande byggnader.

Ansökt åtgärd avser inte byte av färg utan endast byte av material. Med beaktande av detta och till att närliggande byggnader genomgått liknande förändring bör den sökta åtgärden anses överensstämma med varsamhetskravet i 8 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och inte strida mot förvanskningsförbudet i 8 kap. 13 § PBL. Det skulle strida mot 2 kap. 5 § regeringsformen, RF, att neka bolaget bygglov eftersom det skulle innebära en begränsning att utföra nödvändigt underhåll på den egna fastigheten till en rimlig kostnad.

SVEA HOVRÄTT DOM P 8425-24

Nämnden har anfört i huvudsak följande. Aktuell detaljplan antogs 1900 och byggnaden uppfördes 1929. Stora delar av centrala Örebro är att betrakta som särskilt bevarandevärd bebyggelse och det är skäligt att stora delar av centrala Örebro omfattas av riksintresset för kulturmiljövården, alternativt av bevarandeprogrammet från 1988. Åtgärder ska därför utföras varsamt då ovarsamma åtgärder riskerar att negativt påverka både enskilda byggnaders och bebyggelsemiljöers kulturmiljövärden.

Aktuell byggnad är en sådan särskilt värdefull byggnad som omfattas av förvanskningsförbudet och är en viktig del av bebyggelseområdets kulturmiljövärden. De välbevarade detaljerna skapar en mjuk och försiktig variation i byggnadens uttryck. En ändring från enkupigt taktegel till plåttak är en sådan ändring som är märkbar för gemene man. Detta då byggnaden är placerad på en hörntomt ut mot en park där taket är väl synligt på avstånd. Åtgärden innebär en negativ påverkan i förhållande till bebyggelseområdets kulturmiljövärden.

Trots efterforskningar har något beslut om ändring av taktäckningsmaterial för fastigheterna och inte kunnat hittas. Påståendet om detta bestrids därför.

Det har nu endast tagits ställning till frågan om ändring från befintliga takpannor till plåttak. Någon bedömning av ändring till andra typer av takpannor har inte gjorts. Vid en omläggning kan tegelpannor sparas som reserv och det är möjligt att renovera befintligt tegeltak. Att neka bygglovsansökan medför därför inte kraftiga fördyrningar av underhållet och beslutet står inte i strid med 2 kap. 5 § RF.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Mark- och miljööverdomstolen har att inledningsvis pröva om den aktuella byggnaden omfattas av förbudet mot förvanskning i 8 kap. 13 § PBL.

Kommunen har ett stort inflytande över förändringar i bebyggelsen i den egna kommunen där dess bedömning i frågor rörande hur nya åtgärder anpassas till

SVEA HOVRÄTT DOM P 8425-24

bebyggelsemiljön ofta väger tungt. Likaså har kommunen ett visst bedömningsutrymme i frågor som rör förvanskning, varsamhet och stadsbild. (Se Mark- och miljööverdomstolens dom den 3 juni 2024 i mål nr P 5143-23.)

För att en byggnad ska omfattas av förvanskningsförbudet krävs det inte att byggnaden är skyddad som byggnadsminne eller skyddad enligt detaljplan. Vid bedömningen huruvida byggnaden omfattas av förbudet ska inte de värden som en ombyggnation tillskapar vägas mot de värden som går förlorade genom att byggnaden förvanskas. (Se MÖD 2012:13.)

Aktuell byggnad ingår i kommunens bevarandeprogram för innerstadsbebyggelse. I kommunens kulturmiljöinventering från 2005 har byggnaden beskrivits som uppförd i renodlad 1920-talsklassicism och vara ett av flera välbevarade hus i kvarteret. Byggnaden bedömdes ha ett högt kulturhistoriskt värde ( blå ) bland annat på grund av husets hörnläge och de bevarade och välskötta ursprungliga detaljerna, däribland det enkupiga lertegeltaket. I kommunens översiktsplan är området utpekat som ett område med särskilt värdefull kulturmiljö. Vidare anger översiktsplanen att byggnader och områden som redovisas som röda och blå markeringar i kulturmiljöinventeringen i regel ska betraktas som särskilt värdefull bebyggelse enligt PBL.

Med beaktande av ovanstående instämmer Mark- och miljööverdomstolen i underinstansernas bedömning att byggnaden omfattas av förbudet mot förvanskning i 8 kap. 13 § PBL.

Den fråga som Mark- och miljööverdomstolen därefter har att ta ställning till är om bytet från enkupigt rött lertegel till falsad bandplåt i rödbrun kulör innebär en förvanskning av byggnaden eller om åtgärden står i strid med varsamhetskravet i 8 kap. 17 § PBL.

Ändringen avser endast byte av taktäckningsmaterial. Takets kulör och övriga för byggnaden utmärkande karaktärsdrag skulle således vara oförändrade. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att ändringen visserligen kommer att kunna uppfattas

SVEA HOVRÄTT DOM P 8425-24

från gatan med hänsyn till byggnadens läge i stadsbilden. Eftersom det är fråga om byte från ett traditionellt och tidstypiskt material till ett annat sådant och att arbetet enligt byggherrens underlag avses utföras på traditionellt sätt bedöms dock ändringen få en begränsad inverkan på byggnadens helhetsintryck och de bevarandevärden som lyfts fram i kulturmiljöinventeringen. De kulturhistoriskt värdefulla karaktärsdragen i byggnadens exteriör bedöms därför tillvaratas på ett godtagbart sätt även vid ett genomförande av ändringen.

Vid en sammantagen bedömning, med beaktande av kommunens inflytande i dessa frågor, anser Mark- och miljööverdomstolen att åtgärden inte innebär en förvanskning av byggnaden i lagens mening. Inte heller bedöms åtgärden stå i strid med varsamhetskravet.

Några andra skäl mot att bevilja bygglovet har inte framkommit. Med ändring av underinstansernas beslut ska därför ärendet överlämnas till nämnden för beviljande av bygglov.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg och Caroline Hedvall Klostermark, referent, tekniska rådet Mats Kager samt hovrättsrådet Kristina Dreijer.

Sid 1 (4) NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 9489-23 Mark- och miljödomstolen 2024-05-27 meddelad i Nacka

PARTER

Klagande Karaffen Förvaltnings AB

Motpart Bygg- och miljönämnden i Örebro kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Örebro läns beslut den 6 december 2023 i ärende nr 6104-2023, se bilaga 1

SAKEN Avslag på ansökan om bygglov för byte av taktäckningsmaterial på ett flerbostadshus på fastigheten i Örebro kommun

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9489-23 Mark- och miljödomstolen

YRKANDEN M.M. Karaffen Förvaltnings AB (bolaget) har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva Bygg- och miljönämnden i Örebro kommuns (nämnden) beslut och medge bygglov i enlighet med bolagets ansökan. Till stöd för sin talan har bolaget utöver vad som framkommit hos länsstyrelsen i huvudsak anfört följande.

8 kap. 13 § plan- och bygglagen Bolaget vill inledningsvis framföra att huruvida en byggnad ska omfattas av 8 kap. 13 § plan- och bygglagen eller inte beror på en mängd olika faktorer. Byggnaden i fråga har i detaljplanen inte tilldelats någon av de kulturhistoriska klassificeringarna stora eller lilla q. Det är förvisso inte ett krav för att en byggnad ska anses vara av kulturhistorisk betydelse, men en sådan klassificering är ändå ett tydliggörande gällande att byggnaden innehar ett högt skyddsvärde. Vad kommunen snarare baserar sin bedömning på är den kulturmiljöinventering där erhållit klassificeringen BLÅ, vilket är en klassificering som stora delar av centrala Örebros fastighetsbestånd har erhållit.

Förvanskningsförbudet och varsamhetskravet Nämnden och länsstyrelsen har framfört att ett byte från tegel till falsad plåt skulle innebära en så pass stor förändring att hela byggnaden skulle bli förvanskad. Med anledning av detta önskar bolaget framföra följande.

Av beskrivningen av byggnaden i kommunens kulturmiljöinventering framgår att fönster, vissa dörrar, balkonger, vindsfönster, enkupigt lertegeltak och putsornamentik ger byggnaden

bolaget att det inte skulle vara möjligt att t.ex. ändra utformning på fönstren, ändra på balkongernas utseende eller annars utföra flera åtgärder som sammantaget skulle förändra byggnadens utseende så pass mycket att det skulle anses utgöra en förvanskning. Nu förevarande fråga rör dock endast en enskild åtgärd om att ändra taktäckningsmaterial i samma kulör som den ursprungliga. Denna förändring är inte att likställa med en förvanskning, särskilt med beaktande av att de två närliggande

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9489-23 Mark- och miljödomstolen

byggnaderna har beviljats liknande åtgärder trots att de har samma klassificering som i kulturmiljöinventeringen.

I mark- och miljödomstolens dom den 3 februari 2023 i mål nr P 4951-22, som avsåg förändringar i en miljö som utpekats som riksintresse för kulturmiljövården i staden, ansåg domstolen inte att byte av både takmaterial och färg stred mot något av förbuden i PBL. Det rörde sig varken om förvanskning eller förändringar i strid med varsamhetskravet, trots att förändringarna utfördes i ett område som av kommunen var utpekat som riksintresse för kulturmiljövården.

Den förändring som bolaget nu önskar utföra avser endast byte av takmaterial. Med tanke på domstolens förda resonemang i tidigare refererat mål är det tydligt att byte av taktäckningsmaterial även vad gäller denna fastighet måste anses vara en åtgärd som kan utföras i enlighet med lagstiftningen. Särskilt då domstolen menade att den springande punkten i det målet rörde kulören och inte materialvalet.

Konsekvens för den enskilde Om länsstyrelsens beslut fastställs är det sannolikt att det inom en inte allt för lång framtid kommer innebära försvårande omständigheter att underhålla takpannorna, då det endast finns ett fåtal leverantörer kvar på marknaden som tillhandahåller denna typ av takpanna. Skulle ett byte av material inte få ske skulle detta således innebära kraftigt ökade kostnader för bolaget, vilket inte kan anses stå i proportion till den utseendeförändring som ett byte av takmaterial skulle innebära. Vid den intresseavvägning som ska göras finns det följaktligen skäl att bevilja bygglovet, eftersom ett nekat bygglov skulle innebära en begränsning att utföra nödvändigt underhåll på den egna fastigheten till en rimlig kostnad.

DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.

Domstolen instämmer inledningsvis i nämndens och länsstyrelsens bedömning att det aktuella flerbostadshuset omfattas av bestämmelsen i 8 kap. 13 § plan- och

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 9489-23 Mark- och miljödomstolen

bygglagen (2010:900), PBL. Det kan här noteras att lokala överväganden bör tillmätas stor betydelse i fråga om vad som är kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (se prop. 1985/86:1 s 289). Kommunen har det huvudsakliga ansvaret och därmed ett stort inflytande över hur bebyggelsen förändras i den egna kommunen (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens avgöranden den 27 februari 2017 i mål nr P 6600- 16, den 15 januari 2019 i mål nr P 7402-18 och den 25 november 2019 i mål nr P 10966-18, där sistnämnda mål gällde byte av taktäckning från gula till gröna enkupiga takpannor i ett område som inte var kulturhistoriskt värdefullt i sig). Det är således klarlagt att byggnaden inte får förvanskas.

Efter att ha gått igenom handlingarna i målet instämmer domstolen även i underinstansernas bedömning att den ansökta åtgärden utgör en förvanskning i strid med 8 kap. 13 § PBL, samt att åtgärden varken uppfyller anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL eller varsamhetskravet i 8 kap. 17 § PBL. Domstolen ansluter sig till de närmare skäl som länsstyrelsen och nämnden har angett i sina beslut. Sammanfattningsvis innebär alltså aktuellt byte av takmaterial en så pass stor förändring i detta fall, att det skulle förvanska byggnadens karaktärsdrag och dess tidstypiska uttryck i omgivningen på ett sätt som inte kan godtas (jfr MÖD 2019:25 där en begränsad förändring genom fönsterbyte som bedömdes vara knappt märkbar för gemene man som färdas på gatan ändå kunde godtas). Några omständigheter som skulle kunna föranleda att bytet av taktäckningsmaterial ändå bör godtas eller att beslutet skulle vara oproportionerligt har inte framkommit (jfr RÅ 1997 ref 77). Vad bolaget har anfört i sitt överklagande förändrar inte denna bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 17 juni 2024.

Erika Ekman Ylva Kvist Trelje I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Erika Ekman, ordförande, och tekniska rådet Ylva Kvist Trelje. Föredragande har varit tingsnotarien André Lüning Richter.