P 9884-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Byggnadsnämnden i Umeå kommuns beslut den 15 mars 2023 (dnr BN-2020/00054) på följande sätt.

1Punkten 1, avseende föreläggande i underpunkten 4 att riva den 77 meter långa stödmur som uppförts i sydväst samt ta bort utfyllnaden, upphävs.

SVEA HOVRÄTT DOM P 9884-25 2. Punkten 2, i den del den avser byggsanktionsavgift om 38 398 kr, upphävs. Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet i övrigt.

SVEA HOVRÄTT DOM P 9884-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

L W har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och upphäva nämndens beslut. L W har i andra hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra tiden för genomförande av åtgärderna till i vart fall två år efter att domen vunnit laga kraft.

Nämnden har medgett L W:s ändringsyrkande vad gäller rättelseföreläggande och byggsanktionsavgift för den 77 meter långa södra muren. Nämnden har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras i övrigt.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

L W har hänvisat till vad han anfört i underinstanserna och åberopat samma bevisning som i mark- och miljödomstolen. I övrigt har följande tillägg gjorts.

Även efter den justering som mark- och miljödomstolen gjort avseende föreläggandet så saknar det den konkretion och precision som krävs. Grundläggande krav på rättssäkerhet får anses innebära att ett otydligt föreläggande i första hand bör upphävas och inte endast i delar justeras av domstolarna.

Nämnden har medgett att beslutet ändras vad gäller den 77 meter långa södra muren och att byggsanktionsavgiften ska tas bort för denna. Det framgår dock inte av nämndens beslut hur byggsanktionsavgiften fördelar sig mellan de olika åtgärderna. Eftersom det inte direkt går att utläsa vilken påverkan medgivandet får på den samlade avgiftens storlek, framstår det som lämpligt att i vart fall beslutet om byggsanktionsavgift upphävs och att det hela återförvisas till kommunen för förnyat ställningstagande i den delen.

Vad gäller utfyllnaden inom den södra muren, där nämnden står fast vid sitt beslut, fanns en viss upphöjd gräsmatta på platsen sedan tidigare. Det var den upphöjda och lutande gräsytan som ramades in med den nu godkända träkonstruktionen och sedan

SVEA HOVRÄTT DOM P 9884-25

jämnades till med jord för att möjliggöra plantering. Denna utfyllnad kräver inte marklov enligt tidigare bestämmelser. Det bör finnas goda möjligheter att bevilja marklov med stöd av de nya bestämmelserna om det skulle krävas. Att det skulle finnas en ledningsrätt som berörs av uppfyllanden kan inte vitsordas. Att nämnden redovisat en skärmavbild med en markerad påstådd ledningsrätt innebär inte att den är till gränserna bestämd på ett sådant sätt att det kan tas till intäkt för att markutfyllnaden skulle inkräkta på ledningsrätten. Inte heller kan det vitsordas att en sådan eventuell ledningsrätt skulle utgöra hinder mot beviljandet av marklov. Såväl rättelseföreläggandet som byggsanktionsavgiften bör upphävas i denna del, alternativt bör saken återförvisas till nämnden för förnyad prövning utifrån det nya regelverket.

Vid sammanträdet i mark- och miljödomstolen blev det klarlagt att nämnden inte ifrågasätter hans påstående om att han endast flyttat komplementbyggnaden åt sidan under en kortare period, för att möjliggöra underliggande arbeten. Den har sedan flyttats tillbaka till den plats där den tidigare stått under mycket lång tid. Att hävda att en sådan tillfällig flytt skulle innebära nybyggnation på platsen måste anses strida mot sunt förnuft och även mot avsikten med den tillämpliga lagstiftningen. I vart fall är ett rättelseföreläggande som innebär byggnadens rivning under sådana förhållanden i högsta grad oproportionerligt. Det faktum att kommunen i en detaljplan år 1983 avsatte mark för park eller plantering borde inte idag utgöra ett hinder för fastighetsägaren att vidta i och för sig lovbefriade åtgärder. En sådan ordning står i strid med skyddet för äganderätten i regeringsformen och Europakonventionen.

Mark- och miljödomstolen har endast delvis bifallit hans begäran om förlängd tid för att fullgöra föreläggandet. Domstolen har knutit återställningsåtgärderna till tidpunkten för ett annat föreläggande. Det tidigare föreläggandet måste dock åtgärdas först. Med hänsyn till den tid som gått mellan det att åtgärden vidtogs och nämndens agerande i saken kan det inte anses oskäligt att ge honom önskad tid för återställandet.

Nämnden har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg.

SVEA HOVRÄTT DOM P 9884-25

Enligt förarbetena till plan- och bygglagen ska det fullständiga borttagandet av stommen till en byggnad likställas med rivning. Rivning innebär inte nödvändigtvis en förstörelse av byggnaden, varför samma byggnad kan uppföras på nytt. Av definitionen av nybyggnad i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) följer att flytt av en byggnad också är nybyggnad. För nybyggnad krävs bygglov. Enligt de nya reglerna i PBL, som trädde i kraft den 1 december 2025, måste komplementbyggnad placeras inom tomt för att vara lovbefriad. Av 1 kap. 4 § plan- och bygglagen följer att tomt är ett område som inte är allmän plats. Eftersom byggnaden är uppförd på allmän plats är den inte en lovbefriad komplementbyggnad. Det krävs därför bygglov och startbesked även efter den 1 december 2025.

Även den 65 meter långa norra muren kräver bygglov efter den 1 december 2025, sett till murens höjd och placering från byggnad. Eftersom muren är placerad inom område som enligt detaljplanen utgör specialområde för högspänningsledning finns inte förutsättningar att ge bygglov för muren. Detsamma gäller beslutet om rättelse avseende den till muren tillhörande markutfyllnaden samt schaktningen.

Den 77 meter långa södra muren är lovbefriad enligt det nya regelverket. Nämnden medger därmed att beslutet upphävs i delen avseende byggsanktionsavgift för muren. Eftersom muren nu också får strida mot detaljplanen och får uppföras närmare än 4,5 meter från gräns medges även att föreläggandet om rättelse upphävs. Nämnden lämnar åt domstolen att bedöma hur den integrerade förvaringen för soptunnor, som överstiger 1,2 meter, påverkar helhetsbedömningen. Vad gäller markutfyllnaden inom den 77 meter långa södra muren är denna utförd på mark som omfattas av ledningsrätt. Utfyllnaden kräver lov enligt både tidigare och nya bestämmelser i plan- och bygglagen. Det står klart att markutfyllnaden sker med intrång i annans rätt och att det därmed inte är givet att bygglov ska ges. Rättelseföreläggandet avseende denna markutfyllnad är därmed fortsatt giltigt.

Det råder inte någon oklarhet i vad som ska företas för att efterkomma beslutet. Begreppet ”återställa” är varken mer eller mindre tydligt än ”rättelse” och fullständigt klart i såväl vardagligt språk som vid plan- och bygglagens tillämpning. Att

SVEA HOVRÄTT DOM P 9884-25

”återställa” främst kommit att förknippas med tidsbegränsade lov utesluter inte att det också används för att precisera syftet med en rättelse.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Förutsättningar för prövningen m.m.

Plan- och bygglagen har sedan den 1 december 2025 delvis nya bestämmelser. Av övergångsbestämmelserna följer att äldre bestämmelser fortfarande gäller för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. I fråga om tillsynsåtgärder och påföljder med anledning av en åtgärd som innebär en överträdelse av de äldre bestämmelserna ska dock de nya bestämmelserna tillämpas om åtgärden enligt dessa inte är en överträdelse eller leder till lindrigare påföljd, se punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2025:974) om ändring i plan- och bygglagen.

Vad gäller de invändningar som gjorts avseende preskription, ne bis in idem och föreläggandets tydlighet gör Mark- och miljööverdomstolen ingen annan bedömning än den mark- och miljödomstolen gjort. Avseende övriga invändningar gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning.

Rättelseföreläggande och byggsanktionsavgift för den södra muren

Mark- och miljööverdomstolen kan konstatera att nämnden med anledning av ändringarna i plan- och bygglagen har medgett L W:s ändringsyrkande vad gäller rättelseföreläggande och byggsanktionsavgift om 38 398 kr för den 77 meter långa södra muren. Mark- och miljööverdomstolen kan inte se att den integrerade förvaringen för soptunnor medför att muren ska bedömas som något annat än lovbefriad. Nämndens beslut ska därmed upphävas i dessa delar, i enlighet med domslutet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 9884-25

Rättelseföreläggandet i övrigt

Markutfyllnaden inom den södra muren

Enligt 9 kap. 11 § plan- och bygglagen, i dess lydelse före den 1 december 2025, krävdes marklov för schaktning eller fyllning som inom ett område med detaljplan avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt eller för mark inom en allmän plats, om inte kommunen har bestämt annat i detaljplanen. Regleringen kring lovpliktiga markåtgärder finns numera i 9 kap. 47 § plan- och bygglagen. Där föreskrivs att det krävs marklov för schaktning eller fyllning som ändrar höjdläget mer än 0,5 meter. I detta avseende är alltså den nuvarande regleringen strängare än den tidigare, varför 9 kap. 11 § plan- och bygglagen i sin tidigare lydelse ska tillämpas i målet.

Enligt praxis kopplat till den tidigare bestämmelsen har dock en nivåförändring om 0,5 meter utgjort en riktlinje för bedömningen avseende när en avsevärd ändring av höjdläget kan anses ha skett. Därtill måste dock förhållandena på platsen beaktas, såsom karaktären av omgivande mark och hur ändringen påverkar områdets karaktär i stort. (se MÖD 2015:53 och prop. 1985/86:1 s. 298 ff).

L W har anfört att det redan innan utfyllnaden vidtogs fanns en viss upphöjd gräsmatta på platsen och att det var den upphöjda och lutande gräsytan som ramades in med den nu godkända träkonstruktionen och sedan jämnades till med jord för att möjliggöra plantering. Mark- och miljööverdomstolen ser ingen anledning att ifrågasätta detta påstående. Mot denna bakgrund och då det inte med tillräcklig säkerhet kan anses klarlagt hur mycket som fyllts upp inom området kan det inte anses utrett att markutfyllnaden väsentligen ändrat höjdläget inom tomten. Mark- och miljööverdomstolen kan inte heller se att utfyllnaden skulle strida mot detaljplanen (jfr 10 kap. 2 § 2 plan- och bygglagen). Inte heller det faktum att en mycket begränsad del av utfyllnaden eventuellt berörs av en ledningsrätt kan anses innebära att utfyllnaden strider mot någon bestämmelse i plan- och bygglagen. Det framstår inte heller som ändamålsenligt att kräva ett borttagande av utfyllnaden sett till att den omgärdande muren inte behöver tas bort. Överklagandet ska därmed bifallas i denna del.

SVEA HOVRÄTT DOM P 9884-25

Den 65 meter långa norra muren med markutfyllnad

Mark- och miljööverdomstolen delar mark- och miljödomstolens bedömning att förutsättningarna för att utfärda ett rättelseföreläggande är uppfyllda vad gäller den 65 meter långa norra muren med markutfyllnad. Mark- och miljööverdomstolen kan konstatera att muren även enligt den nuvarande regleringen, 9 kap. 19 § 2 plan- och bygglagen, är lovpliktig. Som tidigare konstaterats är den nuvarande regleringen avseende markutfyllnad strängare än tidigare, varför 9 kap. 11 § plan- och bygglagen i sin tidigare lydelse ska tillämpas.

Mark- och miljööverdomstolen instämmer även i bedömningen att lov sannolikt inte kan ges för åtgärderna. Även om det planstridiga utgångsläget nu inte är något hinder sett till att detaljplanens genomförandetid gått ut för minst 15 år sedan, se 9 kap. 56 § 1 b, plan- och bygglagen, är det alltjämt fråga om åtgärder som strider mot planens användningsbestämmelse. Planen, 2480K-P28/1969, stipulerar att med El betecknat område får användas endast för elektrisk högspänningsledning och därmed samhörigt ändamål. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det inte råder några tvivel om att såväl mur som markutfyllnad befinner sig inom elområdet. Överklagandet ska alltså avslås i denna del.

Schaktningen

Mark- och miljööverdomstolen delar mark- och miljödomstolens bedömning att förutsättningarna för att utfärda ett rättelseföreläggande är uppfyllda vad gäller schaktningen. Överklagandet ska därför avslås i denna del.

Komplementbyggnaden

Mark- och miljööverdomstolen delar mark- och miljödomstolens bedömning att förutsättningarna för att utfärda ett rättelseföreläggande är uppfyllda vad gäller komplementbyggnaden. Det kan förvisso vara så att en högst tillfällig flytt av en byggnad, som sedan ställs tillbaka på samma plats och i samma skick som innan flytten, inte faller in under begreppet nybyggnad i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen.

SVEA HOVRÄTT DOM P 9884-25

Enligt utredningen i målet har den aktuella komplementbyggnaden stått på en annan plats, invid huvudbyggnaden, under flera års tid. Det går därför inte att som L W hävda att det är fråga om en tillfällig flytt. Vidare kan konstateras att komplementbyggnaden inte är lovbefriad enligt nu gällande regler i plan- och bygglagen, eftersom en sådan byggnad under alla förhållanden måste placeras inom tomten (9 kap. 4 § plan- och bygglagen). Det kravet uppfylls inte i det aktuella fallet eftersom komplementbyggnaden är uppförd på allmän platsmark, som enligt definitionen i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen inte kan utgöra tomt.

Vad L W anfört i övrigt ändrar inte bedömningen ovan. Överklagandet ska alltså avslås i denna del. Mark- och miljööverdomstolen kan dock erinra om att det finns olika sätt att efterkomma föreläggandet, vilket syftar till att byggnaden ska avlägsnas från platsen. Byggnaden behöver inte nödvändigtvis rivas för att uppnå detta syfte.

Tiden för föreläggandets fullgörande

Mark- och miljööverdomstolen ser inga skäl för att ändra den tid för föreläggandets fullgörande som har fastställts av mark- och miljödomstolen. Detta bl.a. sett till att de åtgärder som ska utföras i och med detta avgörande är färre. Det ska alltså vara möjligt för L W att efterkomma föreläggandet till den 31 januari 2027. Överklagandet ska därför avslås i denna del.

Byggsanktionsavgift avseende den norra muren och komplementbyggnaden

Mark- och miljööverdomstolen delar mark- och miljödomstolens bedömning att förutsättningarna är uppfyllda för att ta ut en byggsanktionsavgift avseende den norra muren och komplementbyggnaden. Som redan konstaterats medför inte nuvarande regler i plan- och bygglagen att åtgärderna idag är tillåtliga eller leder till lindrigare påföljd.

Av de beräkningsunderlag som finns bilagda nämndens beslut framgår att byggsanktionsavgiften uppgår till 32 602 kr för den norra muren och 14 490 kr för

SVEA HOVRÄTT DOM P 9884-25

komplementbyggnaden. Såsom mark- och miljödomstolens anfört är det tydligt av handlingarna att byggsanktionsavgift har beräknats endast på dessa åtgärder. Markoch miljööverdomstolen instämmer även i övrigt i mark- och miljödomstolens bedömningar i denna del.

Mot denna bakgrund ska överklagandet avslås även i denna del.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att beslutet om rättelseföreläggande och byggsanktionsavgift avseende den 77 meter långa södra muren ska upphävas. Vidare ska överklagandet bifallas vad gäller utfyllnaden inom den södra muren, vilket innebär att nämndens beslut om rättelseföreläggande ska upphävas även i denna del. Överklagandet ska dock avslås vad gäller den 65 meter långa norra muren med markutfyllnad, schaktningen och komplementbyggnaden. Nämndens beslut om rättelseföreläggande i dessa delar ska därmed bestå. Detsamma gäller den byggsanktionsavgift som nämnden tagit ut avseende den norra muren och komplementbyggnaden.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsråden Åsa Hanna och Maria L. McMurray, referent, samt tekniska rådet Johan Andrade Hagland.

Föredragande har varit Lovisa Falkesjö.

Bilaga A

UMEÅ TINGSRÄTT DOM Målnummer 2025-06-13 P 1944-24 Meddelad i Umeå

PARTER Klagande L W Ombud: J N Motpart Byggnadsnämnden i Umeå kommun Ombud: B N ÖVERKLAGAT BESLUT Beslut av Länsstyrelsen i Västerbottens län den 15 maj 2024 i ärende nr 7123- 2023, se bilaga 1 SAKEN Rättelseföreläggande och byggsanktionsavgift gällande fastigheten X i Umeå kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen ändrar länsstyrelsens beslut på så sätt att Byggnadsnämnden i Umeå kommuns beslut den 15 mars 2023 (dnr BN- 2020/00054) ändras endast på följande sätt. a) Föreläggandet under punkten 1 upphävs endast avseende åläggandet att ”återställa marken” i underpunkterna 1 och 4. b) Tidpunkten för när de förelagda åtgärderna senast ska vara utförda bestäms till den 31 januari 2027.

Sida 2 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

BAKGRUND OCH HANDLÄGGNING Byggnadsnämnden i Umeå kommun (nämnden) fick i januari 2020 in en anmälan om en misstänkt överträdelse av plan- och bygglagen (2010:900), PBL, avseende fastigheten Umeå X. Fastigheten ägs av L W. Anmälan avsåg markuppfyllning under kraftledning.

Den 17 juni 2020 genomfördes ett tillsynsbesök vid vilket det konstaterades att det uppförts två stödmurar på fastigheten med jordutfyllnad. En 65 meter lång vid den nordvästra fastighetsgränsen (den norra muren) och en 77 meter lång på den sydvästra delen av fastigheten (den södra muren).

Den 16 december 2020 förelade nämnden L W att ansöka om bygglov i efterhand för den södra muren samt att vidta rättelse avseende den norra muren, genom att ta bort muren och återställa platsen.

L W ansökte om bygglov i efterhand för den södra muren men ansökan avslogs av nämnden. Nämndens beslut vann laga kraft efter överklaganden, när markoch miljööverdomstolen den 15 april 2024 beslutade att inte meddela prövningstillstånd.

Den 13 september 2022 genomförde nämnden ytterligare ett tillsynsbesök på fastigheten, vid vilket den norra muren fanns kvar. Nämnden noterade även att det utförts schaktning inom ett område längs fastighetens gräns mot älven och att det tillkommit en komplementbyggnad inom detta område.

Den 15 mars 2023 förelade nämnden L W att senast inom 90 dagar från det att beslutet vunnit laga kraft, vidta rättelse genom att: - Riva den 65 m långa mur som uppförts i nordväst, samt ta bort utfyllnaden och återställa marken. - Riva komplementbyggnaden som uppförts på fastigheten. - Återställa den utförda schaktningen genom återfyllnad och avjämning till ursprunglig marknivå.

Sida 3 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

- Riva den 77 m långa stödmur som uppförts i sydväst, samt ta bort utfyllnaden och återställa marken. Nämnden beslutade även att ta ut en byggsanktionsavgift av L W för de uppförda murarna och den uppförda byggnaden om 85 490 kr. För beslutet, se bilaga 2.

L W överklagade nämndens beslut till länsstyrelsen.

Den 15 maj 2024 beslutade länsstyrelsen att ändra nämndens beslut endast på så sätt att de förelagda åtgärderna ska vara utförda senast sex månader efter att föreläggandet vunnit laga kraft. Underlag som visar att åtgärderna vidtagits ska därefter inom en månad ges in till tillsynsmyndigheten. Länsstyrelsen avslog överklagandet i övrigt. För beslutet, se bilaga 1.

L W har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

Mark- och miljödomstolen har den 23 maj 2025 hållit sammanträde och syn i målet, varvid partsförhör hållits med L W.

YRKANDEN M.M. L W har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, i första hand ska upphäva nämndens beslut om rättelseföreläggande och byggsanktionsavgift och i andra hand ska sätta tiden för genomförande av åtgärderna till i vart fall två år efter att domen vunnit laga kraft.

Nämnden har medgett att tiden för när åtgärderna senast ska vara utförda ändras till den 31 januari 2027 och har i övrigt motsatt sig ändring av beslutet.

VAD SOM HAR ANFÖRTS I MÅLET M.M. Parterna har till stöd för sitt överklagande respektive sin inställning anfört i huvudsak följande.

Sida 4 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

L W Vad som tidigare anförts inför länsstyrelsen gäller alltjämt. Därutöver kan följande tilläggas.

Grunder Länsstyrelsen har gjort en felaktig bedömning i flera delar.

Det saknas förutsättningar för att förelägga om rättelse beträffande komplementbyggnaden då byggnaden inte utgör en nybyggnad. Det är inte heller skäligt med rättelse eftersom denna typ av byggnader snart kommer att vara bygglovsbefriade.

Det har redan utfärdats ett föreläggande avseende den 65 m långa muren i nordväst. Att utfärda ett ytterligare föreläggande beträffande samma mur strider mot ne bis in idem och är inte heller förenligt med grundläggande krav på rättssäkerhet, äganderätt, privatliv och personlig integritet. Muren ligger inte inom elområdet. Utfyllnaden kan vara preskriberad och föreläggandet är otydligt.

Varken utfyllnaden vid den södra muren eller muren i sig är marklovspliktig. Det är inte proportionerligt att utfärda föreläggande för den 77 m långa muren med hänvisning till vad som tidigare anförts beträffande bygglovsfrågan, då vad som hindrat bygglov från att utfärdas är att det föreligger planstridigt utgångsläge. Något som orsakats av kommunens eget planläggningsarbete, i förening med en efterföljande underlåtenhet att verkställa planen genom inlösen.

Det är inte längre möjligt att ingripa mot markarbetena då preskription inträtt. Schaktningen har inte heller utgjort en tillståndspliktig markförändring då den företagits för att förbereda byggnadsarbeten. Därutöver har vidtagna åtgärder

Sida 5 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

återställts så att någon avsevärd förändring av höjdförhållanden inte har skett. Föreläggandet är otydligt avseende vad som ska göras.

Det finns skäl att befria honom från byggsanktionsavgift eller i vart fall sätta ned beloppet.

Tiden för återställande bör i vart fall förlängas så att fullgörelse ska ha skett senast två år efter lagakraftvunnen dom, så att han ges en reell möjlighet att följa föreläggandet. Dessutom skulle detta bättre harmonisera med tidplanen för andra åtgärder som eventuellt kommer att vidtas på fastigheten.

Omständigheter Komplementbyggnaden Länsstyrelsen har i likhet med nämnden bedömt att komplementbyggnaden har flyttats vilket utgör en nybyggnad som det krävs bygglov eller start- eller lovbesked för.

Komplementbyggnaden är dock inte en nybyggnad, utan en tidigare byggnad som flyttats tillfälligt. Byggnaden är nu placerad på sin ursprungliga plats där den funnits sedan åtminstone 1960-talet. Eller, enligt den f.d. grannen A B, år 1973.

Den enda anledningen till att den inom fastigheten förflyttades några meter under en begränsad tid var för att utföra arbete på den underliggande marken. Byggnaden, som flyttades i sin helhet, är i princip intakt och har efter att arbetet utförts flyttats tillbaka till den ursprungliga placeringen. Det är precis samma byggnad.

Under i vart fall år 2014 har byggnaden flyttats under en tid. Den har även återförts. Det är oklart om det var samma sommar, eller år 2015 så det rör sig om förflyttningar under år 2014 eller 2015.

Sida 6 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

Att en flytt av en byggnad under vissa förhållanden kan innebära att det ska anses utgöra en nybyggnad torde inte avse förevarande situationer, utan tar sikte på permanenta flyttar. Vid frågor enligt PBL ska det alltid göras en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. Innan byggnaden under en kort tid flyttades hade den stått på samma plats under en mycket lång tid och inte blivit föremål för ingripanden. Något strandskydd eller liknande motstående allmänt intresse gäller inte på platsen. Det enskilda intresset är därmed starkare i den här situationen och bör ges företräde.

Det är inte skäligt med ett föreläggande, bl.a. eftersom dylika nya byggnader under hösten kommer att gå under bygglovsbefriade Attefallsbyggnader.

Den 65 m långa muren (norra muren) Kommunen har, som tidigare anförts, redan förelagt honom att vidta rättelse av den aktuella muren i ett beslut av den 16 december 2020. Beslutet har vunnit laga kraft.

Det rättsfall som länsstyrelsen hänvisar till och menar utgör stöd för att ett tidigare utfärdat föreläggande inte har negativ rättskraft, MÖD:s dom i mål P 1909–20 den 23 mars 2021, tog sikte på ett nytt föreläggande som meddelats efter att det tidigare föreläggandet upphävts. I det här fallet har det ursprung– liga föreläggandet inte upphävts och det lagakraftvunna föreläggandet står fast. Principen ne bis in idem är därmed tillämplig, vilken det aktuella föreläggandet står i strid med och av den anledningen bör det upphävas.

Vad som tidigare anförts om att det inte är förenligt med grundläggande krav på rättssäkerhet att en person åläggs flera förelägganden med samma innehåll är alltjämt gällande. Att den enskilde ska behöva freda sig mot flera förelägg– anden är ett intrång i äganderätten, privatlivet och den personliga integriteten som inte ska behöva tålas.

Sida 7 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

På detaljplanen från år 1967 ses elområdet stryka kloss med den del av huset som verkar vara garagebyggnaden. I detaljplanen från år 1983 har elområdet flyttats längre norrut och strandskyddet har upphävts. Muren har således kanske felaktigt uppfattats ligga inom elområdet, vilket alltså delvis upphävts genom den nya planen.

Nämnden har angett att muren uppförts under andra halvan av år 2018. Massorna kommer dock från grävningen vid älven. Utfyllnaden är därför utförd år 2012 och framåt. När det gäller muren är det något oklart, men han tror att det kan ha skett år 2018. Utfyllnaden kan således ha skett så långt i förväg att åtgärden kan vara preskriberad vid tidpunkten för nämndens beslut den 15 mars 2023, dvs. före den 15 mars 2013.

Föreläggandet är också otydligt. Det framgår inte vad som avses med att åter– ställa marken. Enligt punkten 1 (norra muren) ska muren rivas och utfyllnaden tas bort. Det är att återställa. Men sedan ska det till något ytterligare, att återställa marken. Det medför osäkerhet, t.ex. om markytan ska återsås med exempelvis ängsfrön eller gräsfrön. Utan mer tydlighet går det inte att avgöra när marken är återställd.

Nämnden har på ett felaktigt sätt hanterat frågan om mur och utfyllnad samtidigt som den nämnt marklovsbestämmelserna. Det som det finns krav på att ha tillstånd till är att förändra markhöjden, men om man gör det genom att fylla upp och stödja det med en mur ska det inte ses som två olika felaktigheter utan det ska ses som ett brott i strid med marklovsbestämmelserna. Utfyllnaden vid den norra muren omfattar en yta om ca 488,5 m .

Den 77 m långa muren (södra muren) I det här avseendet hänvisas till vad som tidigare anförts med följande tillägg.

Av 11 kap. 20 § PBL följer att rättelseföreläggande kan utfärdas om en åtgärd har vidtagits i strid med PBL. Ett föreläggande behöver alltså inte kategoriskt

Sida 8 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

meddelas i alla situationer. I det aktuella fallet har det nu slagits fast att bygglov inte kan ges för den utförda åtgärden, med hänvisning till att det föreligger planstridigt utgångsläge. På fastigheten har det dock vid tidigare tillfällen beviljats bygglov för åtgärder i större omfattning än muren, trots att det även vid de tillfällena har förelegat planstridigt utgångsläge. Nu i efterhand har nämnden och länsstyrelsen invänt att de tidigare byggloven förefaller ha beviljats felaktigt. Resonemanget om att avvikelse från detaljplanen för tidigare åtgärder inte upptäckts och därför inte utgjort en godtagen avvikelse enligt tidigare bygglov är inte övertygande, då det de facto är vad som skett och en enskild ska kunna förlita sig på gynnande beslut från myndigheter. Det föreligger således speciella omständigheter i detta fall och det finns därmed utrymme för att inte utfärda rättelseföreläggande.

Utfyllnaden vid den södra muren omfattar en yta om ca 259 m . I kommunens beslut anges att muren är utformad som en stödmur och omsluter en jordfylld, gräsbesådd yta med en omkrets av 77 m och en höjd kring 80 cm. Delar av muren mättes dock till en höjd om 70 cm nu vid synen.

Nämnden har i sitt beslut angett att massorna bedöms komma från schaktning på fastighetens östra del med början år 2014, vilket parterna inte är eniga om. Jordmassorna har varit där sedan år 2012/2013 och muren uppfördes år 2018, samma år som staketet.

Nämnden har i sitt beslut anfört att en utfyllnad som avsevärt ändrar höjdförhållandena inom en tomt kräver marklov och att ett sådant inte utfärdats. Det är dock fråga om en sådan liten förändring höjdmässigt att utfyllnaden inte bör vara marklovspliktig. Utfyllnaden och stödmuren bör bedömas allt i ett. I det fallet stödmuren bedöms ensamt som en stödmur är den 70-90 cm, så den är över 50 cm. Detta är dock inget absolut tal, utan det ska göras en bedömning i varje enskilt fall. Muren är inte heller marklovspliktig.

Sida 9 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

I detaljplanen från år 1983 pekades ett område för park eller plantering ut på den älvsnära delen av fastigheten, vilket gjort utgångsläget planstridigt. Om detta inte skett hade det varit möjligt att få bygglov för åtgärderna. Kommunen har även underlåtit att lösa in marken.

Schaktningen Av annan utredning (till domstolen ingivet sammanträdesprotokoll daterat den 20 april 2023 s. 2 under rubriken ”ärendebeskrivning” och framåt samt ingivna fotografier) framgår att markarbetena skett innan den 4 juli 2014. I protokollet anges bl.a. att det finns flygbilder från år 1996, 2007 och 2010 och att åtgärderna inte finns med på bilderna mellan 1996-2010. Åtgärderna är därmed vidtagna efter år 2010. Av bilden från år 2012 framgår att delar av åtgärderna som rör marknivån redan vidtagits. Överträdelsen skedde år 2012 och framåt.

Det är således inte längre möjligt att ingripa mot arbetena enligt 11 kap. 20 § andra stycket PBL eftersom det passerat över 10 år sedan åtgärderna vidtogs. Det är inte tydligt vilka grävåtgärder som utförts när. De åtgärder som preskriberats borde undantas från återställningskravet.

Det har inte heller varit fråga om en tillståndspliktig markförändring. Det är i och för sig riktigt att det vidtagits vissa grävningsåtgärder på platsen i syfte att utföra vissa markförberedande åtgärder inför balkutläggningen för en brygga. Nämnden har i tidigare diskussioner ansett att det varit fråga om en bygglovspliktig kajanläggning, och i så fall är det inte marklovspliktigt att utföra markarbeten inför sådan anläggning. Schaktning och fyllning, som utgör förberedelser till byggnadsarbeten, kräver inte marklov. Åtgärderna har inte heller inneburit att han avsevärt ändrat höjdläget inom tomten. Utförda åtgärder har dessutom återställts på ett sätt som gör att någon avsevärd förändring av höjdförhållandena inte har skett, vilket en syn på platsen utvisat.

Avseende återställning och varför det skulle vara fråga om en mindre marknivåförändring är så fallet, detta utifrån att syftet med åtgärden var

Sida 10 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

friläggning så att man skulle kunna lägga ner balkarna och fylla på med jord över dem. Efter att balkarna kommit på plats har det således skett uppfyllnad av marken, jämfört med de bilder som nämnden hänvisat till. Efter de bilderna har det därmed skett vissa överfyllande åtgärder. På bilderna verkar balkarna vara synliga i större omfattning och man kan se att lutningarna på vissa ställen är annorlunda. Det är svagt sluttande lutning idag jämfört med innan.

I aktuellt fall har det inte varit fråga om att schaktningen har vidtagits i ett område som har särskilt känsliga grundförhållanden som ger risk för sättningsskador eller att åtgärderna på något sätt har påverkat grannarna. Det har inte heller framkommit att schaktningen påverkar områdets karaktär i stort. I det här avseendet bör det beaktas att åtgärderna är utförda på en fastighet som ligger avgränsat i förhållande till grannarna och där allmänheten inte vistas i någon större utsträckning. Det har på fastigheten inte skett någon mätning av vilken höjdskillnad som åtgärden faktiskt har resulterat i, vilket hade varit behövligt då det i praxis ofta har uppställts att höjdskillnaden som minst ska uppgå till 50 cm för att det ska vara fråga om en avsevärd ändring.

Det som tidigare har anförts om föreläggandets tydlighet står alltjämt fast. Vad länsstyrelsen anfört i sitt beslut om att ”eventuella otydligheter i föreläggandet bedöms inte kunna belasta honom negativt” bestrids, då en felaktigt utförd rättelse skulle kunna innebära fler ingripanden och förelägganden samt eventuellt aktualisera ett vitesförfarande.

Schaktning kan vara både positiv och negativ. Det är inget i punkt 3, i nämndens beslut, som säger att punkten gäller minusschaktning. Man kan köra in schaktmassor och skapa plushöjder genom att schakta. Det står återfyllnad och avjämning till ursprunglig nivå, men frågan är när man är färdig. Det går inte att utläsa. Det framgår inte ens av den här delen av föreläggandet att det är den här delen av fastigheten nedanför huset som avses.

Sida 11 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

Föreläggandet är således för otydligt för att kunna läggas till grund för åtgärd, eftersom det saknas precisering av vilken del av fastigheten och vilken utförd schaktning det gäller samt hur marknivån ursprungligen var.

Byggsanktionsavgiften Vad gäller byggsanktionsavgiften får hänvisas till vad som tidigare anförts inför nämnden.

Med anledning av att en sanktionsavgift har en straffliknande karaktär kan de omständigheter som anges i 11 kap. 53 § PBL inte tolkas för snävt, vilket såväl nämnden som länsstyrelsen har gjort beträffande att det var mycket svårt att få tag i hantverkare och entreprenörer under pandemin. Det finns därmed skäl att inte ta ut byggsanktionsavgift.

Det är, avseende den södra muren, under de omständigheter som beskrivits ovan inte skäligt att ta ut avgift.

Avseende murarna, där kommunen tagit ut avgift för mur eller plank, hade det varit möjligt att ta ut för marklov och kvadratmeter, istället för murar om 65 m respektive 77 m. Nämnden har dock utgått från mur eller plank, längden och använt prisbasbeloppet för år 2022. Om man i stället skulle ha tagit ut en avgift för markåtgärd med en areal om 747 m och utgår från 2022 års prisbasbelopp blir den samlade sanktionsavgiften 37 287 kr, vilket borde vara taket för vad som är möjligt att ta ut plus det som tagits för byggnaden, vars uträkning inte ifrågasätts. Det är ungefär hälften av vad det nu beslutats om. Det är orimligt att enbart muren som tillkommit ska göra det dubbelt så dyrt, jämfört med om det bara handlat om markutfyllnad. Det är under alla förhållanden oskäligt att ta ut en sådan avgift avseende murarna som nu skett.

Avseende om avgiften bör sättas ned för att den är oproportionerligt hög bör det beaktas att det nu är maj 2025 och att det kanske i oktober 2025 kommer att införas nya regler som bl.a. innebär att man inom detaljplanelagt område får

Sida 12 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

bygga en komplementbyggnad om 30 m utan bygglov, dvs. man skulle kunna bygga en sådan komplementbyggnad som det nu handlar om utan bygglov. Dessutom slopas kravet på planenligt utgångsläge 15 år efter att planens genomförandetid har gått ut. Det är därmed i vart fall oskäligt att ta ut en avgift.

Byggsanktionsavgift får inte tas ut om den som avgiften riktas mot inte inom fem år från överträdelsen fått tillfälle att yttra sig. I vart fall delar av materialet till utfyllnaderna kan ha börjat transporteras redan år 2012. Allt som har att göra med byggsanktionsavgift och utfyllnad har därmed redan preskriberats, varför domstolen bör fråga sig om det faktum att man eventuellt också stödjer den redan utförda utfyllnaden, så att marknivån har en viss nivå som inte går att angripa idag, kan innebära att gör sig skyldig till något som kan angripas med en byggsanktionsavgift för att man klär in utfyllnad på det här sättet. Man kan även fundera på om åtgärderna är lovpliktiga, det krävs t.ex. inte bygglov för att anordna en skyddad uteplats med mur eller plank vid ett en- eller tvåbostadshus.

Tidsfristen Med hänsyn till att eventuella åtgärder inte går att utföra under den tid på året då tjäle eller snö påverkar marken och då det krävs framförhållning för att kunna anlita någon som kan ta på sig ett sådant projekt som omfattas av föreläggandet bör tiden för utförande sättas till i vart fall två år från lagakraftvunnen dom. Målet kanske vinner laga kraft hösten 2025, varpå åtgärderna kan påbörjas våren 2026. Arbetena går dock inte att utföra i ett sammanhang för marken kan behöva sätta sig. Då är man redan två år bort.

Nämnden Nämnden hänvisar till sitt beslut och handlingarna i ärendet samt tillägger eller förtydligar följande.

Sida 13 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

Komplementbyggnaden Komplementbyggnaden är uppförd år 2018 eller därefter. Det framgår av den tidsserie som ligger till grund för beslutet, av två flygbilder antingen år 2014 och 2016 eller 2016 och 2018. Byggnaden har därmed varit borta från platsen i alla fall i två års tid. Det planstridiga utgångsläget, i form av allmän platsmark, förhindrar bygglov för ett uppförande av byggnaden år 2018. Nämnden ifrågasätter inte att komplementbyggnaden stått på platsen tidigare.

Den 65 m långa muren (norra muren) Nämnden kan utfärda ett föreläggande på nytt, såsom nu skett. Det tidigare har inte varit fråga om ett gynnande beslut, varför nämnden kan fatta ett nytt beslut och detta även i skärpande riktning.

Huvudbyggnaden är tillbyggd med carport, vilket gör att byggnaden är längre nu än när detaljplanen togs fram. Detta gör det knepigt att jämföra förhållanden på platsen idag med detaljplanen. Nämnden anser dock att muren i huvudsak står inom elområdet, dvs. på allmän platsmark under högspänningsledningsgata.

Motfyllnaden ingår i murbegreppet, som en del av muren, men det är såsom i beslutet ändå fråga om dels mur, dels utfyllnad. Utan motfyllnad hade nog nämnden betraktat muren som ett plank såsom ett fristående insynsskydd. En mur har en annan funktion, i detta fall att utgöra stöd för utfyllnaden. Muren är olovlig och markuppfyllnaden är olovlig.

Muren är uppförd år 2018, enligt uppgift från L W vid det första tillsynsbesöket. Överträdelsen har därmed skett år 2018 när muren var färdigställd.

Det rör sig om ansenliga mängder jordmassor som schaktats och sedan använts till utfyllnad. Muren är 65 m lång, nära 2 m hög och ca 4 m djup vilket ger en volym om ca 500 m . Om en lastbil tar 10 m rör det sig om jordmassor

Sida 14 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

motsvarande 50 lastbilar som flyttats från området vid älven och lagts bakom muren.

Avseende huruvida föreläggandet är tydligt när det gäller att ta bort utfyllnad och återställa marken kan kommunen inte ha kunskap om vilken växtlighet som tidigare fanns på platsen för utfyllnaderna. Om inte formuleringen att ”återställa mark” kan godtas kommer man aldrig att kunna komma till rätta med den här typen av åtgärder, t.ex. om någon fyller upp med hundratals kubikmeter och man inte vet om det tidigare växte träd eller buskar på marken. Det blir omöjligt att precisera. Nämnden vet inte vad som växt där innan jordhögen lades dit. Det kan inte krävas av nämnden. Formuleringarna att riva muren, ta bort utfyllnaden och återställa marken ska läsas ihop. Om det var platt där ska det vara platt där igen.

Den 77 m långa muren (södra muren) Överträdelsen skedde år 2018, samtidigt som avseende den norra stödmuren. Det är korrekt att utpekandet av allmän platsmark i detaljplanen förhindrar bygglov, men kommunen har planmonopol och kan planlägga så att byggnader och fastigheter blir planstridiga i syfte att få förändring i bebyggelsen. Fråga om inlösen omfattas inte av nu förevarande mål.

Schaktningen Överträdelsen skedde år 2018, då man kan säga att arbetena är avslutade och det står klart att det är fråga om en markändring eftersom massorna inte lagts tillbaka utan lagts bakom murarna.

Vad gäller preskriptionsinvändningen hänvisar nämnden till dokumentet benämnt Tidsserie. Av flygfotot från våren 2013 framgår att grävningsarbetena inte då var påbörjade. Vid tidpunkten för det nu överklagade beslutet, dvs. den 15 mars 2023, hade därför inte den tioåriga preskriptionen enligt 11 kap. 20 § andra stycket PBL inträtt. Åtgärden är inte preskriberad bara för att grävarbete påbörjats. Man måste komma så långt att det är fråga om en överträdelse.

Sida 15 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

Avseende otydlighet i föreläggandet kopplat till marknivå och återställande är begreppet återställa ett konstigt begrepp att förklara. Man ställer något tillbaka som det var innan. Det är svårt att precisera det med mindre än att försöka förklara exakt var man ska lägga stenar eller återställa. Man bör förstå begreppet i sig. Det finns inget sätt att precisera återställa som nämnden uppfattar det. Det har i andra mål konstaterats att återställa är ett vedertaget begrepp. Då tar man bort markutfyllnad. Har man vidtagit schaktning så ska man fylla igen schaktningen. Det går inte missförstå vad återställa i detta fall gäller. Marknivån torde, utifrån höjdkurvorna i detaljplanen, ursprungligen ha varit ca 3-4 m över vattennivån. L W är den som bäst har kännedom om hur det sett ut på platsen. Han förstår vad den ursprunglig marknivå avser.

Byggsanktionsavgiften Nämnden har tagit ut avgift för uppförande av murar, inte markutfyllnad, detta utifrån att det inte finns startbesked för murarna och det är det som är grunden för att ta ut byggsanktionsavgift. Nämnden är i princip skyldig att ta ut byggsanktionsavgift om startbesked saknas för en bygglovspliktig åtgärd. Vid beräkningen av byggsanktionsavgift för murar utgår man från längd, inte kvadratmeter. Nämnden har inte tagit ut byggsanktionsavgift för schaktningen.

Tidsfristen Det behövs ingen lovprocess för att vidta åtgärderna. Med hänsyn till att det lagakraftvunna föreläggandet om återställande enligt miljöbalken (föreläggande om rättelse för otillåten vattenverksamhet) påtagligt skulle försvåras av att nämndens nu överklagade föreläggande följs, medger nämnden dock att tiden för när föreläggandet senast ska vara utfört ändras till att överensstämma med den dag då åtgärderna i föreläggandet avseende vattenverksamhet senast ska utföras, dvs. den 31 januari 2027.

Sida 16 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen ska i målet pröva om nämnden har haft fog för sitt beslut om rättelseföreläggande och byggsanktionsavgift. De bestämmelser som är tillämpliga framgår i huvudsak av länsstyrelsens beslut.

Rättelseföreläggande Stödmurarna med utfyllnader Mark- och miljödomstolen konstaterar efter syn på platsen att det som benämnts murar är täta konstruktioner gjorda i trä som ger ett beständigt intryck med en jordfylld sida och i den södra stödmuren en jordfylld innerdel. Den södra stödmuren har en höjd på omkring 70–100 cm och den norra stöd– muren en mer varierad höjd men i stora delar omkring 150 cm. Domstolen bedömer sammantaget att de är att se som murar i 6 kap. 1 § plan- och bygg– förordningens (2011:338) mening. Av den bestämmelsen följer att de därmed är bygglovspliktiga och något undantag från lovplikten är inte tillämpligt.

Vad gäller utfyllnaderna bakom murarna har de sådan höjd och utbredning att de avsevärt ändrat höjdläget inom områdena, som dels omfattas av detaljplan, dels är att se som tomter eftersom det är mark som används i anslutning till byggnader (se 1 kap. 4 § PBL och Mark- och miljööverdomstolens dom den 11 maj 2018 i mål P 7957-17). Enligt 9 kap. 11 § PBL krävs marklov för dessa åtgärder och något undantag från detta är inte tillämpligt.

Preskription L W har invänt att åtgärder kan vara preskriberade.

Ett rättelseföreläggande får i de flesta fall inte beslutas om det förflutit mer än tio år från överträdelsen (11 kap. 20 § andra stycket PBL). Preskriptionstiden beräknas från det att uppförandet är färdigt (jfr prop. 1985/86:1 s. 787 f.) till dess byggnadsnämnden fattar beslut.

Sida 17 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

Domstolen konstaterar att det av nämnden åberopat flygfoto från barmarksperioden år 2013 framgår att åtgärderna i vart fall inte i någon utsträckning av betydelse hade påbörjats då. Av andra fotografier och uppgifter från L W framgår att arbetet pågått under fler år därefter och färdigställts tidigast år 2018. Det hade alltså inte gått tio år från överträdelsen när nämnden den 15 mars 2023 beslutade om föreläggandet och preskription har inte skett.

Tidigare föreläggande Nämnden har tidigare förelagt L W att vidta rättelse avseende den norra stödmuren med utfyllnad och han har anfört att det utgör hinder mot ett nytt föreläggande om samma sak.

Domstolen anser i likhet med länsstyrelsen att ett tidigare rättelseföreläggande om samma sak som vunnit laga kraft inte hindrar att ett nytt sådant föreläggande meddelas. Den av L W anförda principen om ”ne bis in idem”, som innebär att en person inte ska lagföras eller straffas flera gånger för samma gärning, är inte tillämplig. Detta eftersom varken det nu aktuella eller tidigare rättelseföreläggandet i sig är att likställa med ett straff för eller strafförfarande avseende en begången gärning. Vad L W i övrigt anfört i den här delen medför inte heller någon annan bedömning.

Övriga förutsättningar för föreläggandet L W har inte fått lov för åtgärderna och har alltså utfört dem i strid med PBL. Domstolen delar underinstansernas bedömning att lov sannolikt inte kan ges för den norra stödmuren och utfyllnaden. Vad gäller den södra stödmuren och utfyllnaden har det i beslut som vunnit laga kraft bedömts att L W:s ansökan om lov inte kan beviljas.

Mark- och miljödomstolen anser också att föreläggandet är proportionerligt. Vad L W anfört om att reglerna kommer att ändras hösten 2025 och att det är s.k. planstridigt utgångsläge för fastigheten som hindrat lov för den södra

Sida 18 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

muren medför inte någon annan bedömning av proportionaliteten i föreläggandet.

Mark- och miljödomstolen bedömer därmed att det finns förutsättningar för rättelseföreläggande avseende stödmurarna och utfyllnaderna bakom dessa.

Utformningen av föreläggandet Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens redogörelse för att ett föreläggande måste vara tillräckligt tydligt och preciserat för att adressaten ska kunna följa det.

Domstolen anser att nämndens föreläggande är tillräckligt tydligt avseende vilka murar och utfyllnader som ska tas bort och nämnden har alltså haft fog för föreläggandet i dessa delar.

L W har dock särskilt invänt att det är oklart vad som menas med att han ska återställa marken efter att murarna och utfyllnaderna tagits bort. Nämnden har anfört att avsikten är att ytan ska återställas som den såg ut före åtgärderna. Domstolen anser inte att det är tillräckligt preciserat vad som ska göras i den här delen utöver att ta bort stödmurarna och utfyllnaderna. Nämndens föreläggande bör upphävas i dessa delar.

Schaktning Mark- och miljödomstolen kan genom iakttagelser vid syn jämfört med bland annat fotografier på pågående schaktning år 2014 konstatera att schaktningen avsett ett område om flera hundra kvadratmeter med ett varierande djup som i stora delar är omkring i vart fall 1–2 m, även efter viss återfyllnad skett i samband med arbetena. Mark- och miljödomstolen delar mot den bakgrunden underinstansernas bedömning att den schaktning som utförts på X vid Ume älv är tydligt marklovspliktig.

Sida 19 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

Den av L W anförda omständigheten att schaktningen utgjorde förberedelse för byggnadsarbeten innebär inte att det inte krävs marklov. Om L W däremot hade fått ett bygglov för byggnationer hade marklovet kunnat anses ingå i det bygglovet. Det finns inte heller något annat undantag från marklovsplikten som är tillämpligt. L W har inte lov för åtgärderna och har alltså utfört dem i strid med PBL.

Det framgår av fotografier i målet att schaktningen i allt väsentligt påbörjats tidigast under barmarksperioden 2013, till stora delar utförts senast juli 2014 och sedan slutförts någon gång därefter. Överträdelsen har alltså inte fullbordats förrän tidigast sommaren 2014 och var alltså inte preskriberad när nämnden beslutade om föreläggandet.

Domstolen bedömer att det inte är sannolikt att marklov kan ges för åtgärden, framför allt eftersom den inte tillvaratar naturförutsättningarna när topografin förändras så markant inom ett område som enligt detaljplan ska utgöra allmän platsmark i form av park eller plantering (se 9 kap. 35 § första stycket 5 a och 8 kap. 9 § första stycket 1 och 12 § PBL). Domstolen anser att det är proportionerligt att förelägga L W att vidta rättelse och vad han anfört i domstolen förändrar inte detta. Det finns alltså förutsättningar för rättelseföreläggande.

L W har vidare invänt att föreläggandet är alltför otydligt och oprecist.

Domstolen anser att själva beslutet hade kunnat vara tydligare. Enligt domstolens mening är det dock tydligt vilken schaktning på fastigheten X som ska återställas när beslutet läses tillsammans med skälen för beslutet jämfört med utredningen i övrigt.

Vad gäller frågan om hur återställning ska ske så anges i nämndens beslut att den ska återfyllas och avjämnas till ursprunglig marknivå. Mot bakgrund av det material som ligger till grund för föreläggandet, särskilt handlingen bedömning

Sida 20 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

och information av den 23 december 2022, framgår att nämnden utgått från att området haft samma marknivå som omgivande mark och att avsikten därmed är att den ska återställas på det sättet. Nämnden har därvid bland annat hänvisat till höjdkurvorna i detaljplanen och angett att den återger den tidigare jämnsluttande strandlinjen. Även L W har när han hörts vid domstolen angett att han inte minns exakt vad ursprunglig nivå var men att det som kan åsyftas är i linje med marken på hans tomt åt sydöst. L W har också anfört att det funnits hål och försänkningar i marken, men domstolen anser att det ligger i sakens natur att ett återställande av mark inte kan bli exakt likadant som innan överträdelsen skedde. Enligt domstolens mening är det tillräckligt tydligt att återställningen enligt föreläggandet ska ske i nivå med omgivande mark och domstolen bedömer att den preciseringen är tillräcklig för föreläggandet.

Mark- och miljödomstolen anser därmed att nämnden har haft fog för föreläggandet i denna del.

Komplementbyggnad Mark- och miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning i det överklagade beslutet att nämnden har haft fog för föreläggandet avseende komplementbyggnaden och anser att föreläggandet också är proportionerligt. Vad L W anfört i domstolen förändrar inte den bedömningen.

Tiden för föreläggandet m.m. Nämnden har medgett att tiden för utförandet av åtgärderna ändras till den 31 januari 2027, vilket är den tid som L W enligt ett lagakraftvunnet föreläggande enligt miljöbalken ska åtgärda balkar som finns i det schaktade området. Domstolen anser att det är lämpligt att förlänga tiden enligt medgivandet och att det ger L W tillräckligt med tid för att följa föreläggandet.

Sida 21 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

Domstolen noterar att länsstyrelsen har ändrat nämndens föreläggande genom att vid ändring av tiden för när åtgärderna ska vidtas även lagt till att L W ska inge underlag som visar att åtgärderna vidtagits. Av principen ”reformatio in pejus” som är tillämpligt på länsstyrelsens handläggning följer att en överinstans inte får ändra en underinstans beslut till nackdel för en enskild på grund av dennes överklagande (jfr även 29 § förvaltningsprocesslagen [1971:291]). Det var endast L W som överklagade nämndens beslut och länsstyrelsen har mot den bakgrunden varit förhindrad att göra den anförda ändringen av nämndens beslut. Länsstyrelsens beslut ska alltså ändras i den här delen och någon skyldighet för L W att inge underlag ska inte föreskrivas.

Byggsanktionsavgift Nämnden har beslutat om byggsanktionsavgift avseende de två stödmurarna och komplementbyggnaden. Även utfyllnaden bakom stödmurarna har i underinstansernas beslut angetts som en grund för avgiften, men det framgår av handlingarna att den uttagna avgiften endast beräknats på stödmurarna och komplementbyggnaderna. Uppförandet av dessa byggnadsverk utan startbesked är sådana överträdelser som innebär att byggsanktionsavgift ska tas ut (se 11 kap. 51 § PBL samt 9 kap. 6 § 2 och 12 § 8 PBF). Det framgår av utredningen att överträdelserna skett tidigast år 2018 och L W har vid nämnden fått yttra sig inom fem år från detta, varför överträdelserna inte är preskriberade (se 11 kap. 58 § PBL).

Eftersom överträdelser har skett avseende stödmurarna och komplementbyggnaden har nämnden haft skäl för att beräkna byggsanktionsavgiften utifrån dessa typen av överträdelser. Det finns inte skäl för att, som L W gjort gällande, beräkna avgiften endast utifrån utfyllnaderna bakom murarna i stället för murarna. Nämnden har beräknat avgiften till totalt 85 490 kr, vilket är korrekt förutom att avgiften beräknats till ett något för lågt belopp eftersom fel prisbasbelopp använts. Varken vad L W anfört eller något annat som framkommit utgör skäl för att inte ta ut avgiften eller jämka den (jfr 11 kap. 53

Sida 22 UMEÅ TINGSRÄTT DOM P 1944-24

och 53 a §§ PBL). Nämnden hade alltså fog för att ta ut avgift med i vart fall det belopp som gjorts och nämndens beslut ska därmed inte ändras.

Sammanfattning Mark- och miljödomstolen bedömer sammanfattningsvis att nämnden i huvudsak har haft fog för beslutet om rättelseföreläggandet och byggsanktions-avgift. Domstolen bedömer dock att det inte finns skäl att förelägga L W att förutom att ta bort utfyllnaderna vid stödmurarna även återställa marken därunder. Länsstyrelsen har inte heller haft skäl för att förelägga honom att inge underlag om att åtgärderna har utförts. Slutligen bör tiden för utförande av åtgärderna förlängas till den 31 januari 2027. Underinstansernas beslut bör ändras endast i dessa delar och nämndens beslut i övrigt stå fast.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (MMD-02) Överklagande senast den 4 juli 2025

Fredrik Henriksson Daniel Janonius Löwgren I domstolens avgörande har rådmannen Fredrik Henriksson och tekniska rådet Daniel Janonius Löwgren deltagit. Föredragande har varit juristen Sofie Öberg.