MÖD 2026:6

Tillstånd till bortledande av grundvatten ----- Den omständigheten att tillåtligheten av verksamheten var prövad genom vägplan utgjorde enligt Mark- och miljööverdomstolen inte hinder mot att genom villkor begränsa inläckaget av grundvatten. Mark- och miljööverdomstolen fann dock att det i detta fall inte var lämpligt med slutliga villkor med fasta gränser för tillåtna mängder inläckande vatten. I stället fann Mark- och miljööverdomstolen att ett förordnande under prövotid med omfattande kontrollåtgärder och avstämning med tillsynsmyndigheten var lämpligt. Prövotidsföreskrifterna innebar att behovet av skyddsåtgärder vid avvikelser från prognosticerade läckagevärden och sänkta grundvattennivåer ska bedömas med hänsyn till risken för omgivningspåverkan. Bedömningen ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten och vid oenighet i frågan har tillsynsmyndigheten rätt att fatta beslut.

Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, deldom 2024-08-22 i mål nr M 6402-22, se bilaga A

Trafikverket

Ombud: Verksjuristerna U.E. och A.N.

1 Länsstyrelsen i Stockholms län

2 Botkyrka kommun

3 Haninge kommun

4 Huddinge kommun

5 Naturskyddsföreningen Huddinge

Tillstånd för bortledande av grundvatten samt arbete i ytvattenområde m.m. för väg 259 i projektet Tvärförbindelse Södertörn, delen Masmo till västra Jordbro

A. Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom enligt följande:

1 Villkor 27 och 32 utgår.

2 Villkor 31 ska ha följande lydelse:

Trafikverket ska senast tre (3) månader innan den tillståndsgivna verksamheten alternativt den till vattenverksamheten relaterade byggverksamheten påbörjas till tillsynsmyndigheterna ge in kontrollprogram som bl.a. ska ange det intervall och den metodik med vilken mätning av inläckande grundvatten i bergtunnlar ska ske. Kontrollprogrammen ska hållas aktuella och får efter samråd med tillsynsmyndigheterna justeras allteftersom verksamheten fortskrider.

3 Villkor 33 ska ha följande lydelse:

Inom påverkansområdet för såväl de tillfälliga som de permanenta grundvattenbortledningarna ska det inom ramen för kontrollprogram fastställas larm- och åtgärdsnivåer för de byggnader, brunnar och andra anläggningar där det kan finns en risk för påverkan. Tillsynsmyndigheten kan inom ramen för kontrollprogrammet också besluta om att larm- och åtgärdsnivåer behöver fastställas för ytterligare utökade områden.

4 Prövotidsförfarandet ska ha följande lydelse:

Mark- och miljööverdomstolen beslutar, med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken, att under en prövotid skjuta upp avgörandet av slutliga villkor avseende skada på energibrunnar av vattenverksamheten samt om ersättningar eller andra villkor avseende grundvattenbortledningens påverkan på allmänna och enskilda intressen. Prövotiden räknas från den tidpunkt då grundvattenbortledningen inleds för anläggandet av bergtunnlar vid Glömsta, bergtunnlar vid Flemingsbergsskogen och bergtunnlar vid Masmo till senast tre år efter den tidpunkten då tätningsåtgärderna för dessa tunnlar avslutats. Trafikverket ska meddela tillsynsmyndigheten när Trafikverket anser att tätningsåtgärderna för tunnlarna ska avslutas. Detta meddelande ska lämnas innan anläggnings- och installationsarbeten hindrar vidare tätningsåtgärder i tunneln. Om inläckaget till tunnlarna vid den tidpunkten överstiger de nivåer som anges i P2 nedan krävs tillsynsmyndighetens godkännande för att avsluta tätningsåtgärderna och övergå till anläggnings- och installationsarbeten. När tätningsåtgärderna är avslutade, ska mark- och miljödomstolen underrättas.

5 En nytt utredningsvillkor U2 ska införas med följande lydelse:

U2. Vid prövotidens utgång ska Trafikverket för bergtunnlar vid Glömsta, bergtunnlar vid Flemingsbergsskogen och bergtunnlar vid Masmo inkomma till mark- och miljödomstolen med en redovisning av:

1 inläckage av grundvatten som uppmätts under prövotiden, 2. åtgärder för tätning som utförts för att begränsa detta inläckage och åtgärder i övrigt som utförts för att begränsa omgivningspåverkan, 3. grundvattenbortledningens bedömda påverkan på allmänna och enskilda intressen, samt 4. den ersättning eller andra villkor som Trafikverket föreslår under driften av bergtunnlarna.

Redovisningen ska innehålla en redogörelse över de överväganden som Trafikverket gjort i förhållande till punkterna 1 4.

6 Tre nya prövotidsföreskrifter P1P3 med följande lydelse ska införas:

Under prövotiden och till dess något annat bestämts ska Trafikverket hantera grundvattenbortledningens effekter på omgivningen enligt nedanstående prövotidsföreskrifter.

P1. Trafikverket ska under tunneldrivningen kontrollera inläckaget till tunnlarna i förhållande till den prognos som förutsatts vid tillståndsprövningen och att omgivningspåverkan hålls inom det som redovisats i miljökonsekvens beskrivningen, vilket ska konkretiseras i kontrollprogrammet. Kunskap kring dessa förhållanden ska löpande redovisas till tillsynsmyndigheten enligt en överens kommen intervall.

P2. Före den tidpunkt då grundvattenbortledningen inleds för bergtunnlar vid Glömsta respektive Flemingsbergsskogen ska Trafikverket till tillsynsmyndigheten redovisa en prognosmodell över bedömd bergkvalitet, bedömt tätningsbehov samt en prognoskurva över det successivt ackumulerade inläckaget. Prognosen avseende inläckage ska som utgångspunkt ha det inläckage som bildat underlag för miljökonsekvensbeskrivningen: . För bergtunnlar vid Glömstas bergtunneldel totalt 140 l/min, mellan längdmätning km 5/146 6/277. . För bergtunnlar vid Flemingsbergsskogens västra del fram till tunnelns lågpunkt totalt 210 l/min, mellan längdmätning km 9/370 10/850. . För bergtunnlar vid Flemingsbergsskogens östra del totalt 250 l/min, mellan längdmätning km 10/850 12/545.

P3. Vid avvikelser från P1 eller P2 ska Trafikverket utan dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheten och i den utsträckning som är nödvändigt med anledning av avvikelsen vidta åtgärder för att minska inläckaget i tunneln och för att förhindra eller minimera skador i omgivningen. Om Trafikverket och tillsynsmyndigheten är oeniga om vilka åtgärder som ska vidtas har tillsynsmyndigheten rätt att besluta i frågan.

7 Den första punktsatsen i delegationen åt tillsynsmyndighet ska utgå.

B. Mark- och miljööverdomstolens beslut om verkställighetsförordnande den 20 december 2024 ska kvarstå.

C. Trafikverket ska ersätta Länsstyrelsen i Stockholms län för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med 122 400 kr. På beloppet ska ränta enligt 6 § räntelagen betalas från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt lämnade genom deldom den 22 augusti 2024 Trafikverket tillstånd till vattenverksamhet i samband med byggande och drift av Tvärförbindelse Södertörn, delen Masmo till västra Jordbro. Tillståndet omfattar bland annat grundvattenbortledning från tunnlar och övriga anläggningar i berg under bygg- och driftskede samt skyddsinfiltration av vatten. Vidare innefattas arbeten i ytvatten områden med utrivning av anläggningar, nyanläggningar, omledning av vattenförande diken m.m. Tillståndet förenades med ett flertal villkor.

Mark och miljööverdomstolen har på yrkande av Trafikverket den 20 december 2024 förordnat att tillståndet får tas i anspråk avseende bergtunnlarna vid Masmo, Glömsta och Flemmingsbergsskogen trots att mark- och miljödomstolens deldom inte fått laga kraft.

Trafikverket har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom på så sätt att villkor 3 7 upphävs och att inläckaget av grundvatten för bergtunnlar vid Glömsta och bergtunnlar vid Flemingsbergsskogen i stället hanteras genom ett förordnande om prövotid enligt vad som framgår nedan samt att sista meningen i villkor 31 stryks.

Förordnande om prövotid

Mark- och miljööverdomstolen beslutar, med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken, att under en prövotid räknat från den tidpunkt då grundvattenbortledningen inleds för anläggandet av Bergtunnlar vid Glömsta och Bergtunnlar vid Flemingsbergsskogen till senast tre år efter den tidpunkten då tätningsåtgärderna för dessa tunnlar avslutats skjuta upp frågor om ersättningar eller andra villkor avseende grundvattenbortledningens påverkan på allmänna och enskilda intressen. Trafikverket ska stämma av med tillsynsmyndigheten när tätningsåtgärderna tunnlarna ska avslutas.

Vid prövotidens utgång ska Trafikverket för dessa bergtunnlar inkomma till mark- och miljödomstolen med en redovisning av: 1. inläckage av grundvatten som uppmätts under prövotiden, 2. de åtgärder för tätning som utförts för att begränsa detta inläckage och de åtgärder i övrigt som utförts för att begränsa omgivningspåverkan, 3. grundvattenbortledningens bedömda påverkan på allmänna och enskilda intressen samt 4. den ersättning eller andra villkor som Trafikverket föreslår under driften av bergtunnlarna.

Redovisningen ska innehålla en redogörelse över de överväganden som Trafikverket gjort i förhållande till punkterna 1 4.

Under prövotiden och till dess något annat bestämts ska Trafikverket hantera grundvattenbortledningens effekter på omgivningen enligt nedanstående prövotidsföreskrifter.

P1. Trafikverket ska under tunneldrivningen kontrollera inläckaget till tunnlarna i förhållande till den prognos som förutsatts vid tillståndsprövningen och att omgivningspåverkan hålls inom det som redovisats i miljökonsekvens beskrivningen, vilket ska konkretiseras i kontrollprogrammet. Kunskap kring dessa förhållanden ska löpande redovisas för tillsynsmyndigheten enligt en överenskommen intervall.

P2. Prognosen avseende inläckage ska som utgångspunkt ha det inläckage som bildat underlag för miljökonsekvensbeskrivningen: . För Bergtunnlar vid Glömstas bergtunneldel totalt 140 1/min, mellan längdmätning km 5/146 6/277. . För Bergtunnlar vid Flemingsbergsskogens västra del fram till tunnelns lågpunkt totalt 210 l/min, mellan längdmätning km 9/370 10/850. . För Bergtunnlar vid Flemingsbergsskogens östra del totalt 250 l/min, mellan längdmätning km 10/850 12/545. P3. Vid avvikelser från P1 eller P2 ska Trafikverket vidta åtgärder i enlighet med principerna i den åtgärdstrappa som framgår av "Åtgärdsplan grundvatten. Avvikelsehantering avseende omgivningspåverkan och inläckage vid tunnelbyggnation".

Om Trafikverkets ändringsyrkanden bifalls bör enligt Trafikverket även följande villkor justeras.

Villkor 2 bör utgå.

Villkoren 31 och 32 bör utgå och ersättas med följande villkor.

Trafikverket ska senast tre (3) månader innan den tillståndsgivna verksamheten alternativt den till vattenverksamheten relaterade byggverksamheten påbörjas till tillsynsmyndigheterna inge kontrollprogram. Kontrollprogrammen ska hållas aktuella och får efter samråd med tillsynsmyndigheterna justeras allteftersom verksamheten fortskrider.

Villkor 33 bör justeras enligt följande.

Inom påverkansområdet för såväl de tillfälliga som de permanenta grundvattenbortledningarna ska det inom ramen för kontrollprogram fastställas larm- och åtgärdsnivåer för de byggnader, brunnar och andra anläggningar där det kan finns en risk för påverkan.

Tillsynsmyndigheten kan inom ramen för kontrollprogrammet också besluta om att larm- och åtgärdsnivåer behöver fastställas för ytterligare utökade områden.

Förordnandet om prövotid för energibrunnar bör utgå.

Första punktsatsen (som hänvisar till villkor 7) i delegationen bör utgå.

Länsstyrelsen har inte motsatt sig Trafikverkets yrkanden, med undantag för den yrkade lydelsen av P3.

Botkyrka kommun och Haninge kommun har avstått från att yttra sig.

Huddinge kommun har motsatt sig att sista meningen i villkor 31 utgår.

Naturskyddsföreningen Huddinge har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Trafikverket har vidhållit vad som anförts i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg och förtydliganden.

Villkor 3-7 reglerar bland annat det inläckage av grundvatten som mark- och miljödomstolen bedömt som tillåtet vid byggnation och drift av projektets bergtunnlar. Inläckage bör i stället regleras inom ramen för ett prövotidsförfarande med provisoriska föreskrifter för tunnlarna vid Glömsta och Flemingsbergsskogen. För berg tunnlarna vid Masmo räcker det med att tunnelns omgivningspåverkan hanteras inom ramen för kontrollprogrammet.

Det är inte, så som mark- och miljödomstolen anger, fast praxis att grundvatten-bortledningen ska regleras genom villkor om tillåtet inläckage. Det finns många exempel på tillståndsdomar avseende berganläggningar där sådana villkor inte föreskrivits.

Vidare omfattas frågan om bästa möjliga teknik vid tunneldrivning inte av den aktuella prövningen då det är en fråga för tillåtligheten av projektet, vilket är prövat i väg planen. I den prövningen har samhällsekonomiska och miljömässiga överväganden gjorts.

För Tvärförbindelse Södertörn finns en fastställd vägplan enligt väglagen. Enligt 11 kap. 23 § 2 miljöbalken ska under sådana omständigheter tillstånd till vatten verksamhet lämnas om inte annat följer av 2 kap. 9 § miljöbalken. Syftet med bestämmelsen är att undvika dubbelprövning av vattenverksamheter som är en del av en större verksamhet som redan prövats i annan ordning. Prövningen i tillståndsmålet avser därför först och främst skadereglering samt vilka villkor och skyddsåtgärder som behövs. Prövningsmyndigheten är vid tillståndsprövningen bunden vid den tidigare bedömningen i vägplanen om att verksamheten är tillåten och villkor som bestäms vid tillståndsprövningen får inte hindra förutsättningarna för verksamheten. Villkor ska ta sikte på hur en verksamhet bedrivs, inte i vilken omfattning. En begränsning av mängden inläckande grundvatten i villkor är inte förenligt med de generella principerna för villkorsreglering och innebär i praktiken att den ansökta och tillståndsgivna verksamheten inte får bedrivas.

Fasta inläckagevillkor är olämpliga vid tunnelprojekt. Flera av de avgöranden som mark- och miljödomstolen refererar till som "praxis" där inläckagevillkor reglerats som begränsningsvärden redan vid tillståndsgivningen har blivit föremål för omprövningar. För E4 Förbifart Stockholm kan till exempel i dag konstateras att villkoren innehållits för en majoritet av delsträckorna. Tätningsinsatsen har i vissa fall kunnat minskas där inläckaget varit långt under prognos. På andra delsträckor har omfattande och kompletterande tätning behövts för att kraven på begränsningsvärden för inläckage avseende driften av tunneln ska kunna uppnås. På en av sträckorna har det inte varit möjligt att innehålla de ursprungliga villkoren med konventionella metoder. På den delsträckan har Trafikverket lagt ned cirka 1,5 miljarder kr på tätning, utan att de mängder som regleras i tillståndet kunnat innehållas. Överträdelsen av inläckagevillkoret på delsträckan har inte lett till skador av betydelse i omgivningen.

Trafikverket ansökte därför om omprövning för utökning av inläckaget för denna sträcka. Det enda säkra alternativet för en villkorsefterlevnad skulle annars vara en tät betonglining till en merkostnad om åtskilliga miljarder kronor. Färdigställandet av projektet i sin helhet skulle i så fall förskjutas med upp mot fyra år. Då avvikelsen inte lett till någon skadeutveckling är detta alternativ orimligt. Efter överklagande tillät Mark- och miljööverdomstolen i dom den 25 juni 2024 i mål nr M 5194-22 det utökade inläckaget i enlighet med ansökan. Av domstolens domskäl framgår följande:

"Risken för påverkan till följd av grundvattenbortledningen bedöms bli begränsad. De kostnader som kan uppkomma framstår som orimliga jämfört med nyttan av åtgärden. Därtill kommer behovet av ytterligare sprängningar i tunneln och den påverkan på projektet i sin helhet som åtgärden att utföra betonglining förväntas ha, bland annat fördröjd driftstart. Mark- och miljööverdomstolens bedömning är därför att det vid den rimlighetsavvägning som ska göras inte finns skäl att neka tillstånd till en ökad grundvattenbortledning".

Eftersom den typ av avvikelser som var aktuell på E4 Förbifart Stockholm kan sanktioneras straffrättsligt tvingar inläckagevillkor bestämda som begränsningsvärden redan vid tillståndsgivningen en verksamhetsutövare att vidta tätningsåtgärder enbart för villkorsuppfyllelse, oavsett om mängdavvikelsen i sig riskerar att orsaka en egendomsskada eller i övrigt innebära en olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Orsaken till behovet av omprövningar beror bland annat på svårigheter att redan vid en tillståndsprövning med tillräcklig noggrannhet prognosticera det framtida inläckaget i en bergtunnel. Även om det finns vissa likartade berggrundsegenskaper mellan områden med liknande geologi, så uppvisar en bergmatris i kristallint berg alltid heterogena förhållanden och unika sprickformationer. Det är inte möjligt att i förväg förutsäga bergets alla egenskaper och hur grundvattnet transporteras. Det skulle krävas ett oändligt antal borrhål och tester för att i detalj kartlägga och beskriva spricknätverkens form, förekomsten av deformationszoner och de hydrauliska förutsättningarna. Den hydrogeologiska vetenskapen präglas av hög osäkerhet.

Trafikverket förordar en ordning där omgivningspåverkan från byggnation och drift av bergtunnlar i stället hanteras inom ramen för ett prövotidsförfarande enligt 22 kap. 27 § miljöbalken. Bestämmelsen är särskilt lämplig då verkningarna från en tunneldrivning i berg inte kan förutses med tillräcklig säkerhet. Det rimliga utförandet och valet av skyddsåtgärder kan då justeras under genomförandeskedet tills tillräckliga erfarenheter vunnits av verksamhetens inverkan. Först då kan rimliga villkor bestämmas. De tillstånd som mark- och miljödomstolen refererat till som praxis omöjliggör ett sådant flexibelt arbetssätt eftersom styrningen av tunneldrivningen då sker i förhållande till ett visst begränsningsvärde för inläckage och inte till risker för omgivningspåverkan eller ett onödigt användande av resurser. När det gäller berg tunnlarna vid Masmo behövs inte heller något förordnande om prövotid eftersom dessa tunnlar inte medför någon förutsedd risk för omgivningspåverkan varken för sakskador på byggnader och anläggningar eller risker för skador och olägenheter för människors hälsa och miljön. Något behov av särskild reglering under tunneldrivningen finns därför inte utan arbetena får här följas upp inom ramen för kontrollprogram.

Den åtgärdsplan som föreskriften P3 hänvisar till ska ses som en naturlig del av kontrollprogrammet. Genom en hänvisning från föreskriften till åtgärdsplanen bestäms de åtgärder som Trafikverket blir skyldig att vidta när avvikelser från prognos sker både avseende inläckage och avseende omgivningspåverkan med utgångspunkt från tillståndets miljökonsekvensbeskrivning. Med denna modell blir omgivningspåverkan styrande för behovet av tätning och inte det faktiska inläckaget.

Kontrollprogram är ett arbetssätt mellan en verksamhetsutövare och en tillsyns-myndighet. Det är verksamhetsutövaren som har ansvaret och tillsynsmyndighetens roll är att säkerställa att kontrollprogrammet uppfyller syftet med miljöbalken. Detta ansvar kan utövas genom att myndigheten löpande utvärderar, följer upp och samordnar tillsynen i samarbete med verksamhetsutövaren. Ett kontrollprogram är således en pågående process som ständigt utvecklas, förändras och fördjupas. Av Naturvårdsverkets tillsynsvägledning Tillsyn enligt miljöbalken framgår följande:

"Tillsynsmyndigheten ska granska och bedöma företagets egenkontroll. Syftet med tillsynen är att få till stånd en fungerande egenkontroll hos verksamhetsutövaren där denne tar ansvarar för att minska sin miljöpåverkan. Egenkontrollen hos företaget ska vara ett levande verktyg och det är därför inte lämpligt att tillsynsmyndigheten godkänner eller fastställer egenkontrollen."

Formuleringen i villkor 31 antyder att någon form av beslut ska fattas. Ett sådant godkännande står i direkt strid med miljöbalkens syften med kontrollprogram. Egenkontrollarbetet ska inte godkännas av tillsynsmyndigheten. Finns det brister kan myndigheten agera enligt 26 kap. miljöbalken.

Trafikverket har ett mycket starkt intresse av att kunna genomföra projektet. Mark- och miljööverdomstolens förordnade att Trafikverket får ta tillstånden i anspråk i enlighet med mark- och miljödomstolens dom avseende Bergtunnlar vid Masmo, Bergtunnlar vid Glömsta och Bergtunnlar vid Flemingsbergsskogen bör därför fortsätta att gälla.

Mark- och miljödomstolen har valt att utforma villkoren till tillståndet på ett annat sätt än vad Trafikverket föreslagit. Trafikverket har dock endast valt att överklaga villkoren 3 7 och 31. Mark- och miljööverdomstolen bör dock, vid ett helt eller partiellt bifall, överväga andra ändringar i mark- och miljödomstolens dom än de som i strikt mening omfattas av överklagandet. Detta gäller villkoren 2 och 31 33, förordandet om prövotid och första punktsatsen i delegationen.

Det är både systematiskt felaktigt och förvirrande enligt allmänt språkbruk att knyta villkor för grundvattenbortledning till begrepp som byggtid, slutbesiktning och drifttid. I Trafikverkets förslag till förordnande om prövotid är prövotiden i stället knuten till den tidpunkt då tätningsåtgärderna för tunnlarna har avslutats, det vill säga den tid punkt då de blivit erforderligt tätade i förhållande till grundvattenbortledningens omgivningspåverkan. Det är nämligen bara möjligt att utföra tätningsåtgärder avseende inläckage av grundvatten under den tid då själva tunneldrivningen pågår och fram till dess markanläggning och inklädnad påbörjas. Det är alltså inte möjligt att täta tunneln ytterligare efter den tidpunkt då tunnelkroppen lämnats över till de anläggnings entreprenader som har till uppgift att installera väg. För överlämning till anläggnings fasen behöver ett beslut om tillräcklig tätning tas. Villkor 2 bör därför utgå och villkor 3133 slås ihop till ett traditionellt villkor om kontrollprogram som inte särskiljer på bygg- och drifttid eller hänvisar till slutbesiktning.

Länsstyrelsen har vidhållit vad som anförts i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg och förtydliganden.

Länsstyrelsen ser generellt positivt på att villkor för grundvattenbortledning i tunnlar i större utsträckning kopplas till risk för skada än enbart inläckande volym. Läns styrelsen instämmer i det Trafikverket anför om att inläckande mängd grundvatten inte direkt är relaterat till risk för skada. Skaderisken beror bland annat på omgivningens känslighet och effektiviteten hos de åtgärder som vidtas för att minska effekterna av bortledningen. Båda dessa faktorer är dels varierande och platsspecifika, dels sällan kända vid prövningen. Kunskap om sambanden på en viss plats kan i stället tillgodo göras under projektets genomförande som sedan kan ligga till grund för långsiktig reglering genom exempelvis det prövotidsförfarande som Trafikverket har föreslagit. Med det sagt anser länsstyrelsen inte att byggskedet ska lämnas helt oreglerat i villkor eller överlåtas i sin helhet till tillsynsmyndigheten att besluta om, eftersom det är under byggskedet som en stor del av förväntad påverkan kommer att uppstå.

Att frångå principen med fastställda värden för inläckage i tunnlar som uppföljnings metod innebär starkare krav på kontinuerlig utvärdering av de mätningar som utförs inom ramen för kontrollprogrammet. Det ställer därmed också högre krav på både Trafikverket och tillsynsmyndighetens organisation och kompetens att kunna analysera förändringar i grundvattennivå, identifiera potentiella skaderisker och bedöma behov att vidta åtgärder. Länsstyrelsen har begränsade resurser för tillsyn. Enligt länsstyrelsens mening är det trots detta mer ändamålsenligt med ett prövotidsförfarande än fasta inläckagevillkor för tunnlar i det aktuella projektet, åtminstone i byggskedet.

Länsstyrelsen anser att det finns oklarheter kring hur åtgärdsplanen kommer att fungera i praktiken och hur planen relaterar till kontrollprogrammet i övrigt. Det är därför inte är lämpligt att i villkor referera till åtgärdsplanen. Länsstyrelsen bedömer att åtgärdsplanens innehåll och utformning huvudsakligen är en kontrollprogramsfråga och avstyrker därför prövotidsföreskrift P3 i den föreslagna lydelsen. Åtgärdsplanen bör kunna bli föremål för revidering under arbetets gång i likhet med resten av kontrollprogrammet. Den skyldighet att vidta åtgärder som framgår av villkor 11 bedöms tillräcklig. Detaljerna kring detta kan hanteras inom ramen för kontrollprogrammet.

I andra hand anser länsstyrelsen att P3 kan formuleras som följer:

P3. Vid avvikelser från P1 och P2 ska Trafikverket utan dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheten och i den utsträckning som är nödvändigt med anledning av avvikelsen vidta åtgärder för att minska inläckaget i tunneln och för att förhindra eller minimera skador i omgivningen.

Det är av betydelse att veta när en viss tunnel/-sträcka övergår i den fas av byggtiden när tätningsåtgärder inte längre är praktiskt genomförbara. Det behöver därför finnas en tydlig avstämningspunkt med tillsynsmyndigheten innan fönstret för när åtgärder i tunneln kan vidtas stängs. Den tidpunkten behöver definieras tydligt.

I steg 4 i åtgärdsplanen anges att det ska göras en "kostnad-nytta-analys" inför val av åtgärder, vilket är ett lämpligt förfarande när flera olika åtgärder är möjliga. Det ska dock inte utföras en rimlighetsavvägning i samband med valet av åtgärd. Om det har konstaterats att en åtgärd är nödvändig för att uppfylla ett villkor eller för att begränsa omgivningspåverkan till det som ansökan omfattar, ska åtgärden som bedöms mest lämplig utföras utan särskild hänsyn till kostnad. Den tillhörande rimlighetsavvägningen slutförs i miljöprövningen.

Huddinge kommun

Det finns två skäl till att kontrollprogrammet behöver godkännas. Projektet Tvärförbindelse Södertörn är omfattande. Det innebär att ett undermåligt kontroll program kan leda till stora miljökonsekvenser. Ett projekt av stor omfattning innebär stora kostnader och det finns en risk att detta gör det svårare för bygglovs- och tillsyns nämnden att göra ändringar i kontrollprogrammet under byggskedet, när investeringar redan är gjorda i projektet. Vidare har Trafikverket inte kunnat besvara flertalet frågor av vikt kopplade till kontrollprogrammet när utkast har skickats på remiss. Frågorna rör driftstörningar, bullerstörningar, hantering av mellanvatten och sulfidberg och särskilda skyddsåtgärder inom vattenskyddsområde. Det är dock riktigt som Trafikverket anför att kontrollprogrammet ska vara ett levande dokument under byggtidens gång och ska uppdateras allt eftersom verksamheten fortskrider.

Naturskyddsföreningen Huddinge

Det ligger en ansökan om rättsprövning hos Högsta förvaltningsdomstolen av regeringens beslut att fastställa vägplanen för tvärförbindelsen. Om domstolen bedömer att regeringens beslut strider mot någon rättsregel kommer vägplanen att upphävas. Eftersom denna prövning alltjämt pågår vore det fel att inleda borrnings arbete och bortledande av dagvatten. Borrningen av tunnlarna kommer till viss del ske i eller dikt an skyddade områden vilket riskerar irreversibla skador. Projektet är inte okontroversiellt och enkelt. Vid de olika tillståndsprocesserna har det varit ett stort antal motparter och sakägare. Det är vid just sådana situationer som Högsta domstolen konstaterat att igångsättning av arbetet inte bör ske innan tillståndet har fått laga kraft. Vidare har regeringen ännu inte fattat beslut om byggstart. Regeringen har beslutat att skjuta på byggstarten till följd av kostnadsökningar. Att regeringen inte har kunnat meddela det väntade byggstartsbeskedet till följd av de stora kostnadsökningarna är ytterligare ett skäl till att inte börja borra för tunnelmynningar. Yrkandet om verkställighetsförordnande ska därför avslås.

Inläckage av grundvatten kan förändra grundvattennivåer i näraliggande grundvatten förekomster. Förorenat lakvatten och dagvatten från tunnlarna riskerar att påverka ytvattenförekomster i närheten. En förutsättning för tillåtligheten av en verksamhet, enligt 5 kap. 4 § miljöbalken, är att verksamheten inte riskerar att försämra vattenmiljön på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att den äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm. Villkor som har att göra med hur miljökvalitetsnormerna för vatten ska uppfyllas ska således beslutas i samband med att tillåtligheten bedöms och kan inte skjutas på framtiden, på det sätt som Trafikverket har yrkat. Med stöd av 22 kap. 25 § miljöbalken får en domstol överlåta åt en tillsynsmyndighet att besluta villkor av mindre betydelse. Villkor som kopplar till tillåtligheten är inte villkor av mindre betydelse och kan således inte delegeras eller sättas på prövotid med provisoriska föreskrifter.

Naturskyddsföreningen anser sammanfattningsvis att om villkor 3 7 sätts på prövotid riskerar tillståndet att strida mot 5 kap. 4 § miljöbalken samt försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken. Överklagandet ska därför avslås.

Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Förbundet medger att sista meningen i villkor 31 utgår. Förbundet delar Trafikverkets bedömning att verksamhetsutövarens egenkontrollprogram ska ses som ett levande dokument som verksamhetsutövaren ska hålla uppdaterat. Förslag till kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten efter begäran enligt 26 kap. 19 § miljöbalken. Identifieras brister i kontrollprogrammet eller i övrigt i verksamheten har tillsyns myndigheten möjlighet att ställa krav på verksamheten enligt 26 kap. miljöbalken. Nytt förslag till kontrollprogram kan begäras in efter samråd med eller på begäran av tillsynsmyndigheten.

Trafikverket har ifrågasatt om det med hänsyn till den tillståndsgivna verksamheten enligt väglagen och regleringen i 11 kap. 23 § miljöbalken är möjligt att reglera verksamhetens omfattning (dvs. bortledandet av inläckande grundvatten) i villkor på det sätt som mark- och miljödomstolen har gjort.

Enligt 11 kap. 23 § 2 miljöbalken ska tillstånd lämnas till vattenverksamhet för väg vars anläggande har prövats i särskild ordning om inte något annat följer av den s.k. stoppregeln i 2 kap. 9 § miljöbalken.

Syftet med bestämmelsen är enligt förarbetena att undvika motstridiga beslut. Domstolen är därför bunden av den tidigare bedömningen att verksamheten är tillåten, under förutsättning att vattenverksamheten inte strider mot 2 kap. 9 § miljöbalken. Utan hinder av den tidigare prövningen ska mark- och miljödomstolen meddela villkor grundade på miljöbalkens bestämmelser. (Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 144.) Tillståndsprövningen av vattenverksamheten ska således ta sikte på att bedöma om verksamheten kan befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller för miljön. Prövningen avser också att fastställa villkor för den ansökta verksamheten i enlighet med de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljö balken. (Se MÖD 2002:83.)

Mark- och miljööverdomstolen instämmer med Trafikverkets bedömning att tillåtligheten av verksamheten har prövats i vägplanen och att tillståndsprövningen enligt miljöbalken därmed tar sikte på att bedöma om verksamheten kan befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller för miljön. Domstolen har dock vid den prövningen att fastställa villkor som uppfyller miljöbalkens allmänna hänsynsregler enligt 2 kap., bl.a. villkor om skyddsåtgärder och försiktighetsmått enligt 2 kap. 3 § miljöbalken. Ett sådant villkor kan vara att begränsa inläckaget av grundvatten. Att projektet har tillåtits enligt vägplanen utgör inte hinder för detta.

Vid den miljöprövning som ska göras enligt miljöbalken ska domstolen, utifrån det underlag som presenteras av sökanden, kunna säkerställa att verksamheten inte får en oacceptabel påverkan på allmänna och enskilda intressen. Om det finns risk för en sådan påverkan ska tillstånd inte meddelas. Trafikverket har i målet inkommit med en miljökonsekvensbeskrivning som bland annat anger det område som kan påverkas om prognosticerade mängder grundvatten läcker in i de tunnlar som ska byggas och driftsättas. Påverkansområdet är för vattenverksamhet centralt för att avgöra vilken påverkan verksamheten får på allmänna och enskilda intressen (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 26 augusti 2025 i mål nr M 4660-24). Mark- och miljödomstolen har godkänt miljökonsekvensbeskrivningen och har på grundval av denna gett Trafikverket tillstånd till vattenverksamheten.

Trafikverket har framfört att det, trots de omfattande undersökningar och analyser som har utförts och som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen, kvarstår osäkerheter kring hur mycket vatten som kommer att läcka in i olika tunnelsektioner samt vilken påverkan som ett sådant inläckage får på omgivningen. Trafikverket har vidare framhållit, vilket länsstyrelsen instämt med, att det inte finns något direkt samband mellan mängden inläckande grundvatten och verksamhetens omgivningspåverkan i form av t.ex. egendomsskador och miljöpåverkan.

Mot bakgrund av Trafikverkets redogörelser från andra projekt, bl.a. E4 Förbifart Stockholm, står det enligt Mark- och miljööverdomstolen klart att slutliga villkor med fasta gränser för tillåtna mängder inläckande vatten kan vara olämpligt vid tunnel projekt. Trafikverket har visat att sådana villkor kan leda till att orimliga kostnader läggs på åtgärder som inte behövs för att förhindra skador på allmänna eller enskilda intressen, utan endast syftar till att innehålla villkoren enligt tillståndet.

Trafikverket har föreslagit att den omgivningspåverkan som verksamheten kan komma att ge upphov till i stället ska regleras med ett prövotidsförordnande med föreskrifter. Frågan är om det som Trafikverket har föreslagit är lämpligt.

Trafikverkets förslag till prövotidsföreskrifter innebär att Trafikverket enligt prövotidsföreskrift P1 dels ska kontrollera hur inläckaget av grundvatten till tunnlarna förhåller sig till den prognos som förutsatts vid tillståndsprövningen och som framgår av prövotidsföreskriften P2, dels att omgivningspåverkan hålls inom det som redovisats i miljökonsekvensbeskrivningen, vilket ska konkretiseras i kontroll programmet. Domstolen uppfattar att kontrollen av omgivningspåverkan ska ske genom kontroll av nivåer i grundvattenrör samt kontroll av sättningar utifrån de larm- och åtgärdsnivåer som ska fastställas i kontrollprogrammet (se villkor 33). Enligt den föreslagna prövotidsföreskriften P3 ska Trafikverket vid avvikelser från P1 eller P2 vidta åtgärder enligt principerna för den åtgärdstrappa som framgår av den av Trafikverket upprättade och i målet ingivna åtgärdsplanen. Av planen framgår att Trafikverket vid avvikelser ska bedöma risken med ökat inläckage, ökad grundvatten sänkning eller sättningar. Denna bedömning kan enligt åtgärdsplanen leda fram till att ingen åtgärd vidtas, dvs. att Trafikverket bedömer att risken är acceptabel. Om åtgärder ska vidtas framgår vidare att det är Trafikverket som bedömer om åtgärderna är rimliga i proportion till vad de ska motverka och att åtgärder inte behöver vidtas om dess kostnader och resursförbrukning i allt väsentligt överstiger den uppnådda nyttan.

Mark- och miljööverdomstolen ifrågasätter inte att Trafikverkets målsättning är att bygga tunnlarna med en så liten omgivningspåverkan som möjligt. Den föreslagna ordningen innebär emellertid att det helt lämnas åt verksamhetsutövaren att bedöma vilken omgivningspåverkan som är acceptabel och att göra rimlighetsavvägningar mellan nyttan av och kostnaden för skyddsåtgärder under projektets gång (jfr 2 kap. 7 § miljöbalken). En sådan ordning kan varken anses lämplig eller förenlig med miljöbalkens regler.

Oaktat att det finns osäkerheter kring prognoserna avseende inläckande grundvatten och vilken omgivningspåverkan det inläckaget medför måste denna påverkan i någon mån regleras i tillståndet. Som Mark- och miljööverdomstolen har funnit i tidigare avgöranden bör inte tillstånd till vattenverksamhet i form av grundvattenbortledning meddelas om tillståndet tillåter en oreglerad påverkan (se tidigare omnämnt mål nr M 4660-24). Även om det av Trafikverket föreslagna åtgärdsprogrammet framstår som ambitiöst skulle en tillämpning av Trafikverkets prövotidsföreskrifter innebära en mer eller mindre oreglerad påverkan, eftersom det står verksamhetsutövaren fritt att välja om skyddsåtgärder ska vidtas när den prognosticerade omgivningspåverkan över skrids. De föreskrifter som Trafikverket föreslagit innebär också en otydlighet i frågan om vilket beslutsutrymme som tillsynsmyndigheten har om myndigheten inte anser att de åtgärder som Trafikverket vidtar är tillräckliga.

För att ett prövotidsförfarande ska kunna godtas måste föreskriften P3 utformas på ett annat sätt än vad Trafikverket har yrkat och mer i linje med vad länsstyrelsen föreslagit. Det måste ankomma på Trafikverket att vid avvikelser från P1 eller P2 underrätta tillsynsmyndigheten om avvikelsen och vid behov vidta åtgärder för att minska inläckaget i tunneln och för att förhindra eller minimera skador i omgivningen. Om Trafikverket och tillsynsmyndigheten är oense om åtgärder ska vidtas eller vilka åtgärder som ska vidtas, ankommer det på tillsynsmyndigheten att enligt 26 kap. miljöbalken fatta ett beslut i frågan. Beslutet kan sedan överklagas. Mark- och miljööverdomstolen delar vidare länsstyrelsens uppfattning att prövotidsföreskriften P3 inte bör hänvisa till Trafikverkets åtgärdsplan. Åtgärdsplanen bör hanteras som en del av kontrollprogrammet och kunna revideras löpande. Det är inte lämpligt att i tillståndsdomen hänvisa till ett specifikt dokument. P3 ska därför formuleras om i enlighet med vad som framgår av domslutet.

Trafikverket har anfört att det är tillräckligt att bergtunnlarna vid Masmo regleras inom ramen för kontrollprogrammet. Detta med hänsyn till de speciella förhållandena där och den begränsade omgivningspåverkan som prognosticerats. Länsstyrelsen har inte haft något att invända mot detta. Mark- och miljööverdomstolen har ingen annan uppfattning än Trafikverket och länsstyrelsen i frågan om att bergtunnlarna vid Masmo inte behöver omfattas av prövotidsföreskriften P2.

Trafikverket har yrkat att inte bara villkoren om inläckande grundvatten, villkor 3 och 6, ska upphävas utan även villkoren 4 och 5. Villkor 4 överensstämmer delvis med den av Trafikverket föreslagna prövotidsföreskriften P1, men innehåller ett tydligt krav på redovisning av en prognoskurva. Villkor 5 rör mätning av inläckage med krav på att processvattenflödet som utgångspunkt ska stängas av under minst 48 timmar före varje mättillfälle. Trafikverket har inte anfört några tydliga skäl till att villkor 4 och 5 ska upphävas. Det är inte tydligt om Trafikverket motsätter sig innehållet i villkoren eller anser att det som där anges i stället omhändertas inom ramen för kontrollprogrammet.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att kravet på prognosmodell i villkor 4 bör gälla även fortsättningsvis, men att regleringen kan ske i prövotidsföreskriften P2. Villkor 5 kan delvis regleras genom villkor 31 om kontrollprogram då det rör innehållet i kontrollprogrammet. När det gäller kravet på att processvattenflödet som utgångspunkt ska stängas av under minst 48 timmar före varje mättillfälle, finner domstolen att det inte behöver anges uttryckligen i tillståndet. Om ett sådant krav bör ställas kan det anses omfattas av metodiken för mätning och därmed kunna regleras i kontrollprogrammet.

Med den lydelse av prövotidsföreskrifterna P1, P2 och P3 som framgår av domslutet upprätthålls kraven i miljöbalken på reglering av miljörisker, samtidigt som det är möjligt att vid avvikelser från prognosticerade läckagevärden och sänkta grundvatten nivåer ta hänsyn till risken för omgivningspåverkan vid bedömningen om skydds åtgärder ska vidtas och i så fall vilka. Som länsstyrelsen har konstaterat innebär denna ordning ett större krav på kontinuerlig utvärdering av de mätningar som utförs inom ramen för kontrollprogrammet och därmed högre krav på tillsynsmyndighetens organisation och kompetens. Länsstyrelsen har dock trots detta bedömt att det är mer ändamålsenligt med ett prövotidsförfarande än fasta inläckagevillkor för tunnlar.

Det har inte framkommit något i utredningen som talar för att verksamheten skulle komma i konflikt med miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. 4 § miljöbalken och enligt domstolen finns det i detta fall inget som hindrar en reglering av inläckaget genom prövotidsföreskrifter. Vad Naturskyddsföreningen har anfört föranleder därmed inte Mark- och miljööverdomstolen att göra en annan bedömning än vad som redovisas ovan.

Enligt det av Trafikverket yrkade prövotidsförordnandet ska prövotiden pågå från den tidpunkt då grundvattenbortledningen inleds för anläggandet av bergtunnlar till senast tre år efter den tidpunkt då tätningsåtgärderna för tunnlarna avslutas. Tidpunkten för avslutande av tätningsåtgärder ska enligt Trafikverkets förslag ske genom att Trafikverket ska stämma av med tillsynsmyndigheten när tätningsåtgärderna för tunnlarna ska avslutas. Trafikverket har förklarat att när tätningsåtgärderna för tunneln avslutats och installationsarbeten påbörjats är det inte längre möjligt att utföra ytterligare sedvanliga tätningsarbeten i tunnlarna. Mot den bakgrunden är det enligt Mark- och miljööverdomstolen inte lämpligt att Trafikverket i alla situationer ensamt får fatta beslut om att avsluta tätningsåtgärderna. Enligt domstolen är det inte tydligt vad som avses med att "stämma av med tillsynsmyndigheten" eller vilket mandat tillsynsmyndigheten har om parterna inte är överens om att tätningsåtgärderna kan avslutas. För att det ska bli tydligare vad som gäller bör Trafikverket meddela tillsynsmyndigheten när Trafikverket anser att tätningsåtgärderna för tunnlarna ska avslutas. Detta meddelande ska lämnas innan anläggnings- och installationsarbeten hindrar vidare tätningsåtgärder i tunneln. Om det då förekommer ett inläckage som överskrider de gränser som anges i föreskriften P2, ska det krävas att tillsyns myndigheten godkänner att ytterligare tätningsarbeten inte behövs. Om tillsyns myndigheten till skillnad från Trafikverket inte anser att tätningsåtgärderna kan avslutas och följaktligen inte godkänner tätningen, har Trafikverket möjlighet att överklaga detta beslut. När tätningsåtgärderna är avslutade, ska mark- och miljödomstolen underrättas så att domstolen kan följa upp att prövotidsutredningen ges in till domstolen inom föreskriven tid.

Trafikverket har föreslagit att den utredning som ska ges in efter avslutad prövotid ska omfatta en redovisning av uppmätt inläckage under prövotiden, vilka tätningsåtgärder som vidtagits, grundvattenbortledningens bedömda påverkan på allmänna och enskilda intressen samt förslag till ersättning och villkor som ska gälla under driften. Länsstyrelsen har inte invänt mot detta. Mark- och miljööverdomstolen anser att Trafikverkets förslag till redovisning i huvudsak kan godtas, men att även bergtunnlarna vid Masmo bör omfattas av redovisningen. Innehållet i prövotidsredovisning bör regleras i ett nytt utredningsvillkor, U2. Domstolen återkommer nedan till utredningsvillkoret U1.

Till skillnad från mark- och miljödomstolen anser Mark- och miljööverdomstolen att det saknas skäl att föreskriva att kontrollprogrammet ska godkännas av tillsyns myndigheten (se Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 26 januari 2024 i mål nr M 2327-22). Projektet är mycket komplext och kontrollprogrammet måste vara flexibelt under den tid som projektet fortskrider. Vad Huddinge kommun har anfört medför inte någon annan bedömning. Villkor 31 ska således ändras och kravet på att tillsynsmyndigheten ska godkänna kontrollprogrammet tas bort.

Det prövotidsförordnande som Mark- och miljööverdomstolen på yrkande av Trafikverket har beslutat om medför, som Trafikverket har påpekat, vissa följdändringar av domen. Det saknar härvid betydelse att Trafikverket inte inom överklagandetiden har yrkat att dessa villkor ska ändras (jfr NJA 2010 s. 690, p. 13). Motparterna har inte heller invänt mot dessa följdändringar.

I villkor 2 definieras begreppen byggtid och drifttid. Med anledning av prövotids förordnandets utformning saknar den distinktionen nu betydelse och villkoret ska därför utgå. Av samma skäl finns det ingen anledning att behålla separata kontrollprogramsvillkor för bygg- och drifttiden. Villkor 32 ska därför utgå och villkor 31 ska, utöver den ändring som redogjorts för ovan, anpassas till prövotidsförordnandet i enlighet med vad som framgår av domslutet. Även villkor 33 ska justeras genom att termerna byggtid och drifttid ska tas bort.

Mark- och miljödomstolen har beslutat att under en prövotid skjuta upp avgörandet av slutliga villkor avseende skada på energibrunnar på grund av vattenverksamheten. Trafikverket har ansett att denna prövotid kan tas bort eftersom den frågan omfattas av det nya prövotidsförordnandet. Det prövotidsförordnade som mark- och miljödomstolen föreskrivit avseende energibrunnar i U1 är dock relativt detaljerat och även om det kan anses omfattas av ordalydelsen i det nya prövotidsförordandet U2 bedömer Mark- och miljööverdomstolen att ett bibehållande av U1 inte medför att tillståndet med villkor och föreskrifter blir mindre väl fungerande eller motsägelsefullt (se anfört rättsfall p. 8). U1 ska därför kvarstå.

Mark- och miljödomstolen har slutligen delegerat åt berörd tillsynsmyndighet att besluta om justering av begränsningsvärde för inläckage av grundvatten till berg tunnlar med som mest + 20 procent. Eftersom de fasta inläckagevillkoren upphävs ska även denna delegation utgå.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att vägplanen har fått laga kraft. Det är endast Trafikverket som har överklagat mark- och miljödomstolens dom. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att de skäl som angetts för verkställighetsförordandet i beslutet den 20 december 2024 alltjämt är giltiga. Det föreligger således inte hinder att förordna att Trafikverket får ta tillståndet i anspråk avseende bergtunnlarna. Mark- och miljööverdomstolens beslut ska alltså inte ändras. Vad Naturskyddsföreningen har anfört om att regeringen ännu inte beslutat om byggstart föranleder ingen annan bedömning.

Länsstyrelsen har begärt ersättning för kostnader i rättegången med 122 400 kr avseende ersättning för arbete med 800 kr per timme. Yrkandet har medgetts av Trafikverket och ersättning ska därför tillerkännas länsstyrelsen.

se bilaga B Överklagande senast den 2026-02-23

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik och Mikael Hagelroth, referent, tekniska rådet Claes Becker samt tf. hovrättsassessorn Peder Mühlenbock.

Staten genom Trafikverket

Ombud: Verksjuristerna U.E. och A.N.

Tillstånd för bortledande av grundvatten samt arbete i ytvattenområde m.m. med anledning av anläggandet av väg 259 i samband med utförandet av projekt Tvärförbindelse Södertörn delen Masmo-västra Jordbro

AnläggningsID: 75780 Avrinningsområde: 61/120 Koordinater (SWEREF99 TM): . Bergtunnlar vid Masmo, N 6571280 / E 664440 . Bergtunnlar vid Glömsta, N 6569600 / E 665980 . Vårdkastunneln, N 6568960 / E 668730 . Bergtunnlar vid Flemingsbergsskogen, N 6567500 / E 670840 . TPL Lissma, N 6563210 / E 675370 . TPL Slätmossen, N 6561350 / E 679320

Mark- och miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen, slutför miljöbedömningen och ger Trafikverket, i enlighet med Vägplan för Väg 259 Tvärförbindelse Södertörn, följande tillstånd enligt miljöbalken, förenar dessa med slutliga villkor och bestämmer i övrigt följande.

Bergtunnlar vid Masmo a) för utförandet av bergtunnlar och förskärning i berg och i jord tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schakt- och tunnelbotten och även därefter permanent i syfte att skydda anläggningen. b) för utförande av betongtunnel i schakt i jord och berg tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten och även därefter permanent i syfte att skydda anläggningen.

Trafikplats Masmo c) för utförande av brostöd, dagvattenanläggningar, släckvattenstation och ledningskulvert i temporära schakt i jord och i berg tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten.

Bergtunnlar vid Glömsta och Häggstavägen d) för utförande av bergtunnlar och förskärningar främst i berg tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schakt- och tunnelbotten och även därefter permanent i syfte att skydda anläggningen. e) för utförande av brostöd, dagvattenanläggning och betongtråg i temporära schakt i jord och i berg tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten.

Trafikplats Kästa f) för utförande av dagvattenanläggningar, pumpstationer, ledningskulvertar, inloppskammare, rörbro och brostöd för gång- och cykelväg i temporära schakt främst i jord tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten. g) för utförande av undermarkspassage för gång- och cykelväg i temporära schakt i jord tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten och även därefter permanent i syfte att erhålla en torr anläggning. h) för utförande av det nya Glömstadiket tillfälligt och även därefter permanent bortleda grundvatten.

Trafikplats Vårdkasen i) för utförande av pumpstationer, dagvattenanläggningar och ledningsomläggning i temporära schakt i jord och berg tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten. j) för utförandet av Vårdkastunneln med tråg samt ramper och rampbro i temporära schakt i jord och berg tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten. k) för utförande av undermarkspassage avseende gång- och cykelväg, bergskärning, släckvattenstation samt tråg och förskärning för bergstunnel i schakt i jord och berg tillfälligt och även därefter permanent bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schakt- och skärningsbotten och även därefter permanent i syfte att erhålla en torr anläggning. l) vid behov under byggnationen av Trafikplats Vårdkasen infiltrera vatten för att upprätthålla godtagbara grundvattennivåer och därigenom undvika skada.

Bergtunnlar vid Flemingsbergskogen m) för utförande av tråg, teknikbyggnader och förskärningar i berg samt bergtunnlar tillfälligt bortleda grundvatten med syftet med syftet att avsänka grundvattennivån under schakt- och tunnelbotten och även därefter permanent i syfte att skydda anläggningen.

Trafikplats Gladö kvarn n) för utförande av brostöd avseende planskildhet och dagvattenanläggningar tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten. o) för utförande av brostöd avseende passage för gång- och cykelväg tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten och även därefter permanent i syfte att erhålla en torr anläggning.

Sträckan mellan Trafikplats Gladö kvarn och Trafikplats Lissma p) för utförande av dagvattenanläggningar tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten. q) för utförande av brostöd planskilda korsningar tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten och även därefter permanent i syfte att erhålla en torr anläggning.

Trafikplats Lissma r) för utförande av brostöd, boskapspassage, dagvattenanläggningar och pumpstation tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten. s) för utförande av gång- och cykelpassage tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten och även därefter permanent i syfte att erhålla en torr anläggning.

Trafikplats Djupdalen t) för utförande av brostöd till landskapsbro och dagvattenanläggning tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten.

Trafikplats Slätmossen u) för utförande av brostöd, stödmur och dagvattenanläggningar tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten.

Övrigt v) under byggnationen och driften av den nya väg 259 vid behov infiltrera vatten för att upprätthålla godtagbara grundvattennivåer och därigenom undvika skada. w) utföra och bibehålla erforderliga anläggningar för verksamheterna i (a-v).

För arbeten inom Lovisebergsbäckens vattenområde vid Bergtunnlar vid Glömsta a) förändra vattnets djup och läge genom temporär omledning av Lovisebergsbäcken.

För arbeten inom Glömstadikets vattenområde vid trafikplats Kästa b) utriva befintliga anläggningar. c) utföra anläggning för kulvertering. d) nedlägga trummor. e) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Glömstadiket

För arbeten inom Flemingsbergsdikets vattenområde vid trafikplats Vårdkasen f) utriva befintliga anläggningar. g) utföra anläggning för kulvertering och microtunnel. h) nedlägga trummor. i) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Flemingsbergsdiket.

För arbeten inom våtmarksområde till Lissmasjöns vattenområde j) utföra väg- och dagvattenanläggning.

För arbeten inom Djupdalen och Trafikplats Djupdalens våtmarksområden k) utföra arbeten för anläggningar och göra utfyllnader.

För arbeten inom Trafikplats Slätmossens våtmarksområden l) utföra arbeten för anläggningar och göra utfyllnader.

För arbeten inom Grindtorpsdikets vattenområde m) utriva befintliga anläggningar. n) utföra anläggning för kulvertering. o) nedlägga trummor. p) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Grindtorpsdiket.

För arbeten inom Kvarnbäcken/Ebbadalsdikets vattenområde q) utriva befintliga anläggningar. r) utföra anläggning för kulvertering. s) nedlägga trummor/rörbro. t) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Kvarnbäcken/Ebbadalsdiket.

För arbeten inom Kvarntäppandikets vattenområde u) utriva befintliga anläggningar. v) utföra anläggning för kulvertering. w) nedlägga trummor/rörbro. x) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Kvarntäppandiket.

För arbeten inom Ådranbäckens vattenområde y) utriva befintliga anläggningar. z) utföra anläggning för kulvertering. å) nedlägga trummor/rörbroar. ä) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Ådranbäcken.

För arbeten inom Granbydikets vattenområde ö) utriva befintliga anläggningar aa) utföra anläggning för kulvertering. bb) nedlägga trummor. cc) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Granbydiket.

För arbeten inom Paradisbäckens vattenområde dd)utriva befintliga anläggningar. ee) utföra anläggning för kulvertering. ff) nedlägga trummor/rörbroar. gg)förändra vattnets djup och läge genom omledning av Paradisbäcken.

För arbeten inom Ormputtenbäckens vattenområde hh) utriva befintliga anläggningar. ii) utföra anläggning för kulvertering. jj) nedlägga trummor/rörbroar. kk)förändra vattnets djup och läge genom omledning av Ormputtenbäcken.

För arbeten inom Junkerndikets vattenområde ll) utriva befintliga anläggningar. mm) utföra anläggning för kulvertering. nn) nedlägga trummor. oo)förändra vattnets djup och läge genom omledning av Junkerndiket

För arbeten inom Slätmossendikets vattenområde pp) utriva befintliga anläggningar. qq) utföra anläggning för kulvertering. rr) nedlägga trummor/rörbro. ss) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Slätmossendiket.

För verksamheten gäller följande villkor.

1 Vattenverksamheterna ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och därtill bifogade handlingar samt vad Trafikverket i övrigt angett eller åtagit sig i målet, såvida inte annat framgår av domen.

2 Med byggtid avses tiden från och med tidpunkten då anläggnings- och byggnadsarbeten hänförliga till den tillståndsgivna vattenverksamheten påbörjas till och med tidpunkten för godkänd slutbesiktning av nu tillståndsgivna arbeten för bergtunnlar respektive Vårdkastunneln och trafikplatser. Trafikverket ska underrätta mark- och miljödomstolen och tillsynsmyndigheterna om när godkänd slutbesiktning föreligger.

Med drifttid avses tiden efter byggtidens utgång.

3 Trafikverket ska driva bergtunnlar och utföra tätningsåtgärder så att flödet (1) av det inläckande grundvattnet, som riktvärde och rullande 4-månadersmedelvärde, inte överstiger nedanstående värden.

(1) I flöden inräknas under byggtiden inte det grundvatten som kan ledas bort från förskärningar i berg och från öppna schakter i jord.

4 Trafikverket ska under byggskedet följa upp att inläckaget till tunnlarna och uppkommen omgivningspåverkan följer det som redovisats i miljökonsekvens- beskrivningen. Detta ska också redovisas till tillsynsmyndigheten inom ramen för kontrollprogram (se villkor 30 nedan). Som underlag ska Trafikverket före byggstart för respektive tunnel och drivningsfront till tillsynsmyndigheten också redovisa en prognosmodell över bedömd bergkvalitet, bedömt täningsbehov samt en prognoskurva över det succesivt ackumulerade inläckaget. Denna prognoskurva ska ha som utgångspunkt det inläckage som bildat underlag för miljökonsekvensbeskrivningen.

5 Mätning av inläckaget ska utföras med intervall och metodik som bestäms i det kontrollprogram som tas fram i samarbete med tillsynsmyndigheten i enlighet med villkor 30. Som utgångspunkt genom att processvattenflödet stängs av under minst 48 timmar före varje mättillfälle.

6 Under drifttiden får inläckage av grundvatten inte överstiga de värden som anges i nedanstående tabell. Värdet avser grundvatten som läcker in till samtliga bergdelar under driftskedet. Nedanstående värden gäller som begränsningsvärde och månadsmedelvärde för maximalt inläckage till permanenta anläggningar inklusive ramper, angivet som liter per minut, inom respektive tunnel. Villkoret ska anses vara uppfyllt om minst 9 av 12 uppmätta månadsmedelvärden under en rullande tolvmånadersperiod understiger nedanstående värden.

7 Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att vid behov, med stöd av utförd kontroll avseende omgivningspåverkan enligt kontrollprogram, medge justering av ovan angivna begränsningsvärde med som mest +20% (delegation).

8 För de schakter i jord som finns angivna i tabellen nedan får under byggskedet erforderlig mängd grundvatten bortledas för att temporärt avsänka grundvattennivån till som lägst det värde som finns angivet i kolumnen benämnd dräneringsnivå byggskede.

Trafikplats

Masmo

248

186

242

281

243

Brostöd för ekodukt

Dagvattenanläggning

Brostöd för östra bron

Släckvattenstation

Ledningskulvert

+37,5

+37,5

+35,5

+31,5

+29,5

Häggstavägen och bergtunnlar vid Glömsta

245

282

246

205/206

Brostöd för Häggstavägen

Dagvattenanläggning

Västra förskärningen med betongråg

Östra förskärningen

+29,5

+27,4

+22 till +28

+25 till +27

Trafikplats Kästa

384

347

381/382

345

349

343

386

344

Pumpstation för vägdagvatten

Ledningskulvert och inloppskammare

Dagvattenanläggning

Brostöd för gång- och cykelväg

Rörbro Glömstadiket / Katrinebergsvägen

Ledningskulvert

Pumpstation för gång- och cykelväg

Undermarkspassage för gång- och cykelväg

Kulverterade delar Glömstadiket

+16,1

+19

+21,5

+24

+23,4

+19,7

+18,3

+21,7

+22 till +23,4

Trafikplats Vårdkasen

448/44P/44Q

44E/449 och 44A/483

441

44D/44C/482

487

485

Passage för gång- och cykelväg under väg 226 och tillhörande ramper

Västra schaktdel (tråg, rampbroar, pumpstation)

Mellersta schaktdel

Östra schaktdel (tråg, rampbroar, pumpstation)

Dagvattenanläggning

Dagvattenanläggning

Ledningsomläggning Regulatorvägen

Ledningsomläggning Huddingevägen

Ledningsomläggning bro till Solgård

Schakt för omledning Flemingsbergsdiket

Ny utformning södra Flemingsbergsdiket

+23,2

+12

+13

+14

+25,5

+19,5

+20,7 till +22,7

+24,4 till +25,4

+19,5 till +21,5

+21,1

+21,3

44H/44J

481/486

Västra förskärning och tråg

Bergsskärning för VA-station samt bergschakt för släckvattenstation

Östra förskärningen

+15

+31 respektive +21

+21 till +30

64D/648

64E

641/64F

649

681

683

Brostöd för gång- och cykelvägspassage

Brostöd för gång och cykelvägspassage

Brostöd för planskildhet

Brostöd för planskildhet

Dagvattenanläggning

Dagvattenanläggning

+25,7

+26,6

+28,7

+27,8

+26

+19,5

682

642/647

698

684

645/646

685

687

Dagvattenanläggning

Brostöd

Dagvattenanläggning

Dagvattenanläggning

Brostöd

Dagvattenanläggning

Dagvattenanläggning

+25,5

+35,1

+35,5

+26

+24,5

+25

+22,5

742

743

787

783

747

744

784

741

785

786

Passage för gång- och cykelväg

Passage för gång- och cykelväg83

Pumpstation

Dagvattenanläggning

Brostöd för gång- och cykelpassage

Brostöd 3, 4 och norra ändstöd respektive brostöd 2

Dagvattenanläggningar

Boskapspassage Lissma

Dagvattenanläggning

Dagvattenanläggning

+25,6

+24,8

+26

+25,5

+27

+27,5 respektive +26,6

+22

+27,8

+29,5

+29

841/846

881

Brostöd för landskapsbro

Dagvattenanläggning

+42,7

+41,5

843

849

882

844

887

845/847

884

885

848

883

886

Brostöd

Stödmur Rudanvägen

Dagvattenanläggning

Brostöd

Dagvattenanläggning

Brostöd

Dagvattenanläggning

Dagvattenanläggning

Brostöd

Dagvattenanläggning

Dagvattenanläggning

+38,9

+36,8

+35

+41,2

+41

+39,3

+36,5

+37

+37,5

+36,5

+36,2

9 För det fall att grundvattenbortledningen i någon av de schakter som omfattas av villkor 8 skulle innebära ett underskridande av den lägsta tillåtna nivån så är Trafikverket skyldigt att vidta åtgärder för att innehålla den reglerade grundvattennivån.

10 Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att vid behov och inom ramen för kontrollprogram att i stället bestämma den lägsta grundvattennivån för bortledningen i de schakter som omnämns i villkor 8 (delegation).

11 I syfte att undvika eller minska risken för skada i anledning av grundvatten bortledningen ska Trafikverket infiltrera vatten eller i övrigt vidta de åtgärder som erfordras för att uppnå detta syfte.

12 Före infiltrationsanläggningar tas i drift ska dess utformning och funktion redovisas till tillsynsmyndigheten. Redovisningen ska innehålla redogörelse för till vilken nivå som grundvattnet vid infiltration kan höjas utan risk för skadlig påverkan på omgivningen.

13 Infiltrationsanläggningar ska utformas och deras funktion säkerställas innan grundvattenbortledning får påbörjas från berört grundvattenmagasin.

14 Alla arbeten i vattenområde som kan innebära risk för grumling eller sedimentationsflykt ska utföras med grumlingsskydd oavsett tidpunkt på året. Skyddsåtgärderna ska bestämmas, kontrolleras och redovisas inom ramen för kontrollprogram.

15 Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att medge undantag från användandet av skyddsåtgärder vid grumlande arbeten om sådana åtgärder inte behövs för upprätthållandet av en god vattenmiljö (delegation).

16 Länshållningsvatten från jord- och bergschakter under byggskedet ska före infiltration i mark eller utsläpp till recipient genomgå den rening som är befogad utifrån vattnets förväntade eller konstaterade beskaffenhet med hänsyn till risken för negativ påverkan på miljön och människors hälsa samt för den kvalitet som behövs för upprätthållandet av en god vattenmiljö.

17 Föroreningsgraden i det länshållningsvatten som antingen infiltreras eller släpps ut får då inte överskrida de halter som framgår av tabellen nedan, sidan 12, bestämda som riktvärden och beräknade som rullande medelvärden över 30 dagar. Riktvärden avser totala halter.

18 För det fall att föroreningsgraden i det länshållningsvatten som antingen infiltreras eller släpps ut i enlighet med villkor 17 skulle innebära att den tillåtna nivån överskrids så är Trafikverket skyldigt att vidta åtgärder för att innehålla de angivna riktvärdena.

19 Under perioder med låg vattenföring i kombination med högre vattentemperaturer under sommarsäsongen (juni till augusti) åligger det Trafikverket att säkerställa att kvävehaltigt länshållningsvatten inte riskerar medföra akuttoxiska halter av ammoniakkväve i den mottagande naturliga recipienten.

PFAS11

PFOS

PFOA

ng/l

ng/l

ng/l

Lägsta möjliga halt med bästa tillgängliga teknik

Lägsta möjliga halt med bästa tillgängliga teknik

Lägsta möjliga halt med bästa tillgängliga teknik

Dock ej över 90 ng/l

Dock ej över 90 ng/l

Dock ej över 90 ng/l

* För öppna bergschakt vid tunnelmynningar samt vid trafikplats Vårdkasen gäller 10 mg/l. **Till Ebbadalsdiket får inte kvävehaltigt vatten från sprängning släppas.

20 Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att besluta om avvikelser från den högsta kvalité på länshållningsvattnet som framgår av villkor 17. I detta mandat ingår således befogenheten att besluta att visst länshållningsvatten inte ska behöva genomgå en viss rening. Det senare dock endast under förutsättning att det vatten som då släpps ut eller infiltreras visar sig vara av en sådan beskaffenhet att denna rening inte behövs i förhållande till mottagande recipient eller markområde (delegation).

21 Trafikverket ska stängsla de delar av arbetsområdet som vätter mot Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning med grodskydd.

22 Luftburet buller från den byggverksamhet som har ett samband med vattenverk samheten ska begränsas så att ljudnivån (dBA) som riktvärde inte överstiger vad som anges nedan . 45 dB(A) i bostäder inomhus, samt räknat som utomhusvärde vid fasad, 60 dB(A) helgfri måndag-fredag kl. 07.00 19.00. . 35 dB(A) i bostäder inomhus, samt räknat som utomhusvärde vid fasad, 50 dB(A) helgfri måndag-fredag kl. 19.00 22.00 . 40 dB(A) i undervisningslokaler, samt räknat som utomhusvärde vid fasad, 60 dB(A) helgfri måndag-fredag kl. 07.00 19.00. . 35 dB(A) i bostäder, samt räknat som utomhusvärde vid fasad, 50 dB(A) lördag, söndag och helgdag kl. 07.00 19.00. . 30 dB(A) i bostäder, samt räknat som utomhusvärde vid fasad, 45 dB(A) lördag, söndag och helgdag kl. 19.00 22.00. . 30 dB(A) i bostäder, samt räknat som utomhusvärde vid fasad, 45 dB(A) alla dagar kl. 22.00-07.00. . 45 dB(A) i arbetslokaler för tyst verksamhet, samt räknat som utomhusvärde vid fasad, 70 dB(A) helgfri måndag-fredag kl. 07.00-19.00. Den maximala ljudnivån inomhus får nattetid, kl. 22.00 07.00, inte överstiga 45 dB(A) i bostäder, samt räknat som utomhusvärde vid fasad, 70 dB(A).

23 Om det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att innehålla de riktvärden utomhus som anges i villkor 22 ska Trafikverkets målsättning i första hand vara att innehålla de riktvärden som angetts inomhus.

24 Trots vad som anges i villkor 22 får arbeten som medför buller också överskrida angivna värdena helgfri måndag fredag kl. 07-19 efter samråd med tillsynsmyndig- heten. Andra avvikelser får, om det finns särskilda skäl, ske efter tillsynsmyndig- hetens godkännande.

25 Riskeras överskridande av de bullernivåer inomhus som gäller under villkor 22 under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod ska möjlighet till tillfälligt boende, alternativt tillfällig vistelse, erbjudas. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetet påbörjas, dock om möjligt senast tre veckor innan arbetet påbörjas. Även om riktvärdet inte överskrids ska evakuering erbjudas om särskilda behov föreligger, till exempel till boende med nattarbete, små barn, äldre och sjukskrivna.

26 Stomljud från den byggverksamhet som har ett samband med vattenverksamheten ska begränsas så att ljudnivån (dBA) som riktvärde inte överstiger vad som anges nedan. . 45 dB(A) i bostäder helgfri måndag-fredag kl. 07.00-22.00 . 40 dB(A) i bostäder lördag kl. 09.00-17.00 . 35 dB(A) i bostäder lördag kl. 07.00-09.00 samt 17.00-19.00 . 35 dB(A) i bostäder söndag och helgdag kl. 07.00-19.00 . 30 dB(A) i bostäder lördag, söndag och helgdag kl. 19.00-22.00 . 30 dB(A) i bostäder alla dagar kl. 22.00-07.00 . 45 dB(A) i arbetslokaler för tyst verksamhet helgfri måndag-fredag kl. 07.00-19.00. Den maximala ljudnivån inomhus får nattetid, kl. 22.00-07.00, som riktvärde inte överstiga 45 dB(A) i bostäder.

Om stomljudet överskrider angivna värden mer än tillfälligt ska tillsynsmyndigheten underrättas.

27 Efter samråd med tillsynsmyndigheten får arbeten förekomma, som innebär överskridanden av angivna värden, mellan kl. 07.00-22.00 helgfri måndag till fredag samt 09.00-17.00 lördagar. Sådana arbeten får även utföras på annan tid efter tillsynsmyndighetens medgivande.

28 Riskeras överskridande av de bullernivåer inomhus, som anges under villkor 26 under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod ska möjlighet till tillfälligt boende, alternativt tillfällig vistelse, erbjudas. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetet påbörjas, dock om möjligt senast tre veckor innan arbetet påbörjas. Även om riktvärdet inte överskrids ska evakuering erbjudas om särskilda behov föreligger, till exempel till boende med nattarbete, små barn, äldre och sjukskrivna.

29 Vid vibrationsalstrande arbeten ska Trafikverket under byggskedet tillämpa: . Svensk Standard SS 460 48 66:2011, "Vibration och stöt - Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader" . Svensk Standard SS 02 5211, "Vibration och stöt - Riktvärden och mätmetod för vibrationer i byggnader orsakade av pålning, spontning, schaktning och packning" . Svensk Standard SS 02 52 10, "Vibration och stöt - Sprängningsinducerade luftstötvågor - Riktvärden för byggnader" . Svensk Standard SS 4604860:2022, Vibration och stöt Metod för syneförrättning av byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet. . Svenska kraftnät NV-415, "Riktvärden vid sprängning invid kraftledning"

30 Naturvärden - Innan den tillståndsgivna byggverksamheten för aktuella bergtunnlar får påbörjas ska det, med syfte att möjliggöra god bedömning avseende grundvattenbortledningens påverkan på naturvärden över tid, finnas en minst ett år lång kontrollserie, så kallad studie , i fråga om ekologiska funktioner och provytor inom berörda naturområden ovan bergtunnlarna. Omfattningen av baselinestudien ska tas fram i samråd med länsstyrelsen (så som tillsynsmyndighet för vattenverksamheten) i antingen ett separat kontrollprogram alternativt arbetas in i kontrollprogram för byggtiden enligt villkor 31 nedan.

31 Byggtid - Trafikverket ska senast ett (1) år innan den tillståndspliktiga verksamheten alternativt den till vattenverksamheten relaterade byggverksamheten påbörjas till tillsynsmyndigheten inge reviderade kontrollprogram. Kontrollprogrammen ska avse byggtiden enligt villkor 2 samt hållas aktuella och får efter samråd med tillsynsmyndigheten justeras allteftersom verksamheten fortskrider. I fråga om kontrollprogram som avser sådan omgivningspåverkan vilken Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun har ansvar för ska denna ska godkännas av tillsynsmyndigheten innan byggstart.

32 Drifttid - Trafikverket ska senast tre (3) månader innan byggtidens slut enligt villkor 2 till tillsynsmyndigheten inge reviderat kontrollprogram avseende påverkan beroende av permanent grundvattenbortledning. Kontrollprogrammet ska hållas aktuellt och avse hela perioden fram till utgången för tiden för oförutsedd skada samt får efter samråd med tillsynsmyndigheten justeras över tid om så är lämpligt.

33 Inom påverkansområden för såväl de tillfälliga grundvattenbortledningar som sker under byggtid, som de permanenta grundvattenbortledningar som sker både under byggtid och drifttid ska det inom ramen för kontrollprogram enligt ovan fastställas larm- och åtgärdsnivåer för de byggnader, brunnar och andra anläggningar där det kan finnas en risk för påverkan. Tillsynsmyndigheten kan inom ramen för kontrollprogrammet också besluta om att larm- och åtgärdsnivåer behöver fastställs för ytterligare utökade områden.

Mark- och miljödomstolen beslutar med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken att under en prövotid motsvarande byggtiden skjuta upp avgörandet av slutliga villkor avseende skada på energibrunnar på grund av vattenverksamheten.

Under en prövotid och till dess annat bestäms ska följande utredningsvillkor gälla.

U1. Under prövotiden ska Trafikverket utreda om skada uppkommer på energibrunnar till följd av grundvattenbortledning samt vilka skadeförebyggande åtgärder och villkor som kan anses påkallade för att motverka ytterligare skador och olägenheter. Om skada föreligger ska Trafikverket utreda skadans storlek och ange vilken ersättning som erbjuds respektive sakägare.

Prövotidsredovisningen inkluderande redovisning av utfallet av genomförda kontroller och övrigt utredningsmaterial samt i förekommande fall skadeförebyggande åtgärder och förslag till skadereglering för anmälda men ännu inte reglerade skador, ska lämnas till mark- och miljödomstolen senast ett år efter prövotidens utgång.

Vad gäller skador och olägenheter till följd tillståndsgiven grundvattenbortledning ska utredning och ersättningserbjudande omfatta såväl sådant som inträffat under prövotiden som skador som bedöms uppstå efter prövotiden.

Före prövotidens utgång får en fråga om ersättning för sakskada till följd av verksamheten anmälas till mark- och miljödomstolen för prövning.

Mark- och miljödomstolen överlåter så som framgår ovan med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt berörd tillsynsmyndighet att besluta om . justering av begränsningsvärde för inläckage av grundvatten till bergtunnlar med som mest +20% (villkor 7). . att vid behov och inom ramen för kontrollprogram i stället bestämma den lägsta grundvattennivån för bortledningen i de schakter som omnämns i villkor 8 (villkor 10). . att medge undantag från användandet av skyddsåtgärder vid grumlande arbeten om sådana åtgärder inte behövs för upprätthållandet av en god vattenmiljö (villkor 15). . att besluta om avvikelser från den högsta kvalité på länshållningsvattnet som framgår av villkor 17. I detta mandat ingår således befogenheten att besluta att visst länshållningsvatten inte ska behöva genomgå en viss rening. Det senare dock endast under förutsättning att det vatten som då släpps ut eller infiltreras visar sig vara av en sådan beskaffenhet att denna rening inte behövs i förhållande till mottagande recipient eller markområde (villkor 20).

De arbeten hänförliga till vattenverksamheten som medgetts i denna dom ska vara utförda senast inom tolv år från det att tillståndet tagits i anspråk.

Om den vattenverksamhet som avses med tillståndet medför skador, vilka mark- och miljödomstolen inte har förutsett, får den skadelidande enligt 24 kap. 18 § miljöbalken framställa anspråk på ersättning. Sådant anspråk ska, för att tas upp till prövning, framställas till mark- och miljödomstolen inom tio (10) år räknat från arbetstidens utgång.

Trafikverkets yrkande om verkställighetsförordnande avslås.

Mark- och miljödomstolen avslår övriga yrkanden.

Prövningsavgiften bestäms slutligt till 400 000 kr.

Trafikverket ska betala ersättning för rättegångskostnader till a) Länsstyrelsen i Stockholms län med 336 000 kr avseende 420 timmars arbete. b) Fabege med totalt 758 626 kr, varav 407 147 kr för ombudskostnader, 295 890 kr för biträde av tekniska sakkunniga, 49 280 kr för Fabeges eget arbete och 6 309 kr för utlägg. På beloppen ska utgå ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Innehåll DOMSLUT ............................................................................................................ 1 Tillstånd .........................................................................................................….. 1 Villkor .........................................................................................................……... 6 Prövotidsförfarande ..........................................................................…………... 16 Delegation .......................................................................................……………... 17 Arbetstid......................................................................................……………........ 17 Oförutsedd skada ............................................................................………….... 18 Verkställighetsförordnande ............................................................……….….... 18 Övriga yrkanden ..............................................................................………..….. 18 Prövningsavgift ...........................................................................…………......... 18 Rättegångskostnader ........................................................................………….. 18 TRAFIKVERKETS YRKANDEN ...........................................................…………..... 21 TRAFIKVERKETS FÖRSLAG TILL VILLKOR ..........................................……....... 26 MOTPARTERNAS INSTÄLLNING ........................................................………..... 37 TRAFIKVERKETS UTVECKLING AV TALAN ...........................................……...... 38 MOTPARTERNAS UTVECKLING AV TALAN ............................................…….... 38 Länsstyrelsen i Stockholms län ..........................................................……..... 38 Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun .............................….. 41 Fabege ...........................................................................................…………….... 41 TRAFIKVERKETS BEMÖTANDE ...........................................................………..... 44 Enskilda fastighetsägare ...............................................................………........ 45 Grundvattengruppen .........................................................................………... 46 Svenska kraftnät .............................................................................…………... 46 Vattenfall Eldistribution AB ..............................................................……..….. 47 Huddinge kommuns bygglov- och tillsynsnämnd ....................................... 47 Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund ...........................................….. 47 Stockholm vatten och avfall .............................................................……..….. 47 Haninge kommun ............................................................................………….. 47 Region Stockholm ...........................................................................…………... 48 Statens geotekniska institut (SGI) .................................................…….…...... 48 Naturskyddsföreningen i Huddinge .....................................................…..... 49 Länsstyrelsen i Stockholms län .........................................................……..... 49 Fabege ......................................................................................……………....... 50 Huddinge kommun .................................................................……….............. 51 Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun ................................. 51 DOMSKÄL ....................................................................................……………...... 51 Processuella frågor ...........................................................................………….. 51 Tillåtlighet ....................................................................................……………..... 52 Yrkande om prövotid ......................................................................………….... 53 Miljökvalitetsnormer ......................................................................………....... 54 Villkor .......................................................................................……………......... 55 Prövotidsförfarande ....................................................................……….......... 62 Delegation .....................................................................................…………...... 63 Arbetstid för vattenverksamhet ........................................................……...... 63 Oförutsedd skada .........................................................................…………...... 63 Verkställighet ..................................................................................…………….. 64 Övriga yrkanden .............................................................................…………..... 65 Prövningsavgift .................................................................................…………... 65 Rättegångskostnader ........................................................................………….. 65

Trafikverket har, som talan slutligen bestämts, yrkat att mark- och miljödomstolen ska meddela tillstånd enligt följande.

Bortledning och infiltration av grundvatten Bergtunnlar vid Masmo a) för utförandet av bergtunnlar och förskärning i berg och i jord tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schakt- och tunnelbotten och även därefter permanent i syfte att skydda anläggningen.

b) för utförande av betongtunnel i schakt i jord och berg tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten och även därefter permanent i syfte att skydda anläggningen. Trafikplats Masmo c) för utförande av brostöd, dagvattenanläggningar, släckvattenstation och ledningskulvert i temporära schakt i jord och i berg tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten. Bergtunnlar vid Glömsta och Häggstavägen d) för utförande av bergtunnlar och förskärningar främst i berg tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schakt- och tunnelbotten och även därefter permanent i syfte att skydda anläggningen.

e) för utförande av brostöd, dagvattenanläggning och betongtråg i temporära schakt i jord och i berg tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten. Trafikplats Kästa f) för utförande av dagvattenanläggningar, pumpstationer, ledningskulvertar, inloppskammare, rörbro och brostöd för gång- och cykelväg i temporära schakt främst i jord tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten. g) för utförande av undermarkspassage för gång- och cykelväg i temporära schakt i jord tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten och även därefter permanent i syfte att erhålla en torr anläggning. h) för utförande av det nya Glömstadiket tillfälligt och även därefter permanent bortleda grundvatten. Trafikplats Vårdkasen i) M 6402-22 för utförande av pumpstationer, dagvattenanläggningar och ledningsomläggning i temporära schakt i jord och berg tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten. j) för utförandet av Vårdkastunneln med tråg samt ramper och rampbro i temporära schakt i jord och berg tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten. k) för utförande av undermarkspassage avseende gång- och cykelväg, bergskärning, släckvattenstation samt tråg och förskärning för bergstunnel i schakt i jord och berg tillfälligt och även därefter permanent bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schakt- och skärningsbotten och även därefter permanent i syfte att erhålla en torr anläggning. l) vid behov under byggnationen av Trafikplats Vårdkasen infiltrera vatten för att upprätthålla godtagbara grundvattennivåer och därigenom undvika skada. Bergtunnlar vid Flemingsbergskogen m) för utförande av tråg, teknikbyggnader och förskärningar i berg samt bergtunnlar tillfälligt bortleda grundvatten med syftet med syftet att avsänka grundvattennivån under schakt- och tunnelbotten och även därefter permanent i syfte att skydda anläggningen. Trafikplats Gladö kvarn n) för utförande av brostöd avseende planskildhet och dagvattenanläggningar tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten. o) för utförande av brostöd avseende passage för gång- och cykelväg tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten och även därefter permanent i syfte att erhålla en torr anläggning. Sträckan mellan Trafikplats Gladö kvarn och Trafikplats Lissma p) för utförande av dagvattenanläggningar tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten. q) för utförande av brostöd planskilda korsningar tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten och även därefter permanent i syfte att erhålla en torr anläggning. Trafikplats Lissma r) för utförande av brostöd, boskapspassage, dagvattenanläggningar och pumpstation tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten. s) för utförande av gång- och cykelpassage tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten och även därefter permanent i syfte att erhålla en torr anläggning. Trafikplats Djupdalen t) för utförande av brostöd till landskapsbro och dagvattenanläggning tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten. Trafikplats Slätmossen u) för utförande av brostöd, stödmur och dagvattenanläggningar tillfälligt bortleda grundvatten med syftet att avsänka grundvattennivån under schaktbotten. Övrigt v) under byggnationen och driften av den nya väg 259 vid behov infiltrera vatten för att upprätthålla godtagbara grundvattennivåer och därigenom undvika skada. w) utföra och bibehålla erforderliga anläggningar för verksamheterna i (a-v).

Arbeten i ytvattenområde För arbeten inom Lovisebergsbäckens vattenområde vid Bergtunnlar vid Glömsta a) förändra vattnets djup och läge genom temporär omledning av Lovisebergsbäcken. För arbeten inom Glömstadikets vattenområde vid trafikplats Kästa a) utriva befintliga anläggningar. b) utföra anläggning för kulvertering. c) nedlägga trummor. d) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Glömstadiket. För arbeten inom Flemingsbergsdikets vattenområde vid trafikplats Vårdkasen a) utriva befintliga anläggningar. b) utföra anläggning för kulvertering och microtunnel. c) nedlägga trummor. M 6402-22 d) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Flemingsbergsdiket. För arbeten inom våtmarksområde till Lissmasjöns vattenområde a) utföra väg- och dagvattenanläggning. För arbeten inom Djupdalen och Trafikplats Djupdalens våtmarksområden a) utföra arbeten för anläggningar och göra utfyllnader. För arbeten inom Trafikplats Slätmossens våtmarksområden a) utföra arbeten för anläggningar och göra utfyllnader. För arbeten inom Grindtorpsdikets vattenområde a) utriva befintliga anläggningar. b) utföra anläggning för kulvertering. c) nedlägga trummor. d) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Grindtorpsdiket. För arbeten inom Kvarnbäcken/Ebbadalsdikets vattenområde a) utriva befintliga anläggningar. b) utföra anläggning för kulvertering. c) nedlägga trummor/rörbro. d) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Kvarnbäcken/Ebbadalsdiket. För arbeten inom Kvarntäppandikets vattenområde a) utriva befintliga anläggningar. b) utföra anläggning för kulvertering. c) nedlägga trummor/rörbro. d) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Kvarntäppandiket. För arbeten inom Ådranbäckens vattenområde a) utriva befintliga anläggningar. b) utföra anläggning för kulvertering. c) nedlägga trummor/rörbroar. d) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Ådranbäcken. För arbeten inom Granbydikets vattenområde a) utriva befintliga anläggningar b) utföra anläggning för kulvertering. c) nedlägga trummor. d) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Granbydiket. För arbeten inom Paradisbäckens vattenområde a) utriva befintliga anläggningar. b) utföra anläggning för kulvertering. c) nedlägga trummor/rörbroar. d) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Paradisbäcken. För arbeten inom Ormputtenbäckens vattenområde a) utriva befintliga anläggningar. b) utföra anläggning för kulvertering. c) nedlägga trummor/rörbroar. d) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Ormputtenbäcken. För arbeten inom Junkerndikets vattenområde a) utriva befintliga anläggningar. b) utföra anläggning för kulvertering. c) nedlägga trummor. d) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Junkerndiket För arbeten inom Slätmossendikets vattenområde a) utriva befintliga anläggningar. b) utföra anläggning för kulvertering. c) nedlägga trummor/rörbro. d) förändra vattnets djup och läge genom omledning av Slätmossendiket.

Övrigt Trafikverket har i övrigt yrkat att mark- och miljödomstolen ska - bestämma arbetstiden för de i tillståndet angivna vattenverksamheterna till 12 år räknat från dag för mark- och miljödomstolens dom. - bestämma tiden för anmälan av anspråk på ersättning till följd av oförutsedd skada till fem år räknat från arbetstidens utgång. - med stöd av 22 kap. 28 § miljöbalken förordna att tillstånden får tas i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft (verkställighetsförordnande). - godkänna den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen. - med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken förordna att regleringen av slutliga villkor för inläckaget till bergstunnlar ska skjutas upp under en prövotid med provisorisk föreskrift.

Trafikverket har slutligt föreslagit följande villkor.

Allmänt villkor 1. Vattenverksamheterna ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och därtill bifogade handlingar samt vad Trafikverket i övrigt angett eller åtagit sig i målet, såvida inte annat framgår av domen.

Särskilda villkor 10.2.1 Arbeten i vattenområde 2. Alla arbeten i vattenområde som kan innebära risk för grumling eller sedimentationsflykt ska utföras med grumlingsskydd oavsett tidpunkt på året. Skyddsåtgärderna ska bestämmas, kontrolleras och redovisas inom ramen för kontrollprogram. 3. Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att medge undantag från användandet av skyddsåtgärder vid grumlande arbeten om sådana åtgärder inte behövs för upprätthållandet av en god vattenmiljö. 10.2.2 Infiltration 4. I syfte att undvika eller minska risken för skada i anledning av grundvattenbort ledningen ska Trafikverket infiltrera vatten eller i övrigt vidta de åtgärder som erfordras för att uppnå detta syfte. 5. Före infiltrationsanläggningar tas i drift ska dess utformning och funktion redovisas till tillsynsmyndigheten. Redovisningen ska innehålla redogörelse för till vilken nivå som grundvattnet kan höjas utan risk för skadlig påverkan på omgivningen. 6. Infiltrationsanläggningar ska utformas och deras funktion säkerställas innan grundvattenbortledning får påbörjas från berört grundvattenmagasin. 10.2.3 Grundvattenbortledning schakter 7. För de schakter i jord som finns angivna i tabellen nedan får under byggskedet erforderlig mängd grundvatten bortledas för att temporärt avsänka grundvattennivån till som lägst det värde som finns angivet i kolumnen benämnd dräneringsnivå byggskede.

Trafikplats Masmo

248

186

242

281

243

Brostöd för ekodukt

Dagvattenanläggning

Brostöd för östra bron

Släckvattenstation

Ledningskulvert

+37,5

+37,5

+35,5

+31,5

+29,5

Häggstavägen och bergtunnlar vid Glömsta

245

282

246

205/206

Brostöd för Häggstavägen

Dagvattenanläggning

Västra förskärningen med betongråg

Östra förskärningen

+29,5

+27,4

+22 till +28

+25 till +27

Trafikplats Kästa

384

347

381/382

345

349

343

386

344

Pumpstation för vägdagvatten

Ledningskulvert och inloppskammare

Dagvattenanläggning

Brostöd för gång- och cykelväg

Rörbro Glömstadiket / Katrinebergsvägen

Ledningskulvert

Pumpstation för gång- och cykelväg

Undermarkspassage för gång- och cykelväg

Kulverterade delar Glömstadiket

+16,1

+19

+21,5

+24

+23,4

+19,7

+18,3

+21,7

+22 till +23,4

Trafikplats Vårdkasen

448/44P/44Q

44E/449 och 44A/483

441

44D/44C/482

487

485

Passage för gång- och cykelväg under väg 226 och tillhörande ramper

Västra schaktdel (tråg, rampbroar, pumpstation)

Mellersta schaktdel

Östra schaktdel (tråg, rampbroar, pumpstation)

Dagvattenanläggning

Dagvattenanläggning

Ledningsomläggning Regulatorvägen

Ledningsomläggning Huddingevägen

Ledningsomläggning bro till Solgård

Schakt för omledning Flemingsbergsdiket

Ny utformning södra Flemingsbergsdiket

+23,2

+12

+13

+14

+25,5

+19,5

+20,7 till +22,7

+24,4 till +25,4

+19,5 till +21,5

+21,1

+21,3

44H/44J

481/486

Västra förskärning och tråg

Bergsskärning för VA-station samt bergschakt för släckvattenstation

Östra förskärningen

+15

+31 respektive +21

+21 till +30

64D/648

64E

641/64F

649

681

683

Brostöd för gång- och cykelvägspassage

Brostöd för gång och cykelvägspassage

Brostöd för planskildhet

Brostöd för planskildhet

Dagvattenanläggning

Dagvattenanläggning

+25,7

+26,6

+28,7

+27,8

+26

+19,5

682

642/647

698

684

645/646

685

687

Dagvattenanläggning

Brostöd

Dagvattenanläggning

Dagvattenanläggning

Brostöd

Dagvattenanläggning

Dagvattenanläggning

+25,5

+35,1

+35,5

+26

+24,5

+25

+22,5

742

743

787

783

747

744

784

741

785

786

Passage för gång- och cykelväg

Passage för gång- och cykelväg83

Pumpstation

Dagvattenanläggning

Brostöd för gång- och cykelpassage

Brostöd 3, 4 och norra ändstöd respektive brostöd 2

Dagvattenanläggningar

Boskapspassage Lissma

Dagvattenanläggning

Dagvattenanläggning

+25,6

+24,8

+26

+25,5

+27

+27,5 respektive +26,6

+22

+27,8

+29,5

+29

841/846

881

Brostöd för landskapsbro

Dagvattenanläggning

+42,7

+41,5

843

849

882

844

887

845/847

884

885

848

883

886

Brostöd

Stödmur Rudanvägen

Dagvattenanläggning

Brostöd

Dagvattenanläggning

Brostöd

Dagvattenanläggning

Dagvattenanläggning

Brostöd

Dagvattenanläggning

Dagvattenanläggning

+38,9

+36,8

+35

+41,2

+41

+39,3

+36,5

+37

+37,5

+36,5

+36,2

8 Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att vid behov och inom ramen för kontrollprogram att istället bestämma den lägsta grundvattennivån för bortledningen i de schakter som omnämns i villkor 7.

9 om påverkansområden för de tillfälliga grundvattenbortledningar som sker vid trafikplatserna Masmo, Kästa, Vårdkasen, sträckan mellan Trafikplats Gladö kvarn och Trafikplats Lissma och också Trafikplats Lissma, ska det inom ramen för kontrollprogram fastställas larm- och åtgärdsnivåer för de byggnader, brunnar och andra anläggningar där det kan finnas en risk för påverkan. Tillsynsmyndigheten kan inom ramen för kontrollprogrammet också besluta om att larm- och åtgärdsnivåer behöver fastställs för ytterligare områden.

10.2.4 Skydd av groddjur 10. Trafikverket ska stängsla de delar av arbetsområdet som vätter mot Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning med grodskydd. 10.2.5 Utsläpp till vatten med mera 11. Länshållningsvatten från jord- och bergschakter under byggskedet ska före infiltration i mark eller utsläpp till recipient genomgå den rening som är befogad utifrån vattnets förväntade eller konstaterade beskaffenhet med hänsyn till risken för negativ påverkan på miljön och människors hälsa samt för den kvalitet som behövs för upprätthållandet av en god vattenmiljö. 12. Föroreningsgraden i det länshållningsvatten som antingen infiltreras eller släpps ut får då inte överskrida de halter som framgår av tabellen nedan, bestämda som riktvärden och beräknade som rullande medelvärden över 30 dagar. Riktvärden avser totala halter.

PFAS11

PFOS

PFOA

ng/l

ng/l

ng/l

Lägsta möjliga halt med bästa tillgängliga teknik

Lägsta möjliga halt med bästa tillgängliga teknik

Lägsta möjliga halt med bästa tillgängliga teknik

Dock ej över 90 ng/l

Dock ej över 90 ng/l

Dock ej över 90 ng/l

* För öppna bergschakt vid tunnelmynningar samt vid trafikplats Vårdkasen gäller 10 mg/l. **Till Ebbadalsdiket får inte kvävehaltigt vatten från sprängning släppas.

13 Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att besluta om avvikelser från den högsta kvalité på länshållningsvattnet som framgår av villkor 12. I detta mandat ingår således befogenheten att besluta att visst länshållningsvatten inte ska behöva genomgå en viss rening. Det senare dock endast under förutsättning att det vatten som då släpps ut eller infiltreras visar sig vara av en sådan beskaffenhet att denna rening inte behövs i förhållande till mottagande recipient eller markområde. 10.2.6 Luftburet buller 14. Luftburet buller från den byggverksamhet som har ett samband med vattenverksamheten ska begränsas så att ljudnivån (dBA) som riktvärde inte överstiger vad som anges nedan . 45 dB(A) i bostäder inomhus, samt räknat som utomhusvärde vid fasad, 60 dB(A) helgfri måndag-fredag kl. 07.00 19.00. . 35 dB(A) i bostäder inomhus, samt räknat som utomhusvärde vid fasad, 50 dB(A) helgfri måndag-fredag kl. 19.00 22.00 . 40 dB(A) i undervisningslokaler, samt räknat som utomhusvärde vid fasad, 60 dB(A) helgfri måndag-fredag kl. 07.00 19.00. . 35 dB(A) i bostäder, samt räknat som utomhusvärde vid fasad, 50 dB(A) lördag, söndag och helgdag kl. 07.00 19.00. . 30 dB(A) i bostäder, samt räknat som utomhusvärde vid fasad, 45 dB(A) lördag, söndag och helgdag kl. 19.00 22.00. . 30 dB(A) i bostäder, samt räknat som utomhusvärde vid fasad, 45 dB(A) alla dagar kl. 22.00-07.00. Den maximala ljudnivån inomhus får nattetid, kl. 22.00 07.00, inte överstiga 45 dB(A) i bostäder, samt räknat som utomhusvärde vid fasad, 70 dB(A). 15. Om det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att innehålla de riktvärden utomhus som anges i villkor 14 ska Trafikverkets målsättning i första hand vara att innehålla de riktvärden som angetts inomhus. 16. Trots vad som anges i villkor 14 får arbeten som medför buller också överskrida angivna värdena helgfri måndag fredag kl. 07-19 efter samråd med tillsynsmyndigheten. Andra avvikelser får, om det finns särskilda skäl, ske efter tillsynsmyndighetens godkännande. 17. Riskeras överskridande av de bullernivåer inomhus som gäller under villkor 14 under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod ska möjlighet till tillfälligt boende, alternativt tillfällig vistelse, erbjudas. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetet påbörjas, dock om möjligt senast tre veckor innan arbetet påbörjas. Även om riktvärdet inte överskrids ska evakuering erbjudas om särskilda behov föreligger, till exempel till boende med nattarbete, små barn, äldre och sjukskrivna. 10.2.7 Stomljud 18. Stomljud från den byggverksamhet som har ett samband med vattenverksamheten ska begränsas så att ljudnivån (dBA) som riktvärde inte överstiger vad som anges nedan. . 45 dB(A) i bostäder helgfri måndag-fredag kl. 07.00 22.00 40 dB(A) i bostäder lördag kl. 09.00 17.00 . 35 dB(A) i bostäder lördag kl. 07.00 09.00 samt 17.00 19.00 . 35 dB(A) i bostäder söndag och helgdag kl. 07.00 19.00 . 30 dB(A) i bostäder lördag, söndag och helgdag kl. 19.00 22.00 . 30 dB(A) i bostäder alla dagar kl. 22.00 07.00 Den maximala ljudnivån inomhus får nattetid, kl. 22.00 07.00, som riktvärde inte överstiga 45 dB(A) i bostäder. Om stomljudet överskrider angivna värden mer än tillfälligt ska tillsynsmyndig heten underrättas. 19. Efter samråd med tillsynsmyndigheten får arbeten förekomma, som innebär överskridanden av angivna värden, mellan kl. 07.00-22.00 helgfri måndag till fredag samt 09.00-17.00 lördagar. Sådana arbeten får även utföras på annan tid efter tillsynsmyndighetens medgivande. 20. Riskeras överskridande av de bullernivåer inomhus, som anges under villkor 18 under fem dagar i följd eller mer än fem dagar under en tiodagarsperiod ska möjlighet till tillfälligt boende, alternativt tillfällig vistelse, erbjudas. Erbjudandet ska skickas till berörda i god tid innan arbetet påbörjas, dock om möjligt senast tre veckor innan arbetet påbörjas. Även om riktvärdet inte överskrids ska evakuering erbjudas om särskilda behov föreligger, till exempel till boende med nattarbete, små barn, äldre och sjukskrivna. 10.2.8 Vibrationer 21. Vid vibrationsalstrande arbeten ska Trafikverket under byggskedet tillämpa: . Svensk Standard SS 460 48 66:2011, "Vibration och stöt - Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader" . Svensk Standard SS 02 52 11, "Vibration och stöt - Riktvärden och mätmetod för vibrationer i byggnader orsakade av pålning, spontning, schaktning och packning" . Svensk Standard SS 02 52 10, "Vibration och stöt - Sprängningsinducerade luftstötvågor - Riktvärden för byggnader" . Svensk Standard SS 4604860:2022, Vibration och stöt Metod för syneförrättning av byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet. . Svenska kraftnät NV-415, "Riktvärden vid sprängning invid kraftledning"

10.3 Prövotidsförfarande U1. Under en prövotid, räknas från den tidpunkt då grundvattenbortledningen inleddes för anläggandet av Bergtunnlar vid Glömsta och Bergtunnlar vid Flemingsbergskogen till den tidpunkten då tunneldrivningen samt tätningsåtgärderna för dessa tunnlar avslutats, ska Trafikverket kontrollera grundvattenbortledningens effekter på omgivningen enligt nedanstående prövoföreskrift. Senast två år efter prövotidens utgång, när erfarenheter av de naturliga årstidsvariation erna för en färdig tunnel erhållits, ska Trafikverket sedan till mark- och miljödomstolen inkomma med förslag till slutliga villkor för det inläckage av grundvatten som ska vara tillåtet för Bergtunnlar vid Glömsta och Bergtunnlar vid Flemingsbergskogen. Den prövotidsredovisning som inlämnas till domstolen enligt första stycket ska redovisa: 1. det inläckage av grundvatten som kontinuerligt uppmätts under prövotiden, 2. de åtgärder för tätning som utförts för att begränsa detta inläckage, 3. inläckagets bedömda påverkan på allmänna och enskilda intressen samt 4. de överväganden som Trafikverket gjort i förhållande till punkterna 1 3 vid utformande av sitt förslag till slutliga villkor enligt första stycket. Under prövotiden och till dess annat bestäms ska följande provisoriska föreskrift gälla. P1. Trafikverket åtar sig att under byggskedet följa upp att inläckaget till tunnlarna och uppkommen omgivningspåverkan följer det som redovisats i miljökonsekvensbeskrivningen. Detta ska också redovisas till tillsynsmyndigheten enligt en överenskommen tidsintervall. Som underlag ska Trafikverket före byggstart för respektive tunnel och drivningsfront till tillsynsmyndigheten också redovisa en prognosmodell över bedömd bergkvalitet, bedömt tätningsbehov samt en prognoskurva över det succesivt ackumule rade inläckaget. Denna prognoskurva ska ha som utgångspunkt det inläckage som bildat underlag för miljökonsekvensbedömningen: . För Bergtunnlar vid Glömstas bergtunneldel totalt 140 l/min, mellan längdmätning km 5/146 6/277. Det motsvarar ett enhetsinläckage på 12 l/min och 100 m tunneldel inbegripet samtliga tunnelrör samt tvärtunnlar och nischer för driftutrymmen med mera. . För Bergtunnlar vid Flemingsbergskogens västra del fram till tunnelns lågpunkt totalt 210 l/min, mellan längdmätning km 9/370 10/850. Det motsvarar ett enhetsinläckage på 14 l/min och 100 m tunneldel. . För Bergtunnlar vid Flemingsbergskogens östra del totalt 250 l/min, mellan längdmätning km 10/850 12/545. Det motsvarar ett enhetsinläckage på 15 l/min och 100 m tunneldel. Mätning av inläckaget ska utföras med intervall och metodik som bestäms i det kontroll program som tas fram i samarbete med tillsynsmyndigheten i enlighet med villkor 22. Som utgångspunkt genom att processvattentillflödet stängs av under minst 48 timmar före varje mättillfälle. Trafikverket åtar sig i samband med rapportering till tillsynsmyndigheten att utöver de kontroller som utförs enligt kontrollprogrammet redovisa: . hur det uppmätta inläckaget förhåller sig till prognoskurvan . bergkvalitet jämfört mot prognosticerad bergkvalitet . utförda tätningsåtgärder jämfört med bedömt tätningsbehov Redovisning ska även innehålla en redogörelse över hur de i kontrollprogrammet upp mätta grundvattennivåerna, sättningsrörelser med mera förhåller sig till förväntade för hållanden. För det fall en avvikelse konstateras ska redovisningen även innehålla en analys av orsakerna till detta. Redovisningen kan, om tillsynsmyndigheten eller Trafikverket anser att det finns ett sådant behov, tillställas en särskild granskningsgrupp av experter med särskild erfarenhet inom de teknikområden som aktualiseras av tunneldrivningen.

10.4 Kontrollprogram 22. Trafikverket ska senast tre (3) månader innan den tillståndspliktiga verksamheten alternativt den till vattenverksamheten relaterade byggverksamheten påbörjas kommit överens med tillsynsmyndigheter och inge reviderat kontrollprogram. Kontrollprogrammen ska hållas aktuella och får efter samråd med tillsynsmyndigheten justeras allteftersom verksamheten fortskrider. Trafikverket ska i kontrollprogrammet tillämpa principerna i den åtgärdstrappa som framgår i "Åtgärdsplan-avvikelsehantering för inläckage eller omgivningspåverkan vid tunnelbyggnation i projekt Tvärförbindelsen Södertörn" som presenterats i målet.

Villkorsförslag i andra hand Trafikverket har i första hand ansett att något förbehåll med anledning av pågående detaljplanearbeten i området inte behövs i domen eftersom byggande av väg inte får ske i strid med detaljplan enligt 14 § väglagen. I andra hand har Trafikverket föreslagit följande villkor:

De delar av den planerade verksamheten som förutsätter en förändring av gällande detaljplan får genomföras först när en ny detaljplan som medger åtgärderna antagits och vunnit laga kraft.

Trafikverket har godtagit följande ändringar av yrkade villkor Trafikverket har godtagit att villkor 14 och 18 justeras så att det även omfattar arbetslokaler med tyst verksamhet i enlighet med NFS riktlinjer (Fabeges yrkande).

Trafikverket har godtagit att villkor 22 justeras genom att tidpunkten för när det reviderade kontrollprogrammet ska ges in tidigareläggs till ett år innan den nuvarande tremånaderspunkten (länsstyrelsens förslag).

Trafikverket har motsatt sig vad som föreslagits i övrigt.

Länsstyrelsen i Stockholms län har tillstyrkt ansökan men yrkat att tiden för anmälan av anspråk på ersättning till följd av oförutsedd skada ska uppgå till 20 år efter att arbetena har avslutats. Länsstyrelsen har vidare haft synpunkter beträffande villkor.

Huddinge kommun har tillstyrkt ansökan och frånfallit det tidigare kravet på miljökonsekvensbeskrivning avseende hur tunneln påverkar hydrologin och naturvärdena i Stensättradalen i Flemingsbergsskogens naturreservat.

Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun har inte haft något att erinra mot den sökta verksamheten men har haft vissa synpunkter på villkor.

Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har inte haft någon invändning mot ansökan.

Haninge kommun har inte haft någon invändning mot ansökan.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun har inte haft någon invändning mot ansökan.

Flemingsdal Fast 1 AB, Flemingsdal Fast 2 AB, Fabege AB, Felmingdal Fast 3 AB och Fabege V 129 AB (Fabege) har anfört att ansökan inte kan tillstyrkas i sin nuvarande form. Fabege har vidare yrkat att tiden för framställande av anspråk för oförutsedd skada ska bestämmas till 20 år efter arbetstidens utgång samt haft synpunkter beträffande villkor.

Region Stockholm har angett att regionen inte har något att invända mot Trafikverkets ansökan om tillstånd men har framställt vissa yrkanden om villkor.

Naturskyddsföreningen i Huddinge har anfört att föreningen generellt anser att de allmänna intressena inte i tillräcklig grad har utretts eller har tagits hänsyn till i tillståndsansökan.

Parter i övrigt har inte anfört några hinder mot ansökan i sig men har lämnat vissa synpunkter i fråga om villkor och skyddsåtgärder samt samråd och ersättning för eventuell skada.

Trafikverket har fört sin talan i enlighet med vad som anges i ansökan, domsbilaga 1, och komplettering daterad den 12 december 2022, domsbilaga 2, med tillhörande bilagor.

Det ska noteras att i ansökan benämnd trafikplats Flottsbro under målets handläggning har bytt namn till trafikplats Masmo, att trafikplats Solgård bytt namn till trafikplats Vårdkasen, att trafikplats Gladö bytt namn till trafikplats Gladö kvarn och att trafikplats Rudan bytt namn till trafikplats Djupdalen. På samma sätt anges nu tidigare Glömstatunneln som Bergtunnlar vid Glömsta, Solgårdstunneln som Vårdkastunneln och Flemingsbergstunneln som Bergtunnlar vid Flemingsbergsskogen.

Efter Trafikverkets bemötande av inkomna synpunkter efter kungörelsen (se vidare nedan) kvarstår i huvudsak följande yrkanden och tvistigheter.

Länsstyrelsen i Stockholms län Kompensationsåtgärder för våtmarker Kompensationsåtgärder enligt 16 kap. 9 § miljöbalken ska vidtas med anledning av den förlust av våtmark som projektet medför. Åtgärderna bör åtminstone motsvara förlusten av våtmarksområdena och deras funktion. Trafikverket ska senast ett år från det att tillståndet tas i anspråk redovisa en kompensationsplan till tillsynsmyndigheten. Planen ska tas fram i samråd med Länsstyrelsen. Planen ska innehålla en utredning om de våt marksvärden som förloras genom de tillståndsgivna vattenverksamheterna inom projektet. Kompensationsplanen ska innehålla förslag på åtgärder och deras avsedda effekt, samt resonemang om hur påverkan och kompensationsvärdena beräknas. Åtgärderna ska syfta till att ersätta funktionen av de våtmarker som fylls ut. Kompensationen ska motsvara värdet av den totala våtmarksytan och våtmarkshabitaten som går förlorade. Uppföljning av kompensationsåtgärdernas effekt ska ske två år efter det att åtgärderna slutförts och sedan återrapporteras till tillsynsmyndigheten.

Kompensation bör prövas i två steg - först prövning av verksamhetens tillåtlighet, därefter prövning om skäl finns för kompensation. Det saknas möjlighet fastställa kompensations åtgärder via vägplanen. Skyddsåtgärder/försiktighetsmått som kan beslutas via vägplanen behöver vara kopplade till störning/olägenhet från trafiken eller drift av själva anlägg ningen enligt väglagen. Det är inte möjligt att fastställa skyddsåtgärder/försiktighetsmått vid byggskede via vägplanen. Kompensationsåtgärder till skillnad från skyddsåtgärder är inte en del av en vägplan, utan bör hanteras parallellt för att kompensera för skada som uppstår trots rimliga skydds- och anpassningsåtgärder. En väg är inte en tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Krav på kompensationsåtgärder med stöd av 16 kap. 9 § miljöbalken gäller för tillstånd/dispens enligt miljöbalken. Yrkade kompensationsåtgärder bör vara möjliga att pröva inom ramen för förevarande mål.

PFAS Länsstyrelsen anser att riktvärdena för PFAS i villkor 12 behöver sänkas. Länsstyrelsen bedömer att Trafikverkets förslag i villkorsförslag 12 om maxutsläpp av PFAS11 på 90 ng/L är för högt när det gäller grundvattenförekomsten "Tullingeåsen-Ekebyhov. Riksten" (WA87221559), med hänsyn till påverkan på ytvatten. Länsstyrelsen anser att 1,3 ng/L av PFAS11 med bästa möjlig teknik och 4,4 ng/L av viktade PFOA-ekvivalenter av PFAS24 vid infiltration till grundvatten enligt SGU FS 2023:1 ska eftersträvas. Vid utsläpp till ytvattenförekomster får inte halten PFOS överskrida 0,65 ng/L med bästa möjliga teknik. Detta för att verksamheten inte ska äventyra möjligheterna att nå god kemisk status i vattenförekomsterna.

Länshållningsvatten Länsstyrelsen ser positivt på att Trafikverket inte avser att släppa ut kvävehaltigt vatten till Ebbadalsdiket, enligt villkorsförslag 12.

Ett tillägg till villkor 12 bör göras avseende regleringen av ammoniakkväve. Enligt detta tillägg ska maximal halt av ammoniakkväve vid utsläppspunkt inte få överskrida 6,8 mikrogram per liter. Länsstyrelsen anser att 1,0 kan gälla för medelvärdet men menar att det även behövs ett maxvärde vid utsläppspunkten. Under sommaren när PH-värdet är högt är det problematiskt eftersom kvävet omvandlas till ammoniak som är akut toxiskt för organismer. Trafikverket måste säkerställa att detta inte inträder eftersom det är en otillåten försämring. Länsstyrelsen anser att detta bör läggas till som en ny asterisk under de två befintliga i villkor 12. Det är därutöver inte konstaterat att verksamheten inte kommer att påverka Tullingeåsen.

I Tabell 1 i Naturvattens rapport finns en beräkning av tolerans för månatlig tillförsel av ammoniumkväve. Beräkningen är ett lämpligt sätt att redogöra för vilken belastning av ammoniumkväve recipienten tål i relation till gränsvärdet för årsmedelhalt gällande ammoniakkväve (vänstra kolumnen). Länsstyrelsen instämmer i slutsatsen att worst case scenariot på årsbasis inte skulle leda till haltöverskridanden av gränsvärdet för årsmedelhalt. Under sommaren skulle halterna i recipienten överstiga 1,0 µg NH3-N/l, men inte på årsmedelbasis.

Trafikverkets förslag till prövotidsförordnande Förslaget om ett prövotidsförfarande kommer att medföra en utökad arbetsbelastning för länsstyrelsen, som måste kompenseras för detta.

Kontrollprogram Det är viktigt att kontrollen av förorening av grundvattenmagasinen sker på rätt sätt. Halterna kan variera beroende på årstidsvariationer och man kan därför behöva en baseline som är kopplad till dessa variationer. Länsstyrelsen önskar en tidpunkt för när baselinekontrollen ska påbörjas. En avstämning genom exempelvis ett startmöte kan vara ett alternativ som eventuellt skulle kunna fastställas som ett åtagande i domen. Frågan om att utforma exakta formuleringar överlämnas emellertid till domstolen.

Länsstyrelsen vill inte ha ett krav på att tillsynsmyndigheten ska godkänna kontroll programmen för de delar av kontrollen som länsstyrelsen ansvarar för.

Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun Stora flöden av länshållningsvatten kan innebära att det krävs skarpare krav. Nämnden anser att den bör ha en möjlighet att vid särskilda omständigheter kunna skärpa kraven. Villkor 13 ska därför justeras genom att följande skrivning lägg till: "att meddela närmare villkor om åtgärder och försiktighetsmått för hantering av länshållningsvatten samt vid särskilda omständigheter justera tabellen i villkor 12"

Vidare har Trafikverket vid bemötande av deras synpunkter i stor utsträckning hänvisat till kommande kontrollprogram. Nämnden menar att det för att tillsynen ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt bör krävas att nämnden godkänner kontrollprogrammen innan sådana antas. Nämnden yrkar därför att villkor 22 ska justeras så att nämndens godkännande ska krävas innan ett kontrollprogram antas. Vad "komma överens" innebär är otydligt. Denna otydlighet undviks om det framgår att nämndens godkännande är en förutsättning för att gå vidare med kontrollprogrammet.

Fabege Fabege anser att ansökan är felaktigt avgränsad och brister i flera avseenden.

Ansökan brister fortfarande vad avser: Bullerutredningens fullständighet, redogörelse för användning av hydraulhammare, avsaknad av utredning och riskanalys avseende markvibrationer; särskilt avseende fastigheten , avsaknad av riskanalys för spridning av föroreningar, avsaknad av redogörelse för Trafikverkets slutsats att en otät stödkonstruktion uppfyller kraven på bästa möjliga kunskap och teknik vid grundvattenbortledning samt avsaknad av utredning beträffande trafiksäkerheten.

Fabege och Trafikverket är vidare oense beträffande prövningens omfattning. Prövningens omfattning rör vattenverksamheten och dess följdverksamheter oaktat huruvida tillåtlighet har prövats enligt annan författning 11 kap. 23 § jämte 2 kap. 9 § miljöbalken samt MÖD 2007:50 och 2010:9. Enligt praxis ska samtliga olägenheter från vattenverksamheten och dess följdverksamheter beaktas vid prövningen, se bl.a. NJA 2004 s. 590 I & II, MÖD 2006:6, MÖD 2007:50 samt MÖD 2010:9. Domstolen är oförhindrad att föreskriva villkor även för vattenverksamhetens följdverksamheter och sakägare är oförhindrade att framföra synpunkter om detsamma. Sakägarbegreppet ska även innefatta de fastighetsägare som kan påverkas av olägenheter från följdverksamheter om risken inte endast är teoretisk eller helt obetydlig.

Fabege anser att föreslagna villkor ska justeras avseende kontrollprogram, krav på samråd med fastighetsägarna, infiltration, buller, stomljud och vibrationer.

När det gäller kontrollprogram menar Fabege att det/de ska: a) samrådas och godkännas b) innehålla kontrollområden c) baseras på en riskanalys vad gäller mobilisering av föroreningar i grundvatten c) innehålla aktualitetskrav och justeringar ska samrådas d) innehålla skyddsåtgärder

Det finns en oro över att grundvattensänkningarna kan leda till mobiliseringar av föroreningar som kan påverka deras angränsande fastigheter negativt. Det framgår inte av Trafikverkets föreslagna villkor hur detta ska motverkas. Marken är förorenad och föroreningarna kan flyttas med anledning av de sänkningar som planeras. Genom att bara hantera länshållningsvattnet hanteras enbart föroreningarna i det vattnet. Fabege anser att en riskanalys och en redogörelse för vilka åtgärder som kan vidtas borde tas fram. Fabege anför vidare att insyn vid ändringar av villkoren bör garanteras Fabege. Man vill även ha insyn avseende vilka mätpunkter som planeras för vibration och buller.

Avseende övriga villkor anser Fabege att: - Trafikverkets villkor 4 ska innefatta skyldighet att vidta infiltration om åtgärdsnivå underskrids. - Trafikverkets villkor 5 och 6 ska innefatta skyldighet att visa att skyddsåtgärderna har en tillräcklig infiltrationskapacitet för att förebygga skada före grundvattenpåverkande arbeten inleds. - Justering av tillåtna nivåer för grundvattensänkning enligt Trafikverkets villkor 8 ska samrådas med fastighetsägare. - Trafikverkets villkor 14 ska omfatta riktvärden för buller utom- och inomhus enligt NFS 2004:15 som inte får överskridas. - Tillståndet ska förenas med särskilt villkor för luftburet buller vid fasad utomhus beträffande fastigheterna och , som inte får överskridas. 65 dBA respektive 60 dBA den ekvivalent ljudnivå den mest bullrande timmen. - Villkor om buller, stomljud och vibrationer ska även tillämpas för Trafikverkets verksamhet inom etableringsytorna; - Trafikverkets villkor 16 justeras så att samråd även ska ske med berörda fastighetsägare. - Trafikverkets villkor 18 ska innefatta riktvärden för buller inomhus enligt NFS 2004:15 som inte får överskridas. - Trafikverkets villkor 19 ska justeras så att samråd även ska ske med berörda fastighetsägare samt att överskridanden vid annan tid än den angivna kräver tillsynsmyndighetens godkännande. - Trafikverkets villkor 21 ska förenas med skyldighet för Trafikverket att även tillämpa SS 460 48 61 och att 0,4 mm/s ska utgöra högsta tillåtna vibrationsvärde som inte får överskridas. Särskilt värde om 0,2 mm/s ska utgöra högsta tillåtna vibrationsvärde för fastigheten A och får inte överskridas.

Den verksamhet som bedrivs inom A av Kungliga Operan och Dramaten är extremt buller- och vibrationskänslig. Fabege har därför jobbat med olika tekniker för att reducera störningarna som uppkommer från tågen i närområdet. Dessa åtgärder är emellertid inte dimensionerade mot spontning eller bergborrning.

Avseende fastigheterna B och A tydliggör Fabege att baksidan av det aktuella huset inte är byggd för att kunna hantera och isolera buller. Eftersom det rör sig om en bullerkänslig verksamhet krävs det därför en kravnivå för det utvändiga bullret på denna fasad. Fabege anför att det som efterfrågas är en bullerskyddad kulturzon. Yrkandet kan därtill justeras till att enbart omfatta den delen av fasaden som inte är byggd för att kunna hantera höga bullernivåer. Fabege erinrar om att den ursprungliga uppgiften om 70 db som framgått av tidigare skriftväxling nu har reviderats.

De standarder som åberopats gällande vibrationsvärden, utöver att omfatta sakskador, bör även omfatta förmögenhetsskador. Den eventuella skadan föreligger om Operan inte kan bedriva sin verksamhet på grund av höga vibrationsvärden. Om komfortstandarderna följs känns vibrationerna dock inte av. Det är svårt att åtgärda vibrationerna i efterhand. Därför bör ett villkor om att följa de vibrationsvärden som Fabege åberopat vara en del av villkorsskrivningen i domen.

Det är möjligt att minimera grundvattenpåverkan genom att använda sig av täta sponter. Otäta sponter kan således inte anses vara vare sig bästa kunskap eller teknik. Trafikverket bör därför åta sig att använda sig av täta sponter. Alternativet är att domstolen förelägger Trafikverket om detta. Det är vidare viktigt att det tydligt framgår av villkoren att infiltration måste vidtas om en förutbestämd åtgärdsnivå underskrids.

Efter målets kungörelse och därefter inkomna synpunkter har Trafikverket bemött dessa synpunkter sammanfattningsvis enligt följande.

Inledning Trafikverket vill inledningsvis förtydliga att man valt att pröva denna tillståndsansökan med en tillämpning av 11 kap. 23 § miljöbalken. Syftet med bestämmelsen är att undvika dubbelprövning av vissa vattenverksamheter som ingår som delar av större verksamheter och som då prövas i annan ordning. I detta fall i fastställelse av vägplan enligt väglagen. Prövningen av denna ansökan omfattar därför bara vissa begränsade delar av vägprojektet Tvärförbindelse Södertörn, företrädesvis sådan byggnation i vattenområde och sådan grundvattenbortledning som är tillståndspliktig enligt 11 kap. miljöbalken. Domstolens uppgift blir här främst att bestämma vilka villkor och andra bestämmelser som ska gälla för dessa vattenverksamheter. Enligt praxis från den dåvarande Miljööverdomstolen är det också möjligt att inom ramen för prövningen av vattenverksamheten även villkorsreglera buller, vibrationer och utsläpp till vatten. Redan i samband med att miljöbalken och dess följdlagstiftning infördes i slutet av 1990-talet så förhölls sig Lagrådet kritiskt till denna uppdelade prövning enligt sektorslagstiftning och miljöbalk. Även vid de lagändringarna om miljöbedömningar som infördes i balken från den 1 januari 2018 så påtalade Lagrådet på nytt att kopplingen mellan de parallella regelverken är svår att överblicka, och att det för att underlätta förståelsen skulle vara önskvärt med en generell översyn av sambandet mellan miljöprövningsbestämmelserna i miljöbalken och de olika sektorslagarna. Det kan således vara förknippat med viss svårighet att skilja ut den prövning av Tvärförbindelse Södertörn som nu framförallt sker i vägplan, men även till viss del sker inom ramen för denna tillståndsprövning avseende vattenverksamhet. Den samlade remissfloran bekräftar också denna bild.

Enskilda fastighetsägare Ett antal fastighetsägare har ställt frågor om projektets påverkan på grundvattnet.

Grundvattnet inom påverkansområdet kommer att övervakas i det kontrollprogram som Trafikverket tar fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Utifrån detta och den kunskap som i övrigt framkommit genom inventeringar av byggnader, ledningar med mera kommer inom de mer bebyggda områdena och då bland annat vid Solgård olika åtgärdsnivåer att bestämmas för grundvattnet. En åtgärdsnivå är en nivå till vilken en temporär grundvattenavsänkning kan ske utan risk för skada.

Till dessa åtgärdsnivåer kommer det också att knytas larmnivåer som tidigt indikerar om en åtgärdsnivå riskerar att underskridas. Om en sådan risk skulle utlösas kommer orsaks sambanden att analyseras och erforderliga åtgärder vidtas. Detta kan vara till exempel infiltration, ökad tätning eller andra typer av skyddsåtgärder som då kan utföras direkt vid de byggnader och anläggningar som riskerar att skadas. Vilka åtgärder som slutligen vidtas styrs av platsen och förutsättningarna i övrigt för varje enskilt påverkansområde. Det är viktigt att notera att arbetet med åtgärder således inleds innan någon risk för skada överhuvudtaget uppkommit.

I sammanhanget bör det också framhållas att det erfarenhetsmässigt inte finns något rakt samband mellan enstaka underskridanden av en viss åtgärdsnivå och till exempel en sättningsskada på en byggnad. Orsakssambanden mellan en sänkning och skada är här tröga och beroende av en mängd olika orsaker utöver den faktiska nivån på grundvattnet. Till exempel kan ett visst lerlagers konsoliderande egenskaper ha stor betydelse. Normalt sett krävs det därför ett underskridande av en åtgärdsnivå under en längre sammanhäng ande tidsperiod innan några sättningar kan utvecklas. Arbetssätten i det aktuella kontroll programmet kommer dock att löpande ge Trafikverket en sådan kunskap kring grund vattenbortledningens påverkan på grundvattennivåerna inom påverkansområdet att sådana längre avsänkningsperioder helt ska kunna undvikas. De grundvattenbortledningar som denna ansökan omfattar ska inte med hänsyn till föreslagna försiktighetsmått och skyddsåtgärder behöva medföra några skador på fastigheter.

Skulle ändå skador uppkomma får de hanteras inom ramen för oförutsedd skada.

Grundvattengruppen I yttrandet redovisas en oro för att Mälarens funktion som dricksvattentäkt kan riskeras om Masmotunneln byggs. Dessutom menar man att Vårby källa riskerar att sina. Masmobergets tunna jordlager samt bergssprickor lagrar inte några större mängder grundvatten. Detta vatten kommer också att dräners av den kommande Masmotunneln. Befintliga tunnelanläggningar i området bidrar också till detta. Men denna tämligen marginella dränering kan aldrig leda till att grundvattengruppens riskscenarior ska kunna realiseras.

Svenska kraftnät Svenska kraftnät har lyft risker kring anläggandet av dagvattenreningsanläggning 648 vid Smedtorp då detta sker i närheten en av kraftledningsstolpe med fundament. Man menar att om dagvattenanläggningen då skulle medföra en höjning av ytan för grundvattnet kan stolpfundamentet och stag påverkas genom korrosion. Utifrån mätning i karta uppgår avståndet till 75 meter från aktuell dagvattenanläggning till stolpfundamentet. Fundamentet är dessutom placerat i ett något högre terrängläge. Trafikverket anser därför att någon risk för korrosionsskador inte föreligger. Skulle dock skador uppkomma får de hanteras inom ramen för oförutsedd skada. Trafikverket kompletterar sitt förslag till villkor 21 med anvisning för hur riktvärden vid sprängning intill kraftledningsstolpar ska beräknas.

Vattenfall Eldistribution AB I sitt yttrande lämnar Vattenfall upplysningar kring sina elanläggningar i närheten av anläggandet av väg 259. Man beskriver även hur man vill att Trafikverket ska förhålla sig till dessa vid anläggandet av vägen. Trafikverket tar till sig informationen och kommer att förmedla den till de berörda byggprojekten. Trafikverket avser att ha löpande kontakter med Vattenfall kring dessa frågor.

Huddinge kommuns bygglov- och tillsynsnämnd Nämnden har framfört synpunkter på bl.a. skyddsåtgärder mot grumling, uppfyllande av skyddsföreskrifter, markföreningar, grävning och igenfyllning av diken, sulfidberg, länshållningsvatten och vattenkvalitet, dränerings-, och ytvatten till Stensättradalens våtmark, kulvertering av öppna diken, reningsanläggningar för dag-, läns-, och tunnelavloppsvatten, kemisk injektering, luftburet buller, stomljud och områdesskydd. Synpunkterna har utförligt bemötts av Trafikverket.

Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Förbundet har inledningsvis haft synpunkter på dagvattenanläggningar, buller, länshållningsvatten, provtagning av PFAS, kontroll av grundvattennivåer, grumling och krav på entreprenadmaskiner m.m. Synpunkterna har bemötts av Trafikverket.

Stockholm vatten och avfall Stockholm vatten och avfall har inledningsvis haft synpunkter på grundvattensänkningens inverkan på va-anläggningar, dagvatten och recipienter och länshållningsvatten. Synpunk terna har bemötts av Trafikverket.

Haninge kommun Haninge kommun har haft synpunkter på hantering av vatten under byggtiden, dagvatten från vägdagvattenanläggningar under kommande driftskede, dagvattenhantering och trumman vid Slätmossens trafikplats, byggbuller och vibrationer, Hanvedens vattenskyddsområde, Rudans naturreservat, Kalfviks torrläggningsföretag och våtmarker inom vägplanen. Synpunkterna har bemötts av Trafikverket.

Region Stockholm Regionen har inledningsvis haft synpunkter på Tvärförbindelse Södertörns förhållande till tunnelbanan och till Spårväg Syd. Regionen har bl.a. anfört att tillståndet ska villkoras på olika sätt i förhållande till dessa projekt. Trafikverket har utförligt bemött synpunkterna.

Statens geotekniska institut (SGI) SGI menar sammanfattningsvis att Trafikverkets behovsanpassade tätningsstrategi kommer att förutsätta ett nära samarbete mellan Trafikverkets byggledningsorganisation och entreprenören. Man anser här från myndighetens sida att hantering av osäkerheter i projektorganisationen kan förtydligas tillsammans med de strategier som planeras för att åstadkomma ett produktivt samarbete mellan byggledning och entreprenör under byggskedet. Vidare anser SGI att det är av vikt att projektets kommande bygghandling för tätningsinsatser konkretiserar den åtgärdskatalog och den flexibilitet som utgör beredskapen för hantering av oförutsedda händelser vid tunneldrivning. Detta kan till exempel vara att man påträffar oprognostiserade svaghetszoner eller förekomst av annan porös bergmassa. Man menar vidare att de villkor som föreslagits avseende vattenverksamheterna i Glömsta- och Flemingsbergstunneln ställer höga krav på kontrollprogrammets utformning och flexibilitet.

Trafikverket menar här att SGI lyfter viktiga aspekter för det framtida injekteringsarbetet. Som myndigheten framhåller är det viktigt att ett nära och tydligt samarbete etableras mellan byggledning och entreprenör. Det är också viktigt att tydligt redovisa vilka åtgärder med förändringar i injekteringsarbetet som ska vidtas vid avvikelser från förväntade bergförhållanden eller utfall av tätningsarbetet. Trafikverket delar således uppfattningen att när tunneldrivningen väl inleds så ska det var tydligt vilka kriterier som gäller och vilka åtgärder som ska sättas in vid avvikelser.

Vad gäller kontrollen av byggverksamheten och omgivningspåverkan så kommer detta att ske på flera olika nivåer. Vissa delar av de arbeten som utförs kommer kontrolleras inom olika egenkontroller. Till exempel om en tätspont uppfyller de krav som är uppställda eller om ett injekteringsbruk lever upp till de förväntade egenskaperna med mera. På en annan nivå sker kontrollen av omgivningspåverkan. Detta arbete sker inom ramen för det övergripande kontrollprogrammet. Detta program kommer att omfatta mätningar av grundvatten, sättningar, inläckage med mera. Dessa mätningar kommer sedan att analyseras kontinuerligt och också redovisas för de olika entreprenadernas byggorganisationer. Utifrån detta kan sedan eventuella justering ske av tätningskoncept.

Naturskyddsföreningen i Huddinge Naturskyddsföreningen har inledningsvis haft synpunkter på grundvattensänkningar och påverkan på Flemingsbergsskogens naturreservat. I ansökans miljökonsekvensbeskrivning görs också den bedömningen att en påverkan på marklagren inom vissa låglänta delar av Flemingsbergsskogens naturreservat inte kan uteslutas. En analys har således gjorts av påverkan på naturområdet. Genom att väg 259 här förläggs i en bergtunnel så kommer också, precis som Naturskyddsföreningen lyfter fram, en viss påverkan att ske på grundvattnet i de övre magasinen. Men tunnelläget under Flemingsbergsskogen har också valts just med hänsyn till reservatets höga natur- och kulturvärdena. Detta till skillnad från den ytliga sträckning som projekterades i det tidigare och skrinlagda projektet Södertörnsleden. Det är inte fråga om några stora naturvärden som riskerar att gå förlorade. Naturskyddsföreningen har även särskilt lyft fram skyddsvärda arter och även haft synpunkter när det gäller fornlämningar. Synpunkterna har bemötts av Trafikverket.

Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen har inledningsvis haft synpunkter på ett antal villkor. Vissa har justerats av Trafikverket. Trafikverket har i övriga fall bemött synpunkterna. När det gäller Trafikverkets förslag till prövotidsförfarande för inläckande grundvatten har länsstyrelsen påpekat att detta skulle kräva ökade resurser på myndigheten. Trafikverket är överens med länsstyrelsen om att det arbetssätt som Trafikverket föreslagit vad gäller tillämpning av provisoriska föreskrifter inom ramen för ett prövotidsförfarande ställer högre krav på både Trafikverkets och tillsynsmyndighetens organisation. Det är också ostridigt att det arbetssätt som föreslås kommer att innebära en ökad och dessutom ersättningsgill arbets belastning för länsstyrelsen. Trafikverket ser dock att denna ersättning bör kunna bestämmas inom ramen för en tillämpning av 25 kap. 2 § miljöbalken, det vill säga som en rättegångskostnad. Det finns således inte utifrån detta något behov av att uppta Tvärförbindelse Södertörn som ett ersättningsberättigat projekt i den nationella planen för infrastruktur. Länsstyrelsen har även efterfrågat bl.a. en metodbeskrivning avseende hur omgivningspåverkan ska bedömas. Trafikverket anser att detta är en naturlig del av analysen av de mätningar som görs inom ramen för kontrollprogrammet. Vidare har länsstyrelsen framfört synpunkter gällande Natura 2000, artskydd, Östra Mälarens vattenskyddsområde, Hanvedens vattenskyddsområde, påverkan från permanent grundvattensänkning över stora områden, länshållningsvatten, miljökvalitetsnormer och hantering av föroreningar. Synpunkterna har bemötts av Trafikverket.

Fabege Trafikverket delar i huvudsak Fabeges beskrivning över hur sakägarbegreppet ska tolkas vid denna typ av tillståndsprövningar. Bolaget missar dock en viktig distinktion och det är denna som Trafikverket vill belysa genom användandet av begreppet "vattenrättsliga sakägare". En sådan sakägare omfattas nämligen av rättegångskostnadsregeln i 25 kap. 2 § miljöbalken. Vid denna typ av tillståndspliktiga grundvattenbortledningar tolkar Trafikverket detta sakägarbegrepp utifrån 9 kap. 2 § 3 p. restvattenlagen där det framgår att vattenverksamhet ska anses beröra en viss fastighet när verksamheten kan medföra skador på mark eller vatten som tillhör fastigheten, på byggnader eller anläggningar som finns på fastigheten eller på fastighetens användningssätt. Det vattenrättsliga sakägarbegreppet kräver således en risk för att en skada ska kunna uppkomma på en viss fastighet från själva grundvattenbortledningen.

Trafikverket delar inte Fabeges definition av påverkansområde. Fastigheten D är belägen på betydande avstånd från de arbeten som innebär grundvattenbortledning och fastigheten kommer inte heller att påverkas varför sådant buller eller sådana vibrationer som kan anses ha ett samband med vattenverksamheten. Samtliga fastigheter förutom D är upptagna i fastighetsförteckningen, medan endast E och C-B upptagits i sakägarförteckningen. Det sistnämnda fastigheterna är således att betrakta som vattenrättsliga sakägare. Orsaken att F och A exkluderats från denna sakägarkategori är det faktum att fastigheterna är obebyggda och därför helt saknar byggnader eller anläggningar som riskerar att skadas eller som det uttrycks i 22 kap 3 § första stycket 1 miljöbalken berörs av vattenverksamheten.

Fabege har inte skiljelinjerna klara för sig beträffande den prövningen av Tvärförbindelse Södertörn som sker i vägplan enligt väglagen respektive vid tillstånd för vattenverksam het enligt miljöbalken.

Trafikverket har bemött Fabeges begäran om olika kompletteringar av ansökan.

Huddinge kommun Redan då idén till Stensättra våtmark togs fram fanns syftet att kunna leda rent grund vatten (så kallat dränvatten) som läcker in i Flemingsbergstunneln under driftskedet till våtmarken. Notera att detta grundvatten till stora delar redan idag avrinner mot Stensättradalen och till del via dikessystem till Stensättradiket. Att återcirkulera vattnet till Gullarängen för vidare avrinning ned till den stora våtmarken är alltså att efterlikna det naturliga systemet. Något industri-, infrastruktur eller dagvatten kommer inte avledas till våtmarken utan dränvattnet utgörs uteslutande av inläckande grundvatten som tas om hand och avleds i ett ledningssystem helt separerat från vägdagvattensystemet. Grund vattnet riskerar således inte att förorenas vid ett eventuellt utsläpp i samband med vägtrafikolycka och kommer inte heller att belastas av föroreningar vanliga i vägdagvatten.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun Angående de frågor kring hantering av massor som lyfts av nämnden så kommer detta att redovisas i masshanteringsplanen. Trafikverket kommer även att redovisa förslag till kontrollprogram som sedan färdigställs i samråd med tillsynsmyndigheten. Risken för föroreningsspridning till Albysjön via Glömstadiket och dagvattentunnel är identifierad av Trafikverket och i de entreprenader där sådan spridning kan riskeras så kommer marken att provtas inför arbeten med schakt.

Mark- och miljödomstolen har den 16-17 maj 2024 hållit huvudförhandling i målet.

Rådighet - Trafikverket har rådighet genom 2 kap. 4 § 4 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Markåtkomst sker med stöd av vägrätt i vägplan.

Miljökonsekvensbedömningen - Trafikverket har bedömt att den sökta vattenverksamheten innebär betydande miljöpåverkan och har av den anledningen direkt utfört ett avgränsningssamråd 2018 med berörda myndigheter och organisationer samt särskilt berörda och allmänheten genom såväl annonsering, tillhandahållande av samrådsunderlag på Trafikverket webbsida, öppna hus samt möten. Därtill har kompletterande avgränsningssamråd genomförts 2020 efter att samrådskretsen utökades i Glömstadalen och vid Stensättra. Slutligen har under 2022 kompletterande samråd genomförts för vattenverksamhet vid möten med länsstyrelsen respektive med markägaren/reservatförvaltaren Huddinge kommun samt skriftligt samråd med Sveriges geologiska undersökning, Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen Huddingekretsen, Friluftsfrämjandet i Stockholm och Stockholm Ornitologiska förening. En samrådsredogörelse finns bifogad ansökan.

Mark- och miljödomstolen finner att miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med de kompletteringar som skett under målets handläggning, inklusive förtydliganden under huvudförhandlingen, slutligt utgör ett tillräckligt underlag som gör det möjligt för domstolen att på det sätt som krävs identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna av den sökta verksamheten. Sammantaget anser domstolen att miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas och den specifika miljöbedömningen slutföras.

Trafikverket hänvisar till 11 kap. 23 § 2 miljöbalken vid prövningen av tillstånd till vattenverksamhet. Enligt denna bestämmelse ska tillstånd lämnas till vattenverksamhet för väg vars anläggande har prövats i särskild ordning, om inte något annat följer av 2 kap. 9 § miljöbalken. Bestämmelsen gäller för en vägplan som fastställts enligt väglagen (1971:948). Vägplanen för Tvärförbindelse Södertörn fastställdes av Trafikverket i november 2022 och fick laga kraft i januari 2024 genom beslut av regeringen.

Det innebär att domstolen ska ge tillstånd till vattenverksamheten och att även lokaliseringen av den ansökta verksamheten är slutligt bestämd. Mark- och miljödomstolens uppgift är främst att, vid en prövning enligt miljöbalken, bestämma vilka villkor och andra bestämmelser som ska gälla för den ansökta verksamheten. Mark- och miljödomstolen finner inte att det föreligger något hinder mot att meddela tillstånd.

Trafikverket har yrkat att mark- och miljödomstolen med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken förordnar att regleringen av slutliga villkor för inläckaget till bergtunnlar ska skjutas upp under en prövotid med provisorisk föreskrift.

I denna fråga har Trafikverket, såväl under skriftväxling efter föreläggande av domstolen som under huvudförhandlingen, varit tydliga med att de vill hitta nya sätt att hantera frågan avseende villkor vid uppförande av bergtunnlar. För Trafikverket är det en nödvändighet att komma bort från en huvudregel om att tidigt bestämda villkor ska styra eftersom det innebär stora projektrisker. Detta medför enligt Trafikverket en juridiskt styrd oförutsebarhet. För att minimera omgivningspåverkan vill Trafikverket bygga tunnlar men det är betydligt dyrare än att bygga ovan jord och nuvarande praxis avseende inläckagevillkor för tunnlar är en bidragande orsak till de höga kostnaderna.

En ny modell där man inom ramen för de allmänna hänsynsreglerna kan hitta ett mer effektivt sätt att lösa frågan är att föredra enligt Trafikverkets uppfattning. Villkor med fasta nivåer avseende inläckage medför att verksamhetsutövaren tvingas vidta tätningsåtgärder även om det inte är klarlagt att det finns något som behöver skyddas. Syftet med förslaget är att uppnå en samhällsekonomiskt rimlig lösning.

Vid huvudförhandlingen har Trafikverket sammanfattningsvis lagt till att samma mängd inläckage kan få olika konsekvenser beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. De aktuella tunnlarna i målet är förlagda i naturmark, vilket innebär att det rör sig om ett mer robust system än vad som är fallet i bebyggd miljö. Det anförs vidare att beräknings modellerna har utgått från ett tätare berg än vad inledande tester har visat och att prognos värdena därför inte med lätthet kommer att uppfyllas.

Med respekt för vad Trafikverket anfört finner domstolen att det av fast praxis framgår att grundvattenbortledningen ska regleras genom att villkor föreskrivs avseende tillåtet inläckage till anläggningen, alternativt att villkor föreskrivs om storleken på tillåten förändring av grundvattennivåer över anläggningen. Orsaken till prövningen alls i domstol, istället för enligt väglagen, är med syfte att reglera den vattenverksamhet i form av grundvattenbortledning som är ett tvingande resultat under byggtid och ett troligt resultat för drifttiden om anläggningen inte byggs helt tät från början.

Trafikverket har därtill vidgått att några egentliga skyddsåtgärder i efterhand, så som ökad tätning; inte är möjliga. Den enda åtgärden som är möjlig för att minimera skada i efterhand är permanent skyddsinfiltration med de osäkerheter över tid som då gäller. Vad domstolen skulle kunna pröva vid prövotidens utgång skulle därmed i första hand vara skadereglering då redan inträffad påverkan beroende på grundvattenbortledningen svårligen kan göras ogjord, något som inte kan anses vara i överensstämmelse med miljöbalkens hänsynsregler.

Under målets handläggning har även framkommit att den tekniska utvecklingen i fråga om tätning har fortgått genom de erfarenheter som inte bara Trafikverket självt har gjort i pågående projekt i Stockholmsregionen, utan även i projekt som andra parter, så som Region Stockholm, driver.

Med hänsyn till fast praxis och vad som kan anses vara bästa möjliga teknik vid tunnel drivning bedömer mark- och miljödomstolen att det är olämpligt att slutliga villkor avseende inläckande grundvatten skjuts upp under en prövotid motsvarande byggtiden. I stället ska slutliga villkor beslutas för såväl byggtiden som för drifttiden så som framgår nedan under avsnittet Villkor.

Enligt 5 kap. 4 § miljöbalken får en myndighet inte tillåta att en verksamhet påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm. Kravet att vattenmiljön inte får försämras på ett otillåtet sätt innebär att verksamheten inte får tillåtas om det skulle innebära att vattenmiljön försämras i strid med ett försämringsförbud som följer av ramdirektivet för vatten (direktiv 2000/60/EG). Till skillnad från försämringsförbudet, där bedömningen ska göras med utgångspunkt i den kvalitet som vattenförekomsten redan har, handlar äventyrandet om hur verksamheten eller åtgärden påverkar förutsättningarna att följa en miljökvalitetsnorm om den kvalitet (status) som den aktuella vattenförekomsten ska ha vid en viss angiven tidpunkt.

Mark- och miljödomstolen gör i denna del följande bedömning. Utredningen, så som den slutligt redovisats, ger med tillräcklig styrka vid handen att den ansökta verksamheten med angiven utformning och villkor tillsammans med skyddsåtgärder avseende utsläpp av länshållningsvatten inte står i strid med försämringsförbudet. Inte heller kan den anses äventyra möjligheten att uppnå den status eller potential som de aktuella vattnen (Orlången respektive Tyresån-Ebbadalsdiket) ska ha enligt miljökvalitetsnorm, i den mening som avses i 5 kap. 4 § miljöbalken. Hinder för den ansökta verksamheten av dessa skäl föreligger därmed inte.

Trafikverket har under målets handläggning justerat yrkanden, villkorsförslag och åtaganden efter inkomna synpunkter från domstolen och motparter. Mark- och miljödomstolen bedömer att de villkorsförslag som slutligt yrkats av Trafikverket, varav vilka flertalet har medgetts av motparterna, i huvudsak kan fastställas så som framgår av domslutet. För vissa finns dock kvarvarande olika uppfattningar och domstolen finner även att det finns skäl att föreskriva kompletterande villkor på sätt som framgår nedan. Det ska noteras att domstolen justerat ordningen varför samtliga villkor kommenteras, även de som är ostridiga.

Villkor 1 - Trafikverkets förslag till villkor medges.

Villkor 2 (nytt villkor) - Mark- och miljödomstolen bedömer att medgivet tillstånd ska förtydligas med ett villkor om vad som avses med byggtid och drifttid på så sätt att bland annat tillsyn och kontroll kan ske och avgränsas på ett för alla parter tydligt sätt. Med byggtid avses tiden från och med tidpunkten då anläggnings- och byggnadsarbeten hänförliga till den tillståndsgivna vattenverksamheten påbörjas till och med tidpunkten för godkänd slutbesiktning av nu tillståndsgivna arbeten för bergtunnlar respektive Vårdkastunneln och trafikplatser. Det ska även föreskrivas att Trafikverket ska underrätta mark- och miljödomstolen och tillsynsmyndigheterna om när godkänd slutbesiktning föreligger. Med drifttid avses tiden efter byggtidens utgång.

Villkor 3 (nytt villkor) - I fråga om slutliga villkor för byggtiden är det en central förutsättning att Trafikverket då har en organisation på plats som har goda möjligheter att genom upprättade kontrollprogram reagera och agera på den information och observationer som samlas in. Trafikverket har därmed möjlighet att minimera skadepåverkan under byggtiden. Med stöd av de av Trafikverket föreslagna värdena till provisorisk föreskrift avseende inläckage, upprättad miljökonsekvensbeskrivning samt den tekniska beskrivningen finner domstolen att dessa värden kan utgöra grunden för villkor för byggtiden. Då domstolen delvis även delar vad Trafikverket anfört om osäkerheter i angivna värden bör dessa föreskrivas som riktvärde och rullande 4-månadersmedelvärde kompletterat med en justering om +10 % så som framgår av domslutet. Detta bör ge Trafikverket viss flexibilitet med fortsatt hög hänsyn avseende negativ omgivningspåverkan.

Villkor 4 (nytt villkor) - Villkoret är föreslaget av Trafikverket som en del av en provisorisk föreskrift och ska enligt domstolen förskrivas som separat villkor.

Villkor 5 (nytt villkor) - Villkoret är föreslaget av Trafikverket som del av en provisorisk föreskrift i Trafikverket förslag avseende kontrollprogram och ska enligt domstolen föreskrivas som separat villkor.

Villkor 6 (nytt villkor) - Trafikverket har, trots föreläggande, valt att avstå från att ange förslag till inläckagevillkor för drifttiden för det fall domstolen finner att yrkandet om prövotid i denna del inte kan medges. Mark- och miljödomstolen finner trots detta, som angetts ovan, att utredningen i målet är tillräcklig för att möjliggöra villkorskrivning som är kopplad till det inläckage som bildat underlag för miljökonsekvensbeskrivningen. Värdena avseende inläckage föreskrivs som begränsningsvärden och månadsmedelvärden för maximalt inläckage så som framgår av domslutet. Villkoret ska anses vara uppfyllt om minst 9 av 12 uppmätta månadsmedelvärden under rullande tolvmånadersperiod innehålls.

Villkor 7 (nytt villkor) - Med syfte att möjliggöra viss flexibilitet för det fall omgivnings påverkan, med stöd av utförd kontroll, visar på ingen eller liten acceptabel påverkan föreskrivs en delegation till länsstyrelsen att vid behov kunna justera de i villkor 6 angivna begränsningsvärdena med som mest +20 %.

Villkor 8 - Trafikverkets villkorsförslag 7 medges (med justerad ordningsföljd).

Villkor 9 (nytt villkor) - Det föreskrivs ett särskilt villkor på sätt som framgår av domslutet med syftet att tydligt ange Trafikverkets skyldighet att vidta åtgärder för det fall villkor 8 inte kan innehållas.

Villkor 10 - Trafikverkets villkorsförslag 8 medges (med justerad ordningsföljd).

Villkor 11 - Trafikverkets villkorsförslag 4 medges (med justerad ordningsföljd).

Villkor 12 - Trafikverkets justerade villkorsförslag 5 medges med viss språklig justering på sätt som framgår av domslutet (med justerad ordningsföljd).

Villkor 13 - Trafikverkets villkorsförslag 6 medges (med justerad ordningsföljd).

Villkor 14 - Trafikverkets villkorsförslag 2 medges (med justerad ordningsföljd).

Villkor 15 - Trafikverkets villkorsförslag 3 medges (med justerad ordningsföljd).

Villkor 16 - Trafikverkets villkorsförslag 11 medges (med justerad ordningsföljd).

Villkor 17 - Länsstyrelsen har i korthet anfört att riktvärdet för PFAS-ämnen i Trafikverkets villkorsförslag 12 behöver sänkas samt att ett tillägg avseende reglering av maximal halt ammoniakkväve vid utsläppspunkt behöver göras. Trafikverket har motsatt sig yrkade ändringar och tillägg.

Mark- och miljödomstolen gör i denna fråga följande bedömning.

De av Trafikverket föreslagna riktvärdena för PFAS11, PFOS respektive PFOA innebär så som framgår ovan i relation till miljökvalitetsnormer ingen risk för otillåten påverkan. Med referens till förväntade flöden, dess haltinnehåll av nu aktuella ämnen, förväntad tid för utsläppen samt riktvärden för övriga parametrar bedöms dessa även, när de kopplas till lägsta möjliga halt med bästa tillgängliga teknik, vara rimliga i relation till 2 kap. miljöbalkens hänsynsregler. Någon skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön kan inte förutses. Trafikverkets förslag till villkor godtas i denna del därmed.

I fråga om maximal halt ammoniakkväve vid utsläppspunkt se vidare nedan.

Villkor 18 (nytt villkor) - Det föreskrivs ett särskilt villkor på sätt som framgår av domslutet med syfte att tydligt ange Trafikverkets skyldighet att vidta åtgärder i det fall riktvärden enligt villkor 17 inte kan innehållas.

Villkor 19 (nytt villkor) - Med referens till vad länsstyrelsen anfört avseende utsläpp av kvävehaltigt länshållningsvatten under sommartid, då kombinationen högt pH och hög vattentemperatur kan innebära risk för att akuttoxiska halter av ammoniakkväve uppkommer i vattendragen, föreskrivs ett särskilt villkor om Trafikverkets ansvar att säkerställa att detta inte sker. Enligt domstolens uppfattning uppfylls då länsstyrelsens yrkande till del, dock utan att en viss utsläppshalt föreskrivs, på sätt att Trafikverket måste följa upp de specifika olika förhållanden i de aktuella vattendragen för att kunna släppa kvävehaltigt länshållningsvatten till dem.

Villkor 20 - I fråga om Trafikverkets villkorsförslag 13 har nämnden påtalat att stora flöden av länshållningsvatten till de olika vattendragen kan innebära att det krävs skarpare krav. Nämnden anför därför att den vill ha en möjlighet att vid särskilda omständigheter kunna göra detta. Trafikverket bestrider denna ändring och står fast vid sin formulering.

Mark- och miljödomstolen bedömer att det inom ramen för kontrollprogram samt genom bland annat villkor 16 och villkor 19 ovan finns goda möjlighet för respektive tillsynsmyndighet att agera vid behov. Trafikverkets förslag till villkor kan godtas som rimligt och ändamålsenligt.

Villkor 21 - Trafikverkets villkorsförslag 10 medges (med justerad ordningsföljd).

Villkor 22 - Trafikverkets villkorsförslag 14 medges (med justerad ordningsföljd), samt den av Trafikverket godtagna justeringen, vilket medför att Fabeges yrkanden endast till del har godtagits. Fabeges yrkande om särskilda värden för och medges därmed inte.

Villkor 23 - Trafikverkets villkorsförslag 15 medges (med justerad ordningsföljd).

Villkor 24 - Trafikverkets villkorsförslag 16 medges (med justerad ordningsföljd).

Villkor 25 - Trafikverkets villkorsförslag 17 medges (med justerad ordningsföljd).

Villkor 26 - Trafikverkets villkorsförslag 18 medges (med justerad ordningsföljd), samt den av Trafikverket godtagna justeringen.

Villkor 27 - Trafikverkets villkorsförslag 19 medges (med justerad ordningsföljd).

Villkor 28 - Trafikverkets villkorsförslag 20 medges (med justerad ordningsföljd).

Villkor 29 - Avseende Trafikverkets villkorsförslag 21 har Fabege bland annat anfört att de standarder som åberopats gällande vibrationsvärden, utöver att omfatta sakskador, även bör omfatta förmögenhetsskador. Den eventuella skadan föreligger om Operan inte kan bedriva sin verksamhet på grund av höga vibrationsvärden. Om komfortstandarderna följs så känns vibrationerna dock inte av. Det är svårt att åtgärda vibrationerna i efterhand. Därför bör ett villkor om att följa de vibrationsvärden som Fabege åberopat vara en del av villkorsskrivningen i domen. Trafikverket har bestritt Fabeges föreslagna villkorsändringar.

Mark- och miljödomstolen gör i denna fråga följande bedömning.

Nu aktuella fastigheter är belägna med stor närhet till järnväg och har enligt Fabeges egna uppgifter projekterats för den påverkan det i sig kan innebära. Den till vattenverksamhet direkt knutna anläggningsverksamheten bedöms till tidsutsträckning vara begränsad även om projektets samlade byggverksamhet pågår över en betydligt längre tid. Mark- och miljödomstolen finner samlat inte skäl för att separat föreskriva villkor på sätt som Fabege yrkat. Trafikverkets förslag till villkor medges.

Villkor 30 (nytt villkor) - Vid huvudförhandlingen framgick, så som mark- och miljödomstolen uppfattat, att det i dagsläget inte finns några uppgifter om huruvida utläckande grundvatten är ett väsentligt bidrag eller inte till de förekommande våtmarker som finns längs med nu aktuellt projekt. Det finns av denna anledning inga säkra bedömningar om grundvattensänkning beroende av grundvattenbortledning i bergtunnlar kan påverka befintliga naturvärden. Förutom redovisade inventeringar har inga baselinestudier påbörjats och inga provytor för att följa upp förändringar över tid har heller definierats.

Enligt domstolens uppfattning är detta en brist som innebär att möjlighet för att följa upp oförutsedd skada avseende naturvärden försvåras. Av denna anledning föreskrivs ett villkor om att det innan den tillståndsgivna byggverksamheten för aktuella bergtunnlar får påbörjas ska det, med syfte att möjliggöra god bedömning avseende grundvattenbortedningens påverkan på naturvärden över tid, finnas en påbörjad minst ett år lång kontrollserie, så kallad "baselinestudie", i fråga om ekologiska funktioner och provytor inom berörda naturområden ovan bergtunnlarna. Omfattningen av baselinestudien ska tas fram i samråd med länsstyrelsen (så som tillsynsmyndighet för vattenverksamheten) i antingen ett separat kontrollprogram, eller arbetas in i kontrollprogram för byggtiden enligt villkor 31 nedan.

Villkor 31 och 32 (delvis nya villkor) - I fråga om kontrollprogram delar domstolen vad som anförts om separata kontrollprogram med olika fokusområden, nämligen (i) vattenverksamheten och (ii) byggverksamheten. Domstolen bedömer att det även kan vara motiverat att separera kontrollen under byggtiden från kontrollen under drifttiden och föreskriver därför villkor 31 och 32 så som framgår av domslutet, vilket är i linje med vad Trafikverket föreslagit i villkorsförslag 22.

I fråga om samråd vid framtagande av kontrollprogram för byggtiden har såväl Stockholm Vatten och Avfall som Fabege yrkat att få medverka i processen vilket Trafikverket har medgivit men inte ansett behöver anges i villkor. Mark- och miljödomstolen bedömer att detta är ett tydligt åtagande, vilket även innefattar kommunikation med dessa parter under byggtiden (vilket är i linje med vad Fabege yrkat). Domstolen anser dock inte att detta ska föreskrivas i villkor då deltagande/kommunikation kan vara lämpligt för flera intressenter. Hur detta ska ske beskrivs med fördel i kontrollprogrammet i sig.

Bygglovs- och tillsynsnämnden i Huddinge kommun har därtill yrkat att de ska godkänna kontrollprogrammet innan byggstart, något som Trafikverket motsatt sig.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att länsstyrelsen för sin del har tillstyrkt Trafikverkets villkorsförslag medan tillsynsmyndigheten i Botkyrka kommun och Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund inte angett någon egen uppfattning om Trafikverkets förslag. Domstolen finner inga objektiva skäl för att olika tillsynsmyndig heter ska ha samma rutiner för sin tillsyn och ser därför inga hinder för att upprättade kontrollprogram, oavsett om det innebär ett merarbete för verksamhetsutövaren, hanteras olika beroende av vilken tillsynsmyndighet som berörs. Yrkandet av nämnden i Huddinge kommun ska därför bifallas på sätt som framgår av domslutet.

Villkor 33 - Trafikverkets villkorsförslag 9 medges med den justeringen att det även avser påverkansområden för permanent grundvattenbortledning (med justerad ordningsföljd).

Mark- och miljödomstolen delar Trafikverkets uppfattning att det inte är möjligt att förordna om kompensationsåtgärder på sätt som länsstyrelsen yrkat.

Som framgår ovan har domstolen bedömt det vara olämpligt att slutliga villkor avseende inläckande grundvatten skjuts upp under en prövotid motsvarande byggtiden varför Trafikverkets yrkande i denna del inte bifalls.

Däremot finner mark- och miljödomstolen att skadereglering i fråga om påverkan på energibrunnar bör skjutas upp under en prövotid. Grunden för detta är att det av utredningen framgår, vilket vitsordats av Trafikverket, att det förekommer brunnar som med hög sannolikhet kommer att drabbas av en konstaterad effektförlust men att storleken av denna inte idag går att bedöma. Denna skada är inte oförutsedd och ska därför regleras i tillståndet.

Trafikverket har avsett att frågan om påverkan ska ingå i kontrollprogram och omfattas av förslaget till prövotidsvillkor, men har vid huvudförhandlingen meddelat att det i nuläget inte har förts några samtal med eventuellt berörda fastighetsägare. Avsikten har dock varit att de som berörs ska få ett erbjudande om kompensation.

Mark- och miljödomstolen beslutar därmed med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken att under en prövotid motsvarande byggtiden skjuta upp avgörandet av slutliga villkor avseende skada på energibrunnar på grund av vattenverksamheten, samt föreskriver ett utredningsvillkor på sätt som framgår av domslutet.

Det bör, för tydlighets skull, anges att en fråga om ersättning för sakskada till följd av verksamheten får anmälas till mark- och miljödomstolen för prövning före prövotidens utgång. En anmälan om prövning i förtid kan dock komma att, om så bedöms lämpligt, skjutas upp till att samlat ingå i slutlig prövning efter prövotidens utgång.

Samstämmighet föreligger i stort i fråga om den delegation som den tillståndsgivna verksamheten motiverar med undantag för delegation enligt villkor 7. Domstolen finner att föreslagen delegation är förenlig med 22 kap. 25 § miljöbalken och att det finns förutsättningar att förordna i enlighet med vad Trafikverket har yrkat. Delegation till tillsynsmyndigheten ska därför ske på det sätt som framgår av domslutet.

Arbetstiden ska, enligt Trafikverkets förslag, bestämmas till 12 år.

Skada på energibrunnar - Som angetts tidigare ska frågan om skada på energibrunnar skjutas upp under en prövotid.

Skada i övrigt på mark, byggnader, anläggningar och naturvärden - Ett antal parter har anfört att den av Trafikverket föreslagna tiden för anmälan om oförutsedd skada är allt för kort.

Mark- och miljödomstolen som till viss del instämmer i vad Trafikverket anfört om att den nu tillståndsgivna verksamheten kommer att utföras tidigt under projektet bedömer dock, främst beroende på osäkerheten i fråga om grundvattenbortledningens påverkan på naturvärden, att det är motiverat att föreskriva en tid för att framställa anspråk om oförutsedd skada till tio år räknat från arbetstidens utgång.

När det finns skäl till det får mark- och miljödomstolen enligt 22 kap. 28 § första stycket miljöbalken förordna att tillståndet till en verksamhet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

Högsta domstolen har i ett rättsfall anfört följande om verkställighetsförordnande i mål om tillstånd enligt miljöbalken (NJA 2012 s. 623). Ett verkställighetsförordnande av domstol innebär att en lagakraftvunnen dom inte behöver avvaktas och är ur processuell synvinkel att se som ett undantag. Det får därför läggas på verksamhetsutövaren att påvisa konkreta skäl för ett verkställighetsförordnande och ange vilka beaktansvärda nackdelar som är förknippade med att tillståndet inte kan tas i anspråk omedelbart och vad som kan bli följden av att verksamheten förskjuts framåt i tiden. Det måste också krävas att verksamhetsutövarens intresse med viss marginal väger tyngre än de intressen som talar för att ett lagakraftvunnet avgörande bör föreligga innan tillståndet får tas i anspråk. Särskild hänsyn ska tas till de skador på miljön som kan uppstå om tillståndet omedelbart tas i anspråk och de möjligheter som finns att läka s dana skador om tillståndsbeslutet upphävs eller ändras.

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning.

Med hänvisning till pågående detaljplanearbeten som ännu inte vunnit laga kraft, och därmed förhindrar Trafikverket enligt 14 § väglagen att påbörja byggnation, samt då upphandling av entreprenörer inte ännu påbörjats, finner domstolen att Trafikverkets yrkande om verkställighetsförordnande ska avslås. Domstolen har därvid även beaktat nu föreskrivet villkor 30 om att genomföra en minst 1 år lång baselinestudie innan den tillståndsgivna byggverksamheten för aktuella bergtunnlar får påbörjas.

Övriga yrkanden eller förslag som inte tillgodosetts genom uttryckliga åtaganden från Trafikverkets sida eller annars behandlats i denna dom, avslås.

Trafikverket har inte haft någon invändning mot den preliminärt fastställda prövningsavgiften om 400 000 kr. Det har inte heller i övrigt framkommit några skäl för att ompröva avgiften. Vid en prövning enligt 9 kap. 3 § andra stycket förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, finner domstolen att avgiften ska fastställas slutligt till samma belopp. Avgiften har redan betalats.

Enligt 25 kap. 2 § första stycket miljöbalken svarar sökanden i ansökningsmål om vattenverksamhet för sina egna och motpartens kostnader i mark- och miljödomstolen.

Ersättning för rättegångskostnader ska fullt ut motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande samt arvode till ombud och biträde, såvitt kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt (se 18 kap. 8 § första stycket rättegångsbalken). Högsta domstolen har i sitt avgörande NJA 1997 s. 854 rörande tillämpningen av 18 kap. 8 § rättegångsbalken bland annat angett att en kostnad som inte har medgivits inte kan ersättas utan att den anses skälig med hänsyn till vad den avser. Vad särskilt gäller kostnad för ombudsarvode ska denna inte i första hand bestämmas efter den tid som lagts ned utan med hänsyn till målets beskaffenhet och omfattning och den omsorg och skicklighet med vilken arbetet har utförts. Därvid kan även tvisteföremålets värde och betydelsen av målets utgång beaktas.

Mark- och miljödomstolen konstaterar vidare att det är sökanden som är fullt ut ansvarig för att underlaget i målet är tillräckligt omfattande och relevant för en tillståndsprövning och erforderlig villkorsreglering. Endast undantagsvis bör en motparts egna utrednings kostnader utgöra ersättningsgilla rättegångskostnader. Som motpart har man alltså inte något ansvar för att underlaget i en ansökan ska bli komplett och relevant och man kan inte heller räkna med ersättning för rättegångskostnader som avser den typen av utredningsmaterial.

Länsstyrelsen har yrkat ersättning för rättegångskostnader med ett belopp om 336 000 kr, vilket avser 420 timmars arbete. Trafikverket har medgett yrkandet och ska därför ersätta länsstyrelsen för denna kostnad.

Fabege har yrkat ersättning för rättegångskostnader med ett belopp om totalt 1 068 833 kr avseende bland annat arbete för ombud och tekniskt sakkunniga samt för interna kostnader hos Fabege och utlägg. Trafikverket har godtagit att ersätta ombudets utlägg avseende rese- och hotellkostnader samt 70,8 % av respektive yrkat belopp i övrigt och anfört att Fabege även lagt ner tid på frågor som inte bör prövas inom ramen för detta mål.

Mark- och miljödomstolen finner att Fabeges processföring i inte betydelselös omfattning avsett frågor utanför ramen för aktuellt mål varför av Trafikverket medgivet belopp om totalt 758 626 kr, varav 407 147 kr för ombudskostnader, 295 890 kr för biträde av tekniskt sakkunniga, 49 280 kr för Fabeges eget arbete och 6 309 kr för utlägg får anses vara rimligt. Den ersättningsgilla kostnaden ska skäligen bestämmas till detta belopp.

se bilaga (MMD-01) Överklagande senast den 12 september 2024.

Anna Hagstad Ola Lindstrand

________________ I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Anna Hagstad, ordförande, och tekniska rådet Ola Lindstrand samt de särskilda ledamöterna Svante Lundquist och Inger Strömdahl.