NJA 2021 not 12
Ansökan av Republiken Turkiet om prövning enligt 18
(Ö 3370-21) Ansökan av Republiken Turkiet om prövning enligt 18
§ lagen (1957:668) om utlämning för brott.
HD, beslut i huvudsaklig överensstämmelse med föredraganden. Utlämningsframställningen m.m.
Framställningen
Republiken Turkiet har begärt att L.K. ska utlämnas dit för lagföring av brott.
Riksåklagarens och L.K:s inställning m.m.
Enligt riksåklagaren finns det hinder mot utlämning enligt 4 och 7 §§ utläm- ningslagen. En utlämning skulle även strida mot artikel 3 och 6 i Europakonven- tionen samt artikel 3 och 9 i Barnkonventionen.
L.K. har motsatt sig utlämning och instämt i riksåklagarens bedömningar samt därtill anfört att det finns hinder mot utlämning enligt 8 § utlämningsla- gen.
Migrationsverket beslutade den 25 oktober 2017 att bevilja L.K. uppehålls- och arbetstillstånd för en tid av tre år samt att förklara honom som flykting (flyktingstatusförklaring). Den 27 november 2020 beviljades han uppehålls- och arbetstillstånd för en ytterligare treårsperiod. I beslutet angavs att hans flyktings- tatus kvarstår.
L.K. har inte varit frihetsberövad i utlämningsärendet.
Instans
Skäl
Den påstådda brottsligheten
Turkiet har angett att L.K. är misstänkt för brottet medlemskap i väpnad terroristorganisation den 15 juli 2016 i Istanbul, Turkiet. Turkiet har åberopat artiklarna 53 och 314/2 i den turkiska strafflagen (lag nr 5237) samt artiklarna 3 och 5/1 i den turkiska terroristbrottslagen (lag nr 3713).
Turkiet har till stöd för sin framställning åberopat en handling benämnd Yakalama Emri (Arresteringsorder). Beslutet har fattats den 23 mars 2020 av Istanbuls tingsrätt.
HD:s bedömning
Enligt 4 § första stycket utlämningslagen får utlämning beviljas endast om den gärning för vilken utlämning begärs motsvarar brott, för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i ett år eller mer.
Den gärning som framställningen om utlämning avser innebär att L.K. som chefredaktör för tidningen Meydan Gazetesi har haft samröre och kontakter med högt uppsatta medlemmar av den s.k. Gülenrörelsen, och att han agerat som språkrör för organisationen genom nämnda tidning.
Gärningen som L.K. misstänks för – journalistisk verksamhet som chef- redaktör för en tidning – motsvarar inte brott enligt svensk lag, även om den skulle ha kopplingar till en viss utpekad organisation. Det finns därför hinder mot utlämning enligt 4 § utlämningslagen av L.K. till Turkiet.
Av 7 § utlämningslagen följer att utlämning inte får ske av den som på grund av sin härstamning, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religiösa eller poli- tiska uppfattning eller annars på grund av politiska förhållanden löper risk att i den främmande staten utsättas för förföljelse som riktar sig mot hans eller hen- nes liv eller frihet, eller annars är av svår beskaffenhet.
Avsikten med 7 § utlämningslagen är att regleringen ska korrespondera med det skydd som flyktingar ges enligt utlänningslagen (2005:716) och 1951 års Genevekonvention angående flyktingars rättsliga ställning (se bl.a. NJA 2020 s. 426 p. 10–12).
L.K. åtnjuter flyktingstatus på grund av risk för förföljelse med anledning av en av de turkiska myndigheterna tillskriven politisk uppfattning med stöd till den s.k. Gülenrörelsen, och annat har inte framkommit än att det för flykting- status angivna skälet kvarstår. På grund av risk för förföljelse till följd av politisk uppfattning föreligger hinder enligt 7 § utlämningslagen.
Det saknas anledning för HD att uttala sig i frågan om det även finns andra hinder mot utlämning enligt utlämningslagen eller om en utlämning skulle vara oförenlig med Europakonventionen eller Barnkonventionen.
Avgörande
HD förklarar att det enligt 4 och 7 §§ utlämningslagen finns hinder mot utlämning av L.K. till Republiken Turkiet.